8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

Nr 20.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse för landsfiskalen
B. J. Mjöberg från viss ersättningsskyldighet; given
Stockholms slott den 8 januari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
januari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd.
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anför
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström:

I skrivelse den 4 juli 1931 har landsfiskalen i Fässbergs distrikt av
Göteborgs och Bobus län Bengt Julius Mjöberg bos Kungl. Majit anhållit
örn befrielse från skyldighet att utgiva ersättning för viss förlust,
som genom Mjöbergs försummelse drabbat kronan vid försäljning av
fastigheten 3Uo mantal litt. Ed Balltorp nr 1 Kronogården i Mölndals
stad. I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits den 3 augusti 1931
av domänstyrelsen, den 22 oktober 1931 av länsstyrelsen i nyss nämnda

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20. 9

län, elen 4 november 1931 av statskontoret och den 23 november 1931 av
justitiekanslersämbetet.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

Genom brev till domänstyrelsen den 11 oktober 1912 förordnade Kungl.
Majit om försäljning i fyra lotter av förra överstelöjtnantsbostället Balltorp
nr 1 Kronogården i Fässbergs socken. I enlighet härmed försåldes
en av berörda lotter, benämnd 3Uo mantal litt. Ed Balltorp nr 1
Kronogården, till Karl Wilhelm Jansson mot en köpeskilling av 3,710
kronor. Sedan köparen den 15 mars 1924 inbetalt en tiondel av köpeskillingen
med 371 kronor samt avlämnat inteckningsförbindelse för ogulden
köpeskilling å återstående beloppet, 3,339 kronor, översände länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län den 29 november 1924 denna skuldförbindelse
till landsfiskalen i Fässbergs distrikt med anmodan att söka inteckning i

hemmanslotten. _ .

Såsom t. f. landsfiskal i distriktet tjänstgjorde då Arvid Börjesson.
Denne lämnade sitt förordnande den 22 maj 1925, då Mjöberg tillträdde
tjänsten såsom landsfiskal tillsvidare i distriktet.

Under sitt förordnande hade t. f. landsfiskalen Börjesson vid olika tillfällen
ämnat ingiva skuldförbindelsen till häradsrätten för inteckning
mon därvid erfarit, att köparen ännu icke sökt lagfart å fånget.

Lagfart beviljades den 21 april 1925.

Sedan köparen erhållit egnahemslån å 8,500 kronor mot avlämnande
av inteckningsförbindelser å samma belopp, sökte Göteborgs och Bohus
läns hushållningssällskap inteckning i förenämnda fastighet, och meddelade
häradsrätten den 1 september 1925 inteckning å dessa skuldsedlar
i fastigheten.

Först den 10 september 1926 redovisade Mjöberg ärendet med inteckningshandling
enligt ordern den 29 november 1924. Denna inteckning
hade häradsrätten beviljat den 27 juli 1926, vadan kronans inteckning i
anseende till förmånsrätten kom att gälla efter hushållningssällskapets.

På ansökan av hushållningssällskapets egnahemsnämnd försåldes egendomen
å exekutiv auktion den 5 juni 1930, och inropades denna av sällskapet
för 8,000 kronor. För gäldande av kronans fordran, utgörande
kapital 3,339 kronor och ränta för tiden 1 januari 1928—5 juni 1930 332
kronor 17 öre eller tillhopa 3,671 kronor 17 öre, lämnade köpeskillingen
sålunda ej någon tillgång.

I avgiven förklaring över en anmälan fran länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län till domänstyrelsen örn förberörda förhållanden medgav
Mjöberg, att ifrågavarande inteckningsärende, som äv honom mottagits
vid hans tillträde av tjänsten, råkat komma i glömska. Härigenom hade
inteckningen icke sökts inom den i 11 kap. 2 § jordabalken stadgade tid
och kronan sålunda gått miste örn sin förmånsrätt.

Under framhållande att Mjöberg på grund av sin försummelse syntes
vara ansvarig för den förlust, kronan sålunda lidit, utverkade domän Rihang

lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 19 hafi. (Nr 19 20.) 2

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

fiskalen på uppdrag av domänstyrelsen stämning å Mjöberg med yrkande,
att han måtte förpliktas att till kronan genast utgiva 3,671 kronor 17
öre. Den 8 september 1931 förpliktade Askims, Västra och Östra Risings
och Sävedals domsagas häradsrätt Mjöberg att till kronan emot
kvitto utgiva nämnda belopp jämte vad kronan kunde visa sig hava
utgivit i lösen till häradsrättens protokoll i målet.

