Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

1

Nr 30.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
örn fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr
155) angående omsättnings- och utskänkning sskatt å spritdrycker;
given Stockholms slott den 8 januari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av b ilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till förordning om fortsatt tillämpning
av förordningen den 8 juni 1928 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 27 hafi. (Nr 30-31.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

F örslag

till

förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker1.

Härigenom förordnas, dels att förordningen den 8 juni 1923 angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, vilken förordning
gäller 2 intill utgången av juni månad år 1932, skall äga fortsatt tillämpning
efter nämnda tidpunkt intill utgången av juni månad år 1933, dels
ock att 2 § och 11 § 2 mom. i förordningen skola, 2 § i nedan angiven del,
Irån och med dag, som av Kungl. Majit bestämmes, hava följande ändrade
lydelse:

2 §.

Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker
och utgår dels med en grundavgift av 60 öre, för liter räknat,
dels med 55 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid
inköp av dryckerna i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen — — — omsättningsskatten.

11 i

2 mom. Underlåter någon att inom föreskriven tid avlämna sådan uppgift,
som i 3 § omförmäles, eller avlämna sådan uppgift eller sådant bevis,
varom i 8 § sägs, bote tio kronor för varje dag, uppgiften eller beviset
utebliver; och äger kontrollstyrelsen därjämte genom lämpliga vitén
tillhålla den försumlige att uppfylla sin skyldighet. Där omsättningsskatt
ej inom stadgad tid av detaljhandelsbolag inbetalas, eller där
stadgad insättning av utskänkningsskatt ej skett före utgången av månaden
näst efter den, under vilken den myckenhet, för vilken skatten utgått,
blivit försåld, må skatten utmätas med det belopp, vartill kontrollstyrelsen
efter verkställd undersökning fastställer densamma.

1 Senaste lydelse se 1924:228 och 1929:42.

2 .Jfr 1931 : 196.

Kungl. Maj:ta proposition Nr 30.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler fråga örn
fortsatt tillämpning av gällande bestämmelser angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker samt anför:

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av
spritdrycker upptagits en särskild skatt, därvid omsättningsskatten utgått
i förhållande till dryckernas värde, varemot utskänkningsskatten
utgjorts med visst belopp för liter.

Gällande bestämmelser i ämnet innefattas i förordningen den 8 juni
1923 (nr 155) med däri genom förordningarna den 20 juni 1924 (nr 228)
och den 22 mars 1929 (nr 42) gjorda ändringar. Jämlikt förordningen
ilen 12 juni 1931 (nr 196) hava bestämmelserna förlänats fortsatt giltighet
för budgetåret 1931/1932. Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt
för spritdrycker vid detalhandelsbolagens inköp av dylika
drycker och utgår med 55 procent av det belopp, som, skatten oberäknad,
betingas vid inköp av dryckerna ■ i buteljera! skick. UtskänkningssJcatten
upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår med
2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra
spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt
är fritt från utskänkningsskatt.

En sammanfattning av de tid efter annan för omsättnings- oell utskänkningsskatten
gällande skattesatserna utvisar följande:

Bestämmelser
angående omsättnings-
och
utskänkningsskatt
å spritdrycker
m. m.

4

Kungl. Majlis ''proposition Nr 3V.

Fortsatt
giltighet av
bestämmelsernapå
området.

Behov av
ökade intäkter
från nisdry
c karne delstitlarna.

Författning i S. F. S.

Skattesatser

i

Omsätt- j Utskänk- j Giltighetstid för skatte nings-

* nings- | satserna

I skatt I skatt

1920: 330 ...............................

1921: 323 ...............................

1922; 249 ...............................

1923: 155; 1924: 228; 1925: 104
1926: 150; 1927: 201; 1928: 01 .
1929:42; 1930: 196; 1931: 190.

/O

25

50

05

50

50

55

kr. för liter
2
4
4

!0-2-4
1 0—2—4 |
! 0—2—4 j

Lh 1920—so/s 1921
Vt 1921—30/« 1922
Vt 1922—3% 1923
Vt 1923—so/6 1920
Vt 1920—1 2’% 1929
Vt 1929—30/6 1932

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har för vederbörande
budgetperioder beräknats till och influtit nied följande belopp
i runda tal:

Budgetperiod

Beräknat
Milj. kr.

Influtet
Milj. kr.

1 Budgetperiod

1

Beräknat
Milj. kr.

Influtet
Milj. kr.

1920 ..................

20.0

17.8

19960 007

38 0

1921 ................

47.0

46.3

1997/1Q9K

1922 ..................

