Kungl. Majlis proposition Nr 168.
1
Nr 168.
Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till förordning
om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker, m. m.;
given Stockholms slott den 26 februari 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att
dels antaga härvid fogade förslag till föroi*dning om vissa ändringar i
förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker,
dels ock bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen därjämte hemställt.
Under Hans Majlis
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Felix Hamrin.
Bihang till riksdagens protokoll 1932.
1 sami.
ISO haft.
(Nr Ilis.)
I
2
Kungl. Maj-ds proposition Nr 168.
Vörtens
extraktion
rid jästens
tillsättande
m. m.
Förslag
till
förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr
140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.
Härigenom förordnas, att 5 § 2 morn., 6 § 2 och 3 morn., 37 § 1 morn.,
38 §, 41 § 1 mom. och 42 § förordningen den 1 juni 1923 angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker1 skola erhålla följande ändrade
lydelse:
5 §.
2. Överinseendet å kontrollen kandhaves av kontrollstyrelsen.
Den lokala kontrollen utövas av överkontrollörer med biträde vid de
skattepliktiga bryggerierna av kontrollombud. Närmare bestämmelser
angående dessa kontrolltjänstemäns antagande, befogenheter och åligganden
meddelas av Kungl. Majit.
Där kontrollstyrelsen beträffande visst skattefritt bryggeri finner erforderligt,
att överkontrollören vid tillsynens utövande biträdes av särskild
kontrolltjänsteman, äger styrelsen förordna tillsyningsman Aud
bryggeriet samt meddela föreskrifter angående dennes befogenheter och
åligganden.
Angående ersättning till kontrolltjänstemännen är särskilt stadgat.
I den mån denna förordning icke annorlunda bestämmer, skall kostnaden
för kontrollens utövande bestridas av statsverket.
6 §.
2. Vid förande av de i denna förordning omförmälda journaler skola
iakttagas föreskrifterna i 5 § bokföringslagen den 31 maj 1929 ävensom
de särskilda föreskrifter, som meddelas av kontrollstyrelsen.
Där tillverkare ej enligt bokföringslagen är pliktig föra handelsböcker,
skall han hålla sådan bok, att därur kan inhämtas, huru stor mängd
malt och övriga råämnen, som inköpts för tillverkningen.
3. Tillverkare skall hålla sina handelsböcker eller bok, som i 2 mom.
sägs, jämte tillhörande A^erifikationer tillgängliga för kontrollstyrelsen
eller av kontrollstyrelsen befullmäktigad person, så ock för ÖA^erkontrollör.
37 §.
1. Vid tillverkning av maltdryck i skattefritt bryggeri må, då jästen
tillsättes, extrakthalten hos vörten icke understiga fyra procent eller
överstiga i fråga örn svagdricka sex procent och i fråga örn maltdricka
tio och en halv procent.
1 Senaste lydelse av 37 § 1 mom. och 41 § 1 mom. se 1928: 116.
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
Innan nied jäsande vört eller färdig maltdryck vidtages åtgärd, varigenom
den ursprungliga extrakthalten ändras, skall tillverkaren därom
göra anmälan till överkontrollören.
Bestämmelser angående uppmätning och numrering av. jäskar samt undersökning
av vörtens volym- och extrakthalt ävensom uträkning av
extr aktutbyte, provtagning och dylikt meddelas, där så erfordras, av
kontrollstyrelsen.
38 i
Minst ett dygn före början av varje brygd i skattefritt bryggeri skall
tillverkaren hava tillställt överkontrollören skriftlig anmälan örn tiden
för brygden. Tillverkare må på en gång anmäla en följd av brygder för
en tidrymd av högst en månad.
41 §.
1. Tillverkare i skattefritt bryggeri skall före den femtonde dagen i
månaden näst efter utgången av kvartal, varunder tillståndsbevis varit
gällande vid bryggeriet, till överkontrollören i två exemplar insända utdrag
ur bryggjournalen och samtidigt härmed såsom ersättning för kostnaden
för kontroll vid bryggeriet å statsverkets gir or ökning i riksbanken
för statskontorets räkning inbetala, oavsett örn tillverkningen bedrivits
hela kvartalet eller del därav, ett belopp av trettiosju kronor femtio öre
eller, där jämlikt föreskrift i 5 § 2 mom. tillsyningsman varit förordnad
vid bryggeriet, ett belopp av sjuttiofem kronor. Uppgår maltavverkningen
för den tid av tillverkningsår, varunder tillståndsbevis varit gällande
vid bryggeriet, till mer än femtontusen kilogram för helt tillverkningsår
räknat, skall tillverkaren dessutom inom femton dagar efter tillverkningsårets
utgång eller, då tillstånd dessförinnan upphört att gälla, inom femton
dagar efter sistnämnda tidpunkt erlägga ett halvt öre för varje kilogram
malt, varmed avverkningen överstigit nyss angivna myckenhet.
Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal å inbetalning, som
nu sagts, skall av tillverkaren ofördröjligen insändas till överkontrollören.
42 §.
Vill tillverkare i skattefritt bryggeri avsluta tillverkningen före utgången
av den tid, för vilken tillståndsbevis utfärdats, skall han skriftligen
anmäla detta för överkontrollören med uppgift örn dagen, då tillverkningen
kommer att avslutas; och åligger det överkontrollören att lämna tillverkaren
bevis, att sådan anmälan skett, samt därom ofördröjligen underrätta
kontrollstyrelsen.
När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis
äga rum efter den tid, då enligt anmälningen tillverkningen skolat avslutas.
Benna förordning tribler i kraft den 1 oktober 1932; dock skall 41 § 1
mom. även efter sagda dag tillämpas enligt sin äldre lydelse beträffande
avgifter, som belöpa å tid dessförinnan.
Brygd
anmälan.
Utdrag ur
bryggjournal
samt erläggande
av
kontrollkostnadsersättning.
Tillverknings
avslutande
före tillverkningsrättens
upphörande.
Ikraft
trädande.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
Gällande
bestämmelse?''.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
deti 26 februari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:
Såsom antytts vid anmälan i årets statsverksproposition, sjunde huvudtiteln,
punkterna 17 och 18, av frågorna örn anslag till kontrollstyrelsens
verksamhet och till kontroll å tillverkningsavgifter, har kontrollstyrelsen
med skrivelse den 21 december 1931 framlagt förslag örn vissa
ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker i syfte att ernå förenkling av det kontrollsystem,
som enligt sagda förordning för närvarande tillämpas beträffande
tillverkningen i de skattefria bryggerierna. Då ett genomförande av
den föreslagna omläggningen skulle komma att föranleda ändringar i
nyssnämnda anslag, uppfördes dessa i det framlagda riksstatsförslaget
med beräknade belopp i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
bliva riksdagen förelagd.
Sedan förevarande frågor varit föremål för beredning inom finansdepartementet,
torde desamma nu böra underställas Kungl. Majda prövning.
Förordningen den 1 juni 1923 angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker skiljer mellan två slag av maltdrycksbryggerier, nämligen
skattefria och skattepliktiga.
Vid de skattefria bryggerierna få allenast tillverkas maltdrycker av
första klassen. Dessa äro fritagna från skatt och utgöras av: a) svagdricka,
varmed förstås maltdryck, som ej innehåller mer än 1.8 viktprocent
alkohol och som är inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt
icke överstiger 6 procent; b) maltdricka, varmed förstås maltdryck,
som ej innehåller mer än 1.8 viktprocent alkohol samt är inbryggd med
en stamvört av en extrakthalt, överstigande 6 men icke 10.5 procent, och
som vid tillverkningen tillika undergått sådan särskild behandling, att
alkoholhalten i drycken icke kan överstiga 1.8 viktprocent; samt c) vört,
avsedd för bakning. Maltdryck får vid bryggeri ej tillverkas med stamvört
av lägre extrakthalt än 4 procent.
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
De skattepliktiga bryggerierna 1a tillverka, förutom maltdrycker av
första klassen, även de starkare maltdryckerna av andra oell tredje klasserna.
Tillverkarna i dessa bryggerier hava att erlägga skatt för de myckenheter
malt, som användas för maltdryckernas framställning, med rätt
för dem att för malt, som förbrukats för tillverkning av skattefri maltdryck,
åtnjuta skatterestitution enligt särskilda grunder.
Bestämmelser äro i maltdryckstillverkningsförordningen meddelade
om statlig kontroll över maltskattens beböriga utgörande samt tillämpningen
i övrigt av gällande föreskrifter. Beträffande skattefria bryggerier
kan kontrollen i huvudsak inskränka sig till ett övervakande
av att icke skattepliktiga maltdrycker där tillverkas. Under
det att kontrollföreskrifterna för de skattepliktiga byggerierna
väsentligt förenklats i samband med antagandet av 1923 års maltdryckstillverkningsförordning,
har vid de skattefria bryggerierna alltsedan
maltskattens införande i vårt land år 1903 i huvudsak bibehållits
samma kontrollförfarande.
Jag övergår nu till att lämna en redogörelse för anordnandet av kontrollen
över tillverkningen vid de skattefria bryggerierna.
överinseendet å kontrollen över tillverkningen handhaves av kontrollstyrelsen.
Den lokala kontrollen utövas av överkontrollörer med biträde
av tillsyningsman.
Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början av tillverkningsår
fortfarande vara i verksamhet, skall tillverkaren till kontrollstyrelsen
avgiva skriftlig driftsanmälan, varpå styrelsen, där hinder ej
möter, utfärdar tillståndsbevis. Är tillverkningen avsedd att omfatta
jämväl maltdricka, skall särskild ansökan om tillstånd härtill göras, varvid
skola angivas de särskilda anordningar, tillverkaren ämnar vidtaga
i syfte att förhindra, att alkoholhalten i maltdrickat kan överstiga 1.8
viktprocent (36 § maltdryckstillverkningsförordningen).
Den ur kontrollsynpunkt grundläggande bestämmelsen innefattas i
stadgandet, att tillverkare i skattefritt bryggeri skall tillse, att stamvörtstyrkan,
d. v. s. extrakthalten hos vörten vid jästens tillsättande,
icke överstiger i fråga om svagdricka 6 procent och i fråga om maltdricka
10.r» procent eller understiger 4 procent. Åtgärd, varigenom stamvörtstyrkan
ändras — vilket kan ske genom att efter vörtens jästning
extraktgivande ämnen tillsättas eller ock spädning verkställes — får allenast
vidtagas i närvaro av den vid bryggeriet förordnade tillsyningsmannen
(37 § 1 morn.). För att sätta tillsyningsmannen i tillfälle att kontrollera
brygdernas stamvörtstyrka, åligger det tillverkaren att minst 6 timmar
föro början av värjo brygd göra skriftlig anmälan till kontrolltjänstemannen
örn tiden för brygden och örn den tid, då vörten antages
vara färdig för tillsättning av jäst (38 §). Tillverkare i skattefritt bryggeri
är vidare skyldig att föra bryggjournal, i vilken för varje brygd an
-
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
tecknas myckenheten använda råämnen, stamvörtstyrka, vörtmängd
och myckenheten färdig maltdryck (40 §). Handelsböcker med tillhörande
verifikationer skola hållas tillgängliga för kontrollstyrelsen eller dess
ombud, så ock för Överkontrollör (6 § 3 morn.).
