Kungl. Majlis proposition Nr 246.

1

Sr 246.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående restitution eller
avlcortning av vissa kronoutskylder, som påförts vid Pehr
Frides Fabrikers Aktiebolag anställda personer; given Stockholms
slott den 16 mars 1932.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprirtsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 16 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,
Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler fråga örn
eftergift av skattebelopp, som påförts Anssa vid Pehr Fricks Fabrikers
Aktiebolag anställda personer, samt anför därvid följande:

Vid tobaksmonopolets införande åtog sig staten att utgiva ersättning i
.olika former till företagare och personal inom tobaks tillverkningen. Däremot
lämnades icke gottgörelse till företagare och personal inom tobaksproduktionens
hjälpindustrier. Till dylika lijälpindustrier \’ar att hän -

Ersättning
till personal
vid Frick*
Fabriker.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 204 höft. (Nr 246.)

1

2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 246.

föra den tillverkning av cigarrlådor av trä, som sedan länge bedrivits av
Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag i Malmö.

Jämte detta bolag bestod under den första monopoltiden även en annan
fabrik för tillverkning av cigarrlådor, nämligen Nya Aktiebolaget Engelska
Ångsågverket. Sistnämnda bolag nedlade sin rörelse år 1920. Ungefär
samtidigt började tobaksmonopolet egen tillverkning av cigarrlådor,
och under de följande åren fördelades monopolets behov av denna förbrukningsartikel
mellan Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag och monopolets
fabrik. Huvudsakligen till följd av övergång fran trälådor till pappförpackningar
för emballering av cigarrer och cigarrcigarretter men även i
anledning av minskad cigarrkonsumtion nedgick emellertid efter år 1920
behovet av trälådor väsentligen, och monopolets förbrukning kunde efter
hand helt tillgodoses av monopolets egen fabrik. I detta förändrade läge
meddelade monopolet Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag, att detta bolag
icke hade att påräkna ytterligare beställningar från monopolet för tid efter
den 1 juli 1930.

Inför utsikten att på grund av angivna förhållanden nödgas upphöra
med sin verksamhet hemställde Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag hos
Kungl. Maj:t örn utverkande av skälig ersättning för den förlust, som därvid
drabbade bolaget och dess personal, allt i överensstämmelse med de
principer, som varit gällande för ersättning till de tobaksfabrikanter och
hos dem anställd personal, vilka vid införandet av statsmonopol å tobakstillverkningen
måst nedlägga rörelsen. För de hos sökandebolaget
anställda arbetarna gjorde Svenska Träindustriarbetareförbundets styrelse
en liknande framställning.

Efter det utredning i ärendet verkställts, framlades den 7 mars 1930 för
riksdagen proposition (nr 205) angående ersättning till nämnda bolag och
dess personal. Chefen för finansdepartementet anförde därvid till statsrådsprotokollet
bland annat följande:

»I likhet med tobaksmonopolets styrelse och de i ärendet hörda myndigheterna
finner jag, att sökandebolaget och den av detsamma sysselsatta
personalen icke kunna anses hava något rättsanspråk gentemot staten på
gottgörelse. Förbises må ej heller, att den starka reduktion i behovet av
de av sökandebolaget framställda förbrukningsartiklarna, som på senare
år inträtt, till betydande del är beroende på omständigheter, som äro en
följd av en naturlig utveckling utan samband med tobakstillverkningens
monopolisering. Då emellertid nödtvånget för sökandebolaget att nu helt
nedlägga sin rörelse väsentligen föranledes därav, att tobaksmonopolet,
den enda avnämaren inom landet av cigarrlådor, av affärsmässiga skäl
och av hänsyn till sin personal anser sig böra i första hand utnyttja sin
egen anläggning för tillverkning av lådämnen, synes det mig skäligt, att
vid fabrikationens nedläggande vid sökandebolaget ersättning tillerkännes
bolaget och dess personal i viss begränsad utsträckning.--—

I avseende å gottgörelsen till personal, anställd hos bolaget, ansluter jag
mig till den av kommerskollegium uttalade meningen, att gottgörelse icke
må tillkomma dem. som anställts efter år 1920. I likhet med kollegium

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 246.

finnar jag vidare anledning saknas att utmäta ersättningen enligt de
grunder, som jämlikt 9 § 4 mom. ersättningsförordningen tillämpats för
yrkesutbildad personal inom tobakstillverkningen. I enlighet med det förslag,
som framlagts i den av verkställande direktören i tobaksmonopolet
i ärendet avgivna promemorian, förordar jag sålunda, att ersättningen
regleras jämlikt 9 § 6 mom. av sagda förordning, med tillägg i angivna
fall av understöd till växlande belopp, bestämda med hänsyn till ålder och
anställningstid. För den personal, som skulle ifrågakomma till ersättning,
uppgår enligt promemorian, vars förslag jag alltså biträder, sammanlagda
gottgörelsen till 35,683 kronor 46 öre, därav 24,483 kronor 46 öre enligt
nyssnämnda stadgande i ersättningsförordningen och 11,200 kronor i särskilda
understöd.

