Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

1

Nr 262.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret
193211933; given Stockholms slott den 20 maj 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:1
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 maj 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter:

I statsverkspropositionen till årets riksdag har Kungl. Majit på min
föredragning under »För flera huvudtitlar gemensamma frågor» framlagt
förslag i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Vid anmälan denna dag av frågan örn beräkning av vissa inkomsttitlar
å riksstaten för budgetåret 1932/1933 har jag tillkännagivit min avsikt att
föreslå vissa ändringar i grunderna för dyrtidstilläggen. Jag anhåller
nu att få upptaga detta spörsmål till behandling.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 219 hafi. (Nr 292.)

I

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

Till en början torde därvid få lämnas en redogörelse för 1923 åi’s i huvudsak
ännu gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst.

Dessa grunder återfinnas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265). Enligt
kungörelsen utgå dyrtidstilläggen med vissa procent å månadslönen. Beträffande
befattningshavare med oreglerad avlöning är procenttalet för
dyrtidstillägget lika med hälften av talet för levnadskostnadsökningen
enligt socialstyrelsens index, därvid procenttalet i förekommande fall avjämnas
till närmast lägre hela tal. För befattningshavare med nyreglerad
avlöning utgår dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Dyrlidstillägg
utgår ej å högre belopp än 650 kronor i månaden för oreglerad
och 800 kronor i månaden för nyreglerad avlöning. Förhöjning av dyrtidstillägget
på grund av försörjningsplikt gent emot barn under 16 års
ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor
och vid reglerade verk med 4 kronor för månad och barn. För befattningshavare
under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts,
nedsättes dyrtidstillägget med en tiondel. Vid levnadskostnadsindex av
161 eller 160 blir procenttalet för dyrtidstillägget enligt dessa regler 30
vid oreglerade verk och (30 — 18 =) 12 vid nyreglerade verk. En levnadskostnadsindex
av 159 eller 158 ger procenttalet 29 respektive 11, en
levnadskostnadsindex av 157 eller 156 procenttalet 28 respektive 10 o. s. v.

Beträffande de särskilda bestämmelser, som reglera nu utgående dyrtidstillägg
åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisningsanstalter m. fl. må hänvisas till den framställning,
som lämnats i statsverkspropositionen. Någon närmare redogörelse
för dessa bestämmelsers innehåll torde icke här vara erforderlig.

I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag utgick Kungl. Majit
från att gällande bestämmelser rörande dyrtidstilläggen borde bibehållas
oförändrade. Till grund för beräkningarna av utgifterna för dyrtidstillägg
under innevarande budgetår lades en genomsnittlig levil ad skostnadsindex
av 160. Riksdagen beslöt emellertid, att, örn gällande
levnadskostnadsindex för nämnda budgetår nedginge under siffran 160,
dyrtidstillägg likväl skulle under budgetåret 1931/1932 beräknas efter
sistnämnda siffra.

Rörande grunderna för dyrtidstilläggen under nästkommande budgetår
uttalade jag i statsverkspropositionen till årets riksdag, att dyrtidstilläggen,
för att möjliggöra full överblick och effektiv begränsning av statens
blivande utgifter för ändamålet, borde för hela budgetåret fixeras på
grundval av en fast levnadskostnadsindex. Vid bestämmandet av den
indexställning, som i enlighet härmed borde läggas till grund för nästa
budgetår, hade jag stannat vid att förorda ett indextal av 158. Jag föreslog
sålunda, att dyrtidstilläggen under budgetåret 1932/1933 skulle ut -

3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 262.

gå efter nämnda indextal. 1 övrigt syntes mig anledning ej föreligga
till ändring i de allmänna grunderna för dyrtidstilläggen.

Socialstyrelsens levnadskostnadsindex, som under de två senare kvartalen
av förra året stått vid 158, sjönk den 1 januari 1932 med en enhet
och har därefter under de båda första kvartalen innevarande år hållit
sig vid 157. Trots den sålunda inträdda nedgången i levnadskostnadsindex
utgå till följd av 1931 års riksdags nyssnämnda beslut dyrtidstillläggen
under hela innevarande budgetår på grundval av ett indextal
av 160, vilket innebär, att befattningshavare med nyreglerad avlöning
åtnjuta dyrtidstillägg efter 12 procent. Därest icke den av riksdagen beslutade
spärren förelegat, utan 1923 års allmänna grunder i denna del
varit oförändrat gällande, hade — såsom framgår av den inledningsvis
lämnade redogörelsen för dessa grunder — dyrtidstillägg å nyreglerade
löner för närvarande i stället utgått efter 10 procent.

