Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.
1
JSr 216.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anordnande under
år 1932 av en allmän jordbruksräkning; given Stockholms
slott den 16 mars 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Majits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
B. v. Stockenström.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 mors 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener,
Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström:
Sedan riksdagen för vart och ett av åren 1921 och 1922 anvisat ett extra
reservationsanslag av 70,000 kronor för anordnande av en jordbruksräkning
samt statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen i skrivelse den
8 december 1924 inkommit med förslag till jordbruksstatistikens ordnande,
föreslog Kungl. Majit i proposition den 13 mars 1925, nr 125, riksdagen
medgiva, att för anordnande under 1925 av en allmän jordbruksräkning
liihanq till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 183 höft. (Nr 210.) •
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.
erforderligt belopp av förenämnda för ändamålet anvisade medel måtte
tagas i anspråk. I enlighet med vad riksdagen i skrivelse den 27 maj 1925,
nr 251, anmälde vann nämnda proposition icke riksdagens bifall, men anhöll
riksdagen, att Kungl. Maj:t ville med beaktande av vad som anförts
i jordbruksutskottets, av riksdagen godkända utlåtande nr 56 taga i förnyat
övervägande frågan rörande jordbruksstatistikens ordnande samt för
riksdagen framlägga det förslag, som därav kunde föranledas.
Efter det i anledning av riksdagens sålunda gjorda anhållan utredning
i ämnet verkställts, föreslog Kungl. Maj:t i proposition den 4 mars 1927,
nr 216, riksdagen medgiva, att för anordnande under år 1927, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad föredragande departementschefen i det
vid propositionen fogade statsrådsprotokollet föreslagit, av en allmän jordbruksräkning
finge tagas i anspråk erforderligt belopp av förberörda av
riksdagen för ändamålet anvisade anslagsmedel.
Enligt förslaget — vilket närmast grundade sig på ett av statistiska
centralbyrån efter samråd med 1924 års skatteberedning i skrivelse den 5
februari 1927 avgivet förslag — skulle de för jordbruksstatistiken grundläggande
uppgifterna, huvudsakligen angående ägovidden och dess fördelning,
åkerarealens användning för odling av olika växtslag samt antalet
kreatur, insamlas genom allmänna, vart femte år företagna jordbruksräkningar,
vilka skulle äga rum i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna
och grunda sig på vid sagda taxeringar avgivna deklarationer
(allmänna jordbruksräkningar).
I fråga örn planen för jordbruksräkningarnas genomförande innebar
förslaget, att samtliga erforderliga uppgifter skulle insamlas å de allmänna
fastighetsdeklarationerna. En första bearbetning av det sålunda
insamlade materialet skulle vidtagas av beredningsnämndernas ordförande,
som enligt det 1927 års riksdag i proposition nr 210 underställda
förslaget till taxeringsförordning — vilken proposition i förevarande avseende
godkändes av riksdagen — skulle åligga att för varje kommun, så
vitt angår jordbruksfastighet, upprätta en sammanfattande översikt över
ägoslagens areal och åsätta taxeringsvärden. Genom denna anordning
komme jordbruksstatistiken icke endast att utan särskilda åtgärder mottaga
de erforderliga uppgifterna i nämnda avseende utan därjämte att
utan mera nämnvärda kostnader erhålla detta material bearbetat och
sammanställt. Då det emellertid torde bliva av behovet påkallat, att
organ funnes, som kunde bistå de uppgiftsskyldiga med råd och anvisningar
vid blankettens ifyllande, och det vidare icke torde vara att påräkna,
att taxeringsmyndigheterna skulle infordra sådana fastighetsdeklarationer,
som icke ansåges erforderliga för själva taxeringsarbetet, eller
granska och komplettera de avgivna deklarationerna i avseende på de speciellt
för jordbruksstatistiken avsedda uppgifterna, skulle dessa åligganden
tillkomma å landet hushållningssällskapen genom deras underordnade
organ eller annorledes samt i Stockholm fullgöras av Överståthållarämbetet
och i annan stad av vederbörande magistrat elier stadsstyrelse.
Ordförandes i beredningsnämnd förberörda åliggande med avseende a
sammandragen över ägoslagens areal och taxeringsvärden skulle i senare
Kungl. Maj:ts proposition Nr 216. •’
Juliet ankomma a ordförande i fastighetstaxeringsnämud. Där hushållningssällskapens
organ icke lyckades på frivillighetens väg erhålla erforderliga
uppgiiter, skulle vederbörande sällskap tillkomma att örn förhållandet
göra anmälan hos länsstyrelsen, som skulle äga förelägga den försumlige
vid äventyr av vite att fullgöra sin uppgiftsskyldighet. . Samtliga
för den allmänna fastighetstaxeringen och för jordbruksräkningen avgivna
deklarationer med tillhörande uppgifter skulle, sedan desamma först
utnyttjats för taxeringsarbetet, därefter i länen senast den 15 juli och
i Stockholm senast den 15 november av länsstyrelserna respektive Överståthållarämbetet
översändas till statistiska centralbyrån för den statistiska
bearbetningen av uppgifterna för jordbruksräkningen.