Före den 15 i månaden näst efter utgången av varje kvartal skall tillverkaren
till kontrollstyrelsen insända av tillsyningsmannen bestyrkt utdrag
ur bryggjournalen och samtidigt såsom bidrag till kostnaden för
kontroll vid bryggeriet å statsverkets giroräkning i riksbanken inbetala
ett belopp, motsvarande vid bryggeri, där maltdricka må tillverkas, 1
krona men eljest 50 öre för varje helgfritt dygn, varunder tillståndsbevis
vid bryggeriet under kvartalet varit gällande. Uppgår maltavverkningen
under nämnda tid i medeltal till mer än 60 kilogram för helgfritt
dygn, skall tillverkaren dessutom erlägga ''A öre för A''arje kilogram av
den myckenhet malt, varmed avverkningen överstiger en efter 60 kilogram
örn dygnet beräknad avverkning (41 § 1 morn.).
Beträffande de uppgifter, som åvila överkontrollörer och tillsyningsman
äro bestämmelser meddelade i Kungl. Maj :ts instruktion för tjänstemännen
vid kontrollen över maltdryckstillverkningen den 27 juli 1923 (nr 336). Enligt
i instruktionen givna bestämmelser är riket indelat i 15 överkontrollörsdistrikt,
vilka tillika utgöra distrikt för kontrollen över brännvinstillverkningen.
Kontrollstyrelsen förordnar årligen för tiden 1 juli—30 juni
överkontrollörer till det antal, som svarar mot antalet distrikt, samt därjämte
högst tre överkontrollörer. Av de sålunda förordnade inkallar styrelsen
en för varje distrikt att tjänstgöra tills vidare under högst ett år. Överkontrollör
är inför kontrollstyrelsen närmast ansvarig för den lokala tillsynen
ÖArer maltskattebestämmelsernas efterlevnad inom distriktet, över
vars kontrollpersonal han utÖAmr chefskapet. Han är skyldig att årligen
aATlägga a-isst antal kontrollbesök Aud ATarje tilUerkningsställe. Beträffande
de skattefria bryggerierna gällde tidigare, att dylikt bryggeri skulle
av honom besökas en gång varje kvartal, men, sedan kontrollstyrelsen
genom i instruktionen år 1928 vidtagen ändring erhållit befogenhet att
bestämma den utsträckning, i vilken besöken i dessa bryggerier skola
äga rum, har styrelsen föreskrivit, att ÖA-erkontrollör skall besöka skattefritt
bryggeri i allmänhet allenast tA’a gånger årligen. Vid Ararje kontrollbesök
har han att granska bryggjournalen och tillgängliga utdrag ur
denna. Då möjlighet därtill grees, skall han vid besöket fastställa extraktutbytet
för då företagen brygd och därATid tillse, att detsamma icke
väsentligen avviker från det vid bryggeriet eljest vanligen förekommande,
ävensom avprova vörtstyrkan av en brygd vid jästens tillsättande.
Därjämte skall han, i den mån han finner sådant erforderligt och lämpligen
kunna ske, Arerkställa alkoholproA- å färdig maltdryck, Aulket med utgångspunkt
från den i bryggjournalen lämnade uppgiften om stamvörtstyrkan
sker med s. k. dubbel sackarometerbestämning. Enligt på senare
tid avr kontrollstyrelsen meddelade föreskrifter skall överkontrollören nå
-
7
Kungl. Majlis proposition Nr 168.
gon gång'' under året även föranstalta om insändande av prov å färdig
maltdryck till kontrollstyrelsens laboratorium, där maltdryckens alkoholhalt
och stamvörtstyrka på kemisk väg fastställas samt — i fråga örn
maltdryck, som författningsenligt icke får innehålla sackarin — sackarinundersökning
äger rum.
Vid varje skattefritt bryggeri tjänstgör en tillsyningsman. Denne kan
samtidigt vara tilldelad tjänstgöring vid flera bryggerier å samma ort;
särskilt å landsbygden måste emellertid med hänsyn till avståndsförhållandena
räknas med en tillsyningsman för varje bryggeri. Tillsyningsmännen
förordnas av kontrollstyrelsen för tillverkningsår (1 oktober—30
september) till erforderligt antal för varje tjänstgöringsområde (kommun);
deras fördelning å de olika bryggerierna bestämmes av överkontrollören.
Utöver det antal, som betingas av antalet bryggerier, förordnas i regel
ytterligare tillsyningsman att vid behov inträda i tjänst.
Tillsyningsman skall inom sitt tjänstgöringsområde hava tillsyn över
att gällande föreskrifter rörande tillverkning och beskattning av maltdrycker
efterföljas. Hans huvudsakliga uppgift vid bryggeri är att tillse,
att tillverkaren icke överskrider förbudet att tillsätta jäst till vört
av högre extrakthalt än 6 procent (för maltdricka 10.5 procent) eller lägre
extraktlialt än 4 procent. För sådant ändamål har han att minst två
gånger i veckan besöka bryggeriet, varvid besöken böra avpassas så, att
han kan närvara vid och kontrollera vörtens provning före jästens tillsättande,
vilken provning sker med sackarometer. Dessutom skall tillsyningsmannen
vid besöken granska bryggjournalen och göra anteckning
därom i journalen samt verkställa extraktutbytesberäkning för varje
brygd. Då anledning föreligger misstänka, att maltdryck, som från
bryggeri utlämnas, icke är lagenlig, samt eljest då kontrollstyrelsen eller
Överkontrollör lämnat anvisning därom, har tillsyningsman att taga
prov av maltdryck och insända detsamma till kontrollstyrelsens laboratorium
för undersökning.
Enligt 3 § kungörelsen den 27 juli 1923 (nr 339) med bestämmelser angående
arvode och ersättning åt tjänstemännen vid kontrollen över maltdrycks-
och brännvinstillverkningen — vilka bestämmelser ansluta sig till
vissa av 1923 års riksdag godkända grunder — äger tillsyningsman vid
skattefritt bryggeri under tjänstgöringstiden åtnjuta arvode med 1 krona
för dag för varje bryggeri; dock har kontrollstyrelsen rätt att bestämma
lägre arvode. Med stöd av sistberörda stadgande har kontrollstyrelsen på
grund av kontrollgöromålens begränsade omfattning ansett sig i regel
böra reducera arvodet till 75 öre för dag. Å arvodet utgår dyrtidstilllägg
enligt vad som gäller för befattningshavare med oreglerad avlöning,
enligt, kontrollstyrelsens bestämmande dock ej meri mer än hälften av det
i varje särskilt fall eljest beräknade tillägget. Tillsyningsmans avlöning
utbetalas kvartalsvis av vederbörande länsstyrelse enligt av överkontrollören
attesterad räkning.
Kostnaderna
för det nuvarande
kontrollsystemet.
Skäl för omläggning
av
kontrollsystemet.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
Det för de skattefria bryggerierna tillämpade kontrollsystemet åsamkar
statsverket betydande kostnader. Med avseende härå har kontrollstyrelsen
i sin förenämnda skrivelse lämnat följande redogörelse.
De skattefria bryggeriernas antal, vilket under de senare åren oavbrutet
okat, utgjorde for närvarande 548, och antalet för innevarande tillverknmgsar
forordnade tillsyningsman 655. Enbart handliavandet av en
sa betydande kontrollpersonal medförde ett icke ringa arbete för kontrollstyrelsen
och överkontrollörerna. Utbetalningen av avlöningen till
tillsynmgsmännen, vilket bestyr åvilade länsstyrelserna, syntes även
innebära ett åtminstone i vissa fall icke oväsentligt tillskott i'' dessas arbetsbörda.
Vad beträffade kostnaderna för kontrollen vid de skattefria
bryggerierna, hade verkställd undersökning givit vid handen, att utgifterna
för arvoden och dyrtidstillägg till tillsynmgsmännen för närvarande
kunde beräknas uppgå till sammanlagt omkring 178,000 kronor, varav
omkring 155,000 kronor för arvoden och omkring 23,000 kronor för dyrtidstillägg.
Lades härtill den på de skattefria bryggerierna belöpande andelen i
kostnaderna för överkontrollörernas arvoden, dyrtidstillägg, ersättningar
för expeditionskostnader samt resekostnads- och traktamentsersättningar,
vilken andel syntes kunna approximativt beräknas till en tredjedel av
dessa kostnader sammantagna och för närvarande uppskattas till inemot
50,000 kronor, skulle alltså den sammanlagda kostnaden för kontrollen
belöpa sig till i ruut tal 225,000 kronor. Även örn härifrån droges det
belopp, som inflöte till statsverket på grund av tillverkarnas skyldighet
att på i det föregående omnämnt sätt bidraga till bekostandet av kontrollen
och som för närvarande kunde uppskattas till i runt tal 90,000 kronor,
återstode likväl en beräknad kostnad, åvilande staten, av cirka 135,000
kronor. Härvid vore dock icke tagen i betraktande den andel i utgifterna
för Ivon troi 1st yreisen. som kunde anses falla på styrelsens befattning med
kontrollen över de skattefria bryggerierna. Statens kostnader för sagda
kontroll vöre i allt fall betydande särskilt i betraktande av att någon
skatt å den tillverkade varan icke inflöte från de kontrollerade företagen.
