Kungl. Maj:ts proposition Nr 44.
5
Nr 44.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till personal-
och driftkostnader för institutet för högspänningsforskning
vid universitetet i Uppsala; given Stockholms
slott den 22 januari 1932.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Sam. Stadener.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22
januari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Stadener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jerpsson, Hansén, Rundqvist.
Härefter anför departementschefen, statsrådet Stadener:
Sedan Kungl. Maj:t i proposition den 30 januari 1931, nr 64, under
åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för nämnda dag, framlagt förslag angående upprättande
av ett institut för högspänningsforskning, anmälde riksdagen i skrivelse den
26 mars 1931, nr 94, att riksdagen i enlighet med nämnda förslag
dels medgivit, att vid universitetet i Uppsala finge — i huvudsaklig överensstämmelse
med bestämmelserna i ett i nämnda statsrådsprotokoll återgivet,
den 3 maj 1918 dagtecknat gåvobrev av ingenjören B. John F. Andersson
och hans hustru ävensom med vad föredragande departementschefen i samma
Anslag till
personal- och
driftkostnader
för
institutet för
högspänningsforskning
vid
universitetet
i Uppsala.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 44.
statsrådsprotokoll tillstyrkt — upprättas ett institut för högspänningsforskning,
dels medgivit, att, med iakttagande av de i ovanberörda donationsbrev
angivna villkor och bestämmelser, finge från och med den 1 juli 1932 vid
universitetet i Uppsala inrättas en professur i elektricitetslära benämnd
»B. John F. och Svea Anderssons professur i elektricitetslära med särskild
hänsyn till atmosfäriska urladdningar»,
dels föreskrivit, att innehavaren av nämnda professur skulle vara skyldig
såväl att i tillämpliga delar underkasta sig de för universitetsprofessorer i
allmänhet för åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren
och bestämmelserna som ock att vid den ålder, då annan universitetsprofessor
vore skyldig avgå från sin tjänst, mot åtnjutande av pension, beräknad
efter samma grunder, som stadgats beträffande övriga universitetsprofessorer,
frånträda sin ifrågavarande professur,
dels bestämt, att innehavaren av den sålunda beslutade professuren skulle
från allmänna indragningsstaten åtnjuta en avlöning av 12,000 kronor,
därav 8,000 kronor lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte efter
fem års tjänstgöring ett ålderstillägg å lönen å 1,000 kronor, ävensom varda
i pensionshänseende likställd med ordinarie universitetsprofessor och följaktligen
vara underkastad bestämmelserna i 1907 års lag angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension,
dels medgivit, att den innehavaren av den beslutade professuren tillkommande
pensionen finge utgå av statsmedel,
dels ock till lån till universitetet i Uppsala för uppförande, inredning och
utrustning — allt i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda
ritningar och kostnadsberäkningar — av lokaler för institutet för högspänningsforskning
å riksstaten för budgetåret 1931/1932 bland utgifter för
kapitalökning under rubriken »Fonden för förlag till statsverket» anvisat
ett reservationsanslag av 425,000 kronor att utgå av lånemedel;
allt under förutsättning att, så snart ske kunde, de genom ovanberörda
donationsbrev den 3 maj 1918 till universitetet i Uppsala överlämnade
medlen användes ej mindre till återbetalning av nyssnämnda lån än även
till bestridande av avlöning för innehavaren av den föreslagna professuren
ävensom övriga med institutets verksamhet förenade kostnader.
Den 24 april 1931 anmäldes denna riksdagens skrivelse för Kungl. Maj:t,
som därvid föreskrev, att vid universitetet i Uppsala skulle — i huvudsaklig
överensstämmelse med bestämmelserna i ovannämnda gåvobrev av ingenjören
B. John F. Andersson och hans hustru ävensom med vad departementschefen
i angivna statsrådsprotokoll tillstyrkt — upprättas ett institut
för högspänningsforskning.