Mjöberg har i den inledningsvis omförmälda skrivelsen, till stöd för sin
anhållan örn befrielse från ersättningsskyldighet, till en börjat hänvisat
till en av honom den 16 mars 1931 till länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län ingiven förklaring i ärendet, vari han anfört i huvudsak följande.

»Den 21 maj 1925 tillträdde jag landsfiskalstjänsten i Fässbergs distrikt.
Vid den inventering, som ägde rum vid tjänsteutbytet, överlämnades
den ifrågavarande inteckningen till mig, och vill jag erinra mig, att det
upplystes, att hinder mötte för inteckningens sökande på grund av felande
lagfart för köparen. Handlingarna blevo så inlagda i ett kassaskåp,
varefter ärendet råkade komma i glömska. Vad som bidragit därtill
kan jag numera ej med bestämdhet erinra mig, men anledningen
torde troligast vara att söka i den mångfald ärenden, alla för mig nya.
som mötte vid tjänstens tillträdande. Till glömskan torde ock ha bidragit,
att jag, som hade ett pålitligt biträde från min förra tjänst, men
denne på grund av värnpliktstjänstgöring ej kunnat åtfölja mig till den
nya tjänsten, fick övertaga ett mindre vant biträde, som tyvärr strax
visade sig opålitligt, och i övrigt fick engagera alldeles ovana personer
till min hjälp. Detta gjorde givetvis, att jag själv måste påtaga mig en
stor del detaljarbete och i alldeles särskilt hög grad koncentrera tankarna
på att kontrollera personalen och den betydliga medelsförvaltningen.
Hade jag emellertid från början fått handlägga det ifrågavarande
ärendet, är jag övertygad örn att den beklagliga glömskan aldrig
skulle förekommit.»

I sin nu förevarande framställning har Mjöberg vidare anfört:

»Jag erinrar mig nu, att jag vid inventeringen i slutet av maj 1925
förde en minneslista över ärenden, som jag borde särskilt ihågkomma,
men egendomligt nog hade ifrågavarande ärende, som kanske var det
viktigaste, ej kommit med på denna lista. Möjligen kan detta också hava
berott på att jag, som vid min ankomst till Mölndal ett par veckor
tidigare erfarit, att där i orten förekom ett ovanligt stort antal lagfartsansökningar,
som ej kunde beviljas förr än efter kungörelse, s. k. treårslagfart,
vid inventeringen fått den oriktiga föreställningen, att det
var sådan lagfart, som inväntades. Det torde också, kunna ifrågasättas,
huruvida det är riktigt, att ortens utmätningsman anförtros uppdrag
av ifrågavarande slag, då sådan tjänsteman mera sällan har anledning
till inställelse vid domstolarna. Min befattning inom Mölndals stad är
uteslutande en utmätnmgsmanstjänst, då staden har egen allmän åklagare
(stadsfiskal). Min åklagaretjänst för en till distriktet hörande
lantsocken, Kållered, påkallar ej ofta inställelse vid domstol, då socknen
endast räknar omkring 800 invånare.

Jag vill ej underlåta framhålla, att min företrädare i tjänsten kunnat

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 20.

avsluta ärendet, då lagfarten beviljades den 21 april 1925 och lian avträdde
samma tjänst den 21 maj samma år. Men god tid hade ju återstått
för mig att söka inteckningen, och jag åberopar ej detta som skäl
för denna min underdåniga ansökan, utan vill blott framhålla, att om en
utmätningsman skall fullgöra ett dylikt uppdrag torde han böra antingen
på egen bekostnad hålla ombud vid domstolen för bevakning av
ärendet eller ock emellanåt personligen inställa sig hos rätten eller domaren
för att efterlysa lagfarten.»