Att märka vore också, att kontrollkostnaderna vore stadda i stegring, i
samma mån som antalet skattefria bryggerier och tillverkningsdygn vid
dessa ökade. Beträffande ökningen av den skattefria maltdryckstillverkningen
har kontrollstyrelsen hänvisat till efterföljande tablå:
Tillverknings- |
Antal |
Antal tillverk- |
Tillverkat |
år |
bryggerier |
ningsdygn |
svagdricka hl. |
1922/1923 .................... |
387 |
107.737 |
553,353 |
1923/1924 .................... |
406 |
114,897 |
638,631 |
1924/1925 .................... |
415 |
1 18,628 |
739,778 |
1925/1926 .................... |
446 |
126,114 |
785,134 |
1926/1927 .................... |
485 |
137,035 |
895,486 |
1927/1928 .................... |
511 |
148,630 |
954,056 |
1928/1929 .................... |
531 |
155,139 |
1.084,485 |
1929/1930 .................... |
540 |
1 57,785 |
1,158,882 |
1930/1931 (prehm.) .... |
5 4 5 |
160,433 |
1.061,365 |
Kontrollstyrelsen har i sin föreliggande skrivelse uttalat, att de erfarenheter,
som numera vunnits rörande den hittillsvarande kontrollen vid
de skattefria bryggerierna, givit vid handen, att en eftersyn rörande dennas
anordning bör komma till stånd. En dylik åtgärd har styrelsen an
-
Kungl. Majlis ''proposition Nr 168.
i)
sett särskilt under nuvarande förhållanden vara motiverad jämväl med
hänsyn till nödvändigheten av att tillse, att alla möjligheter tillvaratagas
för nedbringande av statens utgifter för skattekontrollen.
Under hänvisning till att den nu tillämpade kontrollen vid de skattefria
bryggerierna påkallade en omfattande organisation och droge betydande
kostnader har kontrollstyrelsen ifrågasatt, huruvida kontrollsystemet
vore i motsvarande grad effektivt, samt härutinnan anfört följande
:
»Som ovan nämnts, består det huvudsakliga kontrollmomentet dari, att
tillsyningsmannen, i den mån han är närvarande i bryggeriet, övervakar,
att jäst icke sättes till vört av högre respektive lägre extrakthalt än
som är medgivet i maltdryckstillverkningsförordningen. Då tillsyningsmannen
icke har skyldighet att besöka bryggeriet mer än i allmänhet
två gånger i veckan, måste det, åtminstone för de större skattefria bryggeriernas
vidkommande, inträffa, att en del brygder undandragas hanskontroll
i berörda hänseende. Den av tillsyningsmannen utövade kontrollen
erbjuder vidare ingen säker garanti emot att icke en tillverkare,,
utan att därom göra föreskriven anmälan, efter tillsyningsmannens provning
av vörten vidtager åtgärd med jäsande vört eller färdig maltdryck,
varigenom den vid provningen fastställda stamvörtstyrkan ändras. En
dylik åtgärd kan bestå i tillsättning till vörten eller drycken av extraktgivande
ämnen, t. ex. socker och sirap, eller ock däri att vört eller maltdryck
spädes med vatten. Den färdiga maltdrycken kan genom sådant
förfarande bliva olaglig, och styrelsen har nödgats konstatera, att, trots,
systemet med en vid varje bryggeri anställd kontrolltjänsteman, förseelser
av detta slag kunnat förekomma i icke ringa omfattning. Sedan till
styrelsens förfogande numera står ett väl utrustat laboratorium, har det
blivit möjligt för styrelsen att anordna en ganska omfattande analyskontroll
å maltdrycksprov, vilka stickprovsvis eller vid direkt misstanke
örn olaglighet hos tillverkad maltdryck av Överkontrollör eller tillsyningsman
tagas och insändas till kontrollstyrelsen. Enbart under de tre senaste
tillverkningsåren hava genom analys å styrelsens laboratorium av insända
prov å maltdrycker från de skattefria bryggerierna uppdagats 110
förseelser, vilka beivrats genom anmälan till åtal eller meddelande av varning.
Undersökningen av stickprovsvis tagna maltdrycksprov har därför
kommit att framstå såsom ett mycket verksamt kontrollmedel, vars
anlitande i ökad omfattning visat sig välbehövligt.»
På grund av de anförda omständigheterna har kontrollstyrelsen kommit
till den uppfattningen, att en ändring i den nuvarande kontrollen vid
de skattefria bryggerierna är förtjänt att tagas i allvarligt övervägande.
Till stöd för en omläggning av kontrollsystemet har styrelsen vidare anfört:
»Utvecklingen
under tiden efter den nuvarande kontrollens tillkomst
för snart 30 år sedan har i många avseenden medfört förändrade förhållanden,
varigenom de allmänna betingelserna i fråga om kontrollens anordnande
numera te sig annorlunda. Tillverkningen i svagdricksbryggerierna
bedrevs då i allmänhet under ganska primitiva förhållanden, och
tillverkarna saknade i många fall förutsättningar att utan en lokal kontrolltjänstemans
direkta tillsyn och handledning efterleva maltdrycksförfattningarnas
bestämmelser, vilka djupt ingrepo i tillverkarnas dit
-
10
Föreslagen
omläggning
av kontrollsystemet.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
tillsvarande obegränsade _ frihet med avseende a tillverkningens bedrivande.
Svagdricksindustrien befinner sig numera på ett högre plan, även
om allt)arnt anmärkningar i manga fall kunna framställas mot densamma
särskilt i hygieniskt avseende. Tillverkarnas kunskap på området
samt förmåga att föra kontrollhandlingar oell eljest iakttaga gällande
kontrollföreskrifter med. avseende å tillverkningens'' bedrivande hava förbättrats.
Vidare medgiva de nutida kommunikationerna bättre möjligheter^
för kontrollmyndigheten än förut att genom inspektioner av annan
än pa platsen boende funktionär kunna utöva tillsyn vid bryggerierna.
Av betydelse är också, att det kontrollmoment, som ligger i allmänhetens
och konkurrenters intresse av att beivra inträffade fall av olaga tillverkning
och försäljning, numera gör sig gällande på ett mera framträdande
sätt än tillförene. Styrelsen vill även åberopa, att varken i Danmark eller
Aorge kontroll över maltdrycksbeskattningen och tillsyn å efterlevnaden
av givna bestämmelser angående alkohol- eller stamvörtstyrka hos maltdrycker
utövas genom särskilda vid bryggerierna anställda kontrolltjänstemän.
Kontrollbesök avläggas i bryggerierna med vissa längre
mellantider av tjänstemän, anställda hos den centrala kontrollmyndigheten,
vilka granska föreskriven bokföring samt i mån av behov taga
prov av färdig maltdryck för undersökning rörande dess laglighet.»
Av det anförda har kontrollstyrelsen dragit den slutsatsen, att det nuvarande
kontrollsystemet med särskilda tillsyningsman vid de skattefria
bryggerierna utan äventyrande av statens skatteintresse och utan olägenheter
ur nykterhetssynpunkt kan avvecklas och utbytas mot en mera omfattande
systematisk analyskontroll å de färdiga maltdryckerna, kompletterad
med vissa andra kontrollmoment. Det av styrelsen sålunda tilltänkta
kontrollsystemet för de skattefria bryggerierna skulle, enligt vad
styrelsen anfört, gestalta sig på i huvudsak följande sätt:
»1. Tillverkare skall såsom hittills vara skyldig att, dä bryggeriet
skall sättas i gång eller i början av ett tillverkningsår fortfarande vara
i verksamhet, till kontrollstyrelsen ingiva driftsanmälan.
2. Bryggerierna ställas i kontrollhänseende direkt under överkontrollörs
tillsyn.
3. Tillverkare skall föra bryggjournal, i vilken meddelas uppgifter av
i huvudsak samma slag som för närvarande. Utdrag ur bryggjournalen
skall av tillverkaren kvartalsvis insändas till överkontrollören i två
exemplar, av vilka det ena är avsett för kontrollstyrelsen. För beredande
av möjlighet att öva kontroll å uppgifterna i bryggjournalen örn använda
råämnen bör sådan tillverkare, som enligt lag icke är skyldig föra
handelsböcker, åläggas att hålla sådan bokföring, att uppgifter örn inköpta
partier av olika råämnen därur kunna inhämtas.
4. Tillverkare skall minst ett dygn före varje brygd till överkontrollören
insända brygdanmälan; sådana anmälningar må på en gång kunna
göras för en tidrymd av högst en månad.
5. Det skall åligga Överkontrollör att, såvida annorlunda icke bestämmes,
minst fyra gånger årligen besöka varje skattefritt bryggeri i distriktet.
Därvid har han
att i den utsträckning, kontrollstyrelsen bestämmer, taga prov å färdiga
maltdrycker samt insända dem till kontrollstyrelsens laboratorium
för undersökning;
Kungl. Majus proposition Nr 168.
11
att granska bryggjournalen och. utdragen ur densamma samt i mån av
behov kontrollera, att däri införda uppgifter örn använda råämnen i huvudsak
överensstämma med uppgifterna i handelsböckerna eller i ovan
under punkt 3 omförmäld bokföring örn inköpen därav;
att med ledning av bryggjournalens uppgifter stickprovsvis verkställa
erforderliga ex tråk tu tb y tes b er äkni n ga r för att kontrollera, att icke extraktutbytet
mera väsentligt avviker från det eljest vid bryggeriet vanligen
förekommande, ävensom, då tillfälle därtill erbjuder sig, avprova
vörtstyrkan av en brygd vid jästens tillsättande; samt
att tillse, att kärl, innehållande maltdryck, vid utlämningen äro, i enlighet
med vad därom är föreskrivet, stämplade och, i förekommande fäll,
försedda med etikett.
Då kontrollen väsentligen skulle grunda sig å analyser av tagna maltdrycksprov,
komme densamma att medföra verkställandet av ett betydande
antal kemiska maltdrycksanalyser, vilka det närmast skulle ankomma
på kontrollstyrelsens laboratorium att utföra. Ett önskemål vore givetvis
att i möjligaste mån kunna inskränka insändandet dit av maltdrycksprov.
Kontrollstyrelsen anser sig böra omnämna, att det är styrelsens
avsikt att fullfölja vissa redan påbörjade undersökningar och försök i
syfte att kunna överflytta någon del av analysverksamheten å överkontrollörerna,
vilka i så fall skulle hava att själva utföra approximativa
bestämningar å stamvörtstyrka och alkoholhalt hos av dem tagna maltdrycksprov.
För sådant ändamål skulle överkontrollörerna utrustas med
vissa för dylika undersökningars verkställande erforderliga hjälpmedel
av enklare beskaffenhet. Därest av Överkontrollör utförd dylik undersökning
av maltdrycksprov utvisade, att maltdrycken icke stöde i strid
mot gällande bestämmelser, skulle provet icke vidaresändas till kontrollstyrelsens
laboratorium. Framginge däremot av över kontrollörens undersökning,
att maltdrycksprovet vore olagligt eller på gränsen till att vara
detta, skulle prov av drycken insändas till nämnda laboratorium, som
hade att verkställa den slutgiltiga undersökningen för avgörande av huruvida
anmälan till åtal skulle ske eller icke. Styrelsen vill dock framhålla.
att även med ett dylikt system för undersökning av maltdrycksprov
en icke obetydlig ökning av arbetet å laboratoriet icke kan undvikas
genom tillkomsten av den föreslagna analyskontrollen, vilken enligt styrelsens
mening låter sig väl genomföras även utan anlitande på nyss antytt
sätt av överkontrollörerna.
