Kungl. Maj:t8 proposition Nr 62.
1
Nr 62.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa
lägenheter under Offers gård i Västernorrlands län; given
Stockholms slott den 22 januari 1932.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
B. v. Stockenström.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 januari
1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Stadener, Gyllenswäbd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström, anför:
Hos Kungl. Maj:t hava ledamoten av riksdagens första kammare,
f. d. borgmästaren C. A. Lindhagen samt ledamoten av riksdagens
andra kammare, kamreraren C. O. Johansson i Sollefteå såsom ombud förvissa
namngivna torpare vid den numera staten tillhöriga egendomen
Offers gård i Boteå socken av Västernorrlands län i skrivelse den 17 november
1931 hemställt, bland annat, om tillstånd för torparna i fråga att
få friköpa de av dem brukade torpen.
Innan jag ingår på denna framställning, torde jag något få beröra de
förhållanden, vilka ledde till statsverkets övertagande av sagda egendom.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. 51 höft. (Nr 62.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.
Sedan med föranledande av riksdagens i skrivelse den 15 juni 1920, nr
364, gjorda anhållan Kungl. Maj:t uppdragit åt styrelsen för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet att verkställa utredning
rörande anordnande av högst fyra fasta försöksgårdar för jordbruket,
avlämnade styrelsen den 29 november 1926 en utav särskilda av styrelsen
utsedda kommitterade verkställd utredning i ämnet. Denna innefattade
av förekommen anledning förslag om upprättande av allenast de två
försöksgårdar, vilka i en tidigare genom centralanstaltens försorg verkställd
utredning föreslagits skola omedelbart inrättas, nämligen en förlagd
till Skaraborgs län till kronoegendomen Lanna nr 10 Borregård i Saleby
socken och en förlagd till Väster norr lands län till den Björkå aktiebolag
tillhöriga egendomen Offers gård i Boteå socken. Särskild detaljutredning
rörande dessa egendomar både av kommitterade verkställts. I anslutning
till kommitterades förslag hemställde styrelsen för centralanstalten,
att Kungl. Maj:t måtte bos riksdagen äska anslag för anordnande av
nämnda båda egendomar såsom försöksgårdar.
Vid ärendets anmälan den 24 februari 1928 framhöll jag, att det varit
önskvärt, om på en gång kunnat upprättas åtminstone några försöksgårdar,
representativa för jordbruksförhållanden och jordarter inom olika delar
av landet, men att man för det dåvarande med hänsyn till de med en försöksgårds
upprättande och drift förbundna icke obetydliga utgifterna
finge begränsa sig till anläggande av allenast en sådan gård. Vid valet av
plats för den första fasta försöksgården förordade jag Lanna Borregården.
I enlighet med min hemställan avläts proposition till riksdagen (nr
136) om medelsanvisning för ändamålet. Propositionen bifölls av riksdagen
(skr. nr 213).
Tillfälle till realiserande av önskemålet om anordnande av en försöksgård
i mellersta Norrland yppade sig snart, i det att Björkå aktiebolag i
skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 oktober 1929, med förmälan att bolaget
vore synnerligen intresserat av att en försöksgård komme till stånd som
ett led i strävandena att höja mellersta Norrlands jordbruk, förklarade
sig villigt att för underlättande av denna plans förverkligande, under förutsättning
att avstyckning av inrösningsjorden kunde ske utan tilldelning
av skogsmark, på staten med full äganderätt överlåta all till Offers gård
hörande inägojord jämte därå uppförda byggnader med undantag likväl
av viss angiven mark och vissa byggnader, däribland en till gården hörande
kvarn samt de byggnader, som disponerades av Offers lanthushållsocb
ladugårdsskötarskola. I skrivelsen uttalades, att det område, som innefattades
i överlåtelsen, utgjorde tillhopa 71.74 hektar jord, därav 47.50
hektar åker, 8.89 hektar gärdsbackar, 3.96 hektar tomt, 3.63 hektar betesmark
och 7.76 hektar skogsmark. För upplåtelsen uppställdes det ytterligare
villkoret, att staten övertoge samtliga levande och döda inventarier
till värden, som bestämdes av tre värderingsman enligt lagen om skiljemän.