Såsom bidrag till hushållningssällskapen för det arbete, som jordbruksräkningen
bomme att medföra för sällskapen och deras organ, ansågs
statsbidrag böra lämnas till belopp av 25,000 kronor, att av Kungl. Majit
mellan sällskapen fördelas enligt av statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen
upprättat förslag.
Kungl. Majlis förslag bifölls av riksdagen (E. skr. nr 290), varefter den
27 juni 1927 utfärdades förordning (nr 313) om allmän jordbruksräkning
samma år.
Såsom redan nämnts äro allmänna jordbruksräkuingar avsedda att hållas
i samband med de vart femte år återkommande fastighetstaxeringarna.
Då enligt bestämmelserna i gällande taxeringsförordning (nr 379/1928) ny
allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1933, varvid de för taxeringsarbetet
erforderliga fastighetsdeklarationerna skola avlämnas senast den
15 september 1932, hava statistiska centralbyrån oell lantbruksstyrelsen
i gemensam skrivelse den 19 februari 1932 gjort framställning rörande Dagan
örn planläggningen av en jordbruksräkning instundande höst.
Inledningsvis hava ämbetsverken därvid lämnat i huvudsak följande
översikt rörande den under 1927 verkställda jordbruksräkningen.
Enligt förordningen nr 313/1927 skulle de avgivna fastighetsdeklarationerna
av länsstyrelserna insändas till statistiska centralbyrån senast den
15 juli 1928. En mindre del av materialet hade emellertid kommit centralbyrån
tillhanda redan under våren samma år, dä den statistiska bearbetningen
kunde taga sin början i mindre utsträckning. I siri största omfattning
hade arbetet pågått under augusti 1928—mars 1929 med en personal
av i genomsnitt 40 personer. Den slutliga redogörelsen för räkningen hade
framlagts för Kungl. Majit den 21 februari 1930.
Av det å riksstaterna för åren 1921 och 1922 för ändamålet anslagna beloppet,
inalles 140,000 kronor, hade för genomförande av 1927 års jordbruksräkning
åtgått ett belopp av sammanlagt 126,833 kronor 32 öre, på följande
sätt fördelat elter utgifternas ändamål: löner 81,635 kronor 47 öre, anskaffning
av räknekort och hyra för räknemaskiner 15,122 kronor 52 öre, hyra
för lokal 5,075 kronor 33 öre samt ersättning till hushållningssällskapen
25,000 kronor. Av samma anslag hade därjämte bestritts de till ett belopp
av 4,611 kronor uppgående kostnaderna för en av statistiska centralbyrån
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande i brev den 31 december 1929 företagen
kontrollundersökning av resultaten från 1927 års jordbruksräkning. Utöver
nu angivna kostnader för räkningen hade bestritts utgifterna för
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.
personalens dyrtidstillägg, 14,008 kronor, samt för tryckning av redogörelsen,
9,845 kronor 56 öre, ävensom lör allmänna expenser av de för respektive
ändamål å sjunde huvudtiteln beviljade anslag.
I avseende å planläggningen av 1932 års jordbruksräkning hava ämbetsverken
härefter anfört i huvudsak följande.
Den för 1927 års allmänna jordbruksräkning tillämpade planen hade visat
sig i stort sett lämplig, och resultaten av räkningen torde kunna betecknas
som i det väsentliga tillförlitliga. För utrönande av tillförlitligheten
av de vid räkningen erhållna uppgifterna örn ägoslagens och i främsta
rummet åkerns areal hade av statistiska centralbyrån verkställts en särskild
kontrollundersökning, vid vilken inom ett antal socknar, där överensstämmelsen
med äldre uppgifter vore mindre god, arealen för varje särskild
jordbruksfastighet med undantag för de allra minsta kontrollerades. Om
vid jordbruksräkningen mera betydande fel i arealredovisningen förekommit,
borde därför sådana fel framför allt framträtt inom de kontrollerade
socknarna. Den verkställda kontrollundersökningen hade givit vid handen,
att visserligen de vid fastighetstaxeringen och jordbruksräkningen
använda arealuppgifterna stundom varit något för låga, men att de dock
till övervägande del visat sig ganska riktiga. Den slutsatsen syntes därför
kunna dragas, att de nämnda arealuppgifterna vore i stort sett tillfredsställande.