67.0

56.0 j

1928/1929 ............

37.5

37.8

1923 V3—30/« ......

35.0

27.5

1929/1930 ............

38.5

40.1

1923/1924 ............

43.7

39.5

1930/1931 ............

40.0

40.0

1924/1925 ............

38.0

38.o

1931/1932 ............

40.0

I

1925/1926 ............

38.0

37.2 1

•

Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
hava plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder
och gälla för närvarande intill innevarande budgetårs slut. Då i statsverkspropositionen
till årets riksdag förutsättes, att ifrågavarande skatteform
skall äga tillämpning även under nästkommande budgetår, torde
nu åt bestämmelserna böra förlänas förlängd giltighet intill utgången
av juni månad 1933. Därvid bör dock viss ändring vidtagas i skattesatsen
för omsättningsskatten. Till denna fråga ber jag att härmed få
övergå.

Enligt riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsterna för nästkommande
budgetår kan, med nuvarande skattesatser, i intäkter från
rusdrycksmedelstitlama påräknas ett belopp av inalles 103,20 miljoner

1 Omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt
för sprit utgick under ifrågavarande tid efter det pris, drycken skulle betingat vid inköp å fat.

2 Renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är från och med den 1 juli
1923 fritt från utskänkningsskatt; för annat egentligt brännvin utgör utskänkningsskatten 2
kronor för liter och för övriga spritdrycker 4 kronor för liter.

Kungl. Majlis proposition Nr 30. 5

kronor, därav i bränn vinstillverk ningsskatt I6.20 miljoner kronor, från
partihandelsbolaget 10 miljoner kronor, från detaljhandelsbolagen 22
miljoner kronor, i omsättnings- och ntskänkningskatt 38 miljoner kronor
samt i maltskatt 17 miljoner kronor. Då det i nuvarande statsfinansiella
läge befunnits erforderligt att —- utöver växt riksräkenskapsverket i sin
förslagsberäkning upptagit —• från ifrågavarande skattetitlar erhålla
ett belopp av ytterligare 22 miljoner kronor för finansiering av budgeten
för nästkommande budgetår, anmodade jag den 28 december 1931
kontrollstyrelsen att inkomma med utredning, huru detta merbelopp
lämpligen skulle kunna uttagas och fördelas å de olika rusdrycksmedelstitlarna
eller vissa av dem, ävensom med förslag till de författningsändringar
och bestämmelser i övrigt, som till vinnande av detta syfte
erfordrades.

Med en den 3 januari 1932 dagteeknad skrivelse har kontrollstyrelsen
avgivit utredning och förslag i ämnet. I fråga örn de rusdryeksmedelstitlar,
som borde anlitas för ernående av sagda merinkomst, har styrelsen
därvid anfört följande.

»De s. k. rusdrycksmedlen i riksstaten omfatta följande titlar, nämligen
brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel (dels från partihandelsbolag,
dels från detaljhandelsbolag), omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker samt maltskatt. Det ifrågavarande beloppet av
22 miljoner kronor synes böra fördelas på lämpligt sätt på dels maltdryckstillverkningen,
dels rusdrycksomsättningen. Såvitt kontrollstyrelsen vid
företagen undersökning i ärendet kunnat finna, torde 5 miljoner kronor
böra uttagas i höjd maltskatt, under det att 17 miljoner kronor synas böra
uttagas på någon eller några av de skattetitlar, som hava avseende på tillverkningen
och försäljningen av rusdrycker. . .

Brännvinstillverkningsskatten, vilken icke varit föremal för ändring under
de senaste 28 åren, utgår för närvarande med 65 öre per liter brännvin
av normalstvrka. En höjning av densamma medför åtskilliga konsekvenser
med hänsyn till andra skatter och avgifter på rusdrycker. Sålunda är det
erforderligt, att tullarna å spritdrycker höjas; en höjning av samtliga partipriser
å inhemska spritvaror eller spritvaror, där inhemskt brännvin ingår,
är jämväl oundviklig. Partiprisens höjning medför i sm tur rubbningar
dels i omsättningsskatten, dels i samtliga detaljhandelspriser pa
grund av att partipriset ligger till grund för såväl omsättningsskatten som
beräknandet av detaljhandelsbolagens handelsvinst. Ifrågavarande konsekvenser
av tillverkningsskattens höjning äro mycket svåra att finansiellt
överblicka. För inbringande av det erforderliga beloppet torde därför
en höjning av andra på spritdryckerna lagda avgifter i första rummet
komma i fråga. Vad först och främst beträffar rnsdrycksförsäljningsmedlen
från partihandelsbolagen torde någon ytterligare inkomst för statsverket
kunna beredas, vilken, enligt vad gjorda undersökningar giva vid
handen, lärer kunna beräknas till cirka 2 miljoner kronor. Ytterligare
erforderliga medel synas kunna erhållas genom en höjning av omsättningsskatten.
»

