Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

1

Nr 25.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar;
given Stockholms slott den 8 januari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna l:o—12:o.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 januari
1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström, anhåller att få underställa
Kungl. Maj: ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar
och lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts
höra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Kronoegendomen 3/4 mantal Haggård nr 1 litt. A i Estuna socken av
Stockholms län är till den 14 mars 1932 utarrenderad mot en årlig arrendeavgäld
av 1,050 kronor.

Å egendomen hölls arrendeuppskattning under år 1929. Av det vid
förrättningen upprättade instrumentet med tillhörande handlingar, däribland
en av t. f. distriktslantmätaren John Svärdson år 1922 upprättad
karta över egendomen jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 23 haft. (Nr 25.)

Haggård nr 1
i Stockholms
län.

1

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Egendomen, som är belägen omkring 9 kilometer från Norrtälje, innehåller
en areal av 45.97 hektar, därav 23.564 hektar tomt och åker, 22.304
hektar avrösningsjord och O.202 hektar impediment.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Egendomens åkerjord ligger fördelad i två skiften, det ena invid gården
omfattande 15.941 hektar, bestående av lera på mobotten, lermylla på
lerbotten samt något klappermylla på mobotten, ganska mycket uppfyllt
av stenimpediment; det andra skiftet, ängsskiftet, omfattar 6.775 hektar,
bestående till en fjärdedel av lermylla på lerbotten och till tre fjärdedelar
av svartmylla på grådy.

Av åbyggnaderna är boningshuset medelgott, de övriga dåliga.

Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 23 juli 1920 har vattenfallsstyrelsen
medgivits tillstånd att hava elektriska liögspänningsledningar framdragna
över egendomen.

Kronojordstyckningssakkwnmga hava under år 1929 besiktigat egendomen
samt på grund av egendomens dåliga åbyggnader föreslagit egendomens
försäljning, därvid densamma med sin förhållandevis obetydliga
areal ansetts böra upplåtas i en lott.

Uppskattning smännen hava biträtt de sakkunnigas försäljningsförslag
och saluvärderat egendomen till 27,400 kronor, därav 9,103 kronor för
växande skog. För den händelse egendomen skulle bibehållas i kronans
ägo och ånyo utarrenderas hava uppskattningsmännen åsatt densamma
ett arrendevärde av 900 kronor. Uppskattningsmännen vitsorda, att
egendomens arrendator, J. E. Johansson, som innehaft arrendet sedan den
14 mars 1923, skött egendomen väl. Sålunda hade Johansson under arrendetiden
dels uppfört en byggnad av stolpar och bräder under tak av
cementtegel, innehållande vedbod, materialbod, hemlighus och tvättstuga,
dels ock borttagit ett betydande antal stenar ur åkern genom sprängning
eller bortkörning. Uppskattningsmännen anse särskilda föreskrifter örn
egendomens användning vid dess försäljning icke vara behövliga, liksom
icke heller något villkor örn återköpsrätt från kronans sida påkallat. Folden
händelse emellertid dylik återköpsrätt skulle befinnas lämplig, hava
uppskattningsmännen föreslagit en nedsättning av saluvärdet med tio
procent.

Överjägmästaren har ansett de vid skogsvärderingen använda virkesprisen
under nuvarande konjunkturer alltför höga. Skogsvärdet borde enligt
överjägmästaren nedsättas till 6,832 kronor.

Med det av överjägmästaren föreslagna reducerade värdet å skogen
skulle egendomens saluvärde, i avrundat tal, bliva 25,200 kronor.

Arrendatorn Johansson har förklarat sig icke vilja inlösa egendomen till
det åsätta saluvärdet, 25,200 kronor.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 20 november 1931 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört, att styrelsen på
grund av egendomens dåliga byggnadsbestånd ansett sig i likhet med värderingsmännen
böra tillstyrka egendomens försäljning. Enär nuvarande
arrendatorn av egendomen icke önskade inlösa densamma till det åsätta
saluvärdet, har styrelsen föreslagit, att egendomen skulle säljas å offentlig
auktion till den högstbjudande. Styrelsen har låtit föranstalta örn egendomens
skötsel och vård till den 14 mars 1933.

Kungl. Majlis proposition Nr 25.

3

Även jag tillstyrker, att egendomen säljes såsom en lott. Egendomens Departementsarrendator
J. E. Johansson, som den 14 mars 1933 innehaft egendomen chefen.
på arrende i 10 år, har, enligt vad framgår av handlingarna i ärendet, med
energi och målmedvetet arbete befrämjat egendomens jordbruk. Han har
emellertid förklarat sig ej vilja köpa egendomen till det föreslagna saluvärdet
av 25,200 kronor, och med anledning härav har domänstyrelsen
föreslagit, att egendomen skulle säljas utan att stadgat hembud gives arrendatorn.
Jag finner sådant frångående av hembudsreglerna icke lämpligen
böra ske samt anser det vara önskvärt, att arrendatorn må bliva
köpare av egendomen. Vid försäljning med hembudsrätt för arrendatorn
synes anledning föreligga för jämkning nedåt av det föreslagna saluvär- >
det, och att i samband härmed förbehåll örn återköpsrätt stadgas. För
min del vill jag ifrågasätta, att saluvärdet i dylikt fall bestämmes till

21,400 kronor, vilket belopp utgör det av domänstyrelsen tillstyrkta saluvärdet
med ett avdrag av ungefär 15 procent med hänsyn till kronans
återköpsrätt. Därest arrendatorn ej begagnar sig av hembudsrätten, torde
området få säljas på sätt domänstyrelsen föreslagit.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3/4 mantal Haggård nr 1 litt. A i
Estuna socken av Stockholms län må med tillträdesrätt
den 14 mars 1933 försäljas enligt förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. antingen med ett saluvärde av

21,400 kronor och hembudsrätt enligt 9 § i förordningen
för egendomens arrendator, J. E. Johansson, samt
med förbehåll om skyldighet för köparen att använda
området för jordbruk och örn rätt för kronan att under
en tid av tio år från tillträdet köpa området åter
enligt lagen örn återköpsrätt till fast egendom eller,
därest Johansson ej begagnar sig av hembudsrätten,
med ett saluvärde av 25,200 kronor enligt 15 § i sagda
förordning, under villkor i övrigt i vartdera fallet, att
fastigheten överlåtes i det skick, vari den på grund av
bestämmelserna i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt
skall av arrendatorn avlämnas, att köpare berättigas
att utan ersättning bekomma det foder, som
arrendatorn kontraktsenligt är skyldig att avlämna
vid arrendetidens utgång, samt att köpare av fastigheten
har skyldighet att respektera den vattenfallsstyrelsen
medgivna rätt att hava elektriska högspänningsledningar
framdragna över egendomen.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Åckelsta nr 3
i Stockholms
län.

2:o.

Kronoegendomen 1 mantal Åckelsta nr 3 i Skepptuna socken av Stockholms
län är jämlikt kontrakt den 1 augusti 1924 utarrenderad till den

14 mars 1932 mot en årlig avgäld av 1,730 kronor.

Å egendomen Ilar år 1929 hållits uppskattningsförrättning, och har egendomen
tillika besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga. Av handlingarna
i ärendet, däribland en av t. f. distriktslantmätaren R. Malmberg
över egendomen år 1921 upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen, som är belägen omkring 20 kilometer från Rosersbergs och

15 kilometer från Frösunda järnvägsstationer, innehåller — oberäknat en
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 april 1904 från egendomen försåld och
avstyckad, Marielund nr 1 benämnd lägenhet örn O.5109 hektar — en areal
av 114.3940 hektar, därav 77.6740 hektar inrösningsjord, 36.0700 hektar avrösningsjord
och O.6500 hektar impediment.

Ä egendomen finnas dels en lägenhet, Nybygget, vid allmänna landsvägen
och egendomens gräns^ mot norr, dels ock ett torp, Smedstorp, beläget
i kanten av egendomens åkerjord invid egendomens östra skogsskifte.
Lägenhetens byggnader tillhöra huvudgårdens arrendator. Husen å torpet
ägas av kronan.

Egendomens åker, som är förlagd i stora sammanhängande fält, består
av lerjord samt lättare sandmylla. Ängen utgöres av en linda utefter
en genom ägorna rinnande bäck. Skogen består av blandad barrskog av
god slutenhet men är tämligen kortvuxen.

Egendomen deltager i Vasa-Eka dikningsföretag av år 1926 samt äger
dels tillsammans med övriga till Åckelsta by hörande hemman del i vallgata
och lertag, dels ock andel i Seminghundra härads allmänning med en
årlig utdelning av 30 kronor.

Huvudgårdens byggnader äro goda. Byggnaderna vid Smedstorp äro
däremot gamla, små och otidsenliga samt i trängande behov av ombyggnad.

Kronojordstyckningssakkunniga hava förordat försäljning av egendomen,
antingen hel eller uppdelad.

Uppskattning smännen hava, med anledning av till dem från egendomens
arrendator, C. Höglund, och ägaren till lägenheten Marielund, Hildemar
Josefsson, inkomna framställningar, uppgjort två alternativa förslag till
egendomens försäljning och uppdelning.

Alternativ I innebär egendomens försäljning i tre olika lotter, nämligen

1) lägenheten Nybygget, å förenämnda karta motsvarande ägofigurerna
nr 31—33, med en sammanlagd areal av 0.4640 hektar,

2) ett område, å kartan motsvarande ägofiguren nr 29, med en areal av
0.6740 hektar avrösningsjord, avsett att sammanläggas med lägenheten Marielund,

3) egendomen i övrigt.

Alternativ II innebär egendomens försäljning i fyra lotter, nämligen

1) lägenheten Nybygget,

2) ägofiguren nr 29,

3) Smedstorp, omfattande viss, å kartan med blyerts angiven del av

5

Kungl. Maj.ts proposition Nr 25.

ägofigur nr 82 samt liela ägofigurerna nr 83—95, 116—118 och 123—125, med
en sammanlagd areal av omkring 14.o:s hektar, därav 9.65 hektar åker och
äng samt 4.38 hektar skogsmark,

4) egendomen i övrigt.

Lotterna hava av uppskattningsmännen föreslagits skola försäljas med
full äganderätt samt åsatts följande saluvärden, nämligen lägenheten Nybygget
500 kronor, ägofiguren nr 29 150 kronor, Smedstorp 8,000 kronor
samt egendomen i övrigt 59,400 kronor.

För den händelse förbehåll örn återköpsrätt skulle göras beträffande
Smedstorp och huvudgården, föreslå uppskattningsmännen en nedsättning
i deras saluvärden till 7,200 kronor för Smedstorp och 53,460 kronor för
huvudgården.

Vederbörande Överjägmästare har tillstyrkt egendomens försäljning.

Mot uppdelningsförslagen har överlantmätaren i länet framställt anmärkningar
i vissa avseenden. Sålunda hava lägenheten Nybygget samt
det till utökning av lägenheten Marielund avsedda området av honom
befunnits till sina gränser olämpliga. Ej heller kunde den form, som
givits åt lotten Smedstorp, anses tillfredsställande ur jorddelningslagens
synpunkt. Emellertid har överlantmätaren tillagt, att med avseende på
dessa två fastigheters tilltänkta form en jämkning med lätthet kunde ske,
som gjorde dem acceptabla ur berörda lags synpunkter i nyss nämnda
hänseende. Överlantmätaren har därjämte förklarat sig hysa tvekan örn,
huruvida försäljningslotten Smedstorp kunde anses hava erhållit erforderlig
skogsmark.

Med anledning härav och sedan förenämnde Höglund, som arrenderat
huvudgården sedan år 1916, förklarat sig helst vilja, därest köpeskillingen
bleve för honom överkomlig, förvärva hela egendomen med undantag av
det område, som eventuellt kunde komma att tilläggas lägenheten Marielund,
har domänintendenten, på anmodan av domänstyrelsen, den 15 juni
1931 avgivit nytt förslag till egendomens uppdelning och försäljning. Däri
föreslås, att med lägenheten Marielund skulle sammanläggas, förutom den
av uppskattningsmännen förordade ägofiguren nr 29. jämväl de delar av
ägofigurerna nr 23 och nr 24, som å kartan angivits med blyertslinjer.
Områdets areal skulle därigenom komma att utökas med O.25 hektar åker
eller till O.9240 hektar, varjämte dess saluvärde skulle höjas från 150 med 200
kronor till 350 kronor.

Saluvärdet å återstående delen av egendomen, som sålunda skulle försäljas
till Höglund, skulle då bliva 67,700 kronor, därav för skog och skogsmark
14,000 kronor, men med hänsyn till de tryckta tiderna för jordbruket
har domänintendenten föreslagit en nedsättning av saluvärdet till 62,500
kronor, vilket värde motsvarar gällande taxeringsvärde.

Såväl Josefsson som Höglund hava skriftligen förklarat sig villiga att
till sålunda föreslagna saluvärden förvärva, Josefsson det till utökning av
Marielund avsedda området och Höglund egendomen i övrigt.

Med skrivelse den 24 juli 1931 bär domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning oell därvid meddelat, att styrelsen uppdragit åt
vederbörande länsstyrelse att ombestyra egendomens skötsel intill den 14
mars 1933. För egen del har domänstyrelsen vidare anfört bland annat:

Med hänsyn till de jämförelsevis omfattande oell kostsamma nybyggnader,
som torde bliva erforderliga, därest egendomen komme att allt
framgent bibehållas i kronans ägo för utarrendering, ansåge styrelsen det

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

vara för statsverket förmånligast att försälja egendomen, därvid styrelsen
förordade egendomens försäljning i två lotter på sätt domänintendenten
föreslagit. Styrelsen hade icke något att erinra mot de lotterna åsätta
saluvärdena örn 350 och 62,500 kronor. Lotterna borde med full och oinskränkt
äganderätt upplåtas till Josefsson och Höglund.

DepaehefenntS Jag biträder det av domänstyrelsen framlagda försäljningsförslaget.

Anledning att föreskriva villkor örn återköpsrätt synes mig icke föreligga
i förevarande fall. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Åckelsta nr 3 i
Skepptuna socken av Stockholms län blivit fördelad i
förberörda två lotter, desamma må var för sig med tillträdesrätt
den 14 mars 1933 försäljas i enlighet med bestämmelserna
i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m.

området örn O.9240 hektar med ett saluvärde av 350
kronor och med hembudsrätt enligt 11 § i förordningen
för Hildemar Josefsson, samt
egendomen i övrigt (huvudgården) med ett saluvärde
av 62,500 kronor och med hembudsrätt enligt 9 §
i förordningen för egendomens nuvarande arrendator C.
Höglund; åliggande det denne att svara för den egendomen
för tiden efter tillträdesdagen belöpande andelen
av annuiteterna å lån från statens avdikningslånefond
för Vasa-Eka dikningsföretag av år 1926.

3:o.

Bärby nr 5 i Kronoegendomen 1/2 mantal Bärby nr 5 i Faringe socken av Stockholms
Stoc^°lms län är enligt kontrakt dea 26 september 1924 utarrenderad till den 14 mars
1932 mot en årlig avgäld av 1,125 kronor.

Egendomen har besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga, varjämte
uppskattningsförrättning å egendomen hållits under år 1929. Av det över
sistnämnda förrättning förda instrumentet ävensom övriga ärendet tillhörande
handlingar, däribland en över egendomen år 1921 av t. f. distriktslantmätaren
John Svärdson upprättad karta jämte beskrivning, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Faringe järnvägsstation,
omfattar, med undantag av det från egendomen försålda s. k. Grindängsskiftet,
två skiften, nämligen hemskiftet och det 2 kilometer därifrån liggande
ut- eller skogsskiftet, samt innehåller en areal av 81.9 6 70 hektar, därav
37.6040 hektar inrösningsjord, 42.0840 hektar avrösningsjord och 2.2790
hektar impediment.

