Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

1

Nr 93.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggspension åt
f. d. kanslibiträdet hos domänstyrelsen A.gda Helena Leatz;
given Stockholms slott den 12 februari 1932.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,
Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 5 januari 1931 dagtecknad skrift har
kanslibiträde! hos domänstyrelsen Agda Helena Leatz anhållit att få såsom
tjänstår för erhållande av pension tillgodoräkna tid, varunder hon
omedelbart före sin anställning hos domänstyrelsen tjänstgjort såsom
kartriterska vid generalstabens litografiska anstalt.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Agda Leatz, som är född den
31 mars 1870, anställdes såsom kartograf hos domänstyrelsen den 1 mars
1905; att hon den 14 december 1912 konstituerades och förordnades att
från och med ingången av år 1913 vara biträde i den högre lönegraden

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 73 höft. (Nr 93 — 94.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

hos domänstyrelsen; att hon från och med den 1 januari 1922 varit kanslibiträde
hos styrelsen; att hon hos domänstyrelsen tjänstgjort såsom kartriterska
och förestått styrelsens kartritningskontor; att hon beviljats
avsked från och med den 31 mars 1931, från och med vilken dag hon
jämlikt beslut av domänstyrelsen den 1 april 1931 åtnjutit avkortad
pension till belopp av 1,488 kronor, motsvarande 2%o av det för henne
gällande pensionsunderlaget, 1,716 kronor; samt att hon omedelbart före
sin anställning hos domänstyrelsen under 12 1/a år varit anställd såsom
kartriterska vid generalstabens litografiska anstalt.

Till stöd för sin framställning har Agda Leatz anfört, att generalstabens
litografiska anstalt tidigare åtnjutit statsbidrag och att där anställda
personer numera ägde genom anstalten åtnjuta pension. Sakligt
sett syntes ock bestämmelsen i 20 § 1 mom. tredje stycket lagen den 4 juni
1920 (nr 254) angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk,
sådan nämnda lag lydde enligt lag den 18 juni 1925 (nr 215), vara å
henne tillämplig. Denna bestämmelse, som innehölle, att tjänsteman
kunde efter prövning av Kungl. Maj:t förklaras berättigad, att såsom
tjänstår för erhållande av pension tillgodoräkna, helt eller delvis, den
tid han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig
beskaffenhet, som kunde anses hava varit till särskilt gagn för hans arbete
i statens tjänst, hade emellertid ej intagits i de provisoriska pensionsbestämmelser,
som fastställts ''för domänverket, trots överensstämmelse
i övrigt mellan dessa bestämmelser och kommunikationsverkens
pensionslag. Motsvarande föreskrift inginge även i det av 1926 års pensionsutredning
avgivna förslaget till ny civil tjänstepensionslag.

Domänstyrelsen, som avgivit utlåtande i ärendet den 22 januari 1931,
har därvid anfört, att något sakligt skäl för den av sökanden påvisade
olikheten mellan pensionsbestämmelserna för de olika ämbetsverken knappast
kunde anses föreligga. Då styrelsen dessutom hade den bestämda uppfattningen,
att sökandens synnerligen väl vitsordade arbete vid generalstabens litografiska
anstalt icke blott varit utslagsgivande vid hennes anställning i styrelsens
tjänst utan även varit av den största betydelse för hennes tjänstgöring
såsom kartriterska hos styrelsen och föreståndare för dess kartritningskontor,
syntes det styrelsen endast vara en akt av billighet, att sökanden medgåves
rätt att för erhållande av tjänstepension tillgodoräkna de fyra år av sin anställning
vid litografiska anstalten, som erfordrades för att hon vid avskedstagandet
skulle kunna komma i åtnjutande av hel pension. Styrelsen hade
visserligen vid sitt ståndpunkttagande utgått ifrån, att generalstabens litografiska
anstalt vore och städse varit ett enskilt företag, men syntes anstalten
under sin hundraåriga tillvaro intagit en ställning, som nära anslöte den

Kungl. May.ts proposition Nr 93. 3

till statens militära organ, vilket även fått sitt uttryck däri, att anstalten
under åren 1875—1913 upptagits i statskalendern såsom en underavdelning
av generalstaben. Det syntes styrelsen, som om nämnda förhållande borde
kunna utgöra ett ytterligare stöd för bifall till ansökningen.