3
Kanyl. Ma}:ts proposition Nr 62,
I den utav de förut omförmälda kommitteradc verkställda detaljutredningen
rörande Offers gård anfördes, bland annat, att egendomen voie
belägen nordost om Ångermanälven, omkring 4 kilometer från Undroms
ångbåtsbrygga, 1.5 kilometer från Lökoms station å Sollefteå—Härnösands
järnväg och 31 kilometer från Sollefteå. Egendomen omfattade 55 hektar
inägor, brukade till gården och liggande väl fördelade kring denna, samt
vid sidan om inägorna ursprungligen 10 torp, varav dock 2 nedlagda och
igenlagda till betesmark. De återstående torpen vore arbetarlägenheter
med tillsammans blott 7.5 hektar öppen jord. De vore upplåtna åt arbetare
vid gården, utan kontrakt mot en årlig avgäld av sammanlagt 360 kronor.
Inägojordens taxeringsvärde vore 63,200 kronor.
Av den ytterligare utredning, som på sin tid verkställdes i ärendet rörande
statens övertagande av Offers gård, torde här fa återgivas följande
av lantmäteristyrelsen den 17 mars 1930 avgivna remissutlåtande.
Offers by hade undergått laga skifte dels å utmarken och dels å inägorna.
Vissa laga skifteslotter hade därefter undergått sekundära delnmgsforrättningar.
Enligt vad förrättningshandlingarna gåve vid handen ägdes
flertalet av de sålunda lagligen utbrutna fastigheterna av Björkå aktiebolag.
Att döma av de arealuppgifter, som av bolaget lämnats i dess skrivelse
den 14 oktober 1929, torde den staten erbjudna gåvan avse inägojorden
till samtliga bolagets fastigheter i byn med undantag för de områden
därav, som uttryckligen undantagits. För avskiljandet av det erbjudna
området erfordrades alltså ett flertal avstyckningsförrättningar.
I avseende å frågan, huruvida avstyckning av det erbjudna, inägoområdet
lagligen kunde ske utan hinder därav, att med detsamma icke följde någon
skogsmark, liölle styrelsen före, att här borde anses föreligga ett sådant
undantagsfall, då stadgandena i 19 kap. 3 § jorddelningslagen icke
borde av skiftesmyndigheterna tolkas efter bokstaven, enär därigenom
skulle motverkas det mål, vartill bestämmelserna syftade, eller befrämjandet
av jordbruksnäringen i orten. Då anläggandet av en statens försöksgård
på ifrågavarande egendom uppenbarligen skulle bliva till stor
nytta för ortens jordbrukare och för driften av iorsöksgården icke torde
erfordras någon skogsmark, ansåge styrelsen kravet på tilldelning av
skogsmark böra kunna i förevarande fall eftergivas.
Vid ärendets föredragning för Kungl. Maj:t den 19 mars 1930 anförde
dåvarande departementschefen, bland annat, att det syntes önskvärt, att
staten begagnade sig av Björkå aktiebolags förenämnda erbjudande att
utan vederlag på staten överlåta större delen av till Offers gård hörande
inägor samt flertalet av gårdens byggnader, varigenom skulle åstadkommas,
att jämväl den andra av de två, såsom för jordbruket mest betydelsefulla
i första rummet föreslagna fasta försöksgårdarna bleve en verklighet.
Lämplig tidpunkt för ett övertagande av Offers gård för statsverkets räkning
syntes vara den 14 mars 1931. I anslutning till departementschefens
hemställan föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 250, att riksdagen
måtte för budgetåret 1930/1931 anvisa vissa anslag för upprättande av en
fast försöksgård vid Offer och för driftkostnader för sagda gård. Pro
positionen vann riksdagens bifall (skr. nr 273).
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.
Vid anmälan den 13 juni 1930 av riksdagens beslut faun Kungl. Maj:t
gott att på förberörda villkor antaga det av Björkå aktiebolag gjorda erbjudandet
beträffande överlåtande till staten av Offers gård samt anbefallde
styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
ej mindre att, efter avskiljandet av det i överlåtelsen innefattade
området, föranstalta därom att kronans rätt därtill i vederbörlig ordning
befästades, än även att efter samråd med lantbruksstyrelsen och byggnadsstyrelsen
samt med beaktande av vad i ärendet förekommit till Kungl.