Vidare föreskrev Kungl. Maj:t, att, med iakttagande av de i berörda
donationsbrev angivna villkor och bestämmelser, skulle från och med den
1 juli 1932 vid universitetet i Uppsala inrättas en professur i elektricitetslära,
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 44.
benämnd »B. John F. och Svea Anderssons professur i elektricitetslära med
särskild hänsyn till atmosfäriska urladdningar», med de avlönings- och pensionsförmåner
samt med de skyldigheter för professurens innehavare, som
angåves i riksdagens berörda skrivelse.
Härjämte anbefallde Kungl. Maj:t samma dag
dels vederbörande vid universitetet i Uppsala att vidtaga åtgärder för tillsättande
från och med den 1 juli 1932 av den sålunda inrättade professuren
i elektricitetslära,
dels ock kanslern för rikets universitet att förständiga vederbörande vid
universitetet i Uppsala att i samråd med vattenfallsstyrelsen, styrelsen för
tekniska högskolan och ingenjörsvetenskapsakademien uppgöra förslag till
ej mindre de bestämmelser, som kunde böra av Kungl. Maj:t föreskrivas
beträffande institutet för högspänningsforskning vid universitetet, än även
de närmare föreskrifter i fråga om undervisningsskyldighet samt vetenskapliga
och praktiska arbetsuppgifter för innehavaren av den beslutade professuren
i elektricitetslära, som kunde böra av Kungl. Maj:t föreskrivas.
Vidare fastställde Kungl. Maj:t de i ärendet företedda ritningarna till
lokaler för institutet för högspänningsforskning att — under iakttagande av
vad byggnadsstyrelsen anfört i ett i ärendet avgivet, den 30 oktober 1930
dagtecknat utlåtande — lända till efterrättelse vid byggnadsarbetets utförande
med rätt för universitetet att under arbetets fortgång, där så prövades
nödigt, vidtaga sådana smärre ändringar i byggnadsplan en, som icke ökade
den beräknade kostnaden.
Tillika bemyndigade Kungl. Maj:t det större konsistoriet vid universitetet
i Uppsala att för därmed avsett ändamål på rekvisition i mån av behov
och mot vederbörlig skuldförbindelse i riksgäldskontoret lyfta ovan omförmälda,
å riksstaten för budgetåret 1931/1932 anvisade reservationsanslag av
425,000 kronor; och skulle universitetet till Kungl. Maj:t inberätta, när de
genom ovanberörda donationsbrev den 3 maj 1918 till universitetet donerade
medlen uppginge till sådan storlek, att de kunde användas såväl till
återbetalning av nyssnämnda lån som till bestridande av avlöning för innehavaren
av förenämnda professur ävensom övriga med institutets verksamhet
förenade kostnader.
Härjämte förklarade Kungl. Maj:t Sig vilja framdeles, på därom av vederbörande
vid universitetet i Uppsala efter vattenfallsstyrelsens hörande gjord
framställning, besluta angående överlämnande till nämnda universitet av
det utav vattenfallsstyrelsen vid Uppsala upprättade åskelektriska laboratoriet
jämte tillhörande inventarier m. m.
Slutligen anbefallde Kungl. Maj:t vederbörande vid universitetet i Uppsala
att — under iakttagande av vad härom anförts i det vid Kungl. Maj:ts
proposition nr 64 till 1931 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 30 januari 1931 — verkställa utredning
och avgiva förslag rörande personal- och driftkostnader vid institutet för
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 44.
högspänningsforskning vid universitetet i Uppsala för tid från och med
budgetåret 1932/1933.
Sedan kanslern inkommit med förslag till bestämmelser beträffande ifrågavarande
institut för högspänningsforskning, fastställde Kungl. Maj:t genom
beslut den 23 oktober 1931 stadgar för institutet.
Den utredning jämte förslag rörande personal- och driftkostnader för
institutet, som infordrats genom ovanberörda kungl. brev den 24 april 1931 och
som jämlikt propositionen till fjolårets riksdag var avsedd att föreläggas 1932
års riksdag, har nu inkommit, och anhåller jag att få anmäla vad i denna
sak förekommit.
Innan jag emellertid ingår på den nu föreliggande utredningen, ber jag
att få erinra om följande.