Kommunikationsverkens lönenämnd har i utlåtande den 5 februari 1931 inledningsvis
erinrat, att för domänverkets befattningshavare vore gällande bestämmelserna
i 1907 års civila pensionslag ävensom vissa i kungörelsen den 15
juni 1922 (nr 323) meddelade särskilda pensionsföreskrifter. I fråga örn tillgodoräknande
av tjänstetid för pension stadgades i 3 § d) av nämnda kungörelse

— sådant detta författningsruin lydde enligt kungörelsen den 12 juni 1925
(nr 251) — att tjänstår för erhållande av pension beräknades för tid, under
vilken tjänsteman efter fyllda aderton år i statens tjänst innehaft ordinarie
eller icke-ordinarie befattning eller annan anställning, som prövades vara
därmed jämförlig, eller ock bestritt förordnande å sådan tjänst. Då sagda
kungörelser blivit av Kungl. Majit med riksdagen beslutade, syntes sökandens
framställning att för erhållande av pension vid avgång från innehavande
befattning hos domänstyrelsen få utöver sin tjänstetid hos nämnda
styrelse räkna sig tillgodo jämväl viss anställningstid hos ett icke statligt
företag, nämligen generalstabens litografiska anstalt, icke kunna utan riksdagens
hörande av Kungl. Majit bifallas.

Beträffande själva sakfrågan, huruvida skäl kunde anses föreligga för
ett tillmötesgående av sökandens framställning, har lönenämnden anfört
följande:

»Spörsmålet örn rätt för i statens tjänst anställd befattningshavare att
vid avgång från tjänsten för pension få tillgodoräkna utomstatlig tjänstetid
var på sin tid föremål för övervägande inom 1921 års pensionskommitté
vid verkställande av utredning rörande ny civil pensionslag. I de förslag
till sådan lag, nämnda kommitté framlade i betänkande den 18 oktober 1924

— och sedermera i förnyat betänkande den 30 november 1925 — intogs ock
en bestämmelse, som stadgade, att tjänsteman kunde efter prövning av
Konungen förklaras berättigad att få såsom tjänstår för pension tillgodoräkna
intill -/.i av den tid, han utom statens tjänst må hava utfört sådant
arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin art och
omfattning finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbar
med eller av högre värde än hans arbete i statens tjänst.

Detta stadgande upptogs även i det förslag till ny civil pensionslag, som
i anslutning till kommitténs utredning förelädes 1925 års riksdag (prop. nr
153). Lagförslaget, som i nu berörda hänseende icke föranledde någon erinran
under riksdagens behandling av detsamma, förföll emellertid på grund
av kamrarnas skiljaktiga beslut. Men samtidigt antog riksdagen vissa
tillägg till kommunikationsverkens pensionslag, däribland ett tillägg till
20 § av denna lag, i enlighet varmed tjänsteman må efter prövning av
Konungen kunna förklaras berättigad att få såsom tjänstår för erhållande
av tjänstepension tillgodoräkna, helt eller delvis, den tid han utom statens

4

Kunni. Maj:ts proposition Nr 93.

tjänst må hava utfört sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som
kan anses hava varit till särskilt gagn för hans arbete i statstjänst.

I betraktande av att frågan om ny civil pensionslag alltjämt är olöst,
sakna sålunda de befattningshavare, som lyda under 1907 års civila pensionslag
— och hit höra, såsom redan är nämnt, domänverkets befattningshavare
— den generella rätt i förevarande hänseende, som år 1925 tillerkändes
kommunikationsverkens befattningshavare. Emellertid har riksdagen
under de senaste åren på Kungl. Majlis särskilda framställning i ett
par fall medgivit tillgodoräknande i pensionshänseende åt befattningshavare
inom den allmänna civilförvaltningen av tjänstetid i icke statlig anställning.
Här må sålunda erinras därom, att 1929 års riksdag bifallit ett av Kungl.
Majit i prop. nr 135, punkt 1, framlagt förslag örn tilläggspension till byråchefen
hos pensionsstyrelsen K. Dickman. Till grund för den föreslagna
tilläggspensionens beräknande låg ett av statskontoret i ärendet avgivet
yttrande, däri ämbetsverket utgick från att Dickman borde i pensionshänseende
få tillgodoräkna sig 2/3 av den tid utav 15 år, varunder han innehaft
anställning hos enskilt livförsäkringsbolag.

I detta sammanhang torde lönenämnden jämväl få erinra, att 1929 års
riksdag på given anledning uttalat sig rörande de förutsättningar, under
vilka ett medgivande av här ifrågavarande art kan från riksdagens sida
påräknas. Vid anmälan av sitt beslut i anledning av Kungl. Maj:ts i prop.
nr 135, punkt 2, gjorda framställning om tilläggspension till förste expeditionsvakten
hos länsstyrelsen i Malmöhus län F. Hvenberg yttrade riksdagen
följande (E. skr. 215, punkt 57):