Sedan statsverkspropositionen avlämnades, hava inom ett flertal industrigrenar
uppgörelser kommit till stånd om nya kollektivavtal.
Dessa avtalsuppgörelser, vilka beröra över 120,000 arbetare, hava inneburit
lönereduktioner, för de större grupperna varierande mellan 4 och
10 procent å de förut utgående lönerna. I motsats till statstjänstemannen,
vilka efter genomförandet av 1923 års i huvudsak gällande dyrtidstillläggsgrunder
fått vidkännas en fortgående lönesänkning, svarande mot
nedgången i de allmänna levnadskostnaderna, torde de industriarbetargrupper,
vilka vid de nu träffade avtalsuppgörelserna drabbats av dessa
delvis ganska avsevärda lönereduktioner, i allmänhet hava under de år,
som närmast föregått den nuvarande lågkonjunkturen, kommit i åtnjutande
av höjda löner. Vid bedömandet av hithörande förhållanden bör
emellertid jämväl uppmärksammas den i många fall betydande minskning
i löneinkomsterna för talrika arbetargrupper, som blivit en följd av
den senaste tidens driftsinskränkningar inom industrien.

Även beträffande personal i tjänstemannaställning torde inom den enskilda
företagarverksamheten lönesänkningar i viss utsträckning hava
genomförts eller vara förestående.

I detta sammanhang finner jag mig ock bora erinra om de svårigheter,
som för närvarande göra sig gällande för de stora befolkningslager,
vilka hava sin utkomst från jordbruket och detta närstående näringsgrenar.
Jordbrukarna hava som bekant i stegrad omfattning sett sina inkomster
minskade till följd av det prisfall å jordbrukets avsättningsprodukter,
som kännetecknat den nuvarande krisen.

Mot bakgrunden av de nu i korthet antydda förhållandena och örn därjämte
tages i betraktande den större trygghet, som statsanställningen erbjuder,
torde det icke kunna förnekas, att statstjänstemännen i jämförelse
med stora delar av övriga löntagargrupper under nuvarande förhållan
den intaga en relativt förmånlig ställning.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

Självfallet hade det efter mili uppfattning varit önskvärt, om det förslag
beträffande dyrtidstilläggen, som av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
förelagts riksdagen, kunnat vidhållas. Med den fortsatta försämringen
av det allmänna ekonomiska läget och de till följd därav ökade
svårigheterna för statsregleringsarbetet finner jag mig icke böra förorda,
att dyrtidstilläggen fixeras på grundval av ett indextal, som ligger
högie än nu\aranda levnadskostnadsindex. Jag vill i detta sammanhang
framhålla, att i ett flertal främmande länder de statsanställda undei
trycket av den rådande depressionen och dennas återverkan på statsfinanserna
måst vidkännas i vissa fall betydande löneminskningar.

Jämte Kungl. Majrts förslag föreligga till riksdagens prövning vissa motionsvis
väckta framställningar i fråga örn dyrtidstilläggen. Bland dessa
framställningar avser en bibehållande av de för innevarande budgetår gällande
grunderna, enligt vilka, såsom förut nämnts, dyrtidstilläggen ej räknas
efter lägre indextal än 160, även då socialstyrelsens levnadskostnadsindex
understiger denna siffra. Därjämte hava framförts yrkanden örn
dyrtidstilläggens fixerande för hela nästa budgetår på grundval av en
levnadskostnadsindex av 152 eller enligt ett annat förslag 150. Medan
det i statsverkspropositionen framlagda förslaget, såvitt angår befattningshavare
med nyreglerad avlöning, föranleder dyrtidstilläggens fixci
ande för nästa budgetar vid 11 procent, skulle dyrtidstilläggen enligt
förstnämnda framställning komma att alltjämt utgå efter 12 procent och
eventuellt kunna stiga över detta procenttal. Ett genomförande av de
två senare yrkandena åter skulle innebära, att dyrtidstilläggen vid nyreglerade
verk komme att utgå efter 8 respektive 7 procent.

Efter övervägande av olika alternativ bär jag för min del funnit mig
böra föreslå, att till grund för dyrtidstilläggens bestämmande för nästkommande
budgetår lägges en levnadskostnadsindex av 156, innebärande
för de nyreglerade befattningshavargrupperna ett dyrtidstillägg av 10
procent. Jag vill härvid framhålla, att detta, såsom förut nämnts, är
det procenttal, sorn med tillämpning av 1923 års dyrtidstilläggsgrunder
erhålles vid den för närvarande faktiskt gällande levnadskostnadsindexen.
I överensstämmelse med vad jag i finansplanen framhöll, finner jag det
för att möjliggöra full överblick och effektiv begränsning av statens utgifter
för ifrågavarande ändamål erforderligt, att dyrtidstilläggen
fixeras för hela budgetåret på grundval av ett fast indextal. Jag föreslår
sålunda, att dyrtidstilläggen under budgetåret 1932/1933 skola utgå
efter ett indextal av 156.

I nuvarande läge finner jag det emellertid nödvändigt att taga ännu
ett steg. Då en begränsning av nu utgående dyrtidstillägg anses böra ske,
synes det icke vara annat än rimligt, att denna begränsning genomföres
på ett sådant sätt. att den relativt starkare träffar de högre löneinkomsterna.
Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, gälla för
närvarande vissa maximeringsbestämmelser, enligt vilka dyrtidstillägg

5

Kungl. Maj.ts proposition Nr 262.

icke utgår vid ny reglera/d avlöning å den del av avlöningen, som överstiger
800 kronor i månaden, och vid oreglerad avlöning å den del därav,
som överstiger 650 kronor i månaden. I nyss angivna syfte anser jag
mig böra förorda, att ifrågavarande maximigränser nu något sänkas. I
sådant avseende får jag föreslå, att det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg
skall utgå, för nyreglerad avlöning fastställes till 700 kronor och
för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden.

