Kungl. Maj:ts proposition nr 182.
1
Nr 182.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till särskild polisverksamhet för uppdagande av
olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning rn. m.;
given Stockholms slott den 11 mars 1932.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Sam Larsson.
Utdrag av protokollet Över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Reg euten i statsrådet
å Stockholms slott den 11 mars 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström,
Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Lundqvist.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Larsson anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t
under femte huvudtiteln, punkt 100, på min hemställan föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet,
till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker,
lönnbränning m. m. beräkna ett extra anslag, att utgå av statsverkets
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 190 haft. (Nr 182.) 482 32 1
2 Kungl. Majlis proposition nr 182.
fond av rusdrycksmedel, av 200,000 kronor. Jag anhåller nu att få till närmare
behandling upptaga denna fråga.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t årligen
anvisat extra anslag alltsedan budgetåret 1923/19^4. I anslagsrubriken
vidtogs år 1930 viss ändring, i det att ordet »lönnbränning» då infogades
däruti. Därmed avsågs att åstadkomma full klarhet örn att anslaget linge
tagas i anspråk jämväl för undersökningar i och för uppdagande av lönnbränning.
En avsevärd del av det för varje år beviljade anslaget har brukat ställas
till överståthållarämbetets förfogande med bemyndigande för ämbetet att
till Stockholms stad utbetala visst bidrag till underhåll av särskild polisstyrka,
tillhörig Stockholms poliskår, för uppdagande av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. Medlemmarna av denna polisstyrka hava ägt utöva
polisverksamhet jämväl inom Stockholms län och under de senaste åren i
vissa fall även inom andra län. Återstoden av kostnaden för nämnda spritpolisavdelning
i Stockholm har bestritts av staden.
Förutom till nyss angivna ändamål hava för varje budgetperiod medel
inom det beviljade anslaget beräknats för att, efter framställning från vederbörande
länsstyrelser, användas till vidtagande i andra delar av landet av
åtgärder till spritsmugglingens bekämpande samt, i viss mån, till stävjande
av olaga rusdryckshantering i andra former.
Under år 1929 verkställde generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen, jämlikt
dem av Kungl. Majit meddelat uppdrag, utredning rörande ett definitivt
ordnande av organisationen för bekämpande av den olovliga införseln av
spritdrycker m. m. och därmed sammanhängande spörsmål. Redogörelser
för denna utredning hava lämnats i Kungl. Majits propositioner nr 54 till
1930 års riksdag och nr 73 till 1931 års riksdag. I detta sammanhang vill jag
allenast erinra, att ämbetsverken uttalade som sin bestämda mening, att det
under nuvarande förhållanden icke vore tillfyllest med den allmänna tillsyn
för förhindrande av spritsmuggling m. m., som det ålåge tull-, polis- och lotspersonalen
att utöva, men ansågo, att en del av den nuvarande spritpolisens
arbete skulle kunna — dock endast försöksvis och efterhand — övertagas
av tulltjänstemän med viss polisutbildning. Vad särskilt anginge spritpolisen
i Stockholm ansågo ämbetsverken, att en avveckling därav för närvarande
icke vore tillrådlig; snarare vore viss utvidgning av dess verksamhetsområde
påkallad.
Från och med budgetåret 1925/1926 till och med budgetåret 1929/1930
var ifrågavarande anslag uppfört i riksstaten med 150,000 kronor. För
budgetåret 1930/1931 sänktes anslaget, närmast med anledning av generaltullstyrelsens
och kontrollstyrelsens nyssberörda utredning, till 135,000 kronor,
därav 75,000 kronor beräknades för den vid Stockholms poliskår bedrivna
verksamheten för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. och
återstoden, 60,000 kronor, var avsedd för spritpolisverksamhet inom de särskilda
länen. För innevarande budgetår har riksdagen, i enlighet med av
3
Kungl. Majus proposition nr 182.
Kuugl. Majit i proposition nr 73 till 1931 års riksdag framlagt förslag,
genom skrivelse den 15 april 1931, nr 115, till ifrågavarande ändamål anvisat
ett extra anslag av 200,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågs, enligt
nyssnämnda proposition, 110,000 kronor till bidrag till spritpolisavdelningen
i Stockholm. Det för länsstyrelsernas del erforderliga anslagsbeloppet —
inklusive viss medelsreserv — beräknades till 90,000 kronor.
