Kungl. Majlis proposition Nr 154.
1
Nr 154.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande av
byggnader för karolinska sjukhuset m. m.; given Stockholms
slott den 26 februari 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts,
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Sam. Städener.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Beg euten i statsrådet å Stockholms
slott den 26 februari 1932.
N ärvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena, friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Departementschefen, statsrådet Städener anför:
Vid anmälan den 4 januari 1932 av anslagsbehoven under riksstatens Uppförande
åttonde huvudtitel för budgetåret 1932/1933 hemställde jag under punkt lil, aVför?karoder
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition önska ejuki
ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande av bygg- liuset mnader
för karolinska sjukhuset i Stockholm m. m. för budgetåret 1932/1933
beräkna ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor. Kungl. Majit bi
föll denna min hemställan.
Bihang till riksdagens protokoll 1052. 1 sami. 124 haft. (Nr 154.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
Sedan vederbörande byggnadskommitté nu inkommit med förslag till
generalplan över Norrbackaområdets användande och med sina slutgiltiga
anslagsäskanden för nästkommande budgetår, anhåller jag att ånyo få
anmäla ärendet för Kungl. Majit.
Jag vill då först i korthet erinra örn vad i ärendet förekommit, som i
detta sammanhang kan vara av betydelse.
Proposition
till 1930 års
riksdag.
I huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1926 års sjukhuskommission
avgivet förslag avlät Kungl. Majit till 1930 års riksdag en den 14
mars 1930 dagtecknad proposition (nr 232) angående uppförande av nytt
jkliniskt sjukhus i Stockholm m. m.
Enligt denna proposition skulle ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska
sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska
institutioner uppföras å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års
riksdag upplåtits för berörda ändamål. Byggnadsföretaget skulle utföras
i tre etapper. Med iakttagande härvid av den principen, att de institutioner
och kliniker, vilkas behov av nya lokaler vore störst, i första hand
borde tillgodoses, hänfördes till den första etappen följande kliniker med
polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk, en radioterapeutisk,
en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en obstetrisk-gynekologisk klinik
ävensom ett röntgendiagnostiskt institut, vidare vissa för klinikerna
gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning, tandpoliklinik,
centrallaboratorier, badavdelning, gymnastikavdelning, apotek, desinfektionsavdelning,
kök och matsalar, tvättinrättning, begravningskapell, personalbostäder,
förråds- och verkstadslokaler ävensom ångpanneanläggning
samt slutligen en patologisk institution. I avseende å denna första
etapp innefattade propositionen hemställan, att riksdagen måtte besluta
dess utbyggande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C.
Westman upprättade ritningar och kostnadsförslag.
Med den radioterapeutiska kliniken skulle enligt propositionen sammanföras
cancerföreningens i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka,
radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig
överensstämmelse med riktlinjer, som en av Hans Majit Konungen tillsatt
kommitté i betänkande av den 23 maj 1929 avgivit och som av honom godkänts,
samt i enlighet med den närmare överenskommelse, som Kungl
Majit kunde komma att träffa med styrelsen för Konung Gustaf Vis jubileumsfond
och cancerföreningen.
Kungl. Majits förslag innehar vidare, att det nuvarande garnisonssjukhuset
i Stockholm skulle sammanslås med karolinska sjukhuset sålunda,
att förstnämnda sjukhus nedlades och för garnisonens sjuka inrättades
särskilda avdelningar för medicinska och kirurgiska fall å karolinska
sjukhuset. För övriga fall skulle däremot garnisonens sjuka erhålla vård
å det nya sjukhusets olika specialkliniker.
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
Sammanlagda antalet platser å den första etappens sjukavdelningar
skulle utgöra 900, varav 779 allmänna platser och 121 enskilda. För garnisonsavdelningen
skulle disponeras 100 av de allmänna platserna, därav
50 på medicinska och 50 på kirurgiska kliniken samt 8 av de enskilda platserna.
50 av de till 100 beräknade allmänna platserna å den radioterapeutiska
kliniken samt 7 av de enskilda platserna därstädes skulle bekostas
av medel, som skulle ställas till förfogande av cancerföreningen
och konung Gustaf V:s jubileumsfond. Av övriga 629 allmänna vårdplatser
skulle 315 avses för Stockholms stad, 110 för Stockholms län och
204 för landet i övrigt. De allmänna vårdavdelningarna skulle envar omfatta
25 sängplatser; dock skulle en vårdavdelning för septiska fall å
obstetriska kliniken omfatta endast 20 platser. De enskilda vårdavdelningarna
varierade i storlek mellan 6—13 platser.