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

Åkerjorden är belägen å hemskiftet men fördelad i två områden, ett större
i skiftets norra del omkring själva huvudgården och ett mindre i skiftets
södra del, den s. k. Nyckelvattensägan. Den består i sistnämnda skifte av
grund dyjord och rödmylla på rödlera samt i övrigt av sandblandad mylla
på sandbotten och molera. Ängsmarken utgöres till största delen av vattensjuk
odlingsmark, glest bevuxen med skog.

Torp eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Egendomens uthusbyggnader äro, förutom ladan, gamla och otidsenliga.

I anslutning till ett av kronojordstyckningssakkunniga framlagt förslag
hava upp skattning smännen förordat försäljning av egendomen sålunda, att
ett invid egendomens norra gräns liggande, å särskild karta angivet område
örn 0.O8BO hektar av gårdstomten i enlighet med därom gjord framställning
upplåtes till ägaren av angränsande hemman, K. G. Gustafsson, medan
egendomen i övrigt upplåtes i en lott. Tomtområdet har av uppskattningsmännen
åsatts ett saluvärde av 200 kronor. Återstoden av egendomen har
saluvärderats till i runt tal 29,800 kronor, därav för skog och skogsmark
14,100 kronor. För underlättande av egendomens försäljning borde av
ståndskogen undantagas en virkeskvantitet om 325 kubikfamnar. Saluvärdena
hava, enligt vad domänintendenten till domänstyrelsen muntligen
uppgivit, i övrigt beräknats under förutsättning, att egendomen försäljes
i fullgott skick. Egendomens senast fastställda taxeringsvärde utgör 30,300
kronor, därav för skogen 5,100 kronor.

Uppskattningsmännen hava icke funnit anledning föreslå särskilda villkor
för försäljningen eller göra förbehåll örn återköpsrätt för kronan. Skulle
likväl beträffande huvudgården återköpsrätt anses böra förbehållas kronan,
hava uppskattningsmännen föreslagit nedsättning av dennas nyss angivna
saluvärde med 10 procent eller till, i runt tal, 26,800 kronor.

Öv er jäg mästar en har tillstyrkt egendomens försäljning. Med hänsyn till
nuvarande konjunkturer anser han dock värdet av skog och skogsmark
böra nedsättas till 10,600 kronor.

överlantmätaren, som tagit del av handlingarna i ärendet, har ur lantmäteriteknisk
synpunkt intet haft att erinra mot den föreslagna uppdelningen
av egendomen.

Med skrivelse den 21 augusti 1931 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del förordat egendomens försäljning
i två lotter, på sätt uppskattningsmännen föreslagit. I fråga örn
saluvärdet å huvudgården anser styrelsen, med anledning av överjägmästarens
yttrande, detta böra jämkas till 26,250 kronor. Mot saluvärdet å tomtområdet,
200 kronor, har styrelsen intet haft att erinra. Lotterna borde, enligt
styrelsen, försäljas med full och oinskränkt äganderätt, tomtområdet mot
kontant köpeskilling till förenämnde Gustafsson och egendomen i övrigt,
enär nuvarande arrendatorn icke vore hembudsberättigad, å auktion till
den högstbjudande. Under förmälan att styrelsen uppdragit åt länsstyrelsen
att ombestyra egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1933, hemställer
styrelsen, att proposition i ämnet måtte föreläggas riksdagen.

Lika med domänstyrelsen anser jag egendomen böra försäljas i angivna Departement»-två lotter med de av styrelsen föreslagna saluvärdena. Jag hemställer där- chefs
för, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

att kronoegendomen 1/i mantal Bärby nr 5 i Faringe
socken av Stockholms län må, uppdelad i följande två
lotter, försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1933:

tomtområdet örn 0.O8 6O hektar till hemmansägaren
K. G. Gustafsson mot en köpeskilling av 200 kronor,
att vid tillträdesdagen kontant erläggas till länsstyrelsen,
som har att å området utfärda köpebrev, och med
skyldighet för Gustafsson att vidkännas kostnaderna
för områdets avstyckning och lagfart; samt

egendomen i övrigt, jämlikt 15 § i förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m., med ett saluvärde av 26,250
kronor och med rätt för köparen att bekomma det foder,
egendomens arrendator enligt gällande kontrakt är skyldig
att vid arrendets avträdande utan ersättning lämna,
samt under förbehåll örn rätt för kronan att under två
år, räknat från och med tillträdesdagen, avverka och
från egendomen bortföra eventuellt därstädes kvarvarande,
i köpet icke ingående utsynad virkeskvantitet
örn 325 kubikfamnar.

4:o.

nr^a Norgård Kronoegendomen 1 mantal Häggestad nr 2 Norrgård jämte Häggestad
i Östergöt- nr utjordar, i Heda socken av Östergötlands län är med visst undan lands

län. tåg utarrenderad till den 14 mars 1932 mot årligt arrende av 1,130 kronor.

Härjämte är ett område av egendomen, som å en av förste lantmätaren
Joh. Er. Linder år 1908 över egendomen upprättad karta betecknats med
ägofigurerna nr 76-80, 80 a, 84, 85, 86, 87, 87 b och 89 samt delar av ägofigurerna
nr 85 a, 88 och 88 a, utarrenderat till nämnda dag mot årligt
arrende av 100 kronor.

Jämlikt kammarkollegiets beslut den 17 januari 1931 hava nämnda två
utjordar såsom obefintliga uteslutits ur jordeboken.

Med anledning av förestående arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1929 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps
egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens
lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt
huruvida efterfrågan a dylika lägenheter funnes i orten. Den 16 september
1929 har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendom i
vederbörlig ordning. Av handlingarna i ärendet, däribland förberörda
karta med tillhörande beskrivning ävensom tillägg till nämnda beskrivning,
upprättad av distriktslantmätaren Ernst Nylander den 30 december
1930, inhämtas bland annat följande.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

9

Egendomen, som är belägen 30 kilometer från städerna Skenninge och
Vadstena samt 5 kilometer från närmaste järnvägsstation Ödeshög, Ilar
en areal av 46.168 hektar, varav 25.755 hektar tomt och åker, 4.738
hektar äng, 14.656 hektar avrösningsjord och I.019 hektar impediment.

Byggnaderna å egendomen äro i ganska gott stånd med undantag av
fähus, oxhus och loge. Å egendomen behöver sålunda uppföras nytt ladugårds-
och redskapshus.

Åkerjorden, som icke är täekdikad, består av ler- och sandmylla på
ler- och grusbotten.

Egendomen har andel i häradsallmänning, och värderas den egendomen
tillkommande andel av utdelningen från allmänningen av jägmästaren
till 150 kronor för år.

Egendomens taxeringsvärde utgör 35,900 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava med hänsyn till uthusbyggnadernas
vid egendomen mindre tillfredsställande skick föreslagit egendomens
försäljning, och borde egendomen därvid lämpligast upplåtas i förenämnda
två var för sig utarrenderade lotter.

Domänintendenten har förklarat, att någon framställning örn förvärv av
mark från ifrågavarande egendom icke inkommit. För övrigt lämpade sig
egendomen icke för upplåtelser till egnahems- eller åbolägenlieter.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. I likhet med kronojordstyckningssakkunniga
funne nämnden på grund av nödvändigheten av
uppförande av nybyggnader å egendomen det fördelaktigare för kronan
att avyttra egendomen. Likaledes ansåge nämnden såsom de sakkunniga,
att egendomen borde försäljas i två lotter, huvudgården och utskiftet.
De till upplåtelse föreslagna båda lotterna vore å nämnda av Linder
upprättade karta ävensom i förenämnda av Nylander upprättade tilläggsbeskrivning
betecknade huvudgården med litt. A samt utskiftet med litt.
B, vilken sistnämnda lott för beredande av eget hem föresloges till avstyckning
från egendomen. Lotterna hava saluvärderats på följande sätt.

Lotten litt. A (huvudgården). Areal 37.209 hektar, varav 22.002 hektar
tomt och åker, 3.431 hektar äng, 10.906 hektar avrösningsjord och
0.87 hektar impediment. Saluvärde 31.100 kronor, därav 2,000 kronor för utdelning
från allmänning och 1,664 kronor för växande skog; arrendevärde
1,395 kronor. Arrendatorn av egendomen, Th. Sten, vilken sedan
år 1914 på ett förtjänstfullt sätt brukat egendomen, hade skriftligen hos
nämnden förklarat sig önska förvärva lotten mot det åsätta saluvärdet.

Lotten litt. B (utskiftet, jordbrukslägenhet) beräknades vid avstyckningen
komma att tilläggas följande ägofigurer å omförmälda karta,
nämligen av nr 74 samt nr 76—89. motsvarande en areal av 8.959 hektar,
varav 3.753 hektar tomt och åker, 1.307 hektar äng, 3.75 hektar betesmark och
O.149 hektar impediment. Saluvärde 4,310 kronor, varav 1,000 kronor för
utdelning från allmänning och 46 kronor för växande skog. Arrendevärde
165 kronor. Å ägofigur nr 87 av lotten funnes uppförd en kvarn
med tillhörande boningshus och uthus. Nämnda kvarnbyggnader, utgörande
så kallade Gregårdskvarn, ägdes av mjölnarna bröderna Ivar och
Arvid Andersson, vilka övertagit äganderätten till husen efter deras
fader. I övrigt vore lotten obebyggd. Såväl ägofigur nr 87 som närbelägna
figur nr 86 hävdades av innohavarne av Gregårdskvarn. Ivar Andersson,
som anmält sig som köpare till lotten, hade delgivits försäljningsförslaget
och förklarat sig mot det åsätta saluvärdet önska inköpa
lotten, vilken försäljning jämväl av nämnden tillstyrktes.

Departement;schefen.

10 Kungl. May.ts proposition Nr 25.

Värderingarna vore verkställda under förutsättning, att lotterna skulle
överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i nu om egendomen
gällande arrendekontrakt skulle av egendomens arrendator överlämnas,
samt att kostnaderna för lotten litt. B:s avskiljande genom laga
lantmäteriförrättning bestredes av köparen till denna lott. Nämnden hade
icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående lotternas användning
samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrift örn återköpsrätt från kronans
sida anses böra ifrågakomma, borde saluvärdena å lotterna nedsättas med
tio procent. Jämväl åborättsvärdering hade verkställts av nämnden.

Östergötlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har genom
sitt ombud, jordbrukskonsulenten Erik Larsson i Linköping, tillstyrkt
uppskattningsnämndens förslag örn försäljning av lotten litt. B till ägaren
av byggnaderna å Gregårdskvarn, då härigenom styckningslottens
behov av nödiga åbyggnader tillgodosåges samt lotten utan nämnvärd
olägenhet kunde frånskiljas stamfastigheten.

Över jägmästaren har till alla delar instämt i uppskattningsnämndens
förslag örn egendomens disposition. Ej heller har över jägmästaren haft något
att erinra mot den av nämnden verkställda saluvärderingen av lotterna,
under förutsättning att lotten litt. B tilldelades andel i allmänningen
i enlighet med vad av nämnden föreslagits.

Överlantmätaren har förklarat, att med hänsyn till egendomens ringa
skogsareal intet torde vara att erinra mot uppskattningsnämndens förslag
till uppdelning av egendomen i de till försäljning föreslagna båda lotterna.
Vid den kommande avstyckningsförrättningen torde emellertid lotten litt.
B jämlikt 19 kapitlet 12 § jorddelningslagen böra tilläggas skälig andel i
allmänningen.

Med skrivelse den 12 november 1931 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Majrts prövning och därvid för egen del anfört följande:

Med hänsyn till nödvändigheten av att vissa nybyggnader inom närmaste
framtiden uppfördes å egendomen ansåge styrelsen det för kronan ekonomiskt
fördelaktigast, att egendomen försåldes. Lämpligast torde därvid
vara, att egendomen i enlighet med vad av uppskattningsnämnden föreslagits
upplätes i två lotter, litt, A och litt. B å förenämnda karta. Mot
de av nämnden respektive lotter åsätta saluvärden hade styrelsen intet
att erinra. Med hänsyn till att arrendatorn av huvudgården, Th. Sten,
arrenderat egendomen sedan 1914 och därunder väl hävdat egendomen
torde vid försäljningen lotten litt. A böra hembjudas bemälde Sten. Beträffande
lotten litt. B funne styrelsen, att lotten på grund av sitt från
egendomen i övrigt skilda läge väl lämpade sig att frånstyckas egendomen
för att brukas såsom självständig jordbruksfastighet. Liksom uppskattningsnämnden
funne styrelsen, att denna lott lämpligast borde försäljas
till ägaren av byggnaderna å Gregårdskvarn.

Styrelsen hade gått i författning örn skötsel och vård av egendomen intill
den 14 mars 1933, vilken dag sålunda borde utgöra tillträdesdag för
köpare vid försäljning av egendomen.

För försäljningsförslagets genomförande torde riksdagens medverkan
vara erforderlig.

Jag biträder domänstyrelsens förslag i detta ärende och hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25. 11

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Häggestad nr 2
i Heda socken blivit fördelad i förberörda med litt. A
och litt. B betecknade lotter, desamma må var för sig
försäljas i enlighet med bestämmelserna i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. med tillträdesrätt
den 14 mars 1933

lotten litt. A (huvudgården) med ett saluvärde av
31,100 kronor med den jämkning, som kan föranledas
av uppdelning av egendomens andel i allmänning,
och med hembudsrätt enligt 9 § i samma förordning
för arrendatorn Th. Sten, samt
lotten litt. B (utskiftet) med ett saluvärde av 4,310
kronor med den jämkning, som må föranledas av
uppdelning av egendomens andel i allmänning, och
med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för Ivar
Andersson,

med åliggande för domänstyrelsen att, med hänsyn
till skeende uppdelning av egendomens andel i allmänning,
efter det avstyckning verkställts, slutligen fastställa
saluvärden å lotterna

samt med iakttagande av att endast kronan tillhöriga
hus och anläggningar ingå i försäljningen, samt
att lotterna överlåtas i det skick, vari de på grund av
bestämmelserna i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt
skola av arrendatorn avlämnas.

5:o.

Kronoegendomen mantal Gransäng nr 2 i Barkaryds socken av Jönköpings
län är utarrenderad till den 14 mars 1932 mot årligt arrende av
1,350 kronor.

Med anledning av förestående arrendeledighet hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1929 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd
införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet
till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida
efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 6 november 1929
har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendomen. Av de inkomna
handlingarna, däribland en av distriktslantmätaren Olof Bolin år
1922 upprättad samt under år 1929 kompletterad karta över egendomen
med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Nässjö stad, har en areal
av 194.681 hektar, varav 30.nu hektar tomt och åker, 63.467 hektar äng

Gr ans turi g
nr 2 i Jönköpings
län.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

och IOI.173 hektar avrösningsjord. I arealen ingå torpen Nybygget, Kvarntorpet
och Stubben. Härtill kommer en lirfjällsäng, Skofångsmaden, örn
O.409 hektar, varav O.015 hektar åker, O.324 hektar äng och O.07 hektar avrösningsjord.

Byggnaderna äro mindre goda, nödtorftigt underhållna och ej tillräckliga
för egendomens behov.

Åkerjorden består av delvis knappt medelgod och delvis torr sandmylla
på grusbotten samt dessutom av medelgod eller lätt mossjord.