Med undantag för budgetåret 1926/1927 bär anslaget för varje gång anvisats
att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Genom brev den 15 maj 1931 bär Kungl. Majit bemyndigat Överståthållarämbetet
att från det för innevarande budgetår till ifrågavarande ändamål
anvisade anslaget, såsom bidrag till Stockholms stads polisverksamhet för
uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker ävensom lönnbränning m. m.
i Stockholms stad och län under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932, till staden
utbetala ett belopp av 110,000 kronor, dock under villkor att Stockholms
stadsfullmäktige för berörda verksamhet under samma tid beviljade ett
belopp av minst 25,000 kronor. Samtidigt förordnade Kungl. Majit, att
stadens ifrågavarande polisverksamhet finge, då för fullföljande av påbörjad
spaning eller eljest anledning därtill förelåge, utsträckas jämväl till annat
än Stockholms län.
Vidare har Kungl. Majit genom cirkulär den 26 juni samt särskilda brev
den 9 och 30 oktober 1931 bemyndigat följande länsstyrelser att av ifrågavarande
anslag under budgetåret 1931/1932 för bekämpande av olovlig införsel
av spritdrycker, lönnbränning m. m., emot redovisningsskyldighet,
använda, länsstyrelsen i Östergötlands län högst 4,800 kronor, länsstyrelsen
i Malmöhus län högst 32,000 kronor, länsstyrelsen i Hallands län högst 1,600
kronor, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län högst 18,000 kronor, länsstyrelsen
i Värmlands län högst 3,000 kronor, länsstyrelsen i Kopparbergs
län högst 3,000 kronor, länsstyrelsen i Gävleborgs län högst 10,000 kronor,
länsstyrelsen i Västernorrlands län högst 5,000 kronor, länsstyrelsen i Västerbottens
län högst 750 kronor samt länsstyrelsen i Norrbottens län högst
2,500 kronor. I samband därmed har Kungl. Majit bland annat förklarat,
att den polisverksamhet, för vilken medel sålunda anvisats, finge, då för
fullgörande av påbörjad spaning eller eljest anledning därtill förelåge, utsträckas
till annat län.
Ytterligare har Kungl. Majit genom brev den 5 juni 1931 bemyndigat
Överståthållarämbetet att för anskaffande av en mindre motorkryssare föi
Stockholms tullpolisavdelning mot redovisningsskyldighet utbetala bland
annat ett belopp av 2,700 kronor att avföras från det för innevarande
budgetår till ifrågavarande ändamål anvisade anslaget.
I skrivelse den 19 september 1931 har Överståthållarämbetet anhållit, att
jämväl för budgetåret 1932/1933 måtte från statsverket utgå ett belopp av
110,000 kronor såsom bidrag till underhåll av den vid Stockholms poliskår
inrättade särskilda polisstyrkan för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker
m. m. Såsom skäl härför har framhållits, att ifrågavarande sär
-
Departements
chefen.
4 Kungl. Majus proposition nr 182.
skilda polispersonal alltjämt hade full sysselsättning oell att det uppenbarligen
icke funnes någon anledning att räkna med sådan förändring beträffande
spritsmugglingen under tiden till utgången av budgetåret 1932/1933,
att icke samma statsbidrag även för berörda budgetår skulle vara behövligt.
Stockholms stad hade för ändamålet anslagit 12,500 kronor för senare halvåret
1931. Frågan örn sådant anslag för första halvåret 1932 hade ännu ej
varit föremål för stadsfullmäktiges prövning.
Sedermera har Stockholms stad till förevarande ändamål jämväl för första
halvåret 1932 anslagit 12,500 kronor.
Vidare har polishammaren i Malmö i skrivelse den 12 november 1931
hemställt, att i anslaget för nästkommande budgetår till bekämpande av
olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m. måtte för Malmö stads
polisväsen beräknas ett belopp av 33,500 kronor. Härtill skulle enligt samma
skrivelse komma sammanlagt 8,600 kronor för spritpolisen i Hälsingborg
och Ystad.
I årets statsverksproposition framhöll jag i samband med anslagsberäkningen
till ifrågavarande ändamål, att de organisatoriska förändringar beträffande
polisväsendet, till vilka förarbeten då påginge, icke toge sikte på spritpolisorganisationen
men beräknades kunna bidraga till en höjning av effektiviteten
av de nuvarande anordningarna med spritpolis. Visserligen syntes
icke, anförde jag vidare, i anledning därav, åtminstone för närvarande,
några ändringar böra vidtagas i den nuvarande spritpolisorganisationen,
något som dock vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande icke med full
säkerhet läte sig bedöma. Sedan numera förarbetena slutförts och i anledning
av desamma ett förslag till vissa ändringar i 1925 års polisorganisation
denna dag förelagts Kungl. Majit (proposition nr 178), torde berörda spörsmål
åter få upptagas till behandling. Därvid får jag vidhålla den uppfattning,
jag sålunda gav uttryck åt i statsverkspropositionen. Visserligen är det avsett,
att den föreslagna statspolisen, bland andra uppgifter, skall hava att lämna
spritpolisen biträde, exempelvis vid vägpatrullering och fordonsvisitering.