Maj:t inkomma med förslag till plan rörande de åtgärder, som borde vid
tagas för anordnande från och med den 14 mars 1931 av Offers gård såsom
fast försöksgård. Sedan styrelsen för centralanstalten den 11 november
1930 avgivit förslag i sistnämnda avseende, förordnade Kungl. Maj:t den
19 december 1930, att Offers gård skulle från och med en 14 mars 1931 stå
under styrelsens för centralanstalten förvaltning, att användas såsom fast
försöksgård för jordbruket, varjämte Kungl. Maj:t meddelade i övrigt erforderliga
föreskrifter i ämnet.
Uti den inledningsvis omförmälda av ombud för visso torpinnehavare å
Offers gård ingivna framställningen har hemställts, att torpinnehavarna
måtte få friköpa av dem brukade lägenheter och inlösa av dem
disponerade, staten tillhöriga byggnader samt att vid bestämmandet av
inlösningspriset hänsyn måtte tagas till att lägenhetsinnehavarna vore
obemedlade ävensom att de och deras förfäder uppodlat torpen, för vilket
odlingsarbete någon ersättning ej borde tagas. De torpinnehavare, som
sålunda gjort framställning om friköp, äro N. Pettersson, N. Holmberg,
E. Melander, K. E. Holmsten, J. Fahlén och A. Forsberg.
över framställningen hava infordrade utlåtanden avgivits den 21 december
1931 av styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
samt den 12 januari 1932 av lantmäteristyrelsen.
Beträffande ifrågavarande lägenhetsinnehavare samt av dem nyttjade
jordlägenheter och hus har styrelsen för centralanstalten inledningsvis
meddelat följande, av vederbörande lämnade uppgifter, vilka av styrelsen
införskaffats från försöksgårdens föreståndare.
Nils Pettersson är född 1872 och änkeman sedan våren 1931. Barn: en
fosterson, 13 år.
Pettersson har arbetat på Offers jordbruk alltsedan barndomen (under
vissa vintrar i Björka aktiebolags skog). Det torp, som Pettersson nu innehar,
har han övertagit efter sin fader, vilken uppbrutit och odlat detsamma.
Nils Pettersson har dock även själv odlat en del. Pettersson,
liksom före honom hans fader, äger samtliga å torpet befintliga hus. För
torpet har alltid betalats kontant arrende till huvudgården. För närvarande
utgår arrendet med 30 kronor per år. Sedan staten våren 1931 övertog
Offers gård, har Pettersson endast tidvis erhållit arbete därstädes.
Pettersson hemställer att få friköpa det av honom innehavda torpområdet
samt även, för utvidgning av detsamma, det s. k. betestorpet med
därå uppförd stuga.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 62. 5
Nils Holmberg är född 1878 och gift. Barn: fem, varav två under 15 är.
Holmberg har alltifrån 9-årsåldern till 44-årsåldern arbetat pa Offers
jordbruk. Vid 44 år skadade han sin högra hand vid Offers såg (handen
blev nästan helt bortsågad). Efter detta kunde Holmberg icke utföra
grövre jordbruksarbeten, utan har han sedan dess levat på sitt torp ocn
idkat mindre gårdfarihandel samt från riksförsäkringsanstalten uppburi
en årlig invaliditetsränta av 480 kronor per år. Några förmåner liar lian
icke uppburit av sin förre husbonde vid Offers gård. Det torp, vilket
Holmberg nu innehar, övertog han 1915 efter sin fader, D. Holmbeig.
som övertagit detta efter sin fader. Nils Holmberg har uppodlat omkring
Va av den nu odlade jorden. Huru uppodlingen skett av den ovnga arealen
kan nu ej uppgivas. Nils Holmberg, liksom före honom hans fader,
äger byggnaderna, vilka dock ej ligga på den egentliga torpjorden
utan cirka 10 minuters väg därifrån. För torpet har alltid betalats kontant
arrende till huvudgården. För närvarande utgår detsamma med 4,
kronor per år.
Holmberg hemställer att få friköpa den av honom innehavda torpjoiden
och den tomtmark, på vilken hans ägandes hus nu stå.
Erik Molander är född 1890 och gift. Barn: tre, varav tva under la ar.