Egendomen har ej andel i allmänning.

Taxeringsvärdet utgör för inägorna 20,800 kronor, därav för torplägenheten
Kvarntorpet 5,100 kronor, samt för skogsmarken 21,900 kronor.

Jämlikt domänstyrelsens beslut den 17 februari 1928 har statens järnvägar
medgivits grustäkt Irån egendomen under vissa i styrelsens beslut
angivna villkor.

Krono jordstyckning ssakkunniga hava med hänsyn till husens mindre
tillfredsställande beskaffenhet tillstyrkt egendomens försäljning. Egendomen
kunde härvid lämpligen uppdelas i fyra lotter, nämligen torpen
Kvarntorpet, Stubben och Nybygget och huvudgården i övrigt. Den
skogsmark, som ej erfordrades för lotternas nyttjande såsom jordbruk,
torde jämte å egendomen befintligt grustag böra undantagas och bibehållas
i kronans ägo.

Domänintendenten och Jönköpings läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd
hava uttalat sig för egendomens disposition på sätt kronojordstyckningssakkunniga
föreslagit.

TJppskattningsnämnden har anfört följande. Då betydliga byggnadsarbeten
snart förestode å såväl buddgården som torpen Kvarntorpet och
Nybygget, samt då brukaren av torpet Stubben ägde byggnaderna därstädes
med undantag av ladugården, borde huvudgården och torpen frånstyckas
på nedan angivna sätt, varjämte det till egendomen hörande området,
huvudsakligen äng, kallat Skofångsmaden, vilket vore beläget inom
hemmanet Ekefalls ägor, borde försäljas till den högstbjudande. De till
upplåtelse föreslagna områdena vore å kartan och i beskrivningen betecknade
med, huvudgården litt. A, Nybygget litt. B, Kvarntorpet litt. C,
Stubben litt. D och Skofångsmaden litt. E. Återstående delen av egendomen,
som betecknats med litt. F och huvudsakligen bestode av skogsmark,
borde bibehållas i kronans ägo samt förvaltas tillsammans med den intilliggande
kronoparken Risabo.

De till försäljning ifrågasatta områdena hava saluvärderats på följande
sätt.

Lotten litt. A, huvudgården, ägofigurer å kartan 1—3, 4a, 4b, 4c, 4d,
5—8, 9a—9e, 10—35, av 36, av 37, av 38, av 39, 40—44, av 45, av 46, 55—62,
av 63, 64—87, av 91, 92—104, av 105, av 107, av 108,109—134, av 135,136,137, av
138, av 142, av 147, av 148, av 149, av 228, av 284, av 287, av 289, 290, med
en areal av 80.09g hektar, varav 15.59 hektar åker, 35.526 hektar äng och
28.98 hektar avrösningsjord. Saluvärde: 22,415 kronor, varav 6.747 kronor
för växande skog. Arrende värde: 575 kronor. Egendomens arrendator,
Gunnar Holmberg, hade brukat egendomen sedan år 1925. Då han mot
tog arrendet, hade egendomen varit delvis mindre väl skött, vilket arrendatorn
sökt förbättra i den mån han kunnat. Med anledning härav och då
arrendatorn vore mindre bemedlad, har nämnden tillstyrkt, att lotten
hembjödes honom enligt 9 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. Holmberg, som

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

13

•delgivits försäljningsförslaget, hade förklarat sig villig inköpa lotten till
ovan angivna saluvärde.

Lotten litt. B, Nybygget, ägofigurer å kartan av 3G, av 37, av 38, av 39,
av 45, av 46, av 228, 231—282, av 289, nied en areal av 25.494 hektar, varav
5.911 hektar åker, 6.34g hektar äng och 13.237 hektar avrösningsjord. Saluvärde:
9,490 kronor, varav 3,667 kronor för växande skog. Arrendevärde:
200 kronor. Nuvarande innehavaren av torpet, Erik Johansson, och
hans fader hade brukat torpet sedan år 1901. Med anledning härav hade
hembud för Johansson tillstyrkts enligt 9 § andra stycket i förordningen.
Erik Johansson, som delgivits försäljningsförslaget, hade förklarat sig
önska inköpa lotten till förut angivna belopp.

Lotten litt. C, Kvarntorpet, ägofigurer å kartan 47—54, av 63, 88—90,
av 91, av 105, 106, av 107, av 108, av 142, 143—145, av 146, av 147, av 148,
av 149, 150 —167, av 228, 2‘29a, 229b, 230, av 284, 285, 286, av 287, av 289, med
en areal av 20.978 hektar, varav 4.343 hektar åker, 8.821 hektar äng och
7.814 hektar avrösningsjord. Saluvärde: 12,385 kronor, varav 4,714 kro nor

för växande skog och 3,000 kronor för kvarn med vattenfall. Arrendevärde:
350 kronor, varav 125 kronor för arrende av kvarnen och vattenfallet.
Nuvarande innehavaren, Conny Persson, hade brukat torpet med
kvarnen sedan år 1908. I anledning härav borde Persson medgivas hembudsrätt
enligt 9 § andra stycket i förordningen vid försäljning av torpet
med kvarnen. Persson hade delgivits försäljningsförslaget och förklarat
sig villig att inköpa torpet och kvarnen för det åsätta saluvärdet.

Lotten litt. D, Stubben, ägofigurer å kartan av 175, 176—181, av 182, av
183, av 194, 195—217, av 218, 219—222, 223a, 223b, 223c, 223d, 223e, 223f, 223g,
223h, 224—227, av 288 med en areal av 23.099 hektar, varav 3.578 hektar
åker, 7.127 hektar äng och 12.394 hektar avrösningsjord. Saluvärde: 10,180
kronor, varav 7,301 kronor för växande skog. Arrendevärde: 130 kronor.
Nuvarande innehavaren, Andreas Johansson, hade brukat torpet sedan
år 1884 och odlat största delen av åkern samt i övrigt skött torpet synnerligen
väl. I anledning härav borde Andreas Johansson hembjudas torpet
enligt 9 § andra stycket i förordningen. Andreas Johansson, som delgivits
försäljningsförslaget, hade förklarat sig önska inköpa lotten för det åsätta
saluvärdet.

Lotten litt. E, Skofångsmaden, ägofigurer å kartan, 188—193, av 194, av
218, av 288, med en areal av O.409 hektar, varav O.015 hektar åker, O.324 hektar
äng och O.07 hektar avrösningsjord. Saluvärde: 100 kronor. Arrendevärde
5 kronor. Köpeskillingen borde erläggas kontant.

Egendomen i dess helhet hade arrendevärderats till 1,250 kronor.

Värderingarna vore verkställda under förutsättning, att lotterna skulle
överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen
gällande arrendekontrakt skulle av egendomens arrendator överlämnas.
Nämnden hade icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående
lotternas användning samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrift härutinnan
anses böra ifrågakomma, borde saluvärdena å lotterna litt. A, B,
C och II nedsättas med 10 procent, varemot saluvärdet å lotten litt. E
borde bibehållas oförändrat.

Uppskattningsnämnden har vidare anfört följande.

Ilen till Kvarntorpet hörande kvarnen med vattenfall vore av ringa
värde. Vattenkraften erhölles från en bäck, som runne genom egendomens
mark, där uppdämning skedde. Kvarnen dreves medelst vattenhjul.
Genom den distribution av elektrisk kraft från större kraftstationer, som

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

numera skedde nästan till varje by, kunde fullgod kraft erhållas året om
för alla ändamål. Det nu ifrågavarande vattenfallet med dess ringa och
ojämna krafttillgång vore därför icke lönande att hålla bebyggt, och vore
det bortkastat kapital att nedlägga kostnader på moderna anordningar
vid fallet. Vid den värdering av kvarnen och vattenfallet, som nu verkställts,
hade hänsyn tagits till nu nämnda förhållanden. Då kvarnen
vore belägen intill torpets övriga byggnader och de föreslagna gränserna
omkring torpet vore så belägna, att uppdämning komme att ske endast
å torpets mark, hade nämnden föreslagit, att kvarnen med vattenrätt
skulle liembjudas till brukaren tillsammans med torpet i övrigt.

Vid upplåtelse av lotten litt. D, Stubben, borde förbehåll göras örn den
till statens järnvägar upplåtna grustäkten enligt domänstyrelsens förenämnda
beslut den 17 februari 1928. Vid saluvärderingen vore beräknat,
att ingen ersättning skulle utgå till lägenhetens blivande ägare för den
rätt, som upplåtits genom nämnda beslut. Å nedan angivna delar av litt.
A, B och C funnes mycket grus, som sannolikt förr eller senare komme
att få betydligt värde såsom reserv för statens järnvägars behov eller för
underhåll av allmänna vägar. Lagren vore av stor mäktighet och de områden,
som här avsåges, skarpt markerade genom lutningsförhållandena å
marken. Beträffande följande områden borde därför förbehåll ske örn
rätt för kronan att under all framtid fritt disponera de grustillgångar,
som funnes å desamma, nämligen å litt. A huvudgården å ägofigurerna
nr 81—87 samt 228, å litt B Nybygget en genom lutningsförhållandena
skarpt begränsad del av ägofiguren nr 228, samt å lägenheten litt. C,
Kvarntorpet, en likaledes genom lutningsförhållandena skarpt begränsad
del av ägofiguren nr 228. Dessutom borde kronan förbehållas rätt att vidtaga
sådana anordningar, som kunde vara erforderliga å övriga delar av
nämnda lotter för grusets bortförande. Ersättning för genom dylika anordningar
uppkommen skada och intrång borde, i händelse av tvist, avgöras
genom skiljemän. Vid saluvärderingen vore hänsyn tagen till nyss
nämnda förbehåll. Åt lägenheten Nybygget borde förbehållas rätt att i
den undantagna grusbacken hämta material för underhåll av egna vägar.
Förbehåll borde dessutom göras örn rätt för kronan såsom ägare till lotten
litt. F samt övriga ägare att fritt använda över samtliga lotter befintliga
vägar.

Över jägmästaren har anfört följande. Enligt uppskattningsnämndens
förslag skulle förutom huvudgården även torpen Kvarntorpet, Nybygget
och Stubben jämte en slåtteräng bliva föremål för försäljning med en
sammanlagd areal av 150.08 hektar, under det att endast 45.oi hektar skulle
kvarbliva i kronans ägo. Denna senare del utgjordes av dels en söder
örn järnvägen belägen rätt regelbunden figur, angränsande Risabo kronodomän,
dels en oregelbunden mindre del norr om järnvägen, där även det
till försäljning föreslagna minsta torpet Stubben vore beläget. Enligt
överjägmästarens förmenande talade emellertid många skäl för bibehållande
i kronans ägo av torpet Stubben. Såsom av nämnden påpekats avyttrades
från detta område avsevärda kvantiteter grus årligen till statens
järnvägar, varvid komme att disponeras ej mindre än O.sg hektar av den
till endast 3.58 hektar uppgående åkerarealen, som nu tillhörde torpet, varjämte
även under närmaste tiden beräknades tagas i anspråk 2.9 hektar av
utmarken närmast norr örn inägorna. På grund av torpets belägenhet
hade en avsevärd areal utmark, ej mindre än 12.39 hektar med en beräknad
avkastning av minst 40 kubikmeter årligen, måst läggas till torpet, och då

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

15

denna skogsmark nu vore delvis bevuxen med mycket värdefull långvuxen
grov tall hade skogsvärdet även med låg beräkning kommit upp i ej
mindre än 7,300 kronor, under det att inägor och utmark tillsammans ej
uppginge till mer än 2,880 kronor, vadan vid en eventuell försäljning skogen
omedelbart komme att avverkas och få betala köpet. Genom att torpet
bibehölles i kronans ägo, bleve hela den norr örn järnvägen belägna
delen av egendomen ostyckad och lämpligare att bibehållas i kronans ägo
såsom utgörande en god ägofigur. Då av de till torpen hörande husen endast
den i gott stånd varande ladugården vore kronans, torde några utgifter
för torpens hus under närmaste tiden ej behöva ifrågakomma. På
grund av det anförda har överjägmästaren bestämt motsatt sig försäljning
av torpet Stubben, då detta ur flera synpunkter vore lämpligare att
bibehållas i kronans ägo. Sålunda skulle i kronans ägo bibehållas lotterna
litt. D och P örn sammanlagt 68.n hektar, varav 4.20 hektar åker, 12.77
hektar äng och 51.14 hektar utmark. Mot det verkställda styckningsförslaget
i övrigt ävensom skogsvärderingen hade överjägmästaren intet att
erinra.

Överlantmätaren har anfört, att litt. E, som utgjordes av en urfjällsäng
till kronoegendomen, icke torde kunna bestå som självständig fastighet.
Hinder för dess avstyckande torde sålunda möta, därest icke ängen avstyckades
för att sammanläggas med någon av de övriga lotterna eller
ock förvärvades för att sambrukas med annan fastighet.

Härjämte har överlantmätaren avgivit följande yttrande angående av
nämnden föreslaget förbehåll örn grustäkt å försäljningslotterna: Det av
uppskattningsmännen föreslagna förbehållet rörande upplåten grustäkt
å torpet Stubben kunde icke tryggas genom påläggande av servitut vid
en avstyckning utan tarvade inteckning. Uppskattningsmännen hade
vidare föreslagit, att förbehåll borde göras »örn rätt för kronan att
under all framtid fritt disponera de grustillgångar», som funnes å
vissa närmare angivna ägofigurer å lotterna litt. A, B och C. Jämlikt
19 kap. 12 § näst sista stycket jorddelningslagen finge för de ändamål,
med avseende å vilka sådant vore tillåtet vid laga skifte, servitut
till förmån för en i förrättningen ingående fastighet läggas å annan sådan
fastighet. I 10 kap. 9 § jorddelningslagen föreskreves: »Å ägolott
må till förmån för annan sådan lott läggas besvär eller last, såsom

angående---hämtning av---grus---, dock allenast i den

mån servitutet avser ett behov, som måste tillgodoses för att skiftet skall
kunna utföras utan delägares förfång och sådant tillgodoseende ej sker
genom undantag av mark---samt servitutet ej heller länder till av sevärt

men för den fastighet, varå det lägges. I protokollet över förrättningen
samt, i den mån så lämpligen kan ske, jämväl å kartan till förrättningen
skall angivas område för servitutets utövande.» Det syntes
tveksamt, huruvida man vid avstyckning kunde till förmån för lotten litt.
F lägga å ägolotterna litt. A, B och C rätt att hämta grus i den omfattning
som ifrågasatts. I varje fall torde sannolikt sådan rätt sedermera
icke kunna överlåtas på t. ex. statens järnvägar eller vägstyrelsen.

Vid eventuell avstyckning enligt den uppgjorda planen syntes av liimplighetsskäl
lotten litt. A böra bliva stamfastighet.

Med skrivelse den 24 juli 1931 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Styrelsen hade ej något att erinra mot försäljning av lotterna litt. A,
B, C och E eller mot de dessa lotter åsätta saluvärden men ansåge i likhet

Departements chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

med överjägmästaren på av denna anförda skäl, att lotten litt. D borde
bibehållas i kronans ägo för att jämte lotten litt. F förvaltas tillsammans
med kronoparken Risabo.