Liksom staten vid tobaksmonopolets tillkomst erhöll gottgörelse av monopolbolaget
för alla av staten i samband med monopolets införande till
enskilda utbetalade ersättningar, synes jämväl kostnaden för nu ifrågavarande
ersättningar böra bäras av monopolbolaget. Styrelsen för bolaget
har även förklarat sig beredd att hos tobaksmonopolets bolagsstämma göra
framställning i dylikt syfte. Med hänsyn till tobaksmonopolets ställning
till staten torde emellertid riksdagens medgivande till ersättningarnas utbetalande
böra utverkas.»

Riksdagen biträdde Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag dock med viss
höjning av understödsbeloppen, i följd varav den sammanlagda gottgörelsen
till personalen uppgick till 46,883 kronor 46 öre. Sedan riksdagen i
skrivelse den 21 maj 1930, nr 264, anmält sitt beslut i ärendet, delgavs beslutet
Tobaksmonopolet, som under år 1930 utbetalade ersättningarna.

I en till Kungl. Majit ställd, den 2 maj 1931 dagtecknad skrift hava
samtliga de anställda, vilka utbekommit berörda gottgörelse — till antalet
fjorton personer — hos Kungl. Majit hemställt örn skattefrihet för nämnda
dem tillerkända ersättnings- och understödsbelopp.

Till stöd för sin framställning hava sökandena åberopat, att genom
Kungl. Majits förordning den 17 juni 1916 (nr 215) föreskrivits, att skattefrihet
skulle äga rum för ersättning och understöd, som utbetalats enligt
förordningen den 15 december 1914 (nr 437) örn vad iakttagas skall i avseende
å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen i riket (den
s. k. ersättningsförordningen). Sökandena hava vidare anförti

Fråga orri
skattefrihet
för ersättningarna.

Personalens

framställning.

Ehuru den ersättning och det understöd, som tillerkänts sökandena, utgått
i överensstämmelse med de grunder, varå sistnämnda förordning vilade,
syntes det dock kunna ifrågasättas, huruvida sökandena jämlikt förordningen
den 17 juni 1916 skulle för dem tillagda belopp kunna komma i
åtnjutande av dylik skattefrihet. Då emellertid de sökandena tillerkända
ersättnings- och understödsbeloppen till sin natur vore av samma slag
som den ersättning och det understöd, varför skattefrihet ägt rum enligt
sistberörda förordning, syntes det sökandena, att skattefrihet även borde
tillerkännas dem. Såsom ytterligare stöd härför åberopades de skäl, som
av vederbörande departementschef och bevillningsutskottet anförts i samband
mod framläggandet av förslaget till 1916 års förordning (proposition
den 28 april 1916. nr 229, och bevillningsutskottets betänkande den
6 juni 1916, nr 43).

4

Utlåtanden.

Omfattningen
av den ifrågasatta
skattefriheten.

Kungl. Majlis proposition Kr 246.

över ansökningen hava utlåtanden avgivits av statskontoret och av
länsstyrelsen i Malmöhus län.

Statskontoret har anfört:

Riksdagens beslut år 1930 att bereda personalen vid Pehr Frieks Fabrikers
Aktiebolag ersättning ävensom understöd för den mistade arbetsanställningen
syntes få anses förestavat uteslutande av billighetsskäl. Det
förhållandet, att sagda gottgörelse beräknats efter väsentligen samma grunder,
som kommit till tillämpning i den tidigare ersättningskungörelsen,
och att ersättningen enligt nämnda kungörelse på grund av särskilt beslut
av riksdagen varit förenad med skattefrihet, syntes med hänsyn till
gottgörelsens art, och då i föreliggande fall något beslut om skattefrihet
icke fattats av riksdagen, icke behöva föranleda, att dylik skattefrihet även
i detta fall medgåves. Då en åtgärd i sådant syfte ej heller syntes vara
av särskilda förhållanden motiverad, ansåge sig statskontoret icke böra
understödja ansökningen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har yttrat:

