Riksdagens skrivelse Nr 102.
5
Nr 102.
Godkänd av första kammaren den 13 april 1932.
Godkänd av andra kammaren den 13 april 1932.
Riksdag em skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen
samt lag till ändrad lydelse av 12 och
25—28 §§ lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.)
Till KONUNGEN.
I en den 19 februari 1932 dagtecknad proposition, nr 104, har Eders Kungl.
Majit under åberopande av utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden
för samma dag dels till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning
framlagt vid propositionen fogat förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen,
dels ock föreslagit riksdagen att, under förutsättning att ändring
av riksdagsordningen i överensstämmelse med nyssnämnda förslag varder av
riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad, antaga jämväl vid propositionen
fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november
1920 örn val till riksdagen.
Enligt § 7 mom. 4 riksdagsordningen skall, för den händelse i en valkrets
ledamot av första kammaren avgår före åttaårsperiodens slut och valkretsen
alltjämt är berättigad till den lediga platsen, ledigheten fyllas på sätt i vallagen
stadgas, d. v. s. genom ny sammanräkning av de förut avgivna rösterna. Sammanräkningen
verkställes inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald,
eller, där han valts för mer än ett parti, inom det parti, från vilket plats först
tilldelats honom. Är åter i angivna fall till följd av verkställd tioårsreglering
annan valkrets berättigad till den lediga platsen, företages icke ny röstsammanräkning
i denna senare krets utan skall enligt mom. 6 i samma paragraf
nytt val förrättas. Skall vidare plats, när åttaårsperioden för en valkrets tilian
dalupit, övergå från denna till valkrets inom annan grupp, anställes enligt
6 Riksdagens skrivelse Nr 102.
mom. 5 i paragrafen likaledes nytt val för platsens ''besättande i den senare
valkretsen.
Riksdagen bär i skrivelse till Eders Kungl. Majit år 1980, nr 248, framhållit,
att den nämnda i § 7 mom. 6 riksdagsordningen upptagna bestämmelsen
örn nytt vals förrättande icke vore ändamålsenlig. Tillsättandet av den lediga
platsen syntes nämligen i detta fall, liksom där platsen stannade inom valkretsen,
kunna ske genom ny röstsammanräkning. Genom den nuvarande ordningen
lede den proportionella principen faktiskt intrång, i det att utan tvingande
skäl nyval ägde rum för tillsättande av en ledig plats. Härtill komme,
att ur praktisk synpunkt vore av värde, att en extra valförrättning undvekes.
Då riksdagen sålunda funne en ändring av angiven art påkallad, anhöll riksdagen
i berörda skrivelse om verkställande av utredning i frågan.
Departementschefen har vid anmälan av denna skrivelse enligt det till propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
bland annat framhållit det vara av vikt, för att proportionalismens idé
skall komma till sin rätt, att det antal representanter, som utses vid varje
särskilt val, icke vore allt för ringa. Den nuvarande ordningen för fyllande
av uppkommen ledighet inom första kammaren syntes vid sådant förhållande
föga ändamålsenlig, såvitt därigenom nyval erfordras för besättande av
ledig plats. Där så lämpligen kunde ske, borde därför nytt val för fyllande av
uppkommen ledighet undvikas. Nyval syntes departementschefen utan olägenhet
kunna ersättas av ny röstsammanräkning såväl i det av riskdagen anmärkta
fallet, då efter riksdagsmans avgång i förtid ledig plats skall tillfalla annan
valkrets, som för det fall. att vid slutet av åttaårsperiod för viss valkrets
plats därifrån skall övergå till valkrets inom annan grupp.
En följdriktig tillämpning av proportionalitetsprincipen kräver, att, även för
det fall att ledig plats övergår till annan valkrets, den proportionaliter som
kommit till uttryck vid där hållet val, får göra sig gällande jämväl vid besättande
av nytillkommen plats. Nytt val för fyllande av uppkommen ledighet
inom första kammaren synes lämpligen kunna undvikas både i det av 1930
års riksdag anmärkta fallet och i det av departementschefen därutöver framhållna
fallet. Riksdagen anser därför en revision av gällande bestämmelser
angående sättet för fyllande av uppkommen ledighet inom första kammaren i
av departementschefen angiven omfattning böra äga rum.
Mot de i propositionen föreslagna lagtexterna har riksdagen ingen annan
erinran att göra än att riksdagen funnit sig böra vidtaga ett förtydligande tilllägg
i den föreslagna 26 § andra stycket lagen om val till riksdagen.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen, som antagit såsom vilande
till vidare grundlagsenlig behandling Eders Kungl. Maj :ts förslag till ändrad
lydelse av § 7 riksdagsordningen, med förklarande att Eders Kungl. Majda
förevarande förslag till lag örn ändrad lydelse av 12 och 25—-28 §§ lagen den
26 november 1920 örn val till riksdagen ej kunnat av riksdagen i oförändrat
skick antagas, anmäla, att riksdagen, under förutsättning att ändring av riksdagsordningen
i överensstämmelse med ovan nämnda förslag varder av riksdagen
i grundlagsenlig ordning beslutad, för sin del antagit följande
Riksdagens skrivelse Nr 102. jj jj
7
Lag
om ändrad lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920 (nr
796) örn val till riksdagen.