Ehuru egendomens arrendator, Gunnar Holmberg, ej innehaft egendomen
längre än sedan år 1925 borde vid försäljning av lotten litt. A
denna med hänsyn till vad uppskattningsnämnden upplyst angående det
sätt, varpå Holmberg brukat egendomen, hembjudas Holmberg enligt 9 §
första stycket i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. Härför torde riksdagens medverkan
vara erforderlig. Lotterna litt. B och C borde hembjudas Erik Johansson
respektive Conny Persson, vilka på grund av den tid de innehaft torpen
Nybygget respektive Kvarntorpet vore hembudsberättigade vid lotternas
försäljning jämlikt 9 § andra stycket i förordningen. Kvarntorpet vore
visserligen försett med kvarn och vattenfall men torde likväl med hänsyn
till lottens omfattning och kvarnens och vattenfallets relativt ringa saluvärde
i förhållande till saluvärdet å lotten i dess helhet vara att betrakta
som jordbrukslägenhet. Lotten litt. E kunde enligt överlantmätaren ej
bestå som självständig fastighet och torde hinder möta för dess avstyckning,
därest den icke avstyckades för att sammanläggas med någon av
med annan fastighet. Med hänsyn härtill borde lotten utbjudas under villkor,
att densamma försåldes under förutsättning, att avstyckning av skiftet
kunde komma till stånd och att, därest detta ej kunde ske, kronan
fritoge sig från alla. ersättningsanspråk i anledning härav. Utbud borde
ske under hand enligt 15 § i förordningen. Beträffande förenämnda å
lotterna litt. A, B och C befintliga grustag borde dessa förbehållas det
allmänna. Därför torde vid dessa lotters försäljning förbehåll böra göras
örn rätt för kronan eller dess rättsinnehavare att ensam utan ersättning
till köparna av lotterna utnyttja dessa grustag, vilka vid blivande avstyckningsförrättning
torde kunna närmare angivas. Styrelsen kunde senare
bliva i tillfälle att med vederbörande vägstyrelse eller statens järnvägar
träffa överenskommelse örn upplåtelse av grustäkt mot skälig avgift
till kronan i överensstämmelse med vad som beslutats vid försäljningen
av lägenheten Nederåsa från kronoegendomen Glabo i Kalmar län
(jmf. prop. nr 251/1930 sid. 41).

Med hänsyn till att riksdagens medverkan för lottens litt. A försäljning
till egendomens arrendator, Gunnar Holmberg, torde erfordras, syntes
ärendet i dess helhet lämpligen böra underställas riksdagens prövning.

Jag biträder förslaget till egendomens disposition sådant detsamma förordats
av domänstyrelsen. I avseende å det ifrågasatta förbehållet örn rätt
för kronan att utnyttja vissa grustag å de till försäljning ifrågasatta lotterna
litt. A, B och C torde vara lämpligast, att domänstyrelsen före försäljningen
närmare angiver de markområden, varå grus av kronan sålunda
skulle få tagas, därvid styrelsen torde tillse, att nämnda lotter ej
uteslutas från tillfälle att för eget behov erhålla grus från grustag å
respektive lott. Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av
de i kronans ägo kvarblivande lotterna litt. D och F torde jag få återkomma,
sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

att av kronoegendomen s/« mantal Gransäng nr 2 i
Barkaryds socken av Jönköpings län må med av uppskattningsnämnden
angivna arealer enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas

dels lotten litt. A, huvudgården, med hembudsrätt
enligt 9 § första stycket i förordningen för egendomens
arrendator, Gunnar Holmberg, med ett saluvärde
av 22,415 kronor,

dels lotten litt. B, Nybygget, med hembudsrätt enligt
9 § andra stycket i förordningen för Erik Johansson,
med ett saluvärde av 9,490 kronor,
dels lotten litt. O, Kvarntorpet, med hembudsrätt enligt
9 § andra stycket i förordningen för Conny Persson,
med ett saluvärde av 12,385 kronor.

dels ock lotten litt. E enligt 15 § i förordningen med
ett saluvärde av 100 kronor,
under villkor beträffande samtliga lotter, att
desamma försäljas i det skick, vari egendomen på
grund av nu örn egendomen gällande arrendekontrakt
skall av arrendatorn avlämnas, samt att andra
än kronan tillhöriga byggnader och anläggningar
icke ingå i försäljningen, ävensom beträffande lotterna
litt. A, B och C, att kronan eller dess rättsinnehavare
förbebålles rätt att ensam utnyttja de å
sagda lotter befintliga grustag, som av domänstyrelsen
före försäljningen komma att närmare angivas,
samt att envar av nämnda lotter och de i kronans
ägo kvarblivande lotterna litt. D och F förbehålles
rätt till utfartsväg över övriga lotter, och beträffande
lotten litt. E, att lotten försäljes under förutsättning,
att avstyckning av lotten kan komma till stånd,
samt att, därest detta ej kan ske, kronan fritager sig
från alla ersättningsanspråk i anledning härav.

6:o.

På av domänstyrelsen i skrivelse den 6 maj 1931 gjord framställning
förordnade Kungl. Majit den 29 i samma månad, att av fastigheten Norrhult
22 under kronoparken Ankarsrum i Hjorteds socken av Kalmar län
lägenheten Västerås med en areal av omkring 4.16 hektar och närmare angiven
å en av t. f. distriktslantmätaren Georg Sundblad år 1930 upprättad
karta skulle med ett saluvärde av 3,900 kronor utbjudas till salu under
hand enligt bestämmelserna i 13 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 23 höft. (Nr 25.) 2

Norrhult nr 2
i Kalmar län.

18

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1932 samt under vissa angivna villkor i övrigt.

Länsstyrelsen i länet, som på anmodan av domänstyrelsen vidtagit åtgärder
rör lägenhetens försäljning, har i skrivelse till domänstyrelsen den
17 september 1931 meddelat, att något anbud å lägenheten ej avgivits.

Detta ärende har domänstyrelsen med utlåtande den 10 november 1931
underställt Kungl. Maj:ts prövning, och har styrelsen därvid överlämnat
ärendet tillhörande handlingar och kartor, av vederbörande jägmästare
och Överjägmästare ånyo avgivna yttranden, samt köpeanbud av lägenhetens
arrendator.

Av ifrågavarande handlingar inhämtas bland annat följande.

Lägenheten, som omfattar en areal — förutom avrösningsjord ■— av
1.30 hektar åker, är att anse som bostadslägenhet. Å densamma kan födas
en ko. Å lägenheten befintliga hus tillhöra kronan.

Lägenhetens arrendator, Karl Edvard Gustafsson, har förklarat sig villig
inköpa lägenheten till ett pris av 3,500 kronor samt uttalat önskan, att
tillträdet måtte bestämmas till den 14 mars 1932.

Vederbörande jägmästare har föreslagit försäljning av lägenheten till
nuvarande arrendatorn mot förenämnt pris av 3,500 kronor. Enligt jägmästarens
mening funnes ej utsikter att erhålla annan köpare av lägenheten
på grund av dennas avlägsna belägenhet, åkerjordens och ladugårdens
dåliga beskaffenhet samt avsaknaden av utfartsväg. Därest lägenheten
skulle i kronans ägo bibehållas, vore även ofrånkomligt att hygga
ny ladugård och utfartsväg.

Jämväl överjägmästaren har tillstyrkt försäljning av lägenheten på ay
jägmästaren föreslagna villkor, då med hänsyn till nu rådande prisförhållanden
det erbjudna priset vore antagbart.

Domänstyrelsen har erinrat örn att styrelsen i sin förenämnda framställning
den 6 maj 1931 uttalat, att styrelsen gärna såge, att arrendatorn,
som brukat lägenheten under en tid av tio år, tillförsäkrades
hembudsrätt vid försäljningen, men att, då sådan rätt icke kunde medgivas
honom enligt 1929 års försäljningsgrunder och han för övrigt förklarat
sig icke vilja erlägga det då föreslagna saluvärdet, styrelsen hade
ansett, att lägenheten borde utbjudas till salu under hand. Sedan sådant
utbud nu ägt rum utan att anbud därvid avgivits och då utsikter ej
torde finnas att erhålla köpare till högre pris än det av arrendatorn erbjudna,
ansåge styrelsen nu, att detsamma borde godtagas och att ärendet
borde underställas prövning av riksdagen för att arrendatorn måtte
kunna medgivas hembudsrätt.

Även jag tillstyrker förslaget örn försäljning av lägenheten med hembudsrätt
för nuvarande arrendatorn.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fastigheten Norrhult 28 under kronoparken
Ankarsrum i Hjorteds socken av Kalmar län lägen -

Kungl. May.ts proposition Nr 25. 19

heten Västerås med en areal av omkring 4.16 hektar
och närmare angiven å en av t. f. distriktslantmätaren
Georg Sundblad år 1930 upprättad karta må försäljas
enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
mot en köpeskilling av 3,500 kronor med hembudsrätt
för lägenhetens nuvarande arrendator Karl Edvard
Gustafsson, under iakttagande att köpeskillingen
skall erläggas på sätt i 21 § och 22 § B i förordningen
stadgas, samt under villkor i övrigt, att lägenheten
tillförsäkras samma rätt till utfartsväg, som stamfastigheten
har, att lägenheten överlåtes i det skick,
vari den vid tillträdet befinnes, och att i försäljningen
endast ingå å lägenheten befintliga, kronan tillhöriga
byggnader och anläggningar.

7:o.

Kronoegendomen 3/s mantal Hammenhög nr 31 i Hammenhögs socken
av Kristianstads län är utarrenderad till den 14 mars 1932.

Egendomen, som är belägen omedelbart intill Hammenhögs station å
Ystad—Gärsnäs—S:t Olovs järnväg och på ett avstånd av 16 kilometer
från Simrishamn, har en totalareal av 70.0535 hektar. Sedan från egendomen
emellertid försålts 7.oi30 hektar, har återstoden av egendomen, omfattande
63.0405 hektar, uppdelats i två arrendelotter, den ena bestående av
en bostadslägenhet och omfattande ägofigurerna nr 27, av 28 och av 29 å en
av förste lantmätaren E. Mebius år 1908 över egendomen upprättad karta,
och den andra utgörande kronans ägoinnehav i övrigt eller huvudgården.

Bostadslägenheten är jämlikt Kungl. Maj:ts, efter riksdagens medgivande,
i brev den 10 juni 1910 givna förordnande av domänstyrelsen genom
kontrakt den 16 september samma år mot en årlig avgäld av 500
kronor upplåten å arrende från och med den 14 mars 1912 under en tid
av tjugo år till häradshövdingen i Ingelstads och Järrestads härads domsaga,
friherre Carl Cederström, med skyldighet för honom att vid hans
frånträde från domarämbetet, därest så påfordrades, vid nästinstundande
fardag överlåta arrenderätten till efterträdaren i ämbetet.

Huvudgårdslotten har genom domänstyrelsens kontrakt den 4 augusti
1911 utarrenderats till Otto J. Olsson mot en årlig avgäld av 3,100 kronor.

Sammanlagda årliga arrendeavgälden för egendomen utgör sålunda
3,600 kronor.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1929.

Av det över nämnda förrättning förda instrumentet, med tillhörande

Hammenhög
nr 31 i
Kristianstads
län.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

handlingar, däribland förberörda karta jämte beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Å egendomen finnas inga torp eller särskilda lägenheter förutom nämnda
bostadslägenhet. Nuvarande arrendatorn av huvudgården har dock
erhållit domänstyrelsens medgivande att å den åt honom upplåtna arrendelotten
å ett invid järnvägsstationen beläget område uppföra eget boningshus.

Egendomens åkerjord är i synnerligen hög kultur. Ängs- och betesmark
liksom även skogsmark saknas.

Byggnaderna å huvudgården äro i förstklassigt skick, husen å bostadslägenheten
däremot dåliga och i trängande behov av grundlig restaurering
eller ombyggnad. Därjämte torde å lägenheten behöva nybyggas
ekonomihus.

Till uppskattningsmännen hava inkommit framställningar dels från
arrendatorn Olsson att få förvärva den till honom upplåtna delen av
egendomen, dels från Hammenhögs lantmannaskola att få inköpa bostadslägenheten.

I överensstämmelse med ett av kronobr dstyckning ssakkunniga framlagt
och i uppskattningsinstrumentet återgivet förslag hava uppskattningsmännen
förordat, att den huvudgården omfattande arrendelotten
skulle försäljas, därvid dock enligt uppskattningsmännens åsikt såsom
särskild försäljningslott borde avskiljas det av arrendatorn med eget boningshus
bebyggda området.

Vidare hava uppskattningsmännen ansett, att den som särskild arrendelott
utarrenderade bostadslägenheten borde med något ändrade gränser
försäljas, och hava uppskattningsmännen såsom motiv för sin gjorda
hemställan i sådant syfte framhållit de dryga kostnader, som skulle
åsamkas statsverket på grund av nödvändiga befunna örn- och nybyggnader
å denna lägenhet, därest den skulle bibehållas och ånyo utarrenderas.

Egendomen borde, sedan därifrån frånräknats 1.289 hektar vägar, enligt
uppskattningsmännens förslag försäljas uppdelad i följande tre lotter:

litt. a, omfattande det av arrendatorn bebyggda området med en areal
av O.1795 hektar och närmare angiven å en till handlingarna fogad, av
distriktslantmätaren Fredrik Ljungberg år 1930 upprättad specialkarta;

litt. b, utgörande ett å nämnda specialkarta utmärkt område örn 2.0210
hektar, i huvudsak motsvarande den förut såsom särskild arrendelott
upplåtna bostadslägenheten;

kronans övriga ägoinnehav eller huvudgården med en areal av 59.55io
hektar, därav 58.6980 hektar åker och tomt och 0.8530 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lotten litt. a ävensom huvudgården
skulle till åsätta saluvärden av respektive 1,350 och 150,000 kronor
hembjudas egendomens nuvarande arrendator, som innehaft huvudgården
under mer än 10 år och därunder väl hävdat densamma. Lotten litt. b
skulle enligt uppskattningsmännens hemställan till åsatt saluvärde, 12,000
kronor, försäljas till Hammenhögs lantmannaskola.

Med anledning av att ett ekonomihus, tillhörigt den såsom särskild
arrendelott upplåtna gamla bostadslägenheten, på grund av nyss omförmäld
ändring ifråga örn denna lägenhets gränser skulle komma att
ligga delvis på blivande huvudgårdsområdet, hava uppskattningsmännen
förordat, att vid huvudgårdens försäljning köpare av den nya bostads -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

21

lägenheten litt. b skulle förbehållas rätt att under en tid av tio år hava

ifrågavarande byggnad kvarstående å huvudgårdslotten......

Uppskattningsmännen hava ifråga om försäljningarna i övrigt icke
funnit nödigt föreslå särskilda villkor angående lotternas användning eller
örn återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter därom anses erforderliga, hava
uppskattningsmännen hemställt örn saluvärdenas nedsättande med 10

procent. . ,, t

Arrendatorn Olsson har skriftligen förklarat sig vilja till åsätta saluvärden
om tillsammans 151,350 kronor förvärva försäljningslotterna litt. a
samt huvudgården. Styrelsen för Hammenhögs lantmannaskola har jämväl
meddelat, att skolan vore villig att till angivet saluvärde av 12,000
kronor inköpa bostadslägenheten litt. b.. _ ...

Lantbruksstyrelsen och länsstyrelsen i Kristianstads län hava i sarskilda
utlåtanden tillstyrkt lantmannaskolans förvärv av berörda egen -

överlantmätaren har meddelat, att hinder enligt jorddelningslagen icke
förelåge mot det av uppskattningsmännen framlagda delningsförslaget.

Med skrivelse den 6 oktober 1931 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid, jämte det styrelsen meddelat,
att styrelsen föranstaltat örn skötsel och vård av egendomen i fråga till
den 14 mars 1933, för egen del anfört följande.