Vissa undantagsfall kunna tänkas förekomma, i vilka en skärpning av
den ovan skisserade kontrollen kan bliva erforderlig. Detta gäller framför
allt, då fråga är om en tillverkare, som genom upprepade förseelser
mot maltdryckstillverkningsförordningen eller på grund av densamma
givna bestämmelser ådagalagt opålitlighet. T sådant fall skulle kontrollstyrelsen
äga befogenhet att stidla bryggeriet under tillsyn av en särskild
tillsyningsman, vilket för tillverkaren skulle medföra skyldighet att
erlägga förhöjd kontrollkostnadsersättning. Föreskrift i liknande syfte
fanns på sin tid meddelad i den numera upphävda förordningen den 19
maj 1922 (nr 210) angående beskattning av socker. Anlitande av särskild
tillsyningsman torde även bliva ur kontrollsynpunkt erforderligt
beträffande bryggerier, sorn tillverka maltdricka, i vilket lall tillverkaren
jämväl skulle hava att, i likhet med vad för närvarande gäller, vidkännas
förhöjning i nyssnämnda ersättning. Sistberörda anordning saknar
åtminstone för närvarande nämnvärd betydelse, enär allenast 4 av
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
Minskning i
kcntrollkost*
nader vid
omläggningens
genom
för ande.
Tillverkares
skyldighet att
bestrida
kontrollkostnader.
de 548 skattefria bryggerier, som nu äro i gång, sökt och erhållit tillstånd
att tillverka maltdricka.»
Vid genomförande av den föreslagna omläggningen av kontrollen vid
de skattefria bryggerierna skulle, enligt vad kontrollstyrelsen framhållit,
besparas kostnaderna för dels arvoden till tillsyningsmännen med förenämnda
belopp av omkring 155,000 kronor och dels dyrtidstillägg härå
med omkring 23,000 kronor eller tillhopa omkring 178,000 kronor. Å andra
sidan skulle omläggningen medföra ökade kostnader för överkontrollörernas
verksamhet ävensom för analyser och andra kontrollgöromål hos
kontrollstyrelsen. Med hänsyn till att överkontrollörerna i högre grad
än för närvarande skulle tagas i anspråk för utövande av tillsyn över
den skattefria maltdryckstillverkningen, har kontrollstyrelsen ansett statens
kostnader för densamma kunna approximativt beräknas så, att
hälften av kostnaderna för arvoden, dyrtidstillägg och ersättningar
för expeditionskostnader samt resekostnads- och traktamentsersättningar
till överkontrollörerna borde anses falla på kontrollverksamheten vid de
skattefria bryggerierna. Då verkställd undersökning givit vid handen,
att sagda kostnader i sin helhet för närvarande kunde beräknas uppgå
till omkring 146,000 kronor för år, vilket belopp till följd av kostnaderna
för det utökade antalet inspektionsresor till de skattefria bryggerierna
kunde efter kontrollens omläggning antagas komma att stiga med omkring
15,000 kronor till omkring 161,000 kronor, skulle alltså på de skattefria
bryggerierna belöpa i runt tal 80,000 kronor. För förstärkning av
arbetskrafterna i kontrollstyrelsens laboratorium har styrelsen med hänsyn
till den utvidgade analyskontrollen räknat med en kostnadsökning av
2,000 kronor. Kontrollstyrelsen har på grundval av dessa uppskattningar
ansett den av omläggningen föranledda kostnadsminskningen i dess helhet
kunna beräknas till omkring 160,000 kronor. Härvid har bortsetts från
de smärre kostnadsökningar, som kunna uppstå av ett eventuellt anlitande
i enstaka fall av tillsyningsman, där så kan bliva erforderligt. I
I 41 § 1 mom. maltdryckstillverkningsförordningen äro, som förut
antytts, bestämmelser meddelade i fråga örn tillverkares skyldighet att
bestrida kostnader för kontrollen. Körande tillkomsten av nu gällande bestämmelser
härutinnan torde få erinras örn följande. 1902 års maltskattekommitté
hade i sitt betänkande utgått från att tillverkarna i de
skattefria bryggerierna skulle bidraga med omkring hälften av kontrollkostnaden.
I sådant hänseende blev i 1903 års maltdryckstillverkningsförordning
viss avgift för dem föreskriven (''i-i öre per kilogram använt
malt), vilken var beräknad efter en kontrollkostnad av 20 kronor i månaden,
motsvarande tillsyningsmännens arvode. Sedan erfarenheten givit
vid handen, att tillsyningsmännen med hänsyn till de begränsade arbetsuppgifterna
kunde åtnöjas med en ersättning av 15 kronor i månaden, be
-
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
stämdes genom beslut vid 1907 års riksdag det tillverkaren åvilande kontrollkostnadsbidraget
till 30 öre för varje helgfritt dygn, med skyldighet
för tillverkaren att erlägga en tilläggsavgift av 1/a öre per kilogram folden
del av maltavverkningen vid bryggeriet, som för kvartal räknat översteg
en efter 60 kilogram örn dygnet beräknad medelavverkning. I samband
med den år 1920 vidtagna höjningen av tillsyningsmans arvode till
högst 1 krona örn dagen bestämdes kontrollkostnadsbidraget till 50 öre
för dygn, med bibehållande av nämnda tilläggsavgift. Dessa bestämmelser,
vilka icke undergingo någon ändring, då tillsyningsmännen även
kommo i åtnjutande av dyrtidstillägg, gälla fortfarande med. allenast den
år 1928 vidtagna ändringen, att tillverkare i bryggeri, där maltdricka må
tillverkas, har att såsom kontrollkostnadsbidrag erlägga, i stället för 50
öre, 1 krona för varje helgfritt dygn.
De av tillverkarna vid skattefria bryggerier erlagda kontrollkostnadsbidragen
hava, enligt vad kontrollstyrelsen uppgivit, för de senare tillverkningsåren
uppgått till följande belopp:
1 Tillverkningsår |
Influtna kontroll-kostnadsbidrag |
Därav tilläggsavgift för maltavverk- j |
! |
kr. |
Antal bryggerier Kronor |
1926/1927
1927/1928
1928/1929
1929/1930
1930/1931
76,001: 76 170 7,528
81,774:68 158 7,572
87,181: +5 195 8,815
91,653: 45 232 10,760
90,830:86 190 8,862
Kontrollstyrelsen har framhållit, att, därest det nu väckta förslaget örn
tillsyningsmännens avskaffande komme till genomförande, detta enligt
styrelsens mening icke borde medföra, att tillverkarna vid de skattefria
bryggerierna befriades från skyldigheten att bestrida kostnad för kontrollen.
Att tillverkarna på sin tid icke ålagts vidsträcktare dylik ersättningsskyldighet
än vad som motsvarade viss del av tillsyningsmännens
arvode, finge ses mot bakgrunden av, dels att kontrollen vid dessa bryggerier
ansetts huvudsakligen ankomma på tillsyningsmännen, dels att
tillverkarnas i allmänhet svaga ekonomiska ställning icke synts medgiva,
att de belastades med en alltför stor utgift för kontrollkostnadens bestridande.
Det principiellt riktiga syntes dock vara, att staten av de skattefria
bryggerierna, vilka icke tillförde staten någon skatteinkomst av där
tillverkad vara, erhölle gottgörelse för kontrollkostnaden i dess helhet,
därest icke detta komme att verka oskäligt betungande. Kostnaden för
överkontrollörernas tillsyn över de skattefria bryggerierna kunde enligt
kontrollstyrelsens i det föregående återgivna beräkning uppskattas till i
runt tal 80.000 kronor. Härtill komme kostnaderna för analysers verk
-
14
Kungl. Majda proposition Nr 168.
ställande oell andra kontrollgöromål lius kontroilstyrelsen, soia berörde
den skattefria maltdryekstiilverkningen, vilka kostnader dock icke tagits
i betraktande i förevarande sammanhang.
lia det sålunda beräknade kostnadsbeloppet jämförelsevis nära överens»
stämmer med det från de skattefria bryggerierna såsom bidrag till kontrollkostnaden
inflytande beloppet, för närvarande sammanlagt omkring
90,000 kronor, Ilar kontrollstyrelsen ansett, att vid bifall till förevarande
förslag ändring icke bör vidtagas i storleken av det belopp, varmed
tillverkare i skattefritt bryggeri enligt ira gällande bestämmelser bär att
bereda statsverket gottgörelse för kontrollkostnad.
Vad angår sättet för kontrollkostnadens bestridande bar kontrollstyrelsen
funnit erfarenheterna giva vid handen, att en ändring härutinnan
i detta sammanhang torde böra komma till stånd. Styrelsen har anfört
följande:
»Beräkningen av kontrollkostnaden med visst belopp per helgfritt dygn
jämte i förekommande fall en särskild kvartalsvis utgående avgift för
viss utöver en stadgad minimiavverkning överskjutande maltförbrukning,
likaledes uträknad per helgfritt dygn, har befunnits vara en mindre
praktisk anordning, som åstadkommer besvär för tillverkarna samt åtskilligt
detaljarbete för kontrollmyndigheten med granskningen av att
kontrollkostnaden erlägges med riktiga belopp, vilket ofta medför skriftväxling
med tillverkare angående rättelsers vidtagande och dylikt. Styrelsen
för skattefria bryggeriers riksförbund har också uttalat önskvärdheten
av att bestämmelserna i förenklingssyfte måtte ändras i den riktningen,
att varje bryggeri hade att erlägga en bestämd grundavgift för
varje kvartal, under vilket bryggeri är i gång, samt dessutom en mindre
avgift för varje myckenhet av 100 kilogram malt, som avverkats. Kontrollstyrelsen
finner det också medföra fördelar, därest i stället för den
nuvarande ersättningen, beräknad efter 50 öre för helgfritt dygn, tillverkaren
skulle hava att inbetala ett fixt belopp av motsvarande storlek
för varje kvartal, varunder tillståndsbevis varit gällande vid bryggeriet.