Ämbetsverken hade därför ansett sig böra utgå ifrån att
den kommande räkningen borde i sina huvuddrag anordnas på samma sätt
som den närmast föregående. Detta innebure, att uppgifterna för jordbruksräkningen
skulle insamlas samtidigt och på samma blankett som
uppgifterna för fastighetstaxeringen, att materialet först skulle användas
för taxeringsarbetet oell att den statistiska bearbetningen av detsamma
skulle taga sin början först sedan nämnda taxeringsarbete ute i länen avslutats
under sommaren 1933.
På en punkt syntes det emellertid önskligt, att organisationen av jordbruksräkningen
för erhållande av ett lättre resultat stärktes och gjordes
mera effektiv. Det gällde det betydelsefulla arbete, som vid förra räkningen
påvilade hushållningssällskapens lokala organ ute i orterna och
som bestode i att biträda de uppgiftspliktiga med råd och anvisningar vid
deklarationernas upprättande, att granska de för jordbruksfastigheter avgivna
deklarationerna samt, då dessa vore ofullständiga, från de uppgiftsskyldiga
införskaffa kompletterande uppgifter och slutligen, örn deklaration
helt och hållet saknades, från de uppgiftsskyldiga eller på annat sätt
söka erhålla de för jordbruksräkningen erforderliga uppgifterna. För materialets
fullständighet och tillförlitlighet vore denna del av arbetet av
mycket stor betydelse. Vid 1927 års räkning hade det emellertid visat
sig, att det av de lokala organen utförda arbetet varit i betydlig grad
ojämnt, varigenom för vissa delar av landet en stor del av det gransknmgsarbete,
som med större fördel kunnat utföras på orten, i stället kommit
att belasta statistiska centralbyrån.
Sedan hushållningssällskapens år 1923 genomförda nya organisation
numera vunnit ökad fasthet, torde man kunna påräkna ett mera effektivt
arbete från sällskapens lokala organ. För att väcka dessa organs intresse
och sprida närmare upplysning om det arbete, som behövde utföras vid
materialets insamling och granskning, torde det därjämte vara lämpligt,
att i god tid före den kommande räkningen en detaljerad instruktion utfärdades
av statistiska centralbyrån till ledning för de lokala organen samt
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.
att sällskapens sekreterare och konsulenter bereddes tillfälle att under sommarens
lopp personligen lämna ytterligare anvisningar. Under alla förhållanden
torde man dock icke kunna beräkna, att dessa helt frivilliga krafter
överallt skulle vara villiga att mot en helt obetydlig ersättning utföra
ett stundom ganska avsevärt arbete. Med hänsyn härtill skulle det
otvivelaktigt vara till fördel, örn sällskapen ålades att, sedan fastighetsdeklarationerna
inkommit till länsstyrelserna, verkställa en eftergranskning
av materialet för vinnande av komplettering och rättelse i erforderliga
fall. En dylik granskning ute i länen, som lämpligen kunde anförtros
åt sällskapens sekreterare, kunde göras med mindre besvär och borde
kunna lämna ett bättre resultat, än om samma arbete helt förlädes till
statistiska centralbyrån, då nämnda sekreterare givetvis hade lättare än
ämbetsverket att komma i direkt förbindelse med sockenavdelningarna
och de uppgiftsskyldiga för att genom dem erhålla erforderliga rättelser.
Då det emellertid torde vara otänkbart, att varje sällskaps sekreterare vid
sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter personligen skulle kunna genomgå
det omfattande uppgiftsmaterialet för respektive område, torde det, för
att granskningen i allt fall skulle bliva så vitt möjligt effektiv och göra
den avsedda nyttan, bliva nödvändigt, att han sattes i tillfälle att mot
ersättning anlita särskild hjälp, för vilket ändamål någon förhöjning torde
bliva nödvändig av den till hushållningssällskapen utgående ersättningen.
Ämbetsverken hade ansett, att härför skulle erfordras ett belopp av i genomsnitt
500 kronor lör varje hushållningssällskap, varigenom hela den
ifrågavarande ersättningen skulle komma att höjas från 25,000 till 38,000
kronor.
I övrigt hade ämbetsverken inga ändringar att föreslå beträffande organisationen
för insamling, granskning och bearbetning av det för jordbruksräkningen
avsedda materialet.
Även de vid föregående allmänna fastighetstaxering och jordbruksräkning
fastställda formulären till fastighetsdeklaration torde, ur statistisk
synpunkt, lämpligen böra bibehållas i huvudsak oförändrade. Med hänsyn
till att den nu pågående företagsräkningen icke omfattade de rena
jordbruksföretagen, ville ämbetsverken dock ifrågasätta, huruvida icke ett
försök borde göras att i fastighetsdeklarationen intaga uppgifter angående
den vid jordbruket fast anställda personalen, med fördelning på män
och kvinnor samt på lejd arbetskraft och hemmavarande barn och andra
släktingar, som regelbundet arbetade i det egna jordbruket. Därjämte
skulle det otvivelaktigt vara av intresse att erhålla uppgifter örn storleken
av den areal, som användes för odling under glas av trädgårdsväxter. Då
antalet personer, som dreve dylik odling, vore jämförelsevis begränsat,
torde det icke behöva möta några större svårigheter att erhålla ifrågavarande
uppgifter.