Efter att hava erinrat, hurusom omsättningsskatten utgår procentuellt
pa varans partiprisvärde, samt redogjort för de i det föregående berörda

Kontroll styrelsen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 30.

olika skattesatserna, som förekommit sedan denna beskattnings införande,
ingår styrelsen på frågan om dét sätt, varpa höjningen av omsättningsskatten
lämpligen borde åvägabringas. Härom yttrar styrelsen följande:

»Enligt kontrollstyrelsens mening kan näppeligen en ytterligare höjning
företagas i fråga örn omsättningsskattens procentuella andel till sådan omfattning,
att ytterligare 15 miljoner kronor skulle kunna uppbäras. Redan
nu är på grund av den procentuella omsättningsskatten beskattningen per
liten alkoholprocent synnerligen olika på olika drycker. Verkställda uträkningar
utvisa nämligen, att skattebelastningen på de dyraste spritdryckerna
är nära 10 gånger så stor som på de billigaste. En ytterligare höjning
av omsättningsskatteprocenten skulle medföra, att praktiskt taget prohibi
tiva priser bomme att gälla i fråga örn de dyrare spritdryckerna och att
således en ytterligare förskjutning av konsumtionen från dyrare till billigare
spritdrycker skulle äga rum. Man torde därför vara hänvisad till att
gå en annan väg i fråga örn erhållande av det behövliga beloppet än vad
som står öppet med omsättningsskattens nuvarande konstruktion.

Enligt kontrollstyrelsens mening kunde omsättningsskattebestämmelserna
lämpligen utvidgas med en bestämmelse örn en grundavgift på alla
spritdrycker med ett och samma belopp per liter. En dylik grundavgift
erbjuder nästan samma fördelar som bränn vinstill verkningsskatten, nämligen
att avgiften utgår lika i förhållande till den försålda mängden, oavsett
dryckens värde. Den är ur skatteteknisk synpunkt överlägsen bränn -vinstillverkningsskatten i det avseendet, att en grundavgift på omsättningen
träffar alla drycker lika, oavsett om de äro inhemska eller utländska,
och således icke kräver någon förhöjning av tullavgifterna såsom fallet
skulle hava blivit, om brännvinstillverkningsskatten höjdes. Den åstadkommer
ej heller någon rubbning i grunderna för partiprisens eller detaljprisens
beräknande; sistnämnda pris ökas allenast med grundavgiften.»

Sedan styrelsen sålunda intagit den ståndpunkten, att merinkomsten av
omsättnings- och utskänkningsskatten borde uttagas genom införande av
en grundavgift per liter å alla spritdrycker, oavsett värdet, uttalar sig styrelsen
örn det litertal spritdrycker, som skulle ligga till grund för skatteinkomsten
för budgetåret 1932/1933, på följande sätt:

»Införandet av englunda vgift på spritdryeksomsättningen av den storlek,
att cirka 15 miljoner kronor skulle täckas med densamma, kan tänkas
komma att leda till en viss minskning i totalkonsumtionen. I vilken omfattning
denna minskning kommer att inträda, är omöjligt att förutsäga
med den ringa kännedom, man för närvarande har örn olika faktorers inverkan
i fråga om konsumtionens växlingar. Konsumtionen utgjorde år
1930 cirka 33 miljoner liter, varav cirka 29.4 miljoner i utminutering och
l.r, miljoner i vardera egen och överlåten utskänkning. Utgår man från
en minskning av konsumtionen med 10 procent, jämfört med år 1930, skulle
densamma komma att uppgå till 30 miljoner Uter.

Med utgångspunkt härifrån kommer kontrollstyrelsen till det resultatet,
att den föreslagna grundavgiften borde bestämmas till 55 öre per
liter, för att den avsedda merinkomsten av 15 miljoner kronor skulle
uppnås. Styrelsen anför härom följande:

»Med en grundavgift av 55 öre per liter försålda spritdrycker skulle med
en förbrukning av 30 miljoner Uter erhållas en inkomst av 16.5 miljoner

7

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 30.

kronor. Enär emellertid detaljhandelsbolagen vid försäljning utskänkningsvis
av praktiska skäl icke lära komma att tillämpa en mot grundavgiften
svarande förhöjning av utskänkningspriset — örn icke höjning även
föranledes av andra skäl än förändringarna i omsättningsskatten, så tolde
statsverkets behållna inkomst av den ifrågavarande grundavgiften kunna
beräknas till 15 å 15.5 miljoner kronor.»