För ett bryggeri, som varit i gång ett helt kvartal, uppgår kontrollkostnadsersättningen
enligt nu gällande bestämmelser till i genomsnitt omkring
37 kronor 50 öre för kvartalet. Kontrollstyrelsen har därför ansett
sig böra föreslå nämnda belopp såsom en dylik fix kvartalsersättning
att av tillverkaren såsom kontrollkostnadsersättning till statsverket erläggas
före den 15 i månaden näst efter utgången av kvartal, varunder
tillståndsbevis varit gällande vid bryggeriet. Där enligt vad i det föregående
nämnts, tillsyningsman för skärpning av kontrollen i vissa undantagsfall
kan komma att förordnas, torde ifrågavarande kvartalsersättning
—• i analogi med vad som för närvarande gäller för bryggerier,
i vilka maltdricka tillverkas — böra utgöra dubbla beloppet eller 75
kronor.
Beträffande den nuvarande tilläggsersättningen av % öre för varje
kilogram av den myckenhet malt, varmed avverkningen för kvartal räknat
överstiger en efter 60 kilogram för helgfritt dygn beräknad maltåtgång,
har som nämnts av skattefria bryggeriers riksförbund framförts
önskemål om att denna ersättning borde beräknas å hela maltavverkningen
och icke allenast å kvantiteter, överstigande nyssnämnda genomsnittsår -verkning. Den utvidgning av de mindre bryggeriernas skyldighet att
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168. 15
bestrida kontrollkostnader, som härigenom skulle inträda, torde dock icke
vara motiverad. Däremot anser kontrollstyrelsen i likhet med nämnda
sammanslutning,, att en avgjord förenkling av denna form för kontrollkostnadens
bestridande skulle ernås, därest ersättningsbeloppet icke beräknades
för varje kvartal å en genomsnittlig avverkning per helgfritt
dygn utan finge regleras efter tillverkningsårets utgång enligt den överavverkning
för hela tillverkningsåret räknat, som direkt framginge av
bryggjournalen. En anordning i denna riktning har även föreslagits av
en Överkontrollör. Mot den nu beräknade minimikvantiteten av 60 kilogram
malt per helgfritt dygn svarar för helt tillverkningsår i runt tal
en maltmängd av 18,000 kilogram. Verkställd undersökning har emellertid
givit vid handen, att en reglering av kontrollkostnadsersättningen på
det tilltänkta sättet skulle i jämförelse med nuvarande anordning medföra
ett något, lägre sammanlagt ersättningsbelopp till statsverket, beroende
på att i förra fallet en utjämning skei- såväl i fråga örn antalet
bryggerier med dylik avgiftsplikt som beträffande de maltkvantiteter,
som kunna drabbas av samma avgift. Den minskning i den inflytande
kontrollkostnadsersättningen, som sålunda kail inträda, har styrelsen
funnit kunna uppvägas, genom att den årliga kvantitet avverkat malt,
varutöver ersättning med V2 öre per kilogram skall utgå, bestämmes till
jämnt 15,000 kilogram.»
Kontrollstyrelsen har utarbetat förslag till de ändringar i maltdryckstillverkningsförordningen,
vilka påkallas* vid genomförande av den
ifrågasatta omläggningen av kontrollen vid de skattefria bryggerierna.
Förslaget torde få såsom bilaga (Bil. A) fogas vid statsrådsprotokollet i
detta ärende. Rörande de sålunda föreslagna ändringarna har kontrollstyrelsen
anfört följande:
Den i 5 § 2 mom. vidtagna ändringen åsyftade bland annat beredande
av befogenhet åt kontrollstyrelsen att, på sätt i det föregående anförts, i
vissa fall, då kontrollen genom överkontrollören kunde antagas bliva otillräcklig,
besluta örn anställande av tillsyningsman vid bryggeriet. Det
torde få ankomma på kontrollstyrelsen att i dylika särskilda fall meddela
erforderliga föreskrifter rörande kontrollens utövning.
I nuvarande 6 § 2 mom. hade en ändring av formell natur ansetts lämpligen
böra i detta sammanhang vidtagas såsom en följd av tillkomsten av
1929 års bokföringslag. Därjämte hade i ett nytt andra stycke införts stadgande
örn den i det föregående omförmälda skyldigheten för sådan tillverkare,
som det icke enligt nämnda lag ålåge att föra handelsböcker,
att hålla bokföring över gjorda inköp av råämnen, avsedda att komma
till användning vid maltdryckstillverkningen. Nu berörda stadgande
hade föranlett den vidtagna jämkningen i 3 mom.
Beträffande 37 § 1 mom. förutsattes, att det för tillverkarna gällande
förbudet att tillsätta jäst till vört av lägre extrakthalt än 4 procent eller
av högre extrakthalt än 6 procent i fråga örn svagdricka och 10.:. procent,
i fråga örn maltdricka skulle bibehållas, då iakttagandet härav i första
hand utgjorde grunden för att maltdrycken skulle uppfylla de stadgade
fordringarna i fråga örn stamvörtstyrka och alkoholhalt. Det i andra
stycket föreslagna stadgandet avsåge att bereda överkontrollören möjlighet
att öva tillsyn ;i att icke tillverkarna genom förfaranden med jäsande
vört eller färdig maltdryck — tillsättning av extraktgivande ämnen eller
spädning — ändrade stamvörtstyrkan så, att drycken kunde bliva olaglig.
Föreslagna
författnings
ändringar.
16
Kungl. Majlis proposition Nr 168.
Den i nuvarande 38 § stadgade skyldigheten för tillverkare i skattefritt
bryggeri att avgiva brygdanmälan hade bibehållits, ehuru densamma hädanefter
väsentligen skulle fylla ett annat syfte än hittills. Dess uppgift
skulle i främsta rummet bliva att bereda överkontrollören kännedom
örn, huruvida tillverkning av maltdrycker verkligen påginge vid bryggeriet
vid en tidpunkt, då lian avsåge att verkställa inspektion därstädes.
Yrkanden örn bibehållande av skyldigheten att avgiva brygdanmälan hade
också framställts av vissa överkontrollörer. Den tid, för vilken anmälan
örn flera brygder i en följd kunde få avgivas, hade utsträckts till
högst en månad.
I 41 § 1 mom. stadgades för närvarande skyldighet för tillverkare att till
kontrollstyrelsen kvartalsvis insända bestyrkt utdrag irr bryggjournalen.
I enlighet med vad i det föregående föreslagits, borde bestämmelsen ändras
därhän, att utdraget insändes till överkontrollören i två exemplar.
Föreskrift örn att det ena exemplaret skulle av överkontrollören insändas
till kontrollstyrelsen syntes icke behöva intagas i förordningen utan torde
böra meddelas i annan ordning, eventuellt i instruktionen för kontrolltjänstemännen.
Då det ansetts lämpligt, att överkontrollörerna även borde medverka vid
tillsynen å att kontrollkostnadsersättningen vederbörligen inbetalas av
tillverkarna, hade ändring i andra stycket av 41 § 1 mom. föreslagits
därhän, att avskrift av det kvitterade leveringsreversalet å dylik inbetalning
skulle insändas till vederbörande Överkontrollör i stället för, såsom
nu vore fallet, till kontrollstyrelsen, överkontrollören skulle sedermera enligt
särskild föreskrift hava att vidaresända honom tillhandakomna reversalavskrifter
till kontrollstyrelsen.
Enligt den i 42 § vidtagna ändringen skulle den anmälan örn tillverkningens
avslutande före utgången av til 1 s t å i id s b c v isets giltighetstid, som
för närvarande skulle avgivas till tillsyningsmannen, hädanefter i stället
insändas till överkontrollören.
Då kontrollstyrelsen ansett det nya kontrollsystemet vid de skattefria
bryggerierna lämpligen böra träda i tillämpning med ingången av nytt
tillverkningsår och tillverkningsåret för bryggerierna enligt 3 § 2 mom.
maltdryckstillverkningsförordningen räknas från och med den 1 oktober,
har styrelsen förordat, att den föreslagna förordningen örn vissa ändringar
i maltdryckstillverkningsförordningen bör gälla från och med den 1
oktober 1932. Med hänsyn till de åligganden, som enligt 41 § i förordningen
för närvarande åvila tillverkare i skattefritt bryggeri och vilka
med avseende å tiden före den 1 oktober 1932 skola fullgöras efter nämnda
dag, har styrelsen, i överensstämmelse med vad som skedde vid utfärdandet
av gällande maltdryckstillverkningsförordning, föreslagit en härav
påkallad övergångsbestämmelse.
Kontrollstyrelsen har i detta sammanhang anfört:
»I samband med de föreslagna ändringarna i maltdryckstillverkningsförordningen
vill styrelsen erinra örn att tillverkares skyldighet att för
analyskontroll tillhandahålla maltdrycksprov redan finnes reglerad genom
föreskrift i 7 § av förordningen, varest stadgas, att tillverkare skall
på anmodan kostnadsfritt tillhandahålla kontrollstyrelsen eller kontroll
-
17
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
tjänsteman erforderligt prov å vört eller maltdryck. Kontrollstyrelsen
har ansett självfallet, att detta stadgande även innefattar skyldighet för
tillverkaren att tillhandahålla för provet erforderligt förvaringskärl
(glasflaska) samt emballage härtill. Denna innebörd av stadgandet har
kommit till synes i en av kontrollstyrelsen år 1928 meddelad tillämpningsföreskrift
rörande tillvägagångssättet vid provtagning, som företages av
kontrolltjänsteman. Däri bestämmes, att provet vid försändandet bör
vara förpackat i trälåda, som jämte övrigt erforderligt emballage skall
tillhandahållas av tillverkaren. Då kontrollstyrelsen icke försport
några invändningar från till verkar håll mot fullgörandet härav och
skattefria bryggeriers riksförbund vid en under hand framställd förfrågan
förklarat sig icke hava något att erinra mot att nämnda, bestämmelse
i 7 § anses inrymma även skyldighet för tillverkare att tillhandahålla
kärl och emballage, synes icke heller i detta sammanhang uttryckligt
stadgande i förordningen behöva införas örn berörda skyldighet.»
Kontrollstyrelsen har anhållit att framdeles få till Kungl. Maj:t avgiva
förslag till de ändringar i instruktionen för tjänstemännen vid kontrollen
över maltdryckstillverkningen den 27 juli 1928 (nr 336), som påkallas
av den nu föreslagna omläggningen av kontrollen vid de skattefria
bryggerierna.