Styrelsen biträdde uppskattningsmännens försäljningsförslag med den
ändring, att egendomen borde uppdelas i endast två försäljmngslotter,
dels den å förberörda av distriktslantmätaren Fredrik Ljungberg upprättade
kartan angivna och med litt. b betecknade lägenheten och dels
egendomen i övrigt. Mot de saluvärden, som av uppskattningsmännen
beräknats för de av dem föreslagna styckningslotterna, hade styrelsen
ingen erinran. Bostadslägenheten litt. b. borde därför åsättas ett saluvärde
av 12,000 kronor och återstoden av egendomen ett saluvarde av
151,350 kronor eller det värde, som motsvarade de av uppskattningsmännen
beräknade sammanlagda saluvärdena å lägenheten litt. a och huvudgårdslotten.
Försäljningslotterna, såväl bostadslägenheten litt. b som
ock den lott, som omfattade egendomen i övrigt, borde upplatas med full
och oinskränkt äganderätt, den förstnämnda till Hammenhögs lantmannaskola
och den senare efter hembud till arrendatorn Olsson. Ben omständigheten,
att den som särskild arrendelott upplåtna bostadslägenheten
under nu löpande arrendeperiod på visst sätt förbehållits domaren i Inge
stads och Järrestads härads domsaga såsom boställe, torde icke utgöra
något hinder för den nu föreslagna försäljningen. Arrendatorn av lägenheten
friherre Cederström, hade under de senare år han innehaft ifrågavarande
domareämbete, från vilket han för övrigt nyligen avgått icke
själv disponerat lägenheten utan haft densamma utarrenderad till den
ifrågasatte köparen, Hammenhögs lantmannaskola, och ett behov att fortfarande
på omförmält sätt säkerställa bostadstillgången för domhavanden
torde icke längre föreligga.

Jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma blivit av domänstyrelsen
förordat, samt hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva.

Departements chefen.

22

Emmit 6 löv
nr 14 i
Kristianstads
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

att kronoegendomen 3/s mantal Hammenhög nr 31 i
Hammenhögs socken av Kristianstads län må försäljas
i huvudsaklig överensstämmelse med det av domänstyrelsen
förordade förslaget:

lotten litt. b örn 2.0210 hektar till Hammenhögs lantmannaskola
mot en köpeskilling av 12,000 kronor att
vid tillträdet kontant erläggas till länsstyrelsen i länet,
som har att utfärda köpebrev å lägenheten, och
under villkor i övrigt, att köparen skall svara för de
efter tillträdesdagen å egendomen belöpande onera
och utskylder, ävensom att köparen skall ensam svara
för kostnaderna för lägenhetens lagfart och avstyckning
samt övriga med köpet förenade utgifter;

egendomen i övrigt jämlikt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med ett saluvärde av 151,350 kronor
och med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för
arrendatorn Otto J. Olsson, börande vid upprättandet
av köpehandling rörande denna ägolott förbehåll göras
för köparen av lägenheten litt. b att hava en lägenheten
tillhörande, delvis å huvudgårdens mark
varande ekonomibyggnad därstädes kvarstående under
en tid av tio år, räknat från och med tillträdesdagen; skolande

i övrigt vid de båda försäljningarna gälla,
att lotterna må tillträdas den 14 mars 1933, samt
att lotterna överlåtas i det skick, vari de på grund
av bestämmelserna i gällande arrendekontrakt av vederbörande
arrendatorer skola överlåtas.

8:o.

Kronoegendomen 29/64 mantal Emmitslöv nr 14 litt. Aa, Emmittslöv
145, och 17/e4 mantal Emmitslöv nr 14 litt. Ba, Emmitslöv 148, Emmitslövs
socken av Kristianstads län har mot en årlig avgäld av 1,430 kronor
varit utarrenderad till den 14 mars 1930. Efter nämnda tid har egendomen
genom domänstyrelsens försorg utarrenderats till den 14 mars 1932
mot en årlig avgäld av 1,650 kronor.

Å egendomen har hållits arrendeuppskattning under år 1929. Av det
vid förrättningen upprättade instrumentet med tillhörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren G. Frigell år 1929 upprättad karta
över egendomen jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande:

Egendomen, som är belägen cirka 30 kilometer från Kristianstad och 5

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

kilometer från Broby järnvägsstation, har en sammanlagd areal av 82.9%
hektar, sålunda fördelade.

Åker och
tomt

Skogsmark

Annan av-rösningsjord

Samma

44.4 4

14.18

1.123

60.043

Emmitslöv 14® .................................

15.88

6.1)4

0.348

22.863

Summa

60.82

21.12

1.466

82.906

Torp eller lägenheter finnas ej å egendomen.

Egendomens åkerjord består av dels tämligen god mylla på sand- och
grusbotten, dels tunnare mylla på sand- och lerbotten.

Av egendomens åbyggnader är ladugården dålig, stallet och en logelänga
svaga, svinhuset medelgott samt övriga byggnader i gott skick.

Enligt Kungl. Maj:ts resolutioner den 12 februari och den 21 maj 1926
hava Knislinge skofabriksaktiebolag och Emmitslövsortens elektriska andelsförening
u. p. a. medgivits rätt att över egendomen framdraga elektriska
högspänningsledningar.

Kronojordstyckningssakunniga hava under år 1927 besiktigat egendomen
samt, då egendomen inbjöde till styckning och åtskilliga jämförelsevis
kostsamma nybyggnadsarbeten erfordrades, föreslagit egendomens
uppdelning för försäljning i tre lotter, huvudgården örn cirka 30^ hektar
åker samt två obebyggda jordbruk, vartdera örn cirka 15 hektar åker.

Uppskattningsmännen hava biträtt de sakkunnigas uppfattning angående
egendomens styckning och försäljning, därvid den i särskilt skifte
liggande, till egendomen hörande ringa skogsarealen skulle uppdelas å de
tre lotterna. Till huvudgården komme att höra samtliga egendomens
åbyggnader, medan de två mindre lotterna komme att vara obebyggda.

Styckningslotterna skulle komma att innehålla följande arealer:

Beteckning å kartan

Areal i

hektar

Arrende-värde i
kronor

Saluvärde i kronor

tomt
och åker

skogs-

mark

impedi-

ment

summa

summa

därav för
växande
skog

1

| Huvudgården litt. Aa -f* Ba......

30.8

6.6 4

0.843

37.783

1.400

45,900

7,808: 6 6

» B...............

15.055

6.7 22

—

21.777

340

15,600

4,810: 60

» c..............

14.071

7.73

—

21.801

320

16,800

6,517: 4 6

! Samfällda ägor .....................

—

—

—

1.645

—

—

—

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att egendomens nuvarande arrendator,
Sven R. Svensson, skulle få inköpa huvudgården till åsatt saluvärde.
Svensson antogs till arrendator av egendomen under år 1926 och
ägde sålunda författningsenligt ej rätt till hembud vid huvudgårdens försäljning.
Såsom stöd för sitt förslag att trots detta förhållande tillerkänna
Svensson hembudsrätt vid huvudgårdens försäljning hava uppskattningsmännen
anfört, att Svensson, sedan två av egendomens arrendatorer
under loppet av ett år avlidit utan att efterlämna några bodelägare,
som kunde övertaga arrendet, förhjälpt kronan ur svårigheten att
få arrendator till egendomen genom att övertaga egendomen. Svensson,

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

som väl hävdat egendomen, ägde dessutom två tillbyggnader å västra
langan, vilkas varde han riskerade förlora, därest huvudgården utbjödes
till salu a offentlig auktion.

,De båda övriga obebyggda försäljningslotterna borde enligt uppskattningsmännen
försäljas under hand såsom egnahemslägenheter

Uppskattningsmännen anse särskilda föreskrifter örn lotternas användnmg
vid deras försäljning icke vara behövliga, liksom icke heller något
yiHkor örn återköpsrätt från kronans sida påkallat. För den händelse
återkopsratt skulle finnas lämplig, bär nedsättning i angivna saluvärden
loreslagits med 10 procent.

Samtliga ort smyndigheter hava tillstyrkt försäljningsförslaget.

Överlantmätaren har förklarat laga hinder ur jorddelningssynpunkt ej
möta för avstyckningarnas verkställande.

Arrendatorn Svensson, som vid den år 1929 hållna uppskattningsförrättningen
förklarat sig villig till då åsätta saluvärdet förvärva huvudgården,
har emellertid under 1931 till domänstyrelsen inkommit med ansök ?.

m^1?mJnedsättning av detta värde på grund av nu rådande tryckta
iorhallanden inom jordbruket.

Domänintendenten har i anledning härav föreslagit en nedsättning med
20 Procent såväl vad beträffar jord- som skogsvärden och detta icke allenas^
j r huvudgården utan även för de båda andra försäljningslotterna

Med en sådan reducering skulle saluvärdena bliva för huvudgården
39,000 kronor, för lotten litt. B 12,470 kronor och för lotten litt C 13 430
kronor. I proportion därtill skulle de för lotterna beräknade arrendevärdena
jämväl nedsättas.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot den av domänintendenten
föreslagna nedsättningen.

Överjägmästaren har icke ansett sig kunna biträda domänintendentens
reduceringsförslag i vad detsamma avsåge de lotterna vid uppskattningstillfället
åsätta skogsvärdena.

Med bibehållande av dessa skogsvärden skulle försäljningslotternas saluvärden,
därest den av domänintendenten förordade nedsättningen i
övrigt godtages, bliva för huvudgården 40,579 kronor, för lotten litt B
13,426 kronor och för lotten litt, C 14,725 kronor.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 13 november 1931 underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning och härvid för egen del anfört följande. Styrelsen
tillstyrkte egendomens uppdelning och försäljning på föreslaget
sätt. Lotternas saluvärden borde emellertid fastställas för huvudgården
till 40,000 kronor, för lotten litt. B till 13,425 kronor och för lotten litt. C
till 14,725 kronor. Upplåtelserna borde ske med full och oinskränkt äganderätt.
I likhet med uppskattningsmännen ansåge styrelsen, att egendomens
nuvarande arrendator Sven R. Svensson borde tillerkännas hembudsrätt
vid huvudgårdens försäljning. Svensson hade vid tillfrågan
från styrelsen förklarat sig villig att för en köpesumma av 40,000 kronor
förvärva nämnda lott. Styrelsen hade låtit föranstalta örn egendomens
skötsel och vård till den 14 mars 1933.

I anslutning till domstyrelsens förslag tillstyrker jag försäljning av
egendomen i tre lotter med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn till hu -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25. 25

vudgårdslotten, och torde försäljningarna böra ske utan förbehåll om
återköpsrätt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 2<7«« mantal Emmislöv nr 14
litt. Aa och 17jet mantal Emmitslöv nr 14 litt. Ba i Emmitslövs
socken av Kristianstads län må enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas följande
tre lotter med tillträdesrätt för köpare den 14
mars 1933, nämligen

dels huvudgårdslotten, omfattande de å den i ärendet
företedda kartan med litt. Aa och Ba betecknade
områdena, med ett saluvärde av 40,000 kronor och med
hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för nuvarande
arrendatorn av egendomen, Sven R. Svensson,

dels ock de lotter, som omfatta de å samma karta
med litt. B och C betecknade områden, med saluvärden
av respektive 13,425 och 14,725 kronor samt enligt 13 §
i förberörda förordning;

med iakttagande av beträffande samtliga tre försäljningslotter,
att lotterna överlåtas i det skick,
vari de på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen
gällande arrendekontrakt skola av arrendatorn
överlämnas, att köpare av lott berättigas att
av det foder, som egendomens arrendator enligt
gällande kontrakt är skyldig att vid arrendeperiodens
utgång utan ersättning lämna, bekomma så stor
del, som å lotten belöper med hänsyn tagen till förhållandet
mellan dess och huvudgårdens inägoarealer,
samt att envar av köparna skall respektera de
Knislinge skofabriksaktiebolag och Emmitslövsortens
elektriska andelsförening u. p. a. jämlikt Kungl. Maj:ts
resolutioner den 12 februari och den 21 maj 1926 medgivna
rättigheterna att hava elektriska högspänningsledningar
framdragna över egendomen.

9:o.

Kronoegendomen a/4 mantal Rikesätter nr 1 och 2 med V4 mantal Botorp
nr 1, belägen i Istrums socken av Skaraborgs län, är utarrenderad
för tiden den 14 mars 1928—den 14 mars 1938 mot en årlig avgäld av 1,810
kronor. Från arrendeområdet äro undantagna dels för Skara—Timmers -

Jtikesätter
nr 1 och 2
med Botorp
nr 1 Skaraborgs
län.

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

dala järnväg exproprierad mark, dels fyra i enlighet med bestämmelserna
i Kungl. Maj:ts brev den 21 maj 1926 frånsålda, å en av distriktslantmätaren
Tor Hjertqvist år 1922 upprättad karta över egendomen med nr I,
oc^ i rött utmärkta lägenheter, motsvarande torpen Stockebacken,
Botorp, Knektöga och Nolåsen, dels ock egendomens utmark.
Enligt arrendeavtalet åligger det arrendatorn att å egendomen uppföra
ny manbyggnad ävensom ombygga nuvarande manbyggnaden mot ersättning
av respektive 5,800 och 1,000 kronor och under vissa villkor i
övrigt. Till arrendet höra torpen Svärtevad, Klippet och Krabbabo, för
vilka årliga avgälder beräknats med respektive 125, 85 och 120 kronor.

I januari 1930 inkom vederbörande domänintendent med en skrivelse
till domänstyrelsen, däri anfördes huvudsakligen följande.

Arrendatorn av egendomen, August Herman Karlsson, vilken inropat
arrenderätten till egendomen å offentlig auktion, hade numera avlidit
och efterlämnat en stor familj i mycket ömmande omständigheter, vilken
hade ytterligt svårt att reda upp den magra egendomen med dess höga
arrende. Så länge nuvarande borgen för arrendet räckte, holle det kanske
ihop, men sedan bleve det en mängd ledsamheter. Stärbhuset torde ej
heller hava ekonomiska möjligheter att utföra i kontraktet föreskrivna
nödiga byggnadsarbeten. Egendomen vore av naturen svag och komme för
framtiden att lämna ringa avkastning, särskilt som nu nybygge av manbyggnad
och reparation av arbetarbostad förestode och torpens hus
vora mycket svaga och snart krävde nybyggnad. Fastigheten tillhörde
darior ej den kategori av egendomar, som man ville behålla och som
lör framtiden kunde beräknas lämna skälig avkastning.

Jägmästaren har anfört, bland annat, att då enligt domänintendentens
skrivelse synnerligen starka motiv funnes för att försälja egendomen,
detta förslag kunde biträdas även av revirförvaltningen. I samband
härmed vore det även för kronan förmånligt att avyttra egendomen
Istrum.1

Dåvarande överjägmästaren i västra distriktet, A. W. Schmidt, har
anfört bland annat följande.

Det kunde ej ur skogsväsendets synpunkt anses vara av någon större
vikt, att kronan i sin ägo bibehölle egendomarna Rikesätter och Istrum,
synnerligast som möjlighet att sammanföra de olika komplexen genom
inköp av mellanliggande mark icke förefunnes eller kunde förväntas
komma att i en framtid yppa sig. Det måste anses vara för kronan fördelaktigare
att, örn möjlighet till försäljning av ifrågavarande skogar, i
sammanhang med kronoegendomarnas inägoområden, till ett deras värde
motsvarande pris yppade sig, avyttra dem, så mycket mer som köpeskillingen
komme att disponeras för inköp av skogsmark för bildande av
nya och utvidgning eller konsolidering av förut befintliga kronoparker.