I anslutning till den verkställda utredningen har kontrollstyrelsen avgivit
förslag till erforderliga ändringar i 2 och 11 §§ av förordningen den
8 juni 1923 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

I överensstämmelse med kontrollstyrelsens förslag har jag i statsverks- Dep^^nt8
propositionen vid beräkning av de särskilda inkomsttitlarna för budgetåret
1932/1933 ansett mig böra fördela det merbelopp av 22 miljoner kronor,
som, enligt vad jag i finansplanen utvecklat, borde uttagas å rusdrycksmedelstitlarna,
med 15 miljoner kronor på en höjning av omsättningsskatten,
5 miljoner kronor på en ökning av maltskatten samt 2 miljoner
kronor i ökade vinstmedel från aktiebolaget Vin- & spritcenti alen.

Vad särskilt angår omsättnings- och utskänkningsskatten har i enlighet
härmed densamma — vilken med oförändrade skattesatser av riksiäkenskapsverket
beräknats lämna en avkastning av 3S miljoner kronoi i
budgetförslaget upptagits till ett belopp av 53 miljoner kronor.

Den nuvarande omsättningsskatten utgår med 55 procent å det belopp,
som betingas vid detaljhandelsbolagens inköp av dryckerna i buteljera!
skick. En ytterligare höjning av omsättningsskatteproeenten därhän, att
det ifrågasatta merbeloppet av 15 miljoner kronor på denna väg skulle
åvägabringas, anser sig kontrollstyrelsen icke kunna tillstyrka. I stället
förordar styrelsen, att en fast grundavgift per liter försålda spritdrycker
införes att utgå jämte nuvarande procentuella skattesats. Detta förslagfinner
jag mig böra biträda.

En dylik grundavgift på spritdryeksomsättningeu av deli storlek, att
omkring 15 miljoner kronor skulle täckas med densamma, kan — fortsätter
kontrollstyrelsen — tänkas leda till en viss minskning i totalkonsumtionen.
Styrelsen anser visserligen ej möjligt att förutsäga, i vilken omfattning
en sådan minskning kan komma att bliva följden. I sina kalkyler
utgår styrelsen emellertid ifrån en nedgång i 1930 ars konsumtion
på 33 miljoner liter med 10 procent till 30 miljoner liter och kommer
på grundval härav fram till det resultat, att grundavgiften bör bestämmas
till 55 öre per liter.

För egen del håller jag lör sannolikt, att den av skattens höjning
föranledda prisfördyringen i förening med den i nuvarande läge i allmänhet
minskade köpkraften i icke ringa grad måste påverka konsumtionen,
så att denna kan komma att nedgå i ungefär den utsträckning, som
kontrollstyrelsen räknat med. Därest så blir fallet, måste emellertid
kvantitetsminskningen uppenbarligen också medföra en reduktion i av -

° Kungl. Maj:ts proposition Nr30.

kastningen av den nuvarande procentuella omsättningsskatten. För att
kompensera denna reduktion, till vilken riksräkenskapsverket - i den
man reduktionen hänför sig till skattestegringen — självfallet ej haft
anledning att taga hänsyn, anser jag mig böra tillstyrka en höjning av
den av kontrollstyrelsen föreslagna grundavgiften med 5 öre till 60 öre
per liter.. Denna höjning nied 5 öre motsvarar en ökning i skatteinkomsten
med inemot 1.5 miljon kronor. Ett grundbelopp av 60 öre per liter
erbjuder även vissa praktiska fördelar, då det, vad angår vid utminuteringen
förekommande mindre kvantiteter än 1 liter, kan delas i jämna tal.

De bestämmelser, som gälla beträffande uppbörd och redovisning ävensom
i övrigt med avseende å den procentuella omsättningsskatten, böra
naturligen jämväl äga tillämpning å den nu föreslagna grundavgiften.

Det statsfinansiella läget gör det önskvärt, att höjningen av omsättningsskatten
träder i kraft redan under innevarande budgetår Det
torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att med hänsyn till olika inverkande
omständigheter bestämma den närmare tidpunkten härför.

I enlighet med vad jag nu anfört, har förslag till författning upprättats.

Föredragande departementschefen uppläser härefter berörda förslag till
förordning örn fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr
155) angående omsättnings- och utskänkning sskatt å spritdrycker samt
hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga
samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Olga Gjörloff.