Domänstyrelsen har förklarat sig intet hava att erinra mot att framställning
i anledning av Mjöbergs ansökan göres hos riksdagen örn beloppets
efterskänkande.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har med hänsyn till de omständigheter,
sökanden anfört, tillstyrkt framställning till riksdagen om
beloppets efterskänkande.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret finge erinra, att riksdagen i ett flertal fall helt eller delvis
efterskänkt belopp, som befattningshavare i statens tjänst varit skyldiga
utgiva till kronan. 1925 års riksdag medgav sålunda i enlighet
med Kungl. Majtts proposition nr 30, att jägmästaren E. Danielsson befriades
från honom ålagd skyldighet att utgiva 5,294 kronor 30 öre jämte ränta,
under villkor att han inbetalade ett belopp av 500 kronor. Danielssons betalningsskyldighet
grundade sig på att han, efter att hava under hand
försålt ett parti avfallsvirke, underlåtit att före dess avforsling till köparen
avkräva denne säkerhet för köpeskillingen. — I anledning av
väckta motioner anvisade 1925 års riksdag (skr. nr 8 A p. 152) ett extra
anslag å 14,153 kronor till ersättning åt rektorn vid folkskoleseminariet i
Stockholm Anna Sörensen för av henne täckt brist i seminariets räkenskap
för budgetåret 1925/1926. Bristen hade uppstått därigenom, att
stöld förövats ur kassaskåpet i rektorsexpeditionen vid seminariet. En
av rektorn Sörensen gjord ansökning örn den uppkomna bristens ersättande
av allmänna medel hade genom beslut den 16 januari 1925
icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. — 1930 års riksdag medgav
(prop. nr 149, skr. nr 114), att landskamrevarén C. F. Johansson
finge, under villkor att han inbetalade vederbörande tillkommande
anmärkningsprovision, befrias från skyldighet att till kronan utgiva 17,771
kronor 96 öre jämte ränta. Johansson hade försummat att beträffande
viss borgensförbindelse vidtaga erforderlig tjänsteåtgärd, på grund varav
förbindelsen blivit preskriberad. —- Enligt medgivande av 1930 års
riksdag (prop. nr 172, skr. nr 115) befriades jägmästaren C. E. L. von Sydow
från honom ålagd skyldighet att, på grund av försummelse att före
avlämnande av vissa virkespartier avfordra, köparen säkerhet för köpeskillingen,
till kronan utgiva 9,718 kronor 70 öre jämte ränta.

I de fall, då tjänsteman befriats från ersättningsskyldighet, hade vid
begåendet av do fel och försummelser, som föranlett ersättningsskyldighet,
förelegat sådana omständigheter, som åtminstone i viss grad kunnat
anses ursäkta felet eller försummelsen. Statskontoret ville också erinra,
att riksdagens jordbruksutskott i utlåtande nr 27/1930 i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående av ersättningskrav
mot ovan omförmälde von Sydow anförde, att, då det gällde efterskänkande
av sådan betalningsskyldighet till statsverket, som för en tjänste -

12

Departements chefen.

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 20.

man uppstått på grund av försummelse att iakttaga givna föreskrifter,
stor försiktighet och återhållsamhet givetvis måste visas från statens
sida.

Den försummelse, vartill landsfiskalen Mjöberg gjort sig skyldig, bestode
i glömska att i tid hos domstol söka viss inteckning. Det ville synas statskontoret,
som örn de omständigheter, som föranlett ifrågavarande försummelse,
knappast vore av den art, att de borde föranleda ett efterskänkande
av kronans fordran mot Mjöberg. I alla händelser syntes ett
efterskänkande endast höra ske mot villkor, att Mjöberg, i likhet med
vad som bestämdes beträffande ovan omförmälde jägmästaren Danielsson,
av det utdömda beloppet, 3,671 kronor 17 öre jämte lösen, erlade en
del, förslagsvis 400 kronor.

Ett efterskänkande av nu ifrågavarande fordran tarvade givetvis riksdagens
medgivande.

Justitiekanslersämbetet har intet haft att erinra mot vad statskontoret
anfört i ärendet.

Då jag för min del anser förmildrande omständigheter starkt tala till
sökandens förmån, vill jag tillstyrka, att Mjöberg helt befrias från den
honom ålagda ersättningsskyldigheten.

Enär dylikt efterskänkande icke hör äga rum annorledes än efter riksdagens
medgivande, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att landsfiskalen i Fässbergs distrikt Bengt Julius Mjöberg må befrias
från honom genom Askims, Västra och östra Hisings och Sävedals domsagas
häradsrätts dom den 8 september 1931 ålagd skyldighet att till
kronan utgiva 3,671 kronor 17 öre jämte lösen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet!
Rune Thygesen.

812089. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.