Uppskattningsförrättning har med anledning av domänintendentens
skrivelse hållits å egendomen under år 1930. Av de därvid förda protokollen
och därtill hörande handlingar inhämtas bland annat följande.

Jfr punkt 10.

27

Kungl. May.ts proposition Nr 25.

Egendomen, som är belägen 25 kilometer från Skara och 3 kilometer
från Remningstorps anhalt, har en areal av 208.756 hektar, därav 47.935
hektar tomt och åker, 7.386 hektar äng samt 153.435 hektar skogsmark och

impediment. . . ,

Kronans hus äro för egendomen otillräckliga, i det att brygghus, magasin,
användbart svinhus oell egentlig manbyggnad saknas. Såsom redan
anförts skall enligt arrendekontraktet ny manbyggnad uppf or as; emellertid
har arrendatorn, som med sin familj och utan lejd arbetskraft driver
gården, anhållit, att med detta bygge måtte tillsvidare ansta, da familjen
godtoge arbetarbostaden som bostad. Torphusen å egendomen
äro gamla och otidsenliga men böra enligt uppskattningsnämndens mening
ej ombyggas, då jordbruket till dem är obetydligt samt laget och
förhållandena äro sådana, att de ej lämpligen kunna utökas.

Taxeringsvärdet för egendomen utgör 37,900 kronor for jordbruket och
45,200 kronor för skogen och skogsmarken.

Uppskattning snämnden har anfört bland annat, att da egendomen m
iordbrukssynpunkt vore mindre tilltalande och komme att krava betydliga
kostnader för nybyggen, en försäljning vöre för kronan ekonomiskt
förmånlig. Då egendomens torp genom sm storlek, bebyggelse och sitt
läge ej kunde bilda sådana självständiga jordbruk, som avsages i jorddelningslagen,
och för närvarande vore svåra att utarrendera och omojliga
att under rådande konjunkturer försälja, har nämnden ansett, att
torpen borde följa egendomen för att i en framtid nedläggas eller eventuellt
omändras till skogsarbetarbostäder. Egendomen, vilkens vid a^-och tillträdessyn den 25 och den 26 maj 1928 påsynade brister numera
avhjälpts och avsynats, borde enligt uppskattningsnämndens asikt försäljas
i befintligt skick. Saluvärdet för hela egendomen har av nämnden
beräknats till 191,700 kronor, därav enligt av vederbörande skogstaxator
verkställa uppskattning 163,900 kronor för skogsmark med växande
skog. Arrendevärdet har föreslagits till 1,770 kronor.

Förbehåll örn återköpsrätt har ej ansetts behöva göras. Gunlie föreskrift
därom dock ifrågakomma, borde saluvärdet minskas med 10 procent.

Nuvarande överjägmästaren i Västra distriktet, Erik Helmers, har ansett
nödvändigt verkställa en omarbetning av skogstaxator^ värderingsinstrument
i vissa avseenden, och har överjägmästaren beräknat nettovärdet
av skogsmarken och den växande skogen till 138,000 kronor.

linder försäljningsfrågans beredning har f. d. överdirektören i svenska
kullagerfabriken i Göteborg, fil. doktorn Sven Wingqvist förklarat
sig villig inköpa egendomen för utvidgning av sin angränsande egendom
Remningstorp. Wingqvist, som hade för avsikt att skapa ett mönsterskogsbruk
och ställa detta till allmänhetens förfogande såsom försöksoch
studiepark, har förklarat sig villig inköpa egendomen till ett pris,
motsvarande egendomens i vederbörlig ordning uppskattade värde.

Med skrivelse den 24 februari 1931 har domänstyrelsen underställt försäljningsfrågan
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfort

följande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 december 1927 hade arrendatorn
av egendomen medgivits tillstånd att för egendomen jämte övriga del -

28

Departements chefen.

Kungl. Martts proposition Nr 25.

tagare i ett vattenavledningsföretag, benämnt »Mårsäters vattenavledningsforetag
av år 1926», söka och vinna delaktighet i lån från statens
avdikmngslanefond för företagets utförande, nied skyldighet för honom
att, därest lån bleve beviljat, gälda de under arrendetiden å egendomen
belöpande annuiteterna å lånet. Egendomen vore delaktig i sagda vattenavledningsföretag
med 1,659 kronor 78 öre.

Genom beslut den 19 oktober 1928 hade Kungl. Majit vidare medgivit
arrendatorn att för egendomen jämte övriga deltagare i ett dikningsföretag,
benämnt »Eskilstorps dikningsföretag av år 1927», söka och vinna
delaktighet i lån från statens avdikningslånefond för företagets utförande,
med skyldighet för arrendatorn att, därest lån bleve beviljat, gälda
saval de under återstående arendetiden å egendomen belöpande annuiteterna
å lånet som ock vid arrendetidens slut den 14 mars 1938 den
då ännu oguldna återstoden av egendomens andel i samma lån.

-mo«ed bifa.n.tiU därom gj°rd ansökning hade domänstyrelsen deA 16 maj

“uO medgivit anstånd tillsvidare med utförande av de i arrendekontraktet
örn egendomen omförmälda byggnadsarbeten.

. Enligt styrelsens mening torde, i överensstämmelse med vad samtliga
i ärendet hörda vederbörande framhållit, anledning icke föreligga att ur
vare sig jordbrukets eller skogsbrukets synpunkt påkalla bibehållande
i statens ägo av de båda egendomarna Rikesätter och Istrum. Med hänsyn
till läget i förhållande till Remningstorps gård och övriga i samband
härmed upplysta omständigheter torde en försäljning av egendomarna
till agaren av Remningstorps gård ur flera synpunkter vara att förorda,
{styrelsen ville i detta sammanhang lämna den upplysningen, att förenämnde
Wingqvist arrenderat Rikesätter under åren 1916—1919 och Istrum
under åren 1913—1919. Emellertid kunde ifrågasättas, huruvida
icke försäljningen till Wingqvist borde ske med villkor, att fastigheterna
skulle brukas av ägaren såsom jordbruk eller skogsbruk och förbindas med
förbehåll för kronan att under en tid av tio år efter tillträdet återköpa
fastigheterna. På grund av de föreliggande omständigheterna syntes det
styrelsen, lämpligt, att försäljningen förbundes med dylika villkor, varvid
köpeskillingen borde nedsättas med 10 procent.

Styrelsen ansåge i likhet med överjägmästaren det av skogstaxatorn
upptagna värdet å skogsmarken och skogen alltför högt. Samma värde
torde icke skäligen kunna beräknas högre än till 138,000 kronor. Saluvärdet
för egendomen skulle härigenom komma att belöpa sig till
165,800 kronor, varifrån vid tillämpning av återköpsrättsinstitutet avdrag
borde göras med 10 procent. Som nettovärde återstode då 149,220 kronor,
vdket lämpligen borde avrundas uppåt till 150,000 kronor.

För förslagets genomförande torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har i infordrat utlåtande meddelat, att
länsstyrelsen icke hade något att erinra mot domänstyrelsens förslag till
försäljning av egendomen.

Med hänsyn till egendomens beskaffenhet och läge anser även jag, som
under hösten 1931 besökt egendomen, att den bör försäljas. Det synes därvid
vara lämpligast, att egendomen försäljes jämlikt 15 § i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegen -

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

dom m. m. Enär försäljningen alltså kommer att under fri tävlan ske
till den högstbjudande, torde något villkor örn återköpsrätt ej behöva stadgas.
Saluvärdet anser jag med hänsyn till nuvarande konjunkturer ändock
böra sättas till 150,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att kronoegendomen 3/« mantal Rikesätter nr 1 och
2 med */* mantal Botorp nr 1 i Istrums socken av
Skaraborgs län med undantag av därifrån till järnväg
upplåten eller eljest försåld mark må med ett
saluvärde av 150,000 kronor och med tillträde å dag,
som av Kungl. Majit bestämmes, försäljas jämlikt 15
§ i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
under villkor i övrigt, att egendomen försäljes
i det skick, vari den vid tillträdet befinnes, att
köparen skall ansvara för de å egendomen för tiden
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder
ävensom annuiteter för egendomen åvilande avdikningslån
och andra kostnader för egendomen berörande
torrläggningsföretag, samt att köparen skall
respektera det beträffande egendomen för tiden till
den 14 mars 1938 gällande arrendekontraktet.

10 io.

Under punkt 13 i propositionen nr 102 till 1926 års riksdag föreslog
Kungl. Majit riksdagen medgiva, att från kronoegendomen 1 mantal
Istrum nr 1 Storegård och V* mantal Istrum nr 2 Lillegård i Istrums socken
av Skaraborgs län finge försäljas dels i statsrådsprotokollet omförmälda
med nr I, II, III och IV betecknade områden, vart för sig nied i
protokollet angiven areal, enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar, dels ock ett i samma protokoll
angivet område örn 5.48 hektar å offentlig auktion under de i Kungl. Majits
brev den 29 maj 1874 stadgade villkor till den högstbjudande, med tillträdesrätt
den 14 mars 1927 och med rätt till utfartsväg över stamfastigheten.

De fyra förstnämnda lotterna, som voro närmare utmärkta å en av
distriktslantmätaren Tor Hjertqvist år 1922 från 1921 års laga skifteskarta
utdragen karta över alla ägorna till egendomen, innehöllo, lotten
nr I (torpet Kvarnen) 15.293 hektar, lotten nr II (obebyggd) 7.797 hektar,
lotten nr III (torpet Tyskerud) 17.026 hektar och lotten nr IV (obebyggd)
15.334 hektar.

Istrum nr 1
och S i Skaraborgs
län.

30

Kungl. May.ts proposition Nr 25.

I skrivelse den 8 maj 1926, nr 176, anmälde riksdagen för Kungl. Maj:t
det beslut, riksdagen fattat i anledning av bland annat Kungl. Maj:ts omförmälda
förslag; och anförde riksdagen därvid, att Skaraborgs läns naturskyddsförenings
styrelse föreslagit bibehållande i kronans ägo av förberörda
till försäljning ifrågasatta område örn 5.48 hektar för att ingå i
ett blivande naturskyddsområde, samt att riksdagen, som av handlingarna
i ärendet icke kunnat bilda sig en bestämd uppfattning i frågan, allenast
ville uttala sin förvissning örn, att det sålunda framlagda förslaget komme
att av Kungl. Majit tagas under omprövning, innan försäljningsfrågan
slutligen avgjordes. Då Kungl. Maj:ts framställning i övrigt icke
föranlett någon riksdagens erinran, anmälde riksdagen, att riksdagen
bifallit Kungl. Maj:ts under punkten 13 gjorda framställning.

Sedan Kungl. Majit genom brev den 21 maj 1926 tillkännagivit Kungl.
Maj:ts och riksdagens beslut i nu omförmälda frågor, därvid domänstyrelsen
anbefalldes att, efter vederbörandes hörande, till Kungl. Majit inkomma
med yttrande i anledning av vad riksdagen anfört i fråga örn
försäljningen av området örn 5.48 hektar, överlämnade domänstyrelsen
den 17 februari 1928 till Kungl. Majit av styrelsen verkställd utredning
i ämnet. Styrelsen hemställde därvid, att Kungl. Majit måtte dels förordna,
att området örn 5.48 hektar skulle bibehållas i kronans ägo, dels ock
lämna tillstånd till fridlysning i enlighet med lagen den 25 juni 1909 angående
naturminnesmärkens fredande av det område av kronoegendomen
Istrum nr 1 Storegård, som å en i ärendet företedd kartkopia begränsades
i sydväst av linjen a—b och i nordost av egendomens gräns mot Öglunda,
jämte å kartkopian med röd gränsbeteckning upptagen holme i
Flämsjön. Domänstyrelsens ifrågavarande framställning är remitterad
till kammarkollegium, som ännu ej avgivit infordrat yttrande.

Enligt brev den 29 juni 1928 medgav Kungl. Majit med riksdagen, att
torpet Furumon å ifrågavarande egendom finge med ett med ägofigurerna
nr 1758—1799 å Hjertqvists förberörda karta betecknat område örn 7.99
hektar från egendomen försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar med förbehåll att inga andra
hus å torpet än kronan tillhöriga inginge i försäljningen samt med hembudsrätt
för Emil Sahlqvist.

Efter vidtagna försäljningsåtgärder har av de till upplåtelse bestämda
lägenheterna endast lotten nr I (Kvarnen) blivit försåld. På given anledning
har överlantmätaren i länet yttrat sig i fråga om möjligheterna att
enligt jorddelningslagen avstycka lotterna; och har överlantmätaren därvid
framhållit, att enligt de principer, som i likartade fall blivit anlagda
inom länet, för de olika lotterna erfordrades husbehovsvirke i följande
omfattning i

för lotten nr II ............................... 16 kbm. fast mått,

» » » III ................................ 18 » » » ,

» » » IV ............................... 20 » » » ,

» torpet Furumon ........................... 16 » » » .

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

31

Av lotterna hade, enligt överlantmätarens berörda yttrande, endast
lotten nr III tillagts skogsmark i sådan omfattning att, därest den årliga
tillväxten kunde beräknas uppgå till 3 kubikmeter per hektar, dess
årliga behov av skog kunde anses någorlunda tillgodosett. Ur de synpunkter,
som jorddelningslagen föreskreve såsom villkor för att avstyckning
finge ske, syntes följaktligen någon befogad erinran knappast kunna
göras i fråga örn avstyckning av denna lott. Beträffande de övriga lotterna
åter fann överlantmätaren det vara erforderligt, att de bereddes
tillgång till busbebovsskog i ungefär den omfattning, som nyss angivits.

Med anledning av vad sålunda förekommit bar domänstyrelsen föranstaltat
örn ny uppskattningsförrättning å egendomen, som hållits den 20
november 1930. Av instrumentet över förrättningen ävensom av övriga
ärendet tillhöriga handlingar inhämtas bland annat följande.

Egendomen är utarrenderad till den 14 mars 1932 mot årligt arrende
av 1,450 kronor. I arrendeområdet ingår icke förberörda försålda lotten
nr I (Kvarnen) och ej heller torpet Furumon, som är särskilt utarrenderat
till sistnämnda dag mot årlig avgäld av 250 kronor.

Den sålunda i två lotter utarrenderade egendomen, som är belägen 18
kilometer från Skara samt 9 kilometer från Axvalls och 3 kilometer från
Istrums järnvägsstationer, har en areal av 245.399 hektar, därav 120.205
hektar tomt och åker, 21.047 hektar äng och odlingsmark samt 104.147 hektar
avrösningsjord.

Å egendomen finnas torpen Furumon, Tyskerud och Motan ävensom två
lägenheter, den ena bebyggd med hus tillhöriga Hilma Persson och den
andra bebyggd med hus tillhöriga Adolf Abrahamsson. Vid huvudgården
finnes en transformatoranläggning, tillhörig Istrums elektriska distributionsförening.

Kronans hus äro i allmänhet i gott skick och för egendomens behov
tillräckliga vid huvudgården med undantag av arbetarbostäder, vedbod
och svinhus, som saknas, samt sämre och otillräckliga vid torpen. Av
nybyggnader behöva uppföras vid huvudgården arbetarbostäder för fyra
familjer med uthus samt svinhus, vid torpet Furumon ladugård och vid
torpet Tyskerud boningshus och ladugård, vilka arbeten beräknas draga
en kostnad av omkring 28,000 kronor förutom erforderligt virke från
egendomens skog.