Enligt vad som framgår av propositionen till 1931 års riksdag, till vilken
jag tillåter mig hänvisa, hade särskilt tillkallade sakkunniga i den 10 oktober
1930 avgiven »Utredning beträffande upprättande av ett institut för högspänningsforskning
i Sverige» beräknat de årliga driftkostnaderna för institutet
på följande sätt:
a) Personalkostnader.
Professorslön................................. kronor 14,000: —
Lön åt instrumentmakare (B 10) ................. » 4,000: —
Summa personalkostnader kronor 18,000: —
b) Driftanslag.
Bibliotekskostnader............................kronor 1,000: —
Skrivmateriel och liknande expenser............... » 500: —
Värmekostnad................................ » 2 000: —
Elektrisk kraft............................... » 1,500:-—
Bekostnad av extra arbetshjälp (assistent, mekaniker, labo
ratoriebiträden).
............................ » 12,000: —
Städning av lokalerna.......................... » 1,500: —
Resor och transporter.......................... » 3,000: ■—
Komplettering av förbrukade artiklar .............. » 2,000: —
Film och fotografiutensilier...................... » R000: —
Materiel för metallarbeten....................... » ö’000: —
Installationsmateriel........................... » 1,000: —
Snickerier och dylikt.......................... » i ,000: -—
Summa driftkostnader kronor 31,500
Samtliga driftkostnader, löner inberäknade, skulle alltså, enligt de sakkunnigas
beräkningar, uppgå till i avrundat tal 49,500 kronor.
I utlåtande den 22 oktober 1930 över sakkunnigbetänkandet hade statskontoret
anfört bland annat följande:
Då medel för institutets drift endast skulle utgå under tiden innan
donationsmedlen kunna anlitas härför, synes intet vara att erinra mot att
9
Kungi. Maj:ts proposition Nr 44.
erforderliga medel anvisas å allmänna indragningsstaten. Under rubrik
universitetet i Uppsala torde därvid böra uppföras en professur med lön
8,000 kronor och tjänstgöringspenningar 4,000 kronor. Däremot synes det
vara mera tveksamt, huruvida lön till instrumentmakaren bör uppföras
såsom särskild post å allmänna indragningsstaten. Statskontoret, som icke
har någon erinran mot den ifrågasatta löneställningen i lönegraden B10,
vill ifrågasätta, att avlöning till instrumentmakaren utgår från den anslagspost,
som skulle uppföras för bestridandet av institutets driftkostnader,
vilken anslagspost i så fall torde böra ökas med 4,000 kronor. Beträffande
ifrågavarande anslagspost vill det för övrigt synas statskontoret, som om
någon avprutning kunde ske å en del av de sakkunniga för olika ändamål
föreslagna beloppen.
Såsom framgår av omförmälda utdrag av statsrådsprotokollet den 30
januari 1931 (sid. 29 ff.), erinrade jag vid anmälan inför Kungl. Maj:t av
förevarande ärende, att vattenfallsstyrelsen i sitt i ämnet avgivna utlåtande
under förutsättning av Kungl. Maj:ts medgivande förklarat sig villig att
till det föreslagna institutet utan ersättning överlämna det åskelektriska
laboratorium jämte tillhörande inventarier, som vattenfallsstyrelsen upprättat
i Uppsala. Vidare yttrade jag i fråga om uppförande på allmänna indragningsstaten
av de för personal- och driftkostnaderna erforderliga beloppen
bland annat följande:
Förutsättningen för att den Anderssonska donationen skall få användas
för här ifrågavarande ändamål är att vid universitetet i Uppsala inrättas
en professur i elektricitetslära med särskild hänsyn till atmosfäriska urladdningar.
Jämväl i övrigt finner jag arbetet vid det planerade högspänningsinstitutet
vara av den betydelse och den vetenskapliga läggning, att en
professors ställning för institutets föreståndare är synnerligen starkt motiverad.
Då det här dessutom ur statsfinansiell synpunkt gäller ett mera tillfälligt
arrangemang, i det att kostnaderna för professuren efter en beräknad
tid av ett tiotal år skola överflyttas från statsverket till donationen, tvekar
jag icke att ansluta mig till de sakkunnigas av samtliga myndigheter tillstyrkta
förslag om inrättandet av en dylik professur.
