Kungl. Majus proposition nr 84.
1
m- 84.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående viss
ändring i bestämmelserna rörande förvaltningen av
fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk
i huvudstaden; given Stockholms slott den
12 februari 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Ola Jeppsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 12 februari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,
Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Jeppsson:
Med bifall till av Kungl. Majit framställt förslag medgav 1875 års riksdag,
att de Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga, av veterinärinstitutet då
disponerade tomterna nr 1 och 3 i kvarteret Edelman mindre samt nr 1 i
kvarteret Krabaten i Stockholm med där befintliga byggnader finge försäljas,
när institutet blivit förflyttat till för detsamma avsedd ny lokal, samt beslutade,
att behållna köpeskillingen skulle avlämnas till riksgäldskontoret.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 68 käft. (Nr 84—83.)
338 32
2
Departements
chefen.
Kungl. Majus proposition nr 84.
Därefter Ilar 1893 års riksdag (skrivelse nr 78) med bifall till Kungl.
Maj:ts i proposition, nr 30, därom framställda förslag medgivit, att inflytande
köpeskillingar för tomter inom förenämnda kvarter finge inlevereras
till statskontoret för att därstädes förvaltas och förräntas såsom en särskild
fond för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden, att
av Kungl. Majit, efter inhämtande i varje fall av riksdagens medgivande,
för sagda ändamål disponeras. Genom brev den 20 april 1894 har Kungl.
Majit förordnat i enlighet med det av riksdagen sålunda lämnade medgivandet.
Sedermera hava på grund av särskilda riksdagsbeslut under årens lopp
försäljningsmedel för tomter och byggnader såväl i huvudstaden som annorstädes
i landet tillförts fonden. Yad de senaste åren beträffar har så skett
genom det av 1928 års riksdag godkända avtalet mellan kronan och Stockholms
stad angående vissa markbyten i staden mellan broarna och å Kungsholmen
m. m., det s. k. Kanslihus-Kungsholmsavtalet, samt genom de av
1931 års riksdag godkända avtalen rörande fastigheter i kvarteren Bondetorpet
mindre och Asplunden i Stockholm. På grund av förstnämnda avtal
komma ytterligare medel att inflyta samt tillföras fonden och så kommer
även att ske vid bifall till Kungl. Majits till nu pågående riksdag avlåtna
proposition, nr 42, angående godkännande av avtal mellan kronan och Stockholms
stad örn överlåtelse av visst område å Djurgården m. m.
Genom särskilda riksdagsbeslut hava fondmedlen tagits i anspråk för
olika ändamål. På senare tid hava sålunda år 1929 disponerats medel för
påbörjande av nybyggnad för Kungl. Majits kansli och för uppförande av
en nybyggnad för mynt- och justeringsverkets behov m. m. Vidare har
Kungl. Majit i innevarande års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln,
punkten 47) framlagt förslag örn användande av ytterligare medel ur fonden
till arbetena å den nya kanslihusbyggnaden.
I skrivelse den 1 februari 1932 har statskontoret anfört, att då fondens
behållning tagits i anspråk för byggnadsföretag i huvudstaden och det kunde
förutses, att så även under de närmaste åren komme att ske, det syntes
statskontoret mindre lämpligt, att fondens medel, som alltså allenast under
kort tid innestode i statskontoret, skulle behöva göras räntebärande. Detta
syntes heller icke stå i god övensstämmelse med den användning, fonden
numera hade. Det kunde erinras örn att försäljningsmedel från exempelvis
tomter å Ladugårdsgärdet icke gjordes räntebärande. På grund av det anförda
har statskontoret hemställt, att riksdagens medgivande måtte inhämtas
till att fonden icke behövde av statskontoret göras räntebärande.
Av förenämnda proposition nr 30 till 1893 års riksdag framgår, att man
då utgick från att de inflytande köpeskillingarna för veterinärinstitutets tomter
till större delen icke omedelbart skulle finna den för dem avsedda användningen
utan att därmed skulle kunna dröja åtskillig tid. Detta synes hava varit
anledningen till bestämmelsen, att fondmedlen skulle förräntas. Såsom statskontoret
anfört är det emellertid antagligt, att fondmedlen under de när
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
mäste åren komma att tagas i anspråk för skilda byggnadsföretag. Exempelvis
kan nämnas, att för fullbordande av nybyggnaden för Kungl. Maj:ts
kansli komma enligt kostnadsförslaget att erfordras, utöver redan till förfogande
ställda och av innevarande års riksdag begärda medel örn tillhopa
2,420,000 kronor, ytterligare belopp av sammanlagt 2,555,000 kronor. Då
medlen alltså lära komma att disponeras ganska snart efter det desamma
influtit till fonden, finner jag lika med statskontoret lämpligt, att förräntningsskyldigheten
upphör.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förräntningsskyldigheten beträffande de medel, som tillhöra
fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk
i huvudstaden, må upphöra.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.