Egendomen åvilar avdikningslån i Istrum—Botorps dikningsföretag
med 4,465 kronor 6 öre och i Bemningstorps vattenavledningsföretag med
3,183 kronor 78 öre.

Vid förrättningen, därvid de till försäljning bestämda lotterna utökats
till arealen i enlighet med jorddelningslagens fordringar, hava följande
områden saluvärderats. De till avstyckning från egendomen ifrågasatta
lotterna äro närmare beskrivna i av extra lantmätaren Lars Kökeritz den
25 november 1930 upprättade arealuppgifter. Värderingen av avrösningsjorden
och den växande skogen har verkställts av vederbörande skogstaxator.

Lotten nr I, obebyggd, motsvarande lotten nr II i propositionen nr
102/1926.

Areal 11.58 hektar, därav 6.924 hektar åker, O.si hektar äng och odlingsmark
samt 3.84c hektar skogsmark och annan avrösningsjord. Saluvärde

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

5,400 kronor, därav 2,975 kronor för avrösningsjord nied växande skog;
arrendevärde 100 kronor.

Lotten nr 11, torpet Tyskerud, motsvarande lotten nr III i propositionen
nr 102/1926.

Areal 17.033 hektar, därav 8.227 hektar åker, 2.792 hektar äng samt 6.014
hektar skogsmark och annan avrösningsjord. Saluvärde 7,650 kronor,
därav 3,375 kronor för avrösningsjord med växande skog; arrendevärde
240 kronor.

Som köpare av denna lott har anmält sig Emil Sahlqvist, vilken under
två år brukat lotten och tidigare under tolv år innehaft torpet Furumon.
Då Sahlqvist visat sig vara en arbetsam, ordentlig och duglig jordbrukare,
lämpad att förvärva och inköpa ett eget hem, har Sahlqvists anhållan
tillstyrkts av uppskattningsnämnden. Sahlqvist har godtagit det
uppskattade saluvärdet.

Lotten nr lil, obebyggd, motsvarande lotten nr IV i propositionen
nr 102/1926.

Areal 22.835 hektar, därav 13.049 hektar åker, I.312 hektar äng samt 8.474
hektar skogsmark och annan avrösningsjord. Saluvärde 13,400 kronor,
därav 7,950 kronor för avrösningsjord med växande skog; arrendevärde
220 kronor.

Lotten nr IV, torpet Furumon.

Areal II.077 hektar, därav 7.122 hektar åker, 0.306 hektar äng samt 3.649
hektar skogsmark och annan avrösningsjord. Saluvärde 6,900 kronor,
därav 1,775 kronor för avrösningsjord med växande skog; arrendevärde
240 kronor.

Som köpare av denna lott har anmält sig Sven Svantesson, vilken under
två år brukat lotten. Ehuru Svantesson ej vore berättigad till hembud,
har nämnden förordat ansökningen, då Svantesson syntes hava goda förutsättningar
för att kunna skapa ett egnahemsbruk och örn honom lämnats
goda vitsord. Svantesson har godtagit det uppskattade saluvärdet.

Lotten nr V, torpet Motan.

Areal 20.571 hektar, därav 9.52 hektar åker, 0.859 hektar äng samt IO.192
hektar skogsmark och annan avrösningsjord. Saluvärde 14,250 kronor,
därav 6,000 kronor för skogsmark med växande skog; arrendevärde 300
kronor.

Som köpare av denna lott har anmält sig fjärdingsmannen Oskar Lans,
vilken brukat lotten sedan år 1916. Ansökningen har tillstyrkts av uppskattningsnämnden,
då Lans vore väl kvalificerad som köpare av egnahemslägenhet.
Lans här godtagit det uppskattade saluvärdet.

Lotten nr VI, lägenheten Karlstorp.

Areal O.621 hektar, därav O.595 hektar åker och O.026 hektar skogsmark.
Saluvärde 360 kronor; arrendevärde 15 kronor.

Som köpare av denna lott har anmält sig förenämnda Hilma Persson,
som äger husen å lotten. Då Hilma Persson och före henne hennes fader
tillsammans under omkring 30 år bebott stugan å lotten, vilken byggnad
lämnat nöjaktig bostad åt henne och hennes familj, har ansökningen tillstyrkts
av nämnden. Hilma Persson har godtagit det uppskattade saluvärdet.

Lotten nr VII, lägenheten Storön.

Areal 0.462 hektar, därav 0.364 hektar åker och O.ras hektar skogsmark.
Saluvärde 195 kronor, därav 50 kronor för skogsmark med växande skog;
arrendevärde 10 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

38

Som köpare av denna lott kar anmält sig förenämnde Adolf Abrahamsson,
vilken sedan år 1919 äger det å lotten uppförda boningshuset, som
lämnar nöjaktig bostad åt honom och hans familj. Ansökningen har
tillstyrkts av nämnden. Abrahamsson har godtagit det uppskattade saluvärdet.

Lotten nr Vill utgöres av här ovan berörda område örn 5.48 hektar, som
ursprungligen ifrågasatts till försäljning men numera föreslagits att ingå
i den till naturskyddsområde avsedda marken.

Saluvärde 7,650 kronor; arrende värde 40 kronor.

Lotten nr IX, huvudgården.

Areal 155.74 hektar, därav 74.404 hektar tomt och åker, 14.9GS hektar äng
och 66.308 hektar skogsmark. Saluvärde 125,118 kronor 56 öre, avrundat till
125,000 kronor, därav 77,500 kronor för avrösningsjord med växande skog;
arrendevärde 2,000 kronor.

Ägaren av Hemmingstorps gård, fil. doktorn Sven Wingqvist, bär med
förmälan, att han erfarit, att kronoegendomarna Istrum och Rikesätter
skulle försäljas, anhållit att bliva tillbjuden förvärva dessa egendomar.
Då egendomen tarvade dryga byggnadskostnader och med sin svårbrukade
jord komme att lämna ett mindre tillfredsställande arrende, har
uppskattningsnämnden förordat försäljning av lotten nr IX till Wingqvist.

Uppskattningsnämnden har ansett, att det under nu rådande konjunkturer
vore uteslutet att kunna med fördel försälja de obebyggda lotterna
nr I och lil, vilka dessutom på grund av sin ensidiga beskaffenhet (nr I
innehölle blott mossjord och nr III blott torr sandjord) vore mindre lämpliga
för egnakemsbildning. De borde därför försäljas tillsammans med huvudgården.
Skulle den till naturskyddsområde föreslagna delen ej komma
till användning för detta ändamål, borde denna mark försäljas till tomter
enligt tidigare uppgjort förslag.

Köpeskillingarna för lotterna nr II, IV och V borde erläggas under
egnahemsvillkor, under det att köpeskillingarna för övriga lotter borde
betalas kontant vid tillträdet.

I en till domänstyrelsen ingiven, den 22 februari 1931 dagtecknad skrift
har domänintendenten meddelat, att uppskattningsnämnden ansett, att
optionsrätt för nuvarande arrendatorn, Gottfrid Hemberg, vilken brukat
egendomen sedan år 1919, ej kunde ifrågakomma efter vad som kommit i
dagen vid rättegång mot honom, vid vilken Hemberg såväl i häradsrätten
som i hovrätten fällts för olaga skogsavverkning och foderförsäljning
m. m.

överlantmätaren har, då av uppskattningsnämndens uttalanden framginge.
att de obebyggda lotterna nr I och III med hänsyn till omfång och
belägenhet samt beskaffenhet i övrigt icke vore sådana, att de enligt de
föreliggande förhållandena kunde på ett varaktigt sätt användas såsom
fastigheter för sig för jordbruksändamål, framhållit, att ett avskiljande
av lotterna genom avstyckning icke kunde äga ruin. Överlantmätaren delade
därför den meningen, att nämnda båda lotter borde försäljas tillsammans
med huvudgården. Hinder för avstyckning av övriga lotter
förelåge enligt över! antm ätarens mening icke. Lotterna borde äga rätt
till nödiga vägar, men frågan huru detta lämpligast skulle ordnas borde

Ililmnri till riksdagens protokoll I sami. 2.1 haft (Xr ‘lii.) •!

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

definitivt avgöras först i sammanhang med en blivande avstyckning. Huvudgårdslotten
borde vid avstyckningen bliva stamfastighet med bibehållande
av mantalet. Slutligen bar överlantmätaren anfört, att, då egendomen
bestode av två jordeboksenheter, för vilka vid den 10 september 1921
fastställt laga skifte å Istrums skifteslag skilda ägolotter utlagts, det för
genomförande av styckningsförslaget syntes bliva erforderligt, att de båda
fastigheterna sammanlades till en fastighet. Åtgärder därför borde lämpligen
vidtagas snarast, så att sammanläggningen vore klar, när avstyckningen
skulle ske.

Efter granskning och kontroll av det utav vederbörande skogstaxator
upprättade värderingsinstrumentet bar över jäg mästaren ansett nödvändigt
verkställa en omarbetning av instrumentet i vissa avseenden beträffande
buvudgårdslotten. Överjägmästaren bar därvid beräknat nettovärdet av
skogsmarken och den växande skogen för nämnda lott till 65,618 kronor.

Hetta ärende bar domänstyrelsen med utlåtande den 24 februari 1931
underställt Kirngl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen för egen räkning
anfört följande.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 1 juli 1927 bade arrendatorn av egendomen
medgivits tillstånd att jämte övriga deltagare i ett vattenavledningsföretag,
benämnt »Remningstorps sjösänkningsföretag av år 1927»
söka och vinna delaktighet i lån från statens avdikningslånefond, med
skyldighet för arrendatorn att, därest lån bleve beviljat, gälda de under
återstående arrendetiden å den arrenderade egendomen belöpande annuiteterna
å lånet.

Styrelsen förordade uppskattningsnämndens förslag, att till ägaren av
Remningstorps gård skulle försäljas de i uppskattningsprotokollet av den
20 november 1930 omförmälda lotterna nr I, III och IX av egendomen
Istrum. I likhet med överjägmästaren ansåge styrelsen det av skogstaxatorn
upptagna värdet å skogsmarken och skogen till lotten nr IX
alltför högt, och torde samma värde icke skäligen kunna beräknas
högre än 65,618 kronor. Saluvärdet för nämnda tre lotter skulle härigenom
komma att uppgå till 132,036 kronor, varifrån vid tillämpning av
återköpsrättsinstitutet avdrag skulle göras med 10 procent. Som nettovärde
återstode då 118,833 kronor, vilket lämpligen borde avrundas uppåt
till 120,000 kronor. Sistnämnda belopp bade Wingqvist genom befullmäktigat
ombud inför styrelsen förklarat sig villig erlägga kontant vid
tillträdet under angivna villkor. Enligt uppgift under band av domänintendenten
torde det av domänstyrelsen i skrivelsen den 17 februari 1928
till fridlysning såsom naturminnesmärke ifrågasatta området vara identiskt
med här ovan berörda område örn 5.48 hektar (lotten nr VIII). Då
styrelsen i avsaknad av handlingarna i berörda ärende icke varit i tillfälle
kontrollera denna uppgift, torde, för den händelse någon skiljaktighet
i gränserna områdena emellan skulle föreligga, försäljningslotten böra
angivas såsom lotten nr I -j- III + VIII + IX med undantag av det område,
som av domänstyrelsen i nämnda skrivelse ifrågasatts till fridlysning
såsom naturminnesmärke.

Med anledning av vad domänintendenten anfört beträffande arrendatorn
Gottfrid Hemberg hade styrelsen inhämtat, att Hemberg efter

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

35

stämning av landsfiskalen Paul Anger genom Skånings* ock Valle häradsrätts
den 15 juli 1930 meddelade utslag jämlikt 24 kap. 7 § strafflagen
dömts för olaga avverkning å egendomen vintern 1928—1929, olovligt bortförande
av grus sommaren 1925 och olovligt bortförande av hö hösten
1926 att böta 300 kronor till kronan samt utgiva visst skadestånd till
Kungl. Maj:t och kronan.

Efter av Hemberg häröver anförda besvär hade Göta hovrätt genom utslag
den 1 december 1930, enär straff för ifrågakomna bortförande av grus
varit förfallet vid tiden för åtalets anställande, med upphävande av häradsrättens
utslag, såvitt Hemberg därigenom dömts till ansvar för bortförande
av grus, förklarat Angers ansvarstalan härutinnan icke kunna
bifallas. Beträffande Angers ansvarstalan i övrigt hade hovrätten prövat
lagligt på det sätt ändra häradsrättens utslag, att Hemberg jämlikt 24
kap. 3 och 7 §§ strafflagen dömts att böta 100 kronor för averkningen
och 40 kronor för bortförandet av höet eller sålunda sammanlagt 140 kronor
till kronan. I ersättningsfrågorna hade häradsrättens utslag fastställts.

Hovrättens utslag hade vunnit laga kraft.

Uppskattningsnämndens förslag i övrigt hade icke föranlett någon erinran
från domänstyrelsens sida. Vederbörande innehavare av torpet
Motan och de två bostadslägenheterna torde kunna tillförsäkras hembudsrätt
vid lotternas försäljning med stöd av 1929 års författning. Sådan
rätt torde emellertid författningsenligt icke tillkomma innehavarna av de
två övriga lotterna. Då frågan örn försäljningen av egendomens huvudgård
måste underställas riksdagens prövning, ville styrelsen föreslå, att
i samband därmed dylik rätt utverkades för innehavarna av sistnämnda
lotter.

Styrelsen hade gått i författning örn sammanläggning av de två särskilda
jordbruksenheter, av vilka egendomen bestode, till en fastighet enligt
överlantmätarens förslag.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har, efter remiss, förklarat sig intet hava
att erinra mot domänstyrelsens förslag.

Den 11 december 1931 har domänstyrelsen överlämnat en skrivelse från
Fritiof Ståhl, vari denne anhållit att få inköpa huvudgårdslotten.

Även jag anser, att egendomen bör försäljas. I avseende å försäljningssättet
vill jag, som under hösten 1931 besökt egendomen, tillstyrka
den ändring i domänstyrelsens förslag, att försäljningen av huvudgårdslotten
(nr I + III + VIII + IX med undantag av förberörda naturskyddsområde)
sker jämlikt 15 § i förenämnda förordning i stället för,
såsom styrelsen ifrågasatt, med hembud för doktor Wingqvist. Med hän
syn till det sålunda föreslagna försäljningssättet torde något villkor örn
återköpsrätt ej behöva stadgas. Saluvärdet å berörda lott torde böra sättas
till 120,000 kronor. Mot styrelsens förslag i övrigt har jag intet att
erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departements chefen.