Avlöningen för innehavaren av denna professur bör beräknas till samma
belopp som för andra universitetsprofessorer eller 12,000 kronor, därav 8,000
kronor lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, varjämte lönen efter
5 år skall kunna höjas med 1,000 kronor. Härtill kommer dyrtidstillägg
enligt de för professorer gällande grunder.
I fråga om den tidpunkt, då den föreslagna professuren bör förverkligas,
finner jag mig böra förorda, att medel för professuren beredas först från
och med den 1 juli 1932. Efter vad jag inhämtat, kommer vattenfallsstyrelsen
även under budgetåret 1931/1932 att av för styrelsen tillgängliga medel
hålla verksamheten vid den hittillsvarande institutionen i gång i ungefär
samma utsträckning som hittills. Jag vill vidare tillägga, att enligt min
uppfattning åtgärder för professurens tillsättande böra vidtagas redan under
budgetåret 1931/1932, så att innehavaren av professuren må kunna börja
sin verksamhet med ingången av budgetåret 1932/1933.
Vad de övriga personal- och driftkostnaderna beträffar, hava dessa av de
sakkunniga beräknats till dels avlöning åt en instrumentmakare i lönegraden
10
Kungl. May.ts proposition Nr 44.
BIO, dels ock ett driftanslag av 31,500 kronor. Statskontoret har ifrågasatt,
att instrumentmakarens avlöning skulle utgå från sistberörda anslagspost,
vilken i så fall skulle ökas med motsvarande belopp. Beträffande
denna anslagspost bar statskontoret vidare anfört, att det ville synas statskontoret,
som om någon avprutning kunde ske å en del av de sakkunniga
för olika ändamål föreslagna beloppen.
I anslutning till vad jag nyss anfört ifråga om tidpunkten för professurens
inrättande, torde ej heller här förevarande anslag behöva beräknas i
riksstaten för budgetåret 1931/1932. Jag saknar därför anledning att nu
ingå på en närmare prövning av de föreslagna beloppen.
I enlighet med vad jag anfört skulle driftkostnaderna, inberäknat begynnelselöner
men oavsett ålderstillägg och dyrtidstillägg, uppgå till (12,000 +
4,000 + 31,500) 47,500 kronor. De årliga driftkostnaderna för vattenfallsstyrelsens
nuvarande anläggning utgöra cirka 30,000 kronor. De ökade kostnaderna
för statsverket skulle vid ett bifall till det nu framlagda organisationsförslaget
— under förutsättning att någon mera avsevärd minskning
av de beräknade driftkostnaderna icke kan ske — från och med budgetåret
1932/1933 uppgå till cirka 17,500 kronor.
Det förslag från universitetet i Uppsala, som nu föreligger, bygger på en
utredning av professorn K. M. G. Siegbahn efter samråd med docenten
E. H. Norinder av följande lydelse:
I den utredning, som utförts av de av Kungl. Maj:t tillsatta sakkunniga
rörande personal- och driftkostnader, upptogos följande poster:
a) Personalkostnader.
Instrumentmakare eller förste mekaniker............kronor 4,000: —
Extra arbetshjälp:
Assistent................................. » 6,000: —
Skriv- och laboratoriebiträden.................... » 3,000: —
Biträdande mekaniker och vaktmästare............. » 3,000: —
Summa personalkostnader kronor 16,000
b) Driftanslag.
Bibliotekskostnader............................kronor 1,000: —
Skrivmateriel och liknande expenser............... » 500: —
Värmekostnad................................ » 2,000: —
Elektrisk kraft............................... » l’ö00: -
Städning av lokalerna.......................... > 1,500: —
Resor och transporter.......................... » 3,000: —
Komplettering av förbrukade artiklar.............. » 2,000: —
Film och fotografiutensilier...................... » 1,000: ■—■
Materiel för metallarbeten....................... » 5,000: —
Isolationsmateriel............................. » 1,000: —
Snickerier och dylikt........................... » U000: —
Summa driftkostnader kronor 19,500
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 44.
I över de sakkunnigas förslag avgivet yttrande av statskontoret den 22
oktober 1930 ifrågasattes, huruvida icke någon avprutning kunde ske å en
del av de sakkunniga för olika ändamål föreslagna beloppen.