I det av mig i statsverkspropositionen framlagda förslaget örn en detaljändring
beträffande dyrtidstillägg i vissa fall åt pensionärer bos
statsunderstödda pensionskassor finner jag mig ej hava anledning att
ifrågasätta någon ändring.

Beträffande den utgiftsminskning, som uppstår vid ett genomförande
av vad jag nu förordat, ber jag att få meddela följande.

Genom sänkningen av det indextal, efter vilket dyrtidstilläggsprocenten
skall fastställas, från det i statsverkspropositionen angivna talet 158 till
156 beräknas uppstå en kostnadsminskning av omkring 4 miljoner kronor.
Den besparing, som skulle uppstå genom den föreslagna nedsättningen
av de maximibelopp, å vilka dyrtidstillägg skola utgå, bar beräknats till
omkring 400,000 kronor. I jämförelse med riksstatsförslaget skulle alltså
vid ett genomförande av det nu framlagda förslaget en sammanlagd utgiftsminskning
av omkring 4,400,000 kronor uppstå. Härav beräknas
omkring 1,700,000 kronor hänföra sig till affärsverken och 2,700,000 kronor
till i riksstaten upptagna dyrtidstilläggsanslag.

Kostnaderna för dyrtidstillägg i enlighet med de av mig nu föreslagna
grunderna fördela sig enligt verkställda beräkningar på följande sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken.................................................................. 17.3

Dyrtidstillägg i övrigt: Milj. kr.

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst å huvudtitlarna II—X.................................. 18. o

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter............................... 19.4

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X........................ 0.7

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl. ........ 6.7

5. Pensionerade båtsmän m. fl. .................................................... l.i 45,9

Summa 63.2.

Vid godkännande av de av mig föreslagna ändrade grunderna för dyrtidstilläggcn
birra de i riksstatsförslaget upptagna beloppen för de allmänna
dyrtidstilläggsanslagen för befattningshavare i statens tjänst och de under
elfte huvudtiteln uppförda anslagen till dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare
samt änkor och barn m. fl. ävensom åttonde huvudtitelns anslag till

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.
anstalter jämkas i enlighet med de nu gjorda beräkningarna. Däremot
anser jag icke erforderligt, att övriga dyrtidstilläggsanslag — beträffande
vilka de föreslagna ändringarna i dyrtidstilläggsgrunderna i varje
fall icke kunna föranleda några mera avsevärda sänkningar — bestämmas
till andra belopp än de i riksstatsförslaget uppförda.

Vad beträffar sättet för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg vid
vissa verk och inrättningar saknar jag anledning att hemställa örn ändring
i vad i sådant hänseende föreslagits i statsverkspropositionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte — med ändring av ej mindre i statsverkspropositionen under
»För flera huvudtitlar gemensamma frågor» framställt förslag angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. jin även i statsverkspropositionen
under de särskilda huvudtitlarna gjorda äskanden örn
anslag till dyrtidstillägg, i den mån anslag för ändamålet nu äskas —
föreslå riksdagen

dels godkänna de av mig föreslagna ändringarna i
bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl.;

dels för budgetåret 1932/1933 såsom extra förslagsanslag
anvisa

I) till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst

under andra

huvudtiteln

................... kronor 1,050,000

»

tredje

»

.................... »

160,000

»

fjärde

»

försvarsdepar-

tementet »

30,000

lantförsvaret »

3,100,000

sjöförsvaret »

1,225,000

flygvapnet »

100,000

»

femte

»

.................... »

3,400,000

»

sjätte

»

.................... »

120,000

»

sjunde

»

.................... »

1,800,000

»

åttonde

»

.................. »

5,650,000

»

nionde

»

.................... »

800,000

»

tionde

»

.................... »

600,000;

II) under åttonde huvudtiteln
till dyrtidstillägg åt lärare vid
vissa statsunderstödda undervisningsm.
fl. anstalter........................................ » 19,400,000;

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262. 7

III) under elfte huvudtiteln
till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl.

pensionärer ............................................ kronor 2,900,000

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter civila befattningshavare
i statens tjänst m. fl. » ] ,800,000

till dyrtidstillägg åt f. d. militära

befattningshavare ................................ » 1,500,000

till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade
änkor och barn efter militära

befattningshavare ................................ » 520,000;

dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar,
statens vattenfallsverk, domänverket och statens reproduktionsanstalt
eller vid av nämnda verk övertagna
företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen,
stuteriväsendet ävensom patent- och registreringsverket,
försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa
och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel,
av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt
bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid vägorganisationen i länen skola utgå av statens
automobilskattemedelsf ond,

samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets
verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade
i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för
dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-
eller anskaffningsanslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:
Kurt Björklund.