36

Högsböla nr 1
Sörgården
m. m. i Skaraborgs
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

• att av kronoegendomen 1 mantal Istrum nr 1 Storegård
och */* mantal Istrum nr 2 Lillegård i Istrums
socken av Skaraborgs län må med tillträde å dag, som
av Kungl. Majit bestämmes, försäljas
dels de i uppskattningsinstrumentet av den 20 november
1930 omförmälda lotterna nr II, IV, V, VI och
VII var för sig jämlikt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med saluvärden av respektive 7,650,
6,900, 14,250, 360 och 195 kronor ävensom med hembudsrätt
enligt 9 § i förordningen för Emil Sahlqvist
till lotten nr II, för Sven Svantesson till lotten nr
IV oell för Oskar Lans till lotten nr V samt enligt
10 § i förordningen för Hilma Persson till lotten nivi
och för Adolf Abrahamsson till lotten nr VII;
skolande i övrigt vid försäljningarna gälla, att lotterna
överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet befinnas,
samt att inga andra än kronan tillhöriga
hus ingå i försäljningarna,
dels ock den i sistnämnda uppskattningsinstrument
omförmälda lotten nr I + III + VIII + IX med undantag
av det område, som av domänstyrelsen i skrivelse
den 17 februari 1928 ifrågasatts till fridlysning
såsom naturminnesmärke, med ett saluvärde av 120,000
kronor enligt 15 § i förenämnda förordning samt
under villkor i övrigt, att lotten försäljes i det
skick, vari den vid tillträdet befinnes, att köparen
skall ansvara för de å egendomen för tiden
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder
ävensom annuiteter för egendomen åvilande avdikningslån
och andra kostnader för egendomen berörande
torrläggningsföretag, att inga andra än kronan
tillhöriga hus ingå i försäljningen, att köparen
berättigas bekomma det foder, som arrendatorn har
att vid avträdet lämna utan ersättning, samt att Istrums
elektriska distribntionsförening förbehålles rätt
att hava en transformatoranläggning kvarstående
vid lotten.

ll:o.

Efter därom av 1931 års riksdag lämnat medgivande (prop. nr 11 p. 9; R. skr.
nr 57) förordnade Kungl. Majit den 27 mars 1931, att kronoegendomen s/i
mantal Högsböla nr 1 Sörgården jämte Sörgårdslyekan nr 1, en åker, och

Kungl. Majus proposition Nr 25. 37

Sävaiyekan nr 1, ett soldattorp, i Bergs socken av Skaraborgs län skulle —
med undantag av ett tidigare därifrån försålt område örn 0.14 hektar ävensom
ett å en av distriktslantmätaren Tor Hjertquist år 1924 upprättad
karta med litt. A betecknat område örn 2.806 hektar — försäljas enligt
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. mot en köpeskilling av 44,400 kronor, att erläggas
jämlikt bestämmelserna i 21 § och 22 § B i nämnda förordning, med hembudsrätt
enligt 9 § första stycket i samma förordning för egendomens arrendator
Robert Samuelsson samt med tillträdesrätt för köparen den 14 mars
1932, då för egendomen gällande arrendekontrakt skulle upphöra att gälla;
och skulle vid försäljningen i övrigt iakttagas, att fastigheten överlätes i
det skick, vari den på grund av bestämmelserna i nämnda kontrakt skulle
av arrendatorn överlämnas, att innehavaren av det med litt. A betecknade
området skulle äga rätt att använda utfartsväg över fastigheten, samt att
köparen skulle vara skyldig respektera Nykvarn-Tidans kraftaktiebolag jämlikt
resolution den 1 januari 3 931 medgiven rätt att hava elektrisk ledning
framdragen över fastigheten.

Med skrivelse den 2 oktober 1931 har domänstyrelsen med anledning av
en därom av förenämnde Samuelsson gjord framställning underställt Kungl.
Maj:ts prövning uppkommen fråga örn viss nedsättning av köpeskillingen
för nyssnämnda egendom.

Samuelsson har meddelat, att han på grund av det stora prisfall å såväl
jord som skog, som inträffat sedan egendomen år 1928 saluvärderades, ansett
sig icke kunna till angivet pris inköpa densamma. Egendomens åbyggnader,
med undantag av svinhuset, vore tillika mycket gamla och bristfälliga
samt tarvade snar ombyggnad, varjämte det rotvärde, som åsatts
skogen vid värderingen, numera hnge anses synnerligen högt. Ehuru Samuelsson
gärna önskade förvärva egendomen, kunde han av nämnda skäl
icke under nuvarande förhållanden betala högre köpeskilling för densamma
än 38,300 kronor.

Domänintendenten har i avgivet yttrande tillstyrkt egendomens försäljning
till ett nedsatt pris av 39,000 kronor samt därvid anfört: Egendomen hörde
till dem, som drabbats hårdast av prisfallet på jord och skog, enär densamma
vore stenbunden och läge grunt å berget samt. till följd därav vore
mycket arbetskrävande och under torkår lämnade osäker skörd. Åbyggnaderna
vore i så bristfälligt skick, att snar ombyggnad krävdes. Därjämte
vöre skogsskiftena spridda och svårtillgängliga, vilket försenade och fördyrade
en avverkning. Med hänsyn till kostnaderna för egendomens bebyggande
och den på grund därav under en följd av år blivande dåliga
avkastningen ansåge domänintendenten ekonomiskt fördelaktigast, att egendomen
försåldes till reducerat pris.

Länsstyrelsen har på av domänintendenten anförda skill tillstyrkt dennes
förslag.

över jägmästaren har framhållit, att Samuelssons framställning, i vad
densamma avsåge för skogen beräknat saluvärde, i viss män syntes berättigad,
då detta saluvärde beräknats med stöd av för respektive virkessortiinent
vid årsskiftet 1928 — 1929 gällande priser, vilka i förevarande fall

38

Departements chefen.

Södra Edsberg
nr 1 i
Värmlands
län.

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 25.

kunde anses ligga cirka 10 procent över de nu gällande. Saluvärdet å skog
och skogsmark borde därför sänkas från tidigare föreslagna 25,200 kronor
till 22,300 kronor.

Domänstyrelsen har för egen del — under åberopande av vad domänintendenten
och överjägmästaren anfört — förordat en nedsättning av egendomens
saluvärde till 39,000 kronor, till vilket pris Samuelsson förklarat
sig villig att under i övrigt föreskrivna villkor inköpa egendomen, därvid
av köpeskillingen skulle erläggas 4,000 kronor kontant vid köpekontraktets
underskrivande samt återstoden 35,000 kronor vid tillträdet.

Med hänsyn till i ärendet upplysta omständigheter samt förhållandena i
övrigt å fastighetsmarknaden anser jag den av myndigheterna förordade
nedsättningen i egendomens saluvärde skälig. Jag hemställer därför, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande kronoegendom Högsböla nr 1 Sörgården
i Bergs socken av Skaraborgs län med undantag
av angivna områden må, under iakttagande i övrigt
av förut bestämda villkor, försäljas till egendomens
arrendator Hobert Samuelsson mot en köpeskilling av
39,000 kronor, varav skola erläggas 4,000 kronor vid
köpekontraktets underskrivande och återstoden, 35,000
kronor, vid tillträdet.

12:o.

Den 2 juni 1916 medgav Kungl. Majit efter riksdagens hörande, att från
förutvarande häradshövdingbostället 1 mantal Södra Edsberg nr 1 i Segerstads
socken av Värmlands län finge försäljas lägenheterna Bråten och
Liljenäsgärdet, varjämte Kungl. Majit förordnade, att återstoden av egendomen
skulle avsättas till kronopark. Från egendomen har sedermera, i
enlighet med riksdagens medgivande, jämlikt Kungl. Majits beslut den 27
juni 1927 försålts lägenheten Ranviken. Kungl. Majit har vidare den 13 april

1922 förordnat, att huvudgården å egendomen skulle utarrenderas såsom jordbruksegendom
jämlikt kungörelsen den 4 juni 1908 angående förändrade
grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner, och har domänstyrelsen
på grund av nämnda föreskrift genom kontrakt den 2 februari

1923 utarrenderat huvudgården till den 14 mars 1930 mot en årlig avgäld
av 1,600 kronor. I avvaktan på lösning av frågan om egendomens disposition
efter sistnämnda tidpunkt har huvudgården av styrelsen ytterligare
upplåtits på arrende till den 14 mars 1932 mot en årlig avgäld av 500
kronor. Å kronoparken befintliga lägenheten Sandbråten ävensom torpet
Fallet hava genom skogsstatens försorg utarrenderats till den 14 mars 1932

Kungl. Mårds proposition Nr 25. 39

mot en årlig avgäld för Sandbråten av 80 kronor och för Fallet av 120
kronor.

Karta med beskrivning över egendomen har upprättats år 1926 av distriktslantmätaren
E. Högdahl.

Kronojordstyckningssakkunniga, som under år 1926 besiktigat egendomen,
hava, då stallbyggnaden torde kunna nyttjas ännu ett tiotal år framåt och
övriga hus vore goda och fullt tillräckliga (ladugård, loge och lador nybyggda),
ansett ett frånskiljande av mindre jordbruk icke böra för det dåvarande
ifrågakomma, utan borde egendomen ånyo utarrenderas. En av
de sakkunniga, ledamoten av riksdagens första kammare Elof B. Andersson
i Fältenborg, har emellertid ansett det knappast vara med statens intressen
förenligt att bibehålla egendomen utan tillrått densammas försäljning i en
lott. Som skäl härför åberopas, att egendomen med dess i förhållande till
arealen stora byggnader vore mindre lämplig för styckning till småbruk.
Jämväl behövde inom den närmaste tiden nytt häststall uppföras.

Uppskattningsförrättningar hava hållits dels under år 1927 och dels under
år 1931. Av de över förrättningarna förda instrumenten jämte tillhörande
handlingar, däribland förenämnda karta med beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Kronoegendomen i fråga är belägen 6 kilometer från Vålbergs anhaltsplats
och 10 kilometer från Edsvalla station, båda å Bergslagernas järnväg,
samt 22 kilometer från Karlstad.

I kronans ägo kvarvarande del av egendomen, bestående av såväl huvudgården
som det till kronopark avsatta området, omfattar en areal av 338.6 9
hektar, därav 50.047 hektar åker, 0.669 hektar äng, 0.692 hektar odlingsmark
och 287.2 8 2 hektar avrösningsjord.

Ägoinnehavet är uppdelat i två skiften, ett större, hemskiftet, omfattande
själva huvudgården samt huvudsakliga delen av kronoparken, och ett mindre,
Hanviksskiftet, beläget 3 kilometer sydost örn hemskiftet. Detta senare
skifte ingår i kronoparken.

Huvudgårdens areal utgör 43.7 2] hektar, därav 43.3 6 2 hektar åker och
0.3 5 9 hektar äng. Åkern, som består av ler- och sandmylla på lerbotten,
ligger i regelbundna fält. Byggnaderna äro delvis gamla. Nyuppförda
äro fähus, loge och lada. Stall, svinhus och vedbod tarva omedelbar ombyggnad.
Huvudgården innehaves sedan år 1923 av Arvid Carlsson Edsgård,
vilkens fader före honom brukat egendomen i 34 år.

Torpet Fallet är bebyggt med kronan tillhöriga hus. Torpet har sedan
år 1920 brukats av Per Johan Berglund. Lägenheten Sandbråten är obebyggd.
Huvudgårdens arrendator brukar lägenheten sedan år 1923.

Jämlikt resolution den 27 januari 1922 har Nors och Segerstads elektriska
andelsförening m. b. p. a. berättigats att över kronoparken Edsberg
framdraga elektriska högspänningsledningar.

Vid arrendeuppskattningen år 1927 förordade upp skattning snämnd en, med
hänsyn till de jämförelsevis dryga kostnader för erforderliga nybyggnader å
huvudgården, dennas försäljning. Till huvudgården skulle emellertid därvid
läggas nödig skogsmark. Den föreslagna försäljningslotten har å förenämnda
karta utmärkts samt betecknats med siffran I.

1931 års uppskattningsnämnd bar biträtt det av 1927 års uppskattnings -

Departements

chefen.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

nämnd framlagda försäljningsförslaget men tillika hemställt, att i försäljningslotten
skulle ingå ytterligare ett område av kronoparken, nämligen
lägenheten Sandbråten. Försäljningslotten skulle därigenom komma att
omfatta dels de å kartan med nr I betecknade områdena, dels ägofigurerna
nr 73—75, motsvarande lägenheten Sandbråten, och dels ett område, i uppskattningsinstrumentet
angivet såsom ägoflgnren av lil, detta senare område
å ovannämnda kartan utmärkt genom en heldragen blyertslinje. Lottens
areal skulle utgöra 78.49 hektar, därav 46.642 hektar tomt och åker,
l.osi hektar ängs- och odlingsmark samt 30.797 hektar avrösningsjord.
Saluvärdet är beräknat till 37,000 kronor, därav7 6,297 kronor för skogsmark
med därå växande skog. Uppskattningsmännen hava förordat hembudsrätt
för arrendatorn Edsgård, som förklarat sig villig att till åsatt saluvärde
förvärva lotten. Föreskrifter rörande särskilda villkor örn lottens användning
hava uppskattningsmännen icke ansett nödigt föreslå, liksom icke
heller bestämmelser örn återköpsrätt för kronan. Skulle sådan återköpsrätt
likväl befinnas erforderlig, hava uppskattningsmännen förordat en nedsättning
i saluvärdet med 15 procent. Värderingen av fastigheten har verkställts
under förutsättning, att densamma överlåtes i det skick, vari den på grund
av gällande arrendekontrakt skall av7 arrendatorn vid arrendetidens utgång
avträdas.

Överjägmästaren har icke haft något att erinra mot försäljningsförslaget.

överlantmätaren har icke ansett hinder ur lantmäteriteknisk synpunkt
föreligga för lottens avstyckning.

Med utlåtande den 20 november 1931 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Majlis prövning, därvid styrelsen för egen del anfört:

Huvudgården med det tillägg i ägoinnehav, som av 1931 års uppskattningsnämnd
förordats, borde försäljas. Styrelsen funne det nämligen icke
vara för statsverket ekonomiskt fördelaktigt att, enär så stora och jämförelsevis
dyrbara nybyggnader erfordrades för egendomens försättande i
ordentligt skick, bibehålla densamma, helst som icke högre arrendeavgäld än
1,300 kronor, eller 300 kronor mindre än vad förut för egendomen utgått,
kunde beräknas.

Samma uppfattning hade för övrigt uttalats av en utav kronojordstyckningssakkunniga,
medan de två övriga med hänsyn till egendomens
olämplighet för uppstyckning i mindre jordbruk förordat egendomens fortsatta
utarrendering. Det torde för övrigt vara mer än ovisst, om ens den
beräknade arrendeavgälden av 1,300 kronor kunde under nu rådande depressionstider
erhållas. Egendomen borde givetvis försäljas med full och oinskränkt
äganderätt. Mot det föreslagna saluvärdet, 37,000 kronor, hade
styrelsen ingen erinran. Hembud borde tillerkännas nuvarande arrendatorn
Arvid Carlsson Edsgård.

Styrelsen har föranstaltat om egendomens skötsel och vård till den 14
mars 1933.

Av dem, som i ärendet yttrat sig, hava samtliga med undantag för två
av kronojordstyekningssakkunniga förordat egendomens försäljning, och har
som skäl härför anförts förestående nybyggnader samt svårigheten att
under rådande depressionstid erhålla nöjaktig arrendeavkastning. På sålunda
anförda skäl vill även jag förorda försäljning av egendomen, och

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25.

hemställer jag fördenskull i anslutning till domänstyrelsens förslag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Södra Edsberg nr
1 i Segerstads socken av Värmlands län må enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas förenämnda
område örn 78.4 9 hektar med ett saluvärde av
37,000 kronor och med hembudsrätt enligt 9 § första
stycket i förordningen för arrendatorn Arvid Carlsson
Edsgård, skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas,
att lotten må tillträdas den 14 mars 1933, samt att,
därest de Nors och Segerstads elektriska andelsförening
m. b. p. a. tillhöriga, av Kungl. Majit den 27 januari
1922 koncessionerade kraftledningarna äro framdragna
över mark, som ingår i försäljningslotten, köpare är
skyldig att respektera andelsföreningens rätt.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
uti de under l:o—12:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Majit Konungen lämnar bifall till vad departementschefen
hemställt samt förordar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet!
Rune Thygesen.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 2.3 håfl. (Nr 25.)

4