En närmare granskning och specifikation av de olika anslagsposterna har
givit vid handen, att vissa anslagsposter något kunna reduceras men att
andra varit för lågt beräknade. Härvid inverkar bland annat den omständigheten,
att institutionen i sin förutvarande form såsom en under vattenfallsstyrelsen
lydande organisation kunnat åtnjuta vissa förmåner i fråga
om billiga materielinköp, lån av viss för undersökningarna nödvändig materiel,
arbetshjälp med montage och dylikt. Genom institutionens egenskap av
en under Uppsala universitet lydande organisation komma vissa av dessa
fördelar att bortfalla. Härav måste följa en viss ökning av institutets driftkostnader,
vilken i förening med utökningen av institutionens allmänna
verksamhet medför svårigheter att reducera det av de sakkunniga avgivna
förslaget till totalkostnad för personal och drift, vilken under förutsättning
av att alla löner utom professorns häri inräknas slutar vid ett totalbelopp
av 35,500 kronor.
Personalkostnader.
Beträffande personalkostnader kan anföras, att assistentens lön upptagits
förslagsvis till 6,000 kronor. I vissa fall är det tänkbart, att institutet kan
förvärva en person på denna post, vilken på grund av sin utbildning icke
kan göra anspråk på det föreslagna beloppet, men i andra fall kan det vara
nödvändigt betala en särskilt kvalificerad assistent något högre lön, vilken
i sådant fall bör kunna tagas ur det övriga för personalkostnader avsedda
beloppet, därvid dock är att märka, att förste mekanikerns lön bör fixeras
till 4,000 kronor årligen, enär det icke torde vara möjligt att under detta
belopp erhålla en tillräckligt kvalificerad arbetskraft på denna post.
Vad beträffar posten biträdande mekaniker och vaktmästare, 3,000 kronor,
ingår i denna kostnaden för värmeskötare, av sakkunniga beräknad till
1,200 kronor årligen. Erfarenheten från vattenfallsstyrelsens tidigare anläggning
har visat, att dennas belägenhet på ett öppet slättområde nödvändiggör
vid vissa tillfällen vintertid inkallande av extra arbetshjälp för snöskottning,
plogning och dylikt. På grund av personalanslagets knapphet torde medel
för denna arbetshjälp icke kunna tagas ur personalanslaget utan ur materielanslaget
(se posten nedan för städning).
Materielanslaget.
En ny utredning angående det behövliga årliga materielanslaget, uppställd
på det sätt som brukar tillämpas för de naturvetenskapliga institutionerna,
har nu verkställts.
De olika kostnaderna fördela sig enligt nedanstående tablå.
1. Uppvärmning.........
2. Elektricitet...........
3. Vatten och avlopp.....
4. Renhållning..........
5. Instrument och apparater
6. Biblioteket...........
3,560: —
1,500: —
100: —
950: —
4,000: —
1,000: —
Transport 11,110: —
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 44.
Förbrukningsmateriel:
Transport 11,110: —
7. Glas, porslin och gummivaror................ 100: —
8. Monteringsmateriel för elektriska ledningar, isolato -
rer m. m..............................1,000: —
9. Fotografiska utensilier, film, kemikalier m. m..... 1,000: —
10. Diverse förbrukningsmateriel, skrivmateriel...... 1,790: —
11. Metall varor och verktyg m. m. för verkstadens un
derhåll
och drift........................ 3,000: — 6,890: —
12. Snickerimateriel, nyanskaffning av möbler, laboratoriebord
och dylikt.................................... 1,000: —
13. Telefonavgifter.................................. 400:_
14. Frakter och resor................................ 2,000: •—
Summa kronor 21,400
Den verkställda nya kostnadsberäkningen uppvisar vissa modifikationer
på en del poster gentemot motsvarande kostnadstablå uppställd av de sakkunniga,
vilket beror på att man nu med större säkerhet kan beräkna
vissa anslagsposter. Beträffande några av anslagsposterna må följande anföras
:
Punkt 1. Den konsulterande firman Ing. Karl G. Eklund, vilken uppgjort
förslaget till värme, vatten och sanitetsanläggningen för högspänningsinstitutet,
har beräknat den totala årliga värmekostnaden till detta belopp, för så vitt det
gäller direkt koksåtgång (1,980 hektoliter ä 1 krona 70 öre plus extra omkostnader
200 kronor). Huruvida någon reduktion av detta belopp är möjlig
får en framtida drifterfarenhet av värmeanläggningen utvisa.