Melander har alltsedan 15-årsåldern arbetat under Björkå aktiebolag
och sedan 1910 huvudsakligen å Offers jordbruk (några vintrar i dess
skog). Det torp, som Melander nu innehar, har han 1918 övertagit etter
O. Bodin, vilken senare innehaft och brukat detsamma i omkring <)0
år. Detta torp har före denna tid tillhört Solbergs by, men förvärvats av
Offers gård genom ägobyte. För torpet har alltid betalats kontant airende,
för närvarande utgående med 50 kronor per år. Såväl Melander
som hans företrädare hava bott i Offers gård tillhörigt hus, vilken
"ård även äger den av Melander nyttjade ladugården och uthuset O01®''
trädaren O. Bodin hade emellertid egen ladugård, vilken numera är nedriven).
De av Melander innehavda husen (ladugården nyttjas gemensamt
med J. Fahlén) befinna sig på annan tomt strax intill huvudgården och
på cirka 12 minuters väg från den egentliga torpjorden. Vid sjalya gårdstomten
finnes något odlad jord, som hans företrädare Bodin och Melander
själv lära brutit upp. Melander arbetar fortfarande på Offers gård.
Melander hemställer att få friköpa den av honom innehavda torpjorden
samt att få inlösa det bostadshus, som han nyttjar, jämte det av honom använda
gamla huset. Dessa hus ämnar han nedriva och använda for uppförande
av byggnad på jordlägenheten.
Karl Holmsten är född 1884 och gift. Barn: sex, varav fyra under 15 ar.
Holmsten har arbetat å Offers jordbruk alltsedan barndomen (under
vissa vintrar i Björkå aktiebolags skog). Det torp, Holmsten. nu innehar,
har han 1916 övertagit efter Anders Nilsson, vilken senare innehaft och
brukat detta i 30 ä 40 år. Nilsson har uppodlat den huvudsakliga delen
av torpet. Holmsten har ej odlat, men väl säger han sig hava
förbättrat jordens hävd. Holmsten bodde t. o. m. 1927 i egen gård (nuvarande
A. Forsbergs gård), å vars gårdstomt han även hade egen ladugård,
vilken numera är nedriven. Från och med hösten 1927 uppläts åt
Holmsten den Offers gård tillhöriga byggnad jämte ladugård, vilka han
för närvarande innehar. Dessa hus tillhörde förut annan torp jord (Ålilinska
torpet), som numera är bortsålt. Den torpet tillhöriga jorden är belägen
10 minuters väg från byggnaderna. För torpet har alltid betalats
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.
kontant arrende till huvudgården. För närvarande utgär arrendet med
25 kronor per år. Holmsten arbetar fortfarande å Offers gård.
Holmsten hemställer att få friköpa den torpjord, som han innehar, samt
att för avflyttning till nämnda jordlägenhet även få inlösa de hus, vilka
han nu nyttjar.
Johan Fahlén är född 1883 och änkeman. Barn: sju, varav två minderåriga.
Fahlén har arbetat på Offers jordbruk alltsedan 9-årsåldern (undantagsvis
kortare perioder å Offers numera nedlagda träsliperi). Några vintrar
har han arbetat i Björkå aktiebolags skog. Sedan staten övertog Offers
gård, har Fahlén ej erhållit arbete därstädes, men väl en av hans söner
under sommarhalvåret. Fahlén innehar en torplägenhet, vars jord är belägen
på norra sidan om Högforsån, eller på den mark, som Björkå aktiebolag
undantog, då det överlämnade Offers gård till staten. Bostadshuset
står emellertid på statens mark, likaså ladugården, vilken senare han har
gemensamt med E. Melander. Ävenså ligger en av Fahlén nyttjad uthusbyggnad
på samma statens tomt. På denna tomt finnes något odlad
jord (potatisland), vilken Fabléns företrädare lärer ha uppbrutit. Fahlén
har innehaft torpet och nyttjat de numera staten tillhöriga husen sedan
1917, då han efterträdde sin svärfader, P. Boström.
Fahlén hemställer att få inlösa de av honom nyttjade husen för att nedriva
dem och använda det gagnbara virke, som kan utvinnas, till uppförande
av byggnad på sitt å bolagets mark belägna torp.
Artur Forsberg är född 1902, gift; inga barn.
Forsberg övertog hösten 1931 av sin svärfader K. Holmsten den stuga,
som denne ägde å tomt tillhörig Offers gård. Denna stuga utgjorde förr
mangårdsbyggnad å Holmstenska torpet. Forsberg har aldrig arbetat å
Offers gård, men väl hans hustru tillfälligtvis som timarbetare och mjöl
kerska.