Enligt vad som meddelats i en från kontrollstyrelsen sedermera överlämnad,
den 10 februari 1932 dagtecknad promemoria har styrelsen för
avsikt att därvid föreslå även vissa jämkningar i andra avseenden i instruktionen,
vilka efter vad erfarenheten givit vid handen lämpligen borde
i detta sammanhang vidtagas. De i instruktionen givna föreskrifterna
angående beviljande av tjänstledighet åt Överkontrollör vid maltdrycks-
och brännvinstillverkningen hade sålunda befunnits böra underkastas
ändring. Detta borde i sin tur medföra reglering av överkontrollörs
rätt till avlöning under beviljad tjänstledighet. Under erinran örn att
närmare föreskrifter i sistnämnda hänseende icke funnes meddelade i kungörelsen
den 27 juli 1923 (nr 339) angående arvode och ersättning åt tjänstemännen
vid kontrollen över maltdrycks- och brännvinstillverkningen har
i promemorian vidare anförts följande:
»Enligt 2 § 2 mom. av instruktionen för tjänstemännen vid kontrollen
över maltdryckstillverkningen förordnas Överkontrollör för tiden 1 juli
30 juni (tjänstgöringsår). Av de förordnade överkontrollörerna inkallar
kontrollstyrelsen en för varje distrikt att tjänstgöra tillsvidare under högst
ett år (2 § 5 morn.). Örn Överkontrollör är hindrad att fullgöra sin tjänstgöring,
utkallas han ur tjänst, såvida icke kontrollstyrelsen finner skäl
föreligga att med stöd av 3 § 3 mom. i instruktionen bevilja honom tjänstledighet,
vartill styrelsen äger befogenhet, dock allenast för en tid av
högst en månad årligen; erfordras längre ledighet, göres anmälan därom
till Kungl. Majit. Enär bestämmelserna i 1 § 1 mom. av kungörelsen
den 27 juli 1923 (nr 339) icke föranleda därtill att Överkontrollör, som är
inkallad i tjänstgöring men i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet,
skall under tiden för ledigheten avstå någon del av det med befattningen
förenade arvodet, har beviljande av tjänstledighet åt Överkontrollör an
Tiihanq
lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 136 hafi. (Nr 168.) 2
Ändringar i
instruktionen
för kontrolltjänstemännen
m. m.
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
setts böra ske sparsamt och har allenast plägat förekomma vid styrkt
sjukdom. Tjänstledighetstidens längd Ilar också begränsats, i det att
Kungl. Majit enligt praxis icke beviljat Överkontrollör tjänstledighet för
längre tid än sammanlagt högst tre månader årligen, däri inbegripet den
ledighet, som kontrollstyrelsen enligt sin befogenhet kan hava medgivit.
Därest ledighet erfordrats för Överkontrollör av annan anledning än sjukdom
eller vid sjukdom under längre tid än tre månader årligen, har han
haft att underkasta sig utkallelse ur tjänst.
I överensstämmelse med vad som numera allmänt gäller inom statsförvaltningen
i fråga örn verkstyrelses befogenhet att meddela tjänstledighet
åt underlydande befattningshavare, torde åt kontrollstyrelsen böra
överlämnas att bevilja tjänstledighet åt Överkontrollör, även örn ledigheten
omfattar längre tid än en månad, samt att förordna örn den lediga tjänstens
uppehållande. Ändring i detta hänseende av 3 § 3 mom. av instruktionen
kommer att innelattas i ovanberörda ändringsförslag.
Vad angår överkontrollörs rätt till arvode under åtnjuten tjänstledighet,
synas uttryckliga bestämmelser härom böra meddelas i detta sammanhang.
Beträffande ersättning under ledighet på grund av styrkt sjukdom bör
härvid såsom förebild i princip tjäna den förmån av detta slag, som jämlikt
13 § 1 inom. av kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) är tillerkänd
extra ordinarie tjänsteman vid den nyreglerade statsförvaltningen. I enlighet
härmed bör Överkontrollör äga under ledighet på grund av styrkt
sjukdom uppbära två tredjedelar av sitt arvode, dock under högst sex månader.
Denna förmån bör emellertid vara förbehållen endast åt de överkontrollörer,
vilkas tjänstgöring erhållit stadigvarande karaktär. I detta
syfte bär såsom villkor för förmånens åtnjutande stadgas, att överkontrollörens
tjänstgöring skall kunna förutsättas omfatta hela året. Vid ledighet
av annan anledning än sjukdom, torde Överkontrollör böra avstå hela
arvodet.»
I enlighet härmed har i promemorian uttalats, att i förevarande ämne
borde utfärdas en föreskrift av innehåll, att Överkontrollör, som beräknas
vara inkallad under hela tjänstgöringsåret och som av behörigen styrkt
sjukdom hindras att tjänstgöra, äger att under en tid av högst sex månader
av ett och samma tjänstgöringsår eller vid sjukdom, som fortgår vid
övergången till nytt dylikt år, under högst sex månader i en följd åtnjuta
arvode med två tredjedelar av det honom eljest tillkommande arvodet,
samt att hela arvodet skall avstås, örn ledighet erfordras under längre tid
eller av annan anledning än här sagts.
I promemorian har vidare berörts frågan örn ersättning åt vikarie för
Överkontrollör under tjänstledighet. Härom har anförts följande:
»I 1 § 3 mom. av arvodeskungörelsen stadgas, att arvode och ersättning
enligt grunder, som angivas i 1 och 2 mom. av samma paragraf, skola tillkomma
jämväl vikarie, vilken kan vara förordnad för Överkontrollör. Det
må emellertid erinras, att, då tjänstledighet beviljats Överkontrollör, kontrollstyrelsen
såvitt möjligt sökt tillse, att Överkontrollör i ett intilliggande
distrikt kunnat förordnas att jämte egen befattning fullgöra överkonrollörsgöromålen
i den lediges distrikt. Tidigare erhöll Överkontrollör,
som pa detta sätt uppehöll annans befattning, icke särskild ersättning härför,
men Kungl. Majit har vid på senare tid fattade beslut örn tjänstledig
-
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
het för Överkontrollör enligt av kontrollstyrelsen gjord hemställan medgivit,
att viss dylik ersättning finge åtnjutas.»
I anslutning härtill har i promemorian uttalats, att det syntes lämpligt,
att frågan örn ersättning till Överkontrollör, som jämte egen befattning
förordnats att jämväl bestrida överkontrollörsgöromålen inom annat distrikt,
definitivt reglerades genom att i 1 § 3 mom. i arvodeskungörelsen
infördes ett stadgande av innehåll, att Överkontrollör, som förordnas att
jämte egen befattning bestrida överkontrollörsgöromålen inom annat distrikt,
skall äga åtnjuta särskild ersättning härför med en tredjedel av
honom under samma tid tillkommande arvode och ersättning för expeditionskostnader
å egen överkontrollörstjänst.
Arvodena till tillsyningsmännen bestridas från det å sjunde huvudti- Anslag till
teln uppförda ordinarie förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsav- ta^^ningsgifter,
vilket för innevarande budgetår upptagits med 350,000 kronor. avgifter.
Såsom framgår av årets statsverksproposition, sjunde huvudtiteln punkten
18, har kontrollstyrelsen i skrivelse den 21 augusti 1931 angående anslag
för budgetåret 1932/1933 hemställt, att förslagsanslaget till kontroll å
tillverkningsavgifter för nämnda budgetår måtte upptagas med oförändrat
belopp. Emellertid har styrelsen i sin föreliggande skrivelse den 21
december 1931 uttalat, att den föreslagna omläggningen av kontrollen vid
de skattefria bryggerierna komme att medföra, att ifrågavarande anslag
skulle kunna rätt avsevärt nedsättas.
Enligt vad kontrollstyrelsen uppgivit kunna kostnaderna för arvoden
till tillsyningsmännen för närvarande beräknas till omkring 155,000 kronor,
vilken utgift hädanefter skulle inbesparas. Däremot skulle tillkomma
en beräknad utgift å omkring 15,000 kronor för resekostnads- och
traktamentsersättningar på grund av det större antal kontrollbesök, som
Överkontrollör skulle hava att avlägga i skattefritt bryggeri. Den uppkommande
minskningen i belastningen å förenämnda anslag skulle alltså
utgöra omkring 140.000 kronor. Förutsatt att icke någon förändring
vidtoges i tillverkarnas nuvarande skyldighet att bestrida kontrollkostnader,
skulle således anslaget för kontroll å tillverkningsavgifter för budgetår
kunna begränsas till 210,000 kronor. Enär den föreslagna förändringen
av kontrollen icke vore avsedd att träda i tillämpning förrän den
1 oktober 1932, kunde emellertid kostnadsbesparingen icke tillfullo inträda
under budgetåret 1932/1933. Förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter
borde därför vid bifall till förevarande framställning
350,000 , 3 • 210,000
245,000 kronor.
för nämnda budgetår upptagas till
för nämnda budgetår upptagas till
I överensstämmelse med kontrollstyrelsens förslag har ifrågavarande
anslag uppförts i riksstatsförslaget för nästkommande budgetår med ett
beräknat belopp av 245,000 kronor.
Anslag till
kontrollstyrelsens
verksamhet.
20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
Till upprätthållande av kontrollstyrelsens verksamhet har riksdagen
alltsedan budgetåret 1924/1925 anvisat ett extra anslag, sorn för innevarande
budgetår utgör 23,900 kronor.
I fråga om användningen av detta anslag har Kungl. Majit den 15 maj
1931 förklarat, bland annat, att med anlitande av anslaget må hos kontrollstyrelsen
tills vidare under budgetåret 1931 1932 vara anställda
dels följande befattningshavare på extra stat med placering i angivna
lönegrader, nämligen:
Befattning Lönegrad
1 byråinspektör .................................................. B 22
1 byråingenjör ................................................... B 21
1 kanslibiträde ................................................... B 7,
dels ett juridiskt biträde med arvode av 3,000 kronor för år räknat,
dels ock, i den mån så erfordras, extra befattningshavare och sakkunniga.
I sin nyssnämnda skrivelse den 21 augusti 1931 bar kontrollstyrelsen,
då ett oavvisligt behov att alltjämt äga tillgång till de arbetskrafter, som
avlönades av det extra anslaget, jämväl under instundande budgetår
komma att föreligga, hemställt, att ifrågavarande anslag måtte för budgetåret
1932/1933 upptagas med oförändrat belopp, 23,900 kronor.
Kontrollstyrelsen har emellertid i sin skrivelse den 21 december 1931
föreslagit höjning av anslaget till kontrollstyrelsens verksamhet med
hänsyn till den ifrågasatta omläggningen av kontrollen vid de skattefria
bryggerierna. Styrelsen har därvid anfört följande:
.»På sätt i det föregående anförts, skulle kontrollstyrelsens laboratorium
tillföras ökade arbetsuppgifter genom den utvidgade analyskontrollen
å .maltdrycker, tillverkade i de skattefria bryggerierna. Viss förstärkning
av arbetskrafterna å laboratoriet blir härigenom erforderlig.