Punkt 2. Enligt beräkning skulle den årliga kostnaden för elektrisk kraft
för institutet förutsatt de normala taxor, vilka vattenfallsstyrelsen betingar sig,
belöpa sig till cirka 4,000 kronor. De sakkunniga hava emellertid satt beloppet
för institutets behov av elektrisk kraft till 1,500 kronor, varvid räknats med
ett tillmötesgående från vattenfallsstyrelsens sida i fråga om avsevärd reduktion
av kraftavgifterna.
Punkt 3. Institutet kommer icke att vara anslutet till Uppsala stads vatten- och
avloppssystem utan kommer att hava eget vatten- och avloppssystem, vilket
gör att kostnaden för vatten och avlopp kunnat hållas så lågt som 100
kronor. Detta belopp är avsett för rensning av de till avloppssystemet
hörande avskiljnings- och rensningsbrunnarna.
Punkt 4. I renhållningen ingår även kostnad för snöskottning och plogning
vintertid samt sommartid renhållning av gångar och vägar från ogräs
och dylikt.
Punkt 5. I denna post ingår utrustning för fältstationer.
Punkt 6. Institutets belägenhet cirka 4,5 kilometer från övriga universitetsinstitutioner
såsom fysiska institutionen oeh universitetsbiblioteket nödvändiggör,
att institutets bibliotek blir försett med nödvändig referenslitteratur och
periodiska tidskrifter, omfattande institutets intresseområde. Härtill kommer,
att universitetsbiblioteket icke är välförsett med den tekniska litteratur,
varav institutet har användning.
13
Kung!. Maj:ts proposition Nr 44.
Punkt 8. Erfarenheten har visat, att en institution för högspänningsforskning
har stort behov i synnerhet av isolationsmateriel av olika slag, och det
är möjligt, att denna post framdeles måste ökas.
Punkt 13. Institutet måste av flera skäl i stor utsträckning använda telefon
för sin verksamhet och har behov av interurbana samtal, varför denna
post framdeles måhända måste bliva föremål för viss ökning.
Punkt 14. Vattenfallsstyrelsens försöksanläggning vid Husbyborg har på grund
av sin belägenhet haft förmånen att få anlita vattenfallsstyrelsen tillhöriga
person-, last- och paketbilar för nödvändiga transporter av materiel, personal
in. m. mellan staden och laboratoriet. På vad sätt den nya institutionen
kan mest ekonomiskt tillgodose sitt fraktbehov i detta hänseende har ännu
icke kunnat fastställas. En utredning när institutet kommer i normala driftförhållanden
får utvisa, huruvida det blir billigast för institutionen att förvärva
en för ändamålet lämplig paketbil eller avtala med någon åkerifirma
i staden att verkställa nödvändiga transporter. Kostnaderna härför hava
i punkt 14 beräknats till 1,500 kronor årligen. De återstående 500 kronorna
äro avsedda såsom resanslag för inrikes resor, vilka äro nödvändiga för
institutets chef för iakttagande av på andra orter inträffade åskslag, resor
för fältstationer och för vissa konferenser i anledning av det samarbete med
vissa andra korporationer och sammanslutningar, som institutet är ålagt.
Det är svårt att på förhand bedöma omfattningen av det härför nödvändiga
resebehovet, men det förefaller, som om anslaget för resor framdeles måhända
måste ökas.
Det har, såsom framgår av ovanstående, icke varit möjligt att inom den
av de sakkunniga föreslagna kostnadsramen företaga någon reduktion av
de årliga driftkostnaderna, utan dessa ha huvudsakligen på grund av högre
beräknad bränslekostnad måst något höjas.