Vad beträffade kostnaderna för jordbruksräkningens utförande, torde,
förutom den i det föregående ifrågasatta höjningen av ersättningen till
hushållningssällskapen med 13,000 kronor, någon höjning böra beräknas
även av bearbetningskostnaderna, med hänsyn till den ifrågasatta utvidgningen
av deklarationsformuläret. Sistnämnda höjning torde dock icke
behöva överstiga 2,000 kronor. En utgiftspost, som under nuvarande förhållanden
vore svår att i förväg beräkna, vore kostnaderna för anskaffning
av räknekort och hyra för räknemaskiner, då de betalades i dollars.
Med nu gällande kurs skulle de vid föregående räkning för sistnämnda
ändamål utgående kostnaderna behöva höjas med omkring 40 procent, eller
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 216.
Departementschefen.
från 15,000 till 21,000 kronor. De totala kostnaderna för den förestående
jordbruksräkningen kunde därefter preliminärt beräknas på följande sätt:
Löner .................................................. kronor 84,000
Maskiner och räknekort .................................. » 21,000
Hyra för lokal .......................................... » 6,000
Ersättning till hushållningssällskapen .................... » 38,000
Summa kronor 149,000.
Härtill komme kostnaderna för dyrtidstillägg, 10,000 kronor, och tryckning,
10,000 kronor, vilka liksom kostnaderna för allmänna expenser vid
föregående räkning torde bestridas av vederbörande anslag under sjunde
huvudtiteln. Då några medel icke komme att behöva utbetalas förrän efter
den 1 juli 1933, krävdes icke för ändamålet något anslag för budgetåret
1932/1933, utan förbehölle sig statistiska centralbyrån att framdeles
få inkomma med närmare framställning härom i samband med frågan
örn ämbetsverkets övriga riksdagspetita för budgetåret 1933/1934.
Ämbetsverken hava hemställt, att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens
medgivande, att en allmän jordbruksräkning, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad ämbetsverken anfört, måtte under år 1932 anordnas
i anslutning till den allmänna fastighetstaxering, som skall äga rum år
1933.
Såsom förut erinrats, förutsattes i propositionen till 1927 ars riksdag örn
anordnande av en allmän jordbruksräkning samma år, att dylika räkningar
skulle återupprepas vart femte år i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna.
Då ny allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1933,
varvid deklarationerna skola avlämnas senast den 15 september 1932, torde
ställning nu böra tagas till frågan örn planläggningen av 1932 års jordbruksräkning.
Det förslag, som i angivna avseende framlagts av statistiska
centralbyrån och lantbruksstyrelsen, ansluter sig i allt väsentligt
till grunderna för 1927 års räkning. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen
föreslås allenast vissa smärre ändringar, nämligen beträffande
granskningen i orterna av avlämnade deklarationer samt i avseende å
deklarationsformulärens uppgifter.
Mot anordnande innevarande år av en ny allmän jordbruksräkning i
enlighet med det sålunda framlagda förslaget har jag intet att erinra. Någon
anledning synes mig nämligen icke föreligga att frångå den vid 1927 års
riksdag godtagna planen, att dylika räkningar skola i samband med de
allmänna fastighetstaxeringarna återupprepas vart femte år. De uppgifter
angående vårt jordbruk, som inhämtas genom jordbruksräkningarna,
torde vara av det stora och allmänna intresse, att de för räkningarnas
verkställande och uppgifternas bearbetning erforderliga kostnaderna äro
fullt försvarliga.
Yad angår de nya uppgifter, som enligt förslaget skola infordras för
jordbruksräkningen, torde definitiv ståndpunkt till denna detalj böra
Kungl. Maj:ts proposition Nr 216. 7
tagas först i samband med fastställandet av formulären för den allmänna
fastighetsdeklarationen.
Kostnaderna för jordbruksräkningen hava — frånsett utgifterna för
dyrtidstillägg, tryckning och allmänna expenser —- uppskattats till 149,000
kronor. Då emellertid utanordning av medelsbeloppet icke kommer att äga
rum förrän under budgetåret 1933/1934, erfordras icke någon anslagsanvisning
för ändamålet å riksstaten för nästkommande budgetår; utan torde
nu allenast böra inhämtas riksdagens medgivande till anordnande under
hösten 1932 av en ny allmän jordbruksräkning.
Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att en allmän jordbruksräkning må, i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig tillstyrkt förslag, anordnas under år 1932 i anslutning till
den allmänna fastighetstaxering, som skall äga rum år 1933.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Joh:s Thygesen.