Det må här erinras, att laboratoriet ursprungligen tillkommit för utförande
av de kemiska undersökningar och bedömanden av teknisk natur,
som påkallas för kontrollstyrelsens tillsyn över efterlevnaden av den år
1918 genomförda lagstiftningen angående skattefri sprit och alkoholhaltiga
preparat och särskilt för undersökningar rörande denatureringsmedel
och denatureringsmetoder. Arbetet härmed är förbundet med en
mån.gfald löpande göromål. Men härutöver hava sedermera tillkommit
åtskilliga arbetsuppgifter, varigenom laboratoriets karaktär i viss mån
förändrats. För utövande av kontroll å efterlevnaden — framförallt i
svagdricksbryggerierna —• av gällande bestämmelser angående stamvörtstyrka
och alkoholbalt hos maltdrycker uttagas redan för närvaran
de, såsom i det föregående antytts, i viss omfattning stickprov å dylika
drycker, vilka undersökas å laboratoriet. Genom de år 1928 vidtagna
ändringarna i maltdryckstillverkningsförordningen, åsyftande att bereda
möjlighet till tillverkning av skattefritt maltdricka, har kontrollstyrelsen
vidare föranletts att anordna en fortlöpande kontroll å alkohoihalt
och stamvörtstyrka hos detta slag av maltdrycker, vilket ävenledes sker
genom undersökning å laboratoriet av insända maltdrycksprov. Sedan
genom ikraftträdandet av 1926 års brännvinstillverkningsförordning
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
21
strängare bestämmelser genomförts i syfte att mera effektivt kunna beivra
olovlig brännvinstillverkning och dit hänförlig mäskberedning, bär
i icke ringa omfattning laboratoriet tagits i anspråk för avgivande av utlåtanden,
som av polismyndigheterna begäras rörande prov å alkoholhaltiga
vätskor, som misstänkas hänföra sig till olaga hantering. Redan
genom dessa uppgifter har laboratoriet fått sig ålagt ett betydande analysarbete
vid sidan av de ursprungliga åliggandena.
Genom beslut vid 1930 års riksdag genomfördes vissa ändringar i maltdryckstillverkningsförordningen
i huvudsakligt syfte att medgiva användning
av sackarin vid tillverkning av svagdricka, under villkor att sagda
användning deklarerades på visst sätt. Jämväl detta medförde ett kontrollförfarande
genom analyser av insända maltdrycksprov. På framställning
av kontrollstyrelsen, som förklarade sig icke för det dåvarande kunna
bedöma, huruvida arbetet å laboratoriet på grund därav borde föranleda
anställandet av ytterligare ett laboratoriebiträde eller örn anlitande av
annan sakkunnig tillfällig arbetskraft vore att föredraga, vidtogs i samband
härmed för beredande av förstärkning av arbetskrafterna å laboratoriet
en höjning av det extra anslaget till upprätthållande av kontrollstyrelsens
verksamhet (VII C 4) med 3,000 kronor. I ovannämnda skrivelse
till Kungl. Majit den 21 augusti 1931 har kontrollstyrelsen hemställt, att
ifrågavarande anslag måtte i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagas
till 23 900 kronor, vari berörda belopp av 3,000 kronor till beredande av
förstärkning av laboratoriets arbetskrafter ingår.
Styrelsen får även erinra, att enligt det förslag till bestämmelser angående
användande av sackarin i läskedrycker, som kommerskollegium och
kontrollstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 2 februari 1931 avgivit,
vissa nya arbetsuppgifter, avseende analysering av inkommande prov å
läskedrycker, skulle vid bifall till förslaget komma att åvila laboratoriet.
Ämbetsverken ansågo dock, att någon direkt förstärkning av laboratoriets
arbetskraft på grund härav näppeligen skulle bliva erforderlig. Att dessa
göromål likväl skulle innebära ett icke obetydligt tillskott i arbetet, torde
vara givet. Ämbetsverkens förslag har emellertid ännu icke föranlett något
beslut från statsmakternas sida.
Skulle nu till samtliga här berörda arbetsuppgifter även i huvudsak
läggas den på grund av förändringen av kontrollen vid de skattefria
bryggerierna erforderliga, mera omfattande analyskontrollverksamheten,
skulle den samlade ökningen i laboratoriets arbetsbörda enligt kontrollstyrelsens
mening väl kunna motivera inrättandet av en ny ordinarie
tjänst å laboratoriet, vilken med hänsyn till de kvalifikationer, som måste
fordras av dess innehavare, icke bör placeras i lägre lönegrad än den
tjugoförsta. I avvaktan på säkra erfarenheter om de krav på arbetskraft,
som de nya uppgifterna komma att ställa å laboratoriet, finner kontrollstyrelsen
sig dock för närvarande icke böra göra annan hemställan, än
att ovannämnda extra anslag måtte vid bifall till föreliggande förslag
höjas med ytterligare 2,000 kronor till 25,900 kronor, varigenom styrelsen
skulle bliva i tillfälle att, utöver laboratoriets ordinarie personal, kunna
anställa en amanuens i lönegrad 18 med heltidstjänstgöring.»
I det framlagda riksstatsförslaget för budgetåret 1932/1933 har, i enlighet
med konlrollstyrelsens förslag, till upprätthållande av styrelsens verksamhet
beräknats ett belopp av 25,900 kronor.
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
Yttranden
över kontrollstyrelsens
förslag.
Över kontrollstyrelsens förslag till omläggning av kontrollen vid de
skattefria bryggerierna har styrelsen infordrat yttranden från vissa överkontrollörer,
vilka samtliga tillstyrkt förslaget; en av dem har dock ansett,
att det föreslagna kontrollsystemet icke horde definitivt fastställas
utan allenast antagas för tillämpning försöksvis under viss tid, förslagsvis
3 år. Styrelsen för skattefria bryggeriers riksförbund har i ett till kontrollstyrelsen
avgivet yttrande över förslaget förklarat sig icke hava något
att erinra mot detsamma. Icke heller styrelsen för svenska bryggareföreningen,
som jämväl beretts tillfälle att uttala sig över förslaget, har
framställt någon anmärkning däremot.
DeV<ohefen”*1*'' ^en * maltdryckstillverkningsförordningen föreskrivna kontrollen över
tillverkningen vid de skattefria bryggerierna, i vilken främst ingår övervakandet
av att skattepliktiga maltdrycker icke framställas vid dessa
bryggerier, utövas av överkontrollörer och tillsyningsmän under överinseende
av kontrollstyrelsen. Den löpande kontrollen handhaves närmast av
tillsyningsmännen, som genom besök vid bryggerierna följa tillverkningen.
I viss omfattning utövas kontroll å färdiga skattefria maltdrycker genom
analys å maltdrycksprover, som insändas till kontrollstyrelsens laboratorium.
Kontrollstyrelsen har nu framlagt förslag örn en genomgripande omläggning
av ifrågavarande kontrollsystem. Till grund för förslaget ligger
den uppfattningen, att det nuvarande kontrollsystemet visserligen i
stort sett fungerar tillfredsställande men att det är förbundet med en alltför
omfattande organisation och åsamkar statsverket höga kostnader, vilka
knappast kunna anses stå i rimligt förhållande till kontrollens effektivitet.
Förslaget innebär i huvudsak, att tillsyningsmännen indragas, att bryggerierna
i kontrollhänseende ställas direkt under överkontrollörernas tillsyn
samt att en mera omfattande systematisk analyskontroll å de färdiga maltdryckerna
införes, kompletterad med vissa andra kontrollmoment. En sådan
omläggning har kontrollstyrelsen ansett kunna vidtagas utan äventyrande
av statens skatteintresse och utan olägenheter ur nykterhetssynpunkt.
Ett genomförande av kontrollstyrelsens förslag skulle enligt styrelsens
beräkning innebära en betydande årlig kostnadsbesparing. Sålunda skulle
inbesparas kostnader för arvoden till tillsyningsmän med omkring 155,000
kronor samt kostnader för dyrtidstillägg med omkring 23,000 kronor.
Däremot skulle kostnaderna för överkontrollörernas tjänsteresor ökas
med omkring 15,000 kronor, varjämte viss förstärkning av arbetskrafterna
å kontrollstyrelsens laboratorium skulle bliva erforderlig, medförande en
merkostnad av 2,000 kronor. Omläggningen skulle alltså i sin helhet möjliggöra
en årlig kostnadsminskning av omkring 160,000 kronor.
De kostnader för kontrollverksamheten vid de skattefria bryggerierna,
som efter omläggningens genomförande alltjämt skulle kvarstå, hava av
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
kontrollstyrelsen uppskattats till omkring 80,000 kronor om året, vartill
skulle komma vissa till särskilt belopp ej beräknade kostnader för analysers
verkställande och för andra kontrollgöromål bos styrelser:
Vad angår gäldandet av ifrågavarande kostnader bar kontrollst;y reisen
uttalat, att det principiellt riktiga syntes styrelsen vara, att staten av de
skattefria bryggerierna, vilka icke tillförde staten någon skatteinkomst, erhölle
gottgörelse för kontrollkostnaden i dess helhet. Då dessa bryggeriers
bidrag till nämnda kostnad under senare år uppgått till belopp, som jämförelsevis
nära överensstämma med vad kontrollstyrelsen nu beräknar
kontrollverksamheten efter omläggningen komma att kosta, har styrelsen
icke ansett ändring böra vidtagas i storleken av det belopp, varmed tillverkare
i skattefritt bryggeri har att bereda statsverket gottgörelse för
kontrollkostnad.
Däremot har styrelsen föreslagit ändring i fråga örn sättet för ersättningens
beräkning. Ersättningen beräknas för närvarande i första hand
efter antalet helgfria dygn, under vilka tillståndsbevis vid vederbörande
bryggeri varit gällande, och motsvarar i genomsnitt för helt kvartal räknat
omkring 37 kronor 50 öre. För ernående av större enkelhet har kontrollstyrelsen
nu föreslagit, att tillverkare i stället skall hava att erlägga
en fixerad avgift för kvartal av nämnda storlek. I undantagsfall, där
skärpning av kontrollen anses behövlig och tillsyningsman erfordras härför,
skulle ersättningen utgöra dubbla beloppet eller 75 kronor, motsvarande
nuvarande ersättning i fall, då förstärkt kontroll förekommer. Den
tilläggsersättning, som är stadgad för mera omfattande maltavverkning,
och som för närvarande utgår med ett halvt öre för varje kilogram av
den myckenhet malt, varmed avverkningen för kvartal räknat överstiger
en efter 60 kilogram för helgfritt dygn beräknad maltåtgång, skulle —
likaledes i förenklingssyfte — enligt kontrollstyrelsens förslag i stället
utgå med ett halvt öre för kilogram av en för helt tillverkningsår angiven
maltavverkning. Denna maltavverkning har kontrollstyrelsen för
ernående av ungefär samma inkomstbelopp som för närvarande föreslagit
till 15,000 kilogram.