Med hänvisning till det anförda får jag anhålla, att sektionen behagade
hos större akademiska konsistoriet hemställa om upptagande bland petita
till 1932 års riksdag av ett anslag för personalkostnader å 16,000 kronor
och ett materielanslag å 21,400 kronor att tilldelas institutet för högspänningsforskning.
Med anledning härav hemställde matematisk-naturvetenskapliga sektionen
om utverkande för institutet av anslag å ordinarie stat från och med budgetåret
1932/1933 med 37,400 kronor, därav personalkostnader 16,000 kronor
och materielanslag 21,400 kronor.
Drätselnämnden och det större konsistoriet vid universitetet tillstyrkte det
begärda anslagets upptagande å extra stat, under framhållande av att någon
tids erfarenhet erfordrades om institutets mera konstanta behov av materielanslag.
I skrivelse den 8 oktober 1931 hemställde kanslern för rikets universitet
om beviljande för ifrågavarande ändamål av ett anslag å allmänna indragningsstaten
för budgetåret 1932/1933 av 37,400 kronor.
Statskontoret har den 14 oktober 1931 avgivit utlåtande i ärendet och
därvid ej haft något att erinra mot kanslerns hemställan samt framhållit, att
14
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 44.
jämlikt medgivande av 1931 års riksdag skall från och med budgetåret 1932/
1933 å allmänna indragningsstaten jämväl uppföras avlöning till den professor,
som anställes vid institutet.
Enligt 1931 års riksdags beslut skulle den av riksdagen beslutade professuren
i elektricitetslära avlönas förmedelst anslag från allmänna indragningsstaten,
och skulle avlöningsförmånerna utgå i likhet med vad som i avlöningshänseende
gäller för universitetsprofessor. Enär likaledes enligt riksdagens
beslut professuren skulle inrättas först från och med den 1 juli
1932, har något anslag för dess avlöning icke blivit uppfört å indragningsstaten
för budgetåret 1931/1932, men torde detta nu bliva erforderligt från
och med budgetåret 1932/1933. Å denna stat torde sålunda nu från och
med den 1 juli 1932 uppföras de av 1931 års riksdag beslutade löneförmånerna.
Såsom framgår av propositionen till 1931 års riksdag, var avsikten, att
såväl professorns avlöning som personal- och driftkostnader för institutet
skulle utgå å indragningsstaten, intill dess den Anderssonska donationen
uppgått till sådan storlek, att den kunde användas till täckande av dessa
kostnader.
Vad nu beträffar institutets personal- och driftkostnader — utom professorns
avlöning — varom i enlighet med vad som uttalades i 1931 års
proposition närmare förslag skulle föreläggas 1932 års riksdag, har en utredning
i detta hänseende förebragts, vilket slutar på ett belopp av sammanlagt
37,400 kronor, därav personalkostnader 16,000 kronor och driftkostnader
21,400 kronor. I likhet med statskontoret i dess senaste yttrande har jag
icke funnit något att erinra mot vad härutinnan föreslagits. Personalkostnaderna
synas mig böra av Kungl. Maj:t tillsvidare fördelas i anslutning
till det föreliggande förslaget, men i fråga om driftkostnaderna torde böra
till institutets förfogande ställas det beräknade totalbeloppet av 21,400 kronor
att utan någon närmare fördelning på de olika posterna användas för därmed
avsett ändamål. I riksstaten torde emellertid under allmänna indragningsstaten
böra uppföras ett anslag av 37,400 kronor att utgå till institutets
personal- och driftkostnader i anslutnfng till ovan angivna fördelning.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att å allmänna indragningsstaten från och med den 1
juli 1932 uppföra
dels till avlöning åt innehavaren av B. John F. och Svea
Anderssons professur vid universitetet i Uppsala i elektricitetslära
med särskild hänsyn till atmosfäriska urladdningar
ett belopp av 12,000 kronor, därav 8,000 kronor lön och
4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett tilllägg
av 1,000 kronor å lönen efter fem års tjänstgöring,
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 44.
dels och till personal- och driftkostnader för institutet för
högspänningsforskning vid nämnda universitet ett belopp
av 37,400 kronor, att utgå med den fördelning, Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
I. A. Hedenlund.