Det syntes icke kunna bestridas, att statskontoret anfört vägande skäl
mot bifall till föreliggande framställning. Med hänsyn emellertid särskilt,
till det förhållande, att skattefrihet medgivits för de ersättningar, som utgått
på grund av omförmälda förordning av den 15 december 1914, syntes
dock sökandenas anspråk på att jämväl de måtte komma i åtnjutande av
dylik skattefrihet icke kunna frånkännas ett visst berättigande. Vad anginge
den tekniska sidan av detta spörsmål — länsstyrelsen har härvid
yttrat sig allenast örn den statliga skatten, däri inbegripet pensionstillläggsavgift
och utjämningsskatt — förelåge, såvitt länsstyrelsen kunde
finna, icke något hinder för skattebefrielsen i fråga, utan syntes denna
angelägenhet utan olägenhet kunna ordnas så, att ifrågavarande belopp
antingen restituerades eller ock avskreves i räkenskaperna, allt beroende
på örn skatterna erlagts eller icke. Sedan 1931 års länsprövningsnämnd
fastställt vederbörande taxeringsnämnders åtgärd att upptaga till beskattning
merberörda ersättningsbelopp, hade samtliga sökande häröver anfört
besvär hos kammarrätten, på vars prövning besvären ännu vore beroende.

I en vid länsstyrelsens utlåtande fogad tablå finnas sammanförda uppgifter
för en var av sökandena rörande till kommunal inkomstskatt beskattningsbart
belopp samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
taxerat och beskattningsbart belopp ävensom beloppen av sökandena år
1931 påförda utskylder av följande slag, nämligen: statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
utjämningsskatt, pensionstilläggsavgift, landstingsmedel,
vägskatt, kommunalutskylder och kommunal progressivskatt. Tablån
innehåller dessutom uppgifter i samma hänseenden, beräknade under förutsättning
att de med ansökningen avsedda ersättningsbeloppen icke medtagits
till beskattning.

Från nämnda tabell hava sammanställts följande uppgifter örn beloppet
för envar utskyldstitel av sökandena nu påförda utskylder ävensom av de
utskylder, som skulle påförts dem, därest ersättningsbeloppen leke tagits
till beskattning:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 246. 5

Statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ...............

Nu påfört
utskylds-belopp

Utskylds-belopp vid
skattefri
ersättning

Skillnad j

kr.

2,002: 27

27: 22

230: —

153: o rf

123: 7 4

4,960: IB

102: —

kr.

403: 6 B

1: 57

125: —

18: 90

7:18

1,135: 7 0

6: —

kr.

1,598: 62

25: 65 j
105: —

134: 1»

116:56

3,824:4 5

96: —

Pensionstilläggsavgitt.........................................

Vägskatt .........................................................

Kommunalutskylder .........................................

Kommunal progressivskatt ................................

Tillsammans

7,598: 47

1,698: —

5,900: 4 7

Med ansökningen torde hava avsetts att vinna fullständig befrielse från
de utskylder, som påförts i anledning därav, att sökandena tillkommande
gottgörelse taxerats. Då taxering redan ågått, lärer förverkligande av
sökandenas önskemål böra ske i form av ett eftergivande av påförda utskyldsbelopp.
Detta torde från statens sida kunna komma ifråga endast
beträffande de till staten utgående belopp, som äro av bevillnings natur,
nämligen den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten samt utjämningsskatten.
Eftergift synes däremot icke kunna äga rum beträffande
pensionstilläggsavgiften. Därvid bör dock framhållas, att den högre pensionsavgift,
vederbörande sålunda måste erlägga, tillgodoföres honom vid
beräkning av hans pension. Självfallet kunna kommunalutskvIder av
olika slag icke i denna form eftergivas.

I efterföljande tabell har för envar av sökandena upptagits dels nu påförda
belopp av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten samt utjämningsskatten
(kolumnerna A), dels de belopp, varmed samma skatter
skulle hava påförts, därest gottgörelsen icke taxerats (kolumnerna B):

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 246.

Departements chefen.

Statlig inkomst- och för-mögenhetsskatt

Utjämningsskatt

A

B

Skillnad

A

B

Skillnad

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

Disp. Nils Larsson i Malmö ...............