För egen del finner jag mig böra tillstyrka kontrollstyrelsens föreliggande
förslag. Såsom styrelsen framhållit, har utvecklingen efter den
nuvarande kontrollens tillkomst för nära trettio år sedan medfört förändrade
förhållanden, vilka väsentligt påverka de allmänna betingelserna
i fråga örn kontrollens anordnande. Den kontroll, som består i undersökning
genom analys av stickprovsvis uttagna maltdrycker och som redan
nu i viss utsträckning förekommer, har visat sig synnerligen verksam,
och ett vidare utbyggande av denna analyskontroll i förening med
en utvidgad kontrollverksamhet från överkontrollörernas sida torde vara
ägnat att möjliggöra ett tillräckligt effektivt övervakande av tillverkningen.
Såsom ett vägande skäl att frångå det nuvarande systemet, där
tyngdpunkten varit lagd på kontroll på platsen genom lokala tillsynings
-
24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
män, framstår jämväl den avsevärda kostnadsminskning av omkring
160.000 kronor örn året, som därigenom skulle vinnas.
I likhet med kontrollstyrelsen finner jag icke anledning att ifrågasätta
ändring i avseende å storleken av den till statsverket utgående ersättningen
för kontrollkostnad. Däremot torde sättet för ersättningens beräkning
böra förenklas i överensstämmelse med styrelsens förslag.
I det av kontrollstyrelsen upprättade förslaget till ändringar i rnaltdryckstillverkningsförordningen
hava vissa redaktionella jämkningar
vidtagits. I likhet med kontrollstyrelsen anser jag icke behövligt, att
i förordningens 7 § uttryckligen utsäges, att tillverkare skall vara skyldig
att kostnadsfritt ställa till förfogande sådant kärl och emballage, som erfordras
för den i paragrafen omförmälda provtagningen av maltdrycker.
Enligt kontrollstyrelsens beräkning skulle ordinarie förslagsanslaget
till kontroll å tillverkningsavgifter, som för innevarande budgetår är
uppfört med 350,000 kronor, kunna minskas med 140,000 kronor för år räknat,
Då förändringen emellertid icke bör genomföras förrän vid ingången
av nästa tillverkningsår eller den 1 oktober 1932, bar kontrollstyrelsen
funnit anslagsminskningen för budgetåret 1932/1933 böra inskränkas till
105.000 kronor, varför anslaget alltså borde uppföras med 245,000 kronor.
Med hänsyn till det ökade arbetet å kontrollstyrelsens laboratorium bar
styrelsen för nämnda budgetår till upprätthållande av styrelsens verksamhet
hemställt örn ett med 2,000 kronor till 25,900 kronor förhöjt extra
anslag. I överensstämmelse med kontrollstyrelsens förslag torde anslagen
till kontrollstyrelsens verksamhet och till kontroll å tillverkningsavgifter
för nästa budgetår böra uppföras med respektive 25,900 kronor och 245,000
kronor, till vilka belopp anslagen beräknats i årets statsverksproposition.
Jag torde framdeles få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan örn
ändringar i instruktionen den 27 juli 1923 (nr 336) för tjänstemännen vid
kontrollen över maltdryckstillverkningen. Enligt vad kontrollstyrelsen
meddelat kommer styrelsen att i samband med avgivande av förslag härtill
även upptaga frågan angående utfärdande av vissa föreskrifter örn
överkontrollörs avlöningsförmåner under tjänstledighet och örn ersätt
ning vid vikariat å överkontrollörstjänst ävensom framlägga härav betingade
förslag till ändringar i kungörelsen den 27 juli 1923 (nr 339) med
bestämmelser angående arvode och ersättning at tjänstemännen vid kontrollen
över maltdrycks- och brännvinstillverkningen. I de av 1923 års
riksdag godkända bestämmelserna beträffande användningen av anslaget
till kontroll å tillverkningsavgifter, vilka bestämmelser legat till
grund för nämnda kungörelse, finnas några stadganden i nyssberörda
hänseenden ej meddelade. Utfärdande av föreskrifter härutinnan synes
— i överensstämmelse med vad som gäller med avseende å annan ickeordinarie
och i viss utsträckning även beträffande ordinarie personal i
statstjänst — böra ankomma på Kungl. Maj:t.
25
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
Föredragande departementschefen uppläser härefter det upprättade
förslaget till förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni
1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker samt
hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att
dels antaga nämnda förslag,
dels till upprätthållande av kontrollstyrelsens verksamhet
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av .............................. kronor 25,900,-
dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till kontroll
å tillverkningsavgifter
nu .................................. kronor 350,000
med ................................. » 105,000
till .................................. » 245,000.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten bifalla och förordnar, att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Heson Malm.
Bihang (ill riktdagens protokoll 1932. 1 $aml. 136 höft. (Nr 16S.)
S
Vörteus
extrakthalt
vid jästens
tillsättande
Kungl Majus proposition Nt 166.
•t,.t) KMii
Bilaga A.
Förslag
till
förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni 1923 (nr
140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.
Härigenom förordnas, att 5 § 2 morn., 6 § 2 oell 3 morn., 37 § 1 morn.,
38 41 § 1 morn. och 42 § i förordningen den 1 juni 1923 angående till
verkning
och beskattning av maltdrycker skola erhålla följande ändrade
lydelse:
5 §.
2. överinseendet å kontrollen handhaves av kontrollstyrelsen.
Den lokala kontrollen utövas av överkontrollörer med biträde vid de
skattepliktiga bryggerierna av kontrollombud. Närmare bestämmelser
angående dessa kontrolltjänstemäns antagande, befogenheter och åligganden
meddelas av Kungl. Majit.
Där kontrollstyrelsen beträffande visst skattefritt bryggeri finner erforderlig!,
att öyerkontrollören vid tillsynens utövande biträdes av särskild
kontrolltjänsteman, äger styrelsen förordna tillsyningsman vid
bryggeriet samt meddela föreskrifter angående dennes befogenheter och
åligganden.
Angående ersättning till kontrolltjänstemännen är särskilt stadgat.
I den mån denna förordning icke annorlunda bestämmer, skall kostnaden
för kontrollens utövande bestridas av statsverket.
6 $.
. ?'' förande av de i denna förordning omförmälda journaler skola
iakttagas föreskrifterna i 5 § bokföringslagen den 31 maj 1929 ävensom
de särskilda föreskrifter, som meddelas av kontrollstyrelsen.
Där tillverkare ej enligt bokföringslagen är pliktig föra handelsböckei,
skall han. hålla sådan bok, att därur kan inhämtas, huru stor mängd
malt och övriga råämnen, som inköpts för tillverkningen.
3. Tillverkare skall hålla sina handelsböcker eller bok, som i 2 mom.
sågs, jämte tillhörande verifikationer tillgängliga för kontrollstyrelsen
eller den, kontrollstyrelsen därtill befullmäktigat, så ock för Överkontrollör.
37 $.
I- Vid tillverkning av maltdryck i skattefritt bryggeri må, då jästen
tillsättes, extrakthalten hos vörten icke understiga fyra procent eller
överstiga i fråga örn svagdricka sex procent och i fråga örn maltdricka
tio och en halv procent.
m. m.
27
Kungl. Maj:ts proposition Nr 168.
Vidtages med jäsande vört eller färdig maltdryck åtgärd, varigenom
den ursprungliga extrakthalten ändras, skall tillverkaren därom göra
anmälan till överkontrollören.
Bestämmelser angående uppmätning oell numrering av jäskar samt i
fråga örn undersökning av vörtens volym- och extrakthalt ävensom föreskrifter
örn uträkning av extraktutbyte, provtagning och dylikt meddelas,
där så erfordras, av kontrollstyrelsen.
38 §.
Minst ett dygn före början av varje brygd i skattefritt bryggeri skall
tillverkaren till överkontrollören insända skriftlig anmälan örn tiden för
brygden. Tillverkare må på en gång anmäla en följd av brygder för en
tidrymd av högst en månad.
41 §.
1. Tillverkare i skattefritt bryggeri skall före den femtonde dagen i
månaden näst efter utgången av kvartal, varunder tillståndsbevis varit
gällande vid bryggeriet, till överkontrollören i två exemplar insända utdrag
av bryggjournalen och samtidigt härmed såsom ersättning för kostnaden
för kontroll vid bryggeriet å statsverket giroräkning i riksbanken
för statskontorets räkning inbetala, oavsett örn tillverkningen bedrivits
hela kvartalet eller del därav, ett belopp av 37 kronor 50 öre eller, där
jämlikt föreskrift i 5 § 2 mom. tillsyningsman varit förordnad vid bryggeriet,
ett belopp av 75 kronor. Uppgår maltavverkningen för den tid
tillståndsbevis varit gällande vid bryggeriet, till mer än 15,000 kilogram
för helt tillverkningsår räknat, skall tillverkaren dessutom inom femton
dagar efter tillverkningsårets utgång eller, då tillstånd dessförinnan upphört
att gälla, inom femton dagar efter sistnämnda tidpunkt erlägga ett
halvt öre för varje kilogram malt, varmed avverkningen överstigit nyssnämnda
myckenhet.
Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal å inbetalning, som
nu sagts, skall av tillverkaren ofördröjligen insändas till överkontrollören.
42 §.
Vill tillverkare i skattefritt bryggeri avsluta tillverkningen före utgången
av den tid, för vilken tillståndsbevis utfärdats, skall han skriftligen
anmäla detta för överkontrollören med uppgift örn dagen, då tillverkningen
kommer att avslutas; och åligger det överkontrollören att härom
lämna tillverkaren bevis samt ofördröjligen underrätta kontrollstyrelsen.
När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis
äga rum efter den tid, då enligt anmälningen tillverkningen skolat avslutas.
Brygd
anmälan.
Utdrag ur
Bryggjournal
samt erläggande
ar
kontrollkostnadsersättning.
Tillverknings
avslutande
löre tillverkningsrättens
upphörande.
Benna förordning träder i kraft den 1 oktober 1932; dock skall den äldre ikraftlydelsen
av 41 § 1 mom. även efter sagda dag äga tillämpning beträffande trädande,
förhållanden, som hänföra sig till tiden dessförinnan.