’ Vid den prövning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
har riksdagen icke funnit tillräckliga skäl föreligga att, såsom ifrågasatts,
i detta fall medgiva tilläggspension, grundad på tillgodoräknande av
tjänstetid utom statstjänst. Enligt det stadgande i 1925 års förslag till civil
tjänstepensionslag, vilket åberopats till stöd för framställningen, skulle såsom
förutsättning för tillgodoräknande av tjänstetid utom statens tjänst gälla,
att under dylik tid utfört arbete varit av direkt allmännyttig beskaffenhet
och kunde anses hava varit till särskilt gagn för vederbörandes arbete i
statstjänst. Det synes riksdagen kunna sättas i fråga, huruvida av Hvenberg
fullgjord tjänstgöring såsom vaktmästare vid enskild läroanstalt för flickor
rimligen kan anses uppfylla berörda fordringar. Enligt riksdagens mening
måste det, på grund av önskvärdheten att hålla tilläggspensioner av förevarande
art inom skäliga gränser, anses angeläget att vid prövning av
ärenden utav detta slag taga särskild hänsyn bland annat till frågan, huruvida
tjänstgöring, som föreslås tillgodoräknad, varit av beskaffenhet att
särskilt kvalificera befattningshavaren för hans efterföljande statstjänst,’

Av handlingarna i nu föreliggande ärende framgår, att kanslibiträdet
Leatz före sitt inträde i domänverkets tjänst hos generalstabens litografiska
anstalt innehaft anställning såsom kartriterska samt att enligt domänstyrelsens
bestämda uppfattning denna hennes anställning varit icke blott utslagsgivande
vid hennes anställande hos domänstyrelsen utan även av den största
betydelse för hennes tjänstgöring såsom kartriterska hos styrelsen och
föreståndare för dess kartritningskontor.

_ De angivna omständigheterna ådagalägga, att sökandens arbete före statstjänstens
tillträdande måste sägas hava varit av den av riksdagen omnämnda
arten att särskilt kvalificera henne för hennes anställning hos domänstyrelsen.

I betraktande härav finner lönenämnden sökandens framställning äga fog
för sig. Frånsett det stöd för framställningen, sökanden kan åberopa i stats -

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

makternas tidigare, här ovan omförmälda beslut ifraga örn medgivande åt
befattningshavare att för pension tillgodoräkna tjänstetid i icke statlig anställning,
förtjänar ock i nu föreliggande fall att uppmärksammas det av
domänstyrelsen anförda förhållandet, att det enskilda företag, där sökanden
före sitt inträde i domänverkets tjänst var anställd, i avseende å sin verksamhet
är nära ansluten till statens militära förvaltning.»

På grund av det anförda har lönenämnden hemställt, att Kungl. Majit
måtte hos riksdagen utverka tilläggspension åt Agda Leatz.

Statskontoret har i den 8 april 1931 avgivet utlåtande anfört, att, enligt
vad statskontoret inhämtat, domänstyrelsen den 1 april 1931, i sammanhang
med beviljande av avsked för sökanden från och med den 31 mars 1931,
förklarat henne berättigad att för intjänade 26 tjänstår erhålla avkortad
pension av 1,488 kronor, motsvarande 27s« av det för henne gällande pensions*
underlaget av 1,716 kronor. Vid sådant förhållande och på grund av den
utredning, som framlagts i de av domänstyrelsen och kommunikationsverkens
lönenämnd avgivna utlåtandena i ärendet, hade statskontoret icke funnit
anledning till erinran mot att sökanden finge med hänsyn till sin anställning
vid generalstabens litografiska anstalt — där hon erhållit en för
arbetet hos domänstyrelsen synnerligen gagnelig färdighet i kartritning —
komma i åtnjutande av en pensionsförhöjning med 228 kronor, varigenom
hon skulle få hel pension för sin befattning såsom kanslibiträde hos domän,
styrelsen.

Statskontoret har sålunda hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva, att sökanden finge från och med den 31 mars 1931
under sin återstående livstid uppbära — utöver henne författningsenligt
tillkommande pension — en tilläggspension av domänfondens medel till
ett belopp av 228 kronor för år.

Då genom vad i ärendet blivit upplyst måste anses ådagalagt, att Agda
Leatz’ anställning vid generalstabens litografiska anstalt varit av stor
betydelse för hennes arbete i domänstyrelsens tjänst, anser jag, i likhet
med de i ärendet hörda myndigheterna, att tilläggspension hör beredas
henne. Denna torde, på sätt föreslagits, höra bestridas av domänfondens
medel samt utgå från och med den 31 mars 1931 och bestämmas till sådant
belopp, att densamma jämte av domänstyrelsen beviljad pension uppgår
till hela det för kanslibiträde gällande pensionsunderlaget, 1,716 kronor.
Då den Agda Leatz redan tillerkända pensionen utgör 1,488 kronor, bör
sålunda tilläggspensionen fastställas till 228 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departements chefen.

att f. d. kanslibiträdet hos domänstyrelsen Agda
Helena Leatz må, räknat från och med den 31 mars

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 93.

1931, under sin återstående livstid från statens domäners
fond uppbära, utöver henne författningsenligt tillkommande
pension, en årlig tilläggspension till belopp av
228 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Maj:t Konungen, att proposition i ämnet av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.