Forsberg hemställer att få friköpa den tomt, å vilken hans stuga står.
Styrelsen för centralanstalten har härefter för egen del anfört följande.
Totalinnehållet av de för friköp ifrågasatta lägenheterna uppginge sammanlagt
till ungefär 8.5 hektar, därav omkring 4 hektar åker. På varje
lägenhet, utom Forsbergs, som utgjordes av endast byggnadstomt, komme
0.6—1.4 hektar åkerjord och därjämte viss till odling ej lämpad mark,
diken och vägar m. m.
Beträffande de av Holmberg, Melander och Holmsten brukade lägenheterna
förtjänade påpekas, att viss del av områdena allt fortfarande tillhörde
Björkå aktiebolag och endast med begränsad nyttjanderätt upplåtits
åt staten. Ifrågavarande markareal uppginge för nämnda tre brukare till
omkring 1.8 hektar, därav omkring 0.4 hektar åker. Enligt vad styrelsen
under hand inhämtat, torde dock Björkå aktiebolag vara villigt att till
nämnda tre lägenhetsinnehavare på nu för staten gällande villkor överlåta
nyttjanderätten till ifrågavarande områden, därest önskan därom
skulle uttalas från statens sida.
Därest förenämnda lägenhetsinnehavare i fortsättningen skulle bruka de
av dem nu arrenderade, staten tillhöriga jordområdena, syntes det ur försöksgårdens
synpunkt vara av jämförelsevis mindre betydelse, huruvida
områdena överlätes med äganderätt eller enbart nyttjanderätt. Såvitt
kunde bedömas, torde det nämligen knappast vara anledning befara, att
avhändandet av ifrågavarande områden jämte vissa staten tillhöriga hus
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.
skulle behöva innebära svårigheter för försöksgården att få sitt behov av
arbetskraft tillgodosett. Å andra sidan torde det icke kunna förnekas,
att, om försöksgården nu ansåges kunna fritt disponera över ifrågavarande
lägenheter, särskilt markområdena skulle vara av visst värde för försöksgården
för betesbruk. För användning såsom egentlig försöksmark syntes
ifrågavarande områden däremot vara mindre väl ägnade.
Styrelsen hade efter prövning av föreliggande framställning funnit sig
böra uttala, att det ur synpunkten av försöksverksamhetens ändamålsenliga
bedrivande vid Offer icke torde vara oundgängligen nödvändigt, att
de nu utarrenderade markområdena i fortsättningen tillhörde försöksgården.
Styrelsen ansåge sig därför kunna tillstyrka bifall till den gjorda
framställningen i den utsträckning i det följande närmare angåves. Samtidigt
ville styrelsen emellertid betona, att den omständigheten att vissa
lägenhetsinnehavare eller dem närstående till större eller mindre del odlat
de av dem brukade jordområdena icke i och för sig innebure rätt för
vederbörande att friköpa lägenheterna.
Nils Pettersson borde kunna medgivas att friköpa den jord, som han
innehade, samt även det s. k. betestorpet med därå uppförd stuga.
Nils Holmberg borde kunna medgivas att friköpa den av honom brukade
jordarealen, dock under särskilt villkor att han förflyttade honom tillhöriga
hus till det friköpta markområdet. Tomten, där husen nu vore
uppförda, vore nämligen belägen så nära försöksgårdens egen gårdstomt,
att styrelsen icke kunde tillstyrka dess avstyckande från försöksgården.
Erik Melander borde kunna få tillstånd att friköpa såväl jord som byggnader,
dock under villkor att byggnaderna av Melander förflyttades till
det friköpta markområdet.
Karl Holmstens hemställan tillstyrktes beträffande friköp av såväl
jord som hus, likväl med särskilt villkor att husen förflyttades till det friköpta
markområdet.
Johan Falilén borde kunna medgivas att inlösa av honom nyttjade staten
tillhöriga hus, under villkor att husen förflyttades till av honom brukat,
staten ej tillhörigt markområde.
Däremot ansåge styrelsen sig böra avstyrka Artur Forsbergs hemställan
om friköp av gårdstomt av följande skäl. Dels läge tomten för nära
försöksgårdens egen gårdstomt, dels hade stugan ringa värde, och dels
hade Forsberg aldrig arbetat på Offers gård. Forsbergs stuga syntes böra
bortflyttas, därvid eventuellt kunde tänkas, att Forsberg medgåves att i
någon utkant av Offers ägor få köpa en mindre stugtomt.