499: 38

175:7 4

323: 64

13: 60

1: 83

12: 2 7

I. Verkmäst. Georg Hansen i Malmö

242: 73

30: o i

212: 72

3: 20

—

3: 20

f. Maskinisten Jöns Olsson i Malmö......

226: 20

3:48

222:7 2

2: 94

—

2: 94

Maskinsnick. Oscar Svensson i Husie ...

47: il

0: —

47:41

—

—

—

Fabr.-arb. Albert Nilsson i Malmö ......

130: 06

1: 80

128:76

—

—

—

» Bernhard Olsson i Malmö ...

174: —

21:31

152: 69

1: 34

—

1: 34

» Axel 0. Lenander i Husie ...

31: 75

0:-

81: 75

—

—

—

Snickaren Bror Persson i Malmö .........

66: 12

2: 17

63: 95

—

—

—

Fabr.-arb. Oscar Lenander i Malmö......

51: 76

0: —

51: 76

—

—

Kontorschef Nils Dahlvig i Malmö ......

332: 77

144: 85

187: 9 2

6:14

0: 24

5: 90

Kontorist Eric Larsson i Malmö .........

72: 21

11: 74

60: 4 7

—

—

—

Chaufför Lars Malm i Husie ...............

16: 09

0: —

16: 09

—

—

Fabr.-arb. Nils Brink i Malmö ............

45: 67

0: —

45: 67

—

—

—

Maskinsnick. Gunnar Holmberg i Malmö

66: 12

13: 05

53: 07

—

—

-

2,002: 27

403: 65

1,598: 62

27: 2 2

1: 67

25: 65

De belopp, om vilkas eftergivande kan bliva fråga, uppgå alltså till .1,598
kronor 62 öre i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt till 25 kronor
65 öre i utjämningsskatt.

De ersättningar och understöd, som jämlikt beslutet vid 1930 års riksdag
utbetalats till anställda vid Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag, synas
vara till sin natur jämförbara med de ersättningar och understöd, vilka i
anledning av tobaksmonopolets införande på sin tid utgåvos till dem, som
förlorade anställning inom tobakstillverkningen. Liksom dessa senare
undantogos från beskattning, torde det vara skäligt, att även i nu förevarande
fall sökandena befrias från sådan inkomst- och förmögenhetsskatt
samt utjämningsskatt, som påförts dem i anledning därav, att de
ifrågavarande ersättnings- och understödsbeloppen taxerats. Den omständigheten,
att sökandena överklagat taxeringarna, synes mig icke böra
utgöra hinder för att frågan örn skattebefrielse i nu förevarande ordning
upptages till prövning. Åtgärden lärer böra innefatta, att ifrågavarande
utskyldsbelopp till vederbörande restitueras eller, därest utskylderna ännu
icke erlagts, i räkenskaperna avkortas.

För den befrielse, jag sålunda förordat, erfordras beslut av riksdagen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen besluta,

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 246.

att statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt utjämningsskatt,
som år 1931 påförts härefter angivna
hos Pehr Fricks Fabrikers Aktiebolag anställda personer,
må till vederbörande restitueras eller, därest skatt icke
erlagts, i räkenskaperna avkortas, allt med belopp, som
upptagas i följande sammanställning:

Inkomst-och för-mögenhets-skatt

Utjämnings-

skatt

Disponenten Nils Larsson i Malmö

kr.

323:64

kr.

12: 2 7

f. Verkmästaren Georg Hansen i Malmö

212: 72

3: 20

f. Maskinisten Jöns Olsson i Malmö ....

222: 7 2

2: 94

Maskinsnickaren Oscar Svensson i Husie

47: 4i

—

Fabriksarbetaren Albert Nilsson i Malmö

128:76

—

» Bernhard Olsson »

» Axel 0. Lenander i

152: 69

1: 34

I

Husie .......................

31: 75

—

Snickaren Bror Persson i Malmö

63: 95

—

Fabriksarbetaren Oscar Lenander i Malmö

51: 7 6

—

Kontorschefen Nils Dahlvig i Malmö...

187: 9 2

5: 90

Kontoristen Eric Larsson i Malmö

60: 4 7

—

Chauffören Lars Malm i Husie

16: 09

—

Fabriksarbetaren Nils Brink i Malmö
Maskinsnickaren Gunnar Holmberg i

45: 6 7

—

Malmö........................................................

53: o 7

—

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan bifaller Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Eegenten samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Hjalmar Ekengren.