Härigenom förordnas, att 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920 örn
val till riksdagen, av vilka lagrum 26 § ändrats genom lag den 17 juni 1921
(nr 316), skola, 12 och 26 §§ i nedan intagna delar, erhålla följande ändrade
lydelse:
12 §.
1. Utgör landstingsområde egen valkrets, förrättas val till första kammaren,
som grundar sig å stadgandena i § 7 mom. 2 riksdagsordningen, av landstinget
vid lagtima möte; skall val äga rum på grund av föreskrifterna i § 7
mom. 3 eller 4 riksdagsordningen, sammanträder landstinget till urtima möte.
2. Omfattar valkrets —- — — utsedd elektor.
3. Tillhöra landstingsområden---nämnda mom. sägs.
4. Utgör stad--— 2 mom. sägs.
5. Hör deltagande---landstings möte.
25 §.
Fullmakt för vald riksdagsman underskrives av valförrättaren jämte två av
valmännen. Sådan fullmakt skall hava följande lydelse:
»I kraft av det riksdagsmannaval, som i» N. N. »valkrets blivit den — •—- —
(dag, månad, år)--— förrättat, varder» N.N. »härigenom befullmäktigad
att för en tid av åtta år, räknade från och med den 1 januari nästkommande år,»
(eller, där valet skett på grund av § l7 mom. 3 eller 4 riksdagsordningen: »för
tiden till den 1 januari år---») »vara ledamot av riksdagens första kam
mare.
» Ort och tid.
26 §.
Har riksdagsman — — — angivna grunder.
Är i nu nämnt fall annan valkrets berättigad till den lediga platsen, eller
skall plats, när åttaårsperioden för en valkrets tilländalupit, övergå från denna
till valkrets inom annan grupp, varder för platsens besättande i den därtill
berättigade valkretsen ny röstsammanräkning verkställd vid offentlig förrättning,
som nyss sagts. Förrättningen hålles i förra fallet så snart ske kan
och i senare fallet under september månad det sista året i nämnda åttaårspericd.
Röstsammanräkningen skall avse i valkretsen jämlikt § 7 mom. 2 eller 3
riksdagsordningen hållet val, gällande för tid för vilken platsen enligt mom. 4
samma paragraf skall besättas, och verkställas enligt de i 19—22 §§ angivna
grunder så som om den utgjorde fortsättning av den ursprungliga sammanräkningsförrättningen
och ytterligare en plats skolat därvid tillsättas. Där den,
som efter vad nu sagts skulle hava erhållit platsen, redan blivit vald till ledamot
av kammaren för valkretsen eller avlidit eller eljest ej längre är valbar,
tillerkännes platsen den, vars namn kommer närmast i ordningen inom det parti,
platsen tilldelats.
8
Riksdagens skrivelse Nr loll.
Efter avslutande av sammanräkning, som i denna paragraf avses, skola valsedlarna
åter inläggas under försegling.
27 §.
Vid förrättning, som i nästföregående paragraf avses, skall Konungens befallningshavande
i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna samt
vilken på grund därav skall inträda såsom ledamot av kammaren. Sedan detta
protokoll vid förrättningen upplästs, utfärde Konungens befallningshavande
omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde. Sådan fullmakt skall, allt efter
som utseendet skett vid förrättning enligt 26 § första eller andra stycket,
hava nedan intagen lydelse:
»Sedan» N. N. »blivit för» N. N. »valkrets utsedd till ledamot av riksdagens
första kammaren för en tid av åtta år, räknade från och med den 1 januari
år---,» (eller, där den avgångne blivit utsedd jämlikt § 7 mom. 3 eller 4
riksdagsordningen: »för tiden till den 1 januari år---») »men denna plats
blivit ledig, har vid förrättning enligt 26 § första stycket lagen örn val till
riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare
för tiden till den 1 januari år ---- —; varom detta länder till bevis och full
makt.
» Ort och tid.
»Sedan plats i riksdagens första kammare övergått från» N. N. »till» N. N.
»valkrets, har vid förrättning enligt 26 § andra stycket lagen örn val till
riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare
för tiden till den 1 januari år---;» (eller, där inträdet skall ske
först vid ingången av nästkommande år: »från och med den 1 januari år--
— till den 1 januari år — ---;») »varom detta länder till bevis och full
makt.
» Ort och tid.
28 §.
Einnes vid sammanräkning, som i 26 § avses, å därvid för varje särskilt
fall ifrågakommande valsedlar icke namn å någon, som enligt givna regler kan
inträda såsom ledamot av kammaren å den lediga platsen, då skall nytt val
anställas för platsens besättande.
Omfattar valkretsen landstingsområden, tillhörande olika län, skall Konungens
befallningshavande, som förrättar röstsammanräkningen, hos Konungen
anmäla behovet av nytt val för platsens besättande.
Denna lag träder i kraft den dag, då riksdagens beslut, varigenom riksdagen
bifallit Konungens förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen, varder
i grundlagsenlig ordning hos Konungen anmält.
Stockholm den 13 april 1932.
Med undersåtlig vördnad.