I samband med eventuellt beslut om rätt för vissa förenämnda lägenhetsinnehavare
att friköpa ifrågakommande markområden och byggnader
torde böra meddelas de närmare villkor, som syntes böra uppställas för
dylikt medgivande. I sådant hänseende ville styrelsen anföra följande.
Holmstens och Helanders hus torde böra vafa nedrivna, bortflyttade
och uppförda på respektive med äganderätt förvärvade områden senast den
1 oktober 1933. Samma villkor torde ock böra föreläggas Holmberg.
Fahléns hus torde böra vara nedrivet och bort flyttal senast den 1 maj 1933.
Därest N. Pettersson medgåves att inköpa det s. k. betestorpet, borde
brukningsrätten till detta icke övergå i hans hand, förrän pågående betesförsök
därstädes avslutats eller tidigast den 1 november 1933.
De lägenheter, som eventuellt finge friköpas, borde för all framtid vara
skyldiga att i gränsen mot statens mark hålla fullgoda hägnad er. Vid
eventuell avstyckningsförrättning borde nödig gränsrättning ske, innan
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.
de friköpta lägenheternas gränser fastställdes. Utfartsväg från sådana
lägenheter borde läggas så, att minsta möjliga olägenhet uppstode för
försöksgården.
De kostnader för lagfart och avstyckning m. m., som uppstode i samband
med eventuellt friköp, torde böra gäldas av köparen ensam.
De köpeskillingar, som vederbörande borde hava att erlägga i samband
med övertagandet med äganderätt av olika staten nu tillhöriga markområden
och byggnader, torde lämpligen böra fastställas efter värdering i den
ordning, Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma.
Ehuru styrelsen sålunda ansett sig böra i huvudsak tillstyrka föreliggande
framställning om friköp av vissa jordlägenheter och hus, ville styrelsen
emellertid samtidigt icke underlåta att uttala viss tveksamhet, huruvida
friköpen verkligen kunde väntas bliva till framtida fördel för
lägenhetsinnehavarna. Ifrågavarande lägenheter torde närmast få betraktas
som bostadslägenheter, och innehavarna bleve alltså i huvudsak
hänvisade till förtjänstarbete på annat håll. Enär försöksgården saknade
skogsmark, torde arbetstillfällena därstädes särskilt under den långa vintern
kunna väntas bliva jämförelsevis begränsade. Lägenhetsinnehavarna
torde sålunda bliva ganska beroende av tillgången på annat arbete i bygden.
Det vore givetvis icke möjligt för styrelsen att bedöma, i vad mån
dylikt arbete kunde i framtiden väntas stå till buds.
Styrelsen finge vidare anmäla, att avstyckningsförrättningen vid Offer
ännu icke fortskridit så långt, att åtgärder till befästande av statens rätt
till försöksgården kunnat vidtagas. Det torde sålunda ännu dröja någon
tid, innan de formella förutsättningarna för avstyckning av de lägenheter,
varom här är fråga, vore för handen. Vid sådant förhållande torde det
vara ändamålsenligt, att Kungl. Maj:t, därest så befunnes erforderligt,
utverkade riksdagens medgivande att i sinom tid pröva och avgöra föreliggande
framställning om friköp av staten tillhöriga markområden och
byggnader.
Av lantmäteristyrelsens yttrande inhämtas följande.
Styrelsen hade den 17 mars 1930 avgivit utlåtande i frågan, huruvida
avstyckning av det Kungl. Maj:t och kronan erbjudna inägoområdet till
Offers gård kunde ske utan hinder därav, att med detsamma icke följde
någon skogsmark. På anförda skäl ansåg styrelsen, att jorddelningslagens
krav på tilldelning av skogsmark kunde för ifrågavarande fall eftergivas.
För frånskiljande av inägoområdet hade sedermera verkställts fem avstyckningsförrättningar,
genom vilka inägorna avstyckats utan tilldelning
av skogsmark. Dessa förrättningar hade enligt uppgift av förrättningsmannen
fastställts den 4 december 1931.
Nu förelåge framställning, att innehavarna av vissa torplägenheter inom
det sålunda frånskilda inägoområdet skulle beredas möjlighet att friköpa
sina lägenheter, och torde remissen avse utredning, huruvida något hinder
skulle föreligga för avstyckning av dessa lägenheter.
Styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
tillstyrkte medgivande för Nils Pettersson, Nils Holmberg, Erik Melander
och Karl Holmsten att få friköpa vissa områden. Av dessa områden syntes
Nils Petterssons innehålla omkring tre hektar, varav knappt hälften
åker, och de tre övriga något mera än en hektar. Alla fyra områdena
torde böra anses som sådana mindre lägenheter, som omförmäldes i 19 kap.
3 § femte stycket jorddelningslagen. På grund härav torde något hinder
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.
icke föreligga för att dessa lägenheter genom avstyckning avskildes till
särskilda fastigheter. Även om Niis Petterssons område icke. skulle anses
utgöra dylik mindre lägenhet, kunde någon skogstilldelning till detsamma
icke ifrågasättas, enär till stamfastigheten på grund av förut omnämnda
avstyckning e.i hörde någon skogsmark.
För egen del har jag i huvudsak intet att erinra mot det av central- Departementsanstaltens
styrelse tillstyrkta förslaget om försäljning av vissa smärre
lägenheter under Offers försöksgård. Några nämnvärda olägenheter för
försöksgården torde genom dylik avhändelse icke uppkomma. Enär den
till försäljning ifrågasatta jorden är belägen i egendomens utkant och de
till bortflyttning avsedda husen ligga strödda inom gårdens centrala del.
torde genom försäljningen rent av kunna befrämjas ett mera rationellt
utnyttjande av gården för försöksverksamheten. Då ifrågavarande lägenhetsinnehavare
å gården nu önska med äganderätt övertaga av dem brukad
jord, tillhopa icke fullt fyra hektar åker och ungefär lika stor
areal annan mark, samt innehavda åbyggnader, torde försäljningarna
alltså böra komma till stånd.
Styrelsen för centralanstalten har tillstyrkt försäljning till Nils Pettersson,
Nils Holmberg, Erik Melander, Karl Holmsten och Johan Fahlén,
därvid styrelsen närmare angivit, vad som borde ingå i försäljningarna.
Styrelsens i sådant hänseende framlagda förslag föranleder ingen erinran
från min sida.
Beträffande frågan om lägenheternas försäljningspris bör enligt min
mening bemärkas, att berörda lägenhetsinnehavare befinna sig i knappa
omständigheter samt att flera av dem måste vidkännas ganska kännbara
kostnader för byggnadernas förflyttning, vartill kommer, såsom centralanstaltens
styrelse antytt, att deras framtida försörjningsmöjligheter helt
visst bliva svaga. Med hänsyn härtill och till det förhållandet, att staten
mottagit egendomen såsom gåva, torde ifrågakommande köpeskillingar
böra bestämmas till låga belopp. På Kungl. Maj:t torde få ankomma att
besluta om köpeskillingarnas storlek samt rörande köpevillkoren i övrigt.
I ett fall, nämligen i fråga om försäljning av Artur Forsbergs lägenhet,
har centralanstaltens styrelse avstyrkt avhändande. De härför anförda
skälen synas mig hava visst fog för sig, men torde hinder för Kungl. Maj:t
ej böra möta att på det sätt bifalla Forsbergs framställning, att han, därest
han så önskar, beredes möjlighet att förvärva en mindre tomtplats i utkanten
av Offers gård samt dit bortflytta sin nära försöksgårdens egen
gårdstomt nu belägna stuga.
De av mig sålunda tillstyrkta lägenhetsförsäljningarna torde icke kunna
företagas utan riksdagens medgivande. Sedan riksdagen beslutat i
ärendet, torde det såsom nyss antytts få ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela erforderliga närmare bestämmelser rörande försäljningarna. Inflytande
försäljningsmedel böra, i den mån de ej åtgå för bestridande av
Bihang till riksdagens protokoll 19S2. 1 sarnl. M hd fl. <Nr (i2.) -
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 62.
för staten i samband med försäljningarna tilläventyrs uppkommande kostnader
för förrättningar eller eljest, användas till främjande av försöksgårdens
verksamhet
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att från Offers försöksgård i Boteå socken av Västernorrlands län må,
i huvudsaklig överensstämmelse med av mig tillstyrkt förslag, försäljas
vissa lägenheter och åbyggnader.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hugo Nordlander.
320239. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.