Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

1

Nr 86.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående medgivande för
Kungl. Majit att i vissa fall försälja kronoegendom m. m.;
given Stockholms slott den 12 februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari

1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,
Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anför:

Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 138 till 1929 års riksdag
framlagda förslag angående medgivande för Kungl. Majit att i vissa fall försälja
kronoegendom godkände riksdagen enligt skrivelse den 30 maj 1929,
nr 242, sammansatta första lag- och jordbruksutskottets i ärendet avgivna
memorial, nr 2, vari under punkten II hemställdes, att riksdagen måtte —
med upphävande av de beslut, som innefattades i riksdagens skrivelser nr
03/1874, nr 66/1879, nr 35/1885, nr 7/1887 B, nr 17/1888, nr 77/1891, nr
74/1902 och nr 92/1914 — beträffande kronan tillhörig, under domänstyrelsens
förvaltning ställd fast egendom, vilken icke vore anslagen för
Ililiang till riksdagens protokoll 19,‘12. 1 sami. 09 hafi. (Nr SO—S7.) 1

Departements chefen.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

visst ändamål samt ej heller på grund av befintlig skogstillgång eller annan
särskild anledning borde bibehållas åt kronan, medgiva,

A) intill dess annorlunda kunde varda beslutat, att efter Kungl. Maj:ts
beprövande finge försäljas:

a) egendom, vilken i årligt arrende lämnade högst 1,000 kronor eller, där
den ej vore av kronan för sig utarrenderad, vid verkställd uppskattning
funnes ej kunna lämna högre årligt arrende än sålunda sagts; samt

b) andel i en för flera fastigheter gemensam samfällighet, såframt andelen
vid verkställd uppskattning funnes kunna betinga en köpeskilling av högst
5,000 kronor;

B) för tiden intill den 1 januari 1931, att efter Kungl. Maj:ts beprövande
finge jämväl i annat fall än under A sagts försäljas:

a) egendom eller del därav, såframt den avsåges att användas till bildande
av en eller flera egnahemslägenlieter eller till fullständigande av
jordbruk enligt vad i 11 § av de utav riksdagen antagna grunderna för
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. vore stadgat; samt

b) del av egendom, vilken återstode efter avskiljande av område för ändamål,
som i a) sagts, eller ock utan olägenhet kunde frånskiljas, såframt
delen i årligt arrende lämnade högst 1,000 kronor eller, där den ej vore av
kronan för sig utarrenderad, vid verkställd uppskattning funnes ej kunna
lämna högre årligt arrende än nu sagts;

C) att vad sålunda förordnats örn försäljning skulle äga motsvarande
tillämpning i fråga örn upplåtelser under åborätt eller tomträtt.

Det åt Kungl. Majit av 1929 års riksdag givna bemyndigandet, såvitt
det innefattas under förenämnda punkt B) och under punkt C) jämförd
med punkt B) har genom beslut av 1930 och 1931 års riksdagar (se 1930:
prop. nr 114, skr. 113 och 1931: prop. nr 10, skr. nr 58) givits förlängd
giltighet för tiden intill den 1 januari 1933.

Då anledning ej föreligger till ändring av gällande bestämmelser i ämnet,
torde framställning till riksdagen böra göras, i syfte att det åt Kungl. Majit
givna bemyndigandet att försälja kronoegendom, såvitt det innefattas under
förenämnda punkt B) och under punkt C) jämförd med punkt B), må utsträckas
för ytterligare ett år.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att, beträffande kronan tillhörig, under domänstyrelsens förvaltning ställd
fast egendom, vilken icke är anslagen för visst ändamål samt ej heller på
grund av befintlig skogstillgång eller annan särskild anledning bör bibehållas
åt kronan, medgiva,

dels att för tiden intill den 1 januari 1934 må efter Kungl. Maj:ts beprövande
— jämväl i annat fall än som avses under punkt II A) i sammansatta
första lag- och jordbruksutskottets av 1929 års riksdag godkända memorial
nr 2 — försäljas:

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 86.

a) egendom eller del därav, såframt den avses att användas till bildande
av en eller flera egnahemslägenheter eller till fullständigande av jordbruk
enligt vad i 11 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. är stadgat; samt

b) del av egendom, vilken återstår efter avskiljande av område för ändamål,
som i a) sägs, eller ock utan olägenhet kan frånskiljas, så framt delen
i årligt arrende lämnar högst 1,000 kronor eller, där den ej är av kronan
för sig utarrenderad, vid verkställd uppskattning linnes ej kunna lämna
högre årligt arrende än nu sagts;

dels ock att vad sålunda förordnats örn försäljning skall äga motsvarande
tillämpning i fråga örn upplåtelser under åborätt eller tomträtt.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.