Detta synes emellertid, enligt det nu framlagda förslaget, närmast bliva att
betrakta som ett välbehövligt tillskott för höjande av spritpolisens effektivitet.
I varje fall torde det vara lämpligt att först avvakta erfarenhet örn
statspolisavdelningarnas verksamhet i förevarande hänseende, innan ståndpunkt
tages till frågan, örn desamma helt eller delvis kunna ersätta spritpolisen.
Örn jag alltså utgår från att de nuvarande anordningarna i fråga örn spritpolis
böra bibehållas i huvudsak oförändrade under nästa budgetår, återstår
att pröva frågan örn medelsbehovet för nämnda tid.
Statens bidrag till den särskilda spritpolisavdelningeu vid Stockholms
poliskår bestämdes, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, för innevarande
budgetår till 110,000 kronor, vilket i förhållande till närmast föregående
budgetår innebar en höjning av 35,000 kronor. Genom att statsbidraget
sålunda förhöjts har avdelningen kunnat utökas med tre man.
Kungl. Maj:ts proposition nr 182. o
Härigenom har möjlighet vunnits att på ett mera effektivt sätt än förut
sörja för bevakningen av infartsvägarna till Stockholm, varjämte bevakningen
på andra platser kunnat utökas. Överståthållarämbetet har nu hemställt
örn oförändrat bidrag till spritpolisavdelningen i Stockholm för nästa
budgetår. Jag tillstyrker ämbetets framställning. Bidraget torde liksom hittills
böra utgå under villkor att staden av egna medel bidrager med minst
25.000 kronor årligen.
Vad beträffar anslagen till länsstyrelserna är att märka, att enligt generaltullstyrelsens
och kontrollstyrelsens år 1929 framlagda förslag en del av
spritpolisens nuvarande uppgifter efter hand skulle kunna överflyttas å tullpersonal
med viss polisutbildning. Enligt vad jag inhämtat har generaltullstyrelsen
— liksom åren 1929 och 1930 — även sistförfluten år anordnat en
kurs för utbildning i detektivtjänst av ett mindre antal befattningshavare i
tullverket. Under nämnda tre år hava sammanlagt omkring 30 tulltjänstemän
erhållit sådan utbildning. De sålunda utbildade tulltjänstemannen torde
emellertid alltjämt behöva tagas i anspråk för insättande på punkter, där
spritpolis ej finnes men där särskild spaning rörande spritsmuggling visar
sig vara av nöden. Någon överflyttning av spritpolisens nuvarande uppgifter
på tullpersonal kan därför ej heller under nästa budgetar äga rum i
avsevärd omfattning.
Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget var ett belopp av
90.000 kronor avsett för spritpolisverksamhet inom de särskilda länen samt
till någon del såsom medelsreserv. Därav har, såsom framgått av den
lämnade redogörelsen, ställts till olika länsstyrelsers förfogande sammanlagt
80,650 kronor. Med hänsyn till vad nyss anförts synes man för nästa budgetår
icke kunna räkna med någon sänkning av sistnämnda belopp. Då härjämte
ett icke alltför knappt tilltaget belopp bör stå till Kungl. Maj:ts förfogande
för mötande av uppkommande nya anslagsbehov av mer eller mindre
tillfällig natur, torde det för länsstyrelsernas del erforderliga anslagsbeloppet
— inklusive nämnda medelsreserv — även för nästa budgetår böra beräknas
till 90,000 kronor.
Enligt dessa beräkningar skulle alltså anslaget för nästa budgetår behöva
upptagas till det preliminärt uppförda beloppet (110,000 + 90,000) 200,000
kronor. Det synes icke lämpligt att vid anslagets beviljande knyta villkor,
innebärande inskränkningar i möjligheten att använda detsamma för verksamhet
inom de delar av riket, där spritpolis visar sig särskilt behövlig.
Jämväl för budgetåret 1932/1933 torde anslaget böra utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig
införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m. för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond
av rusdrycksmedel, av.......................................... kronor 200,000.
Kungl. Majus proposition nr 182.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenItegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
B. Spångberg.
Stockholm 1932. K. L. Beckmans Boktr.