De olika klinikerna upptogo följande platsantal å allmän vårdavdelning:
medicinska och kirurgiska klinikerna vardera 150 (utom de 50 sängarna å
garnisonsavdelningen), oftalmologiska kliniken samt öron-, näs- och halskliniken
vardera 75, obstetriska kliniken 70, gynekologiska kliniken 50 och
radioterapeutiska kliniken 100. Härtill kom en isoleringsavdelning örn 9
platser. Såsom en ledande princip vid bestämmandet av klinikernas storlek
hade gällt, att dessa icke borde omfatta större antal platser än som för
bedrivande av undervisningen vore oundgängligen erforderligt.
Totalkostnaden för sjukhusets utbyggande i första etappen uppskattades
i propositionen till 24,078,509 kronor. I detta belopp ingingo ej vissa
bidrag, som cancerföreningen och jubileumsfonden utfäst sig att lämna
till jubileumsklinikens uppförande m. m., samt ej heller kostnaderna för
uppförande av tre bostadshus för klinikchefer, vilka kostnader voro avsedda
att helt gäldas med lån samt förräntas och amorteras av influtna
hyresmedel. Av nämnda belopp, 24,078,509 kronor, beräknades 5,588,264
kronor direkt betingade av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter
samt av merutgifterna för Norrbackatomtens iordningställande.
Sistsagda summa ansågs vid beräkning av kostnaden per vårdplats höra
frånräknas totalkostnaden, enär eljest icke en med platskostnaden å sjukhus
i allmänhet jämförbar siffra erhölles.
Efter avdrag av 5,588,264 kronor från totalkostnaden, 24,078,509 kronor,
återstod ett belopp av 18,490,245 kronor. Örn denna summa fördelades lika
å var och en av första etappens 843 vårdplatser — de av cancerföreningen
och jubileumsfonden bekostade 57 platserna äro härvid frånräknade —
erhölles en platskostnad av 21,934 kronor.
Till kostnaden för sjukhusets uppförande skulle staten, Stockholms stad
och Stockholms län bidraga, varjämte medel för de byggnadskostnader,
som folie å de enskilda platserna, skulle anskaffas genom upplåning. Staden
och länet skulle dock icke på grund av sina bidrag erhålla någon del i
äganderätt till byggnader eller tomt.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
Vad angår Stockholms stads och Stockholms läns delaktighet i sjukhuset,
hade träffats preliminärt avtal, enligt vilket av sjukhusets vårdplatser,
på sätt förut nämnts, 315 skulle avses för sjuka från staden och 110 för
sjuka från länet. För varje vårdplats skulle staden erlägga 18,000 kronor
och länet 17,000 kronor. Dessa belopp skulle anses täcka byggnadskostnad^’
och tomtavgift. För platsernas utrustning skulle särskild ersättning utgå.
Stadens bidrag till byggnadskostnaderna skulle alltså utgöra 5,670,000 kronor
och länets 1,870,000 kronor eller tillhopa 7,540,000 kronor. Dessa bidrag
skulle gäldas på det sättet, att staden och landstinget upplånade och till
staten utlånade de erforderliga beloppen, vilka staden och landstinget därefter
skulle hava att amortera. De årliga annuiteterna skulle fördelas
på vederbörandes vårddagar i form av s. k. platskostnadsavgift, som under
förutsättning av 40-årigt, 4 K procents amorteringslån skulle per säng och
dag utgöra för staden 2 kronor 68 öre och för landstinget 2 kronor 53 öre.
Genom lån skulle för de enskilda vårdplatserna anskaffas 2,325,004 kronor
att förräntas och amorteras genom inflytande vårdavgifter. Återstående
beloppet, 14,213,505 kronor, skulle bestridas medelst statsanslag.
Kostnaderna för sjukhusets utrustning beräknades till omkring 3,600,000
kronor, som skulle fördelas i vederbörlig proportion mellan staten, Stockholm
stad och Stockholms län ävensom jubileumsfonden.
Vad kostnaderna för sjukhusets drift beträffar, skulle dessa i första
rummet bestridas av inflytande vårdavgifter. För Stockholms stad och
län skulle därvid enligt det träffade preliminära avtalet gälla, att, i den
mån vårdkostnaderna icke kunde täckas genom patienternas egna legosängsavgifter,
staden respektive länet skulle erlägga vad som belöpte å antalet
vårddagar för stadens och länets sjuka; dock att dagskostnaden ej
finge överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat
kostnaden för sjukhusets underhåll m. m., på stadens respektive länets egna
sjukvårdsinrättningar av motsvarande slag. I fråga örn de 204 för patienter
från riket i övrigt avsedda platserna skulle vederbörande patienter
själva gälda hela den fastställda legosängsavgiften; dock att hemlandstinget
skulle lämna vårdbidrag örn 2 kronor 50 öre för patienter, som insjuknat
i Stockholm eller i Stockholms län eller som, på grund av att lämplig
vård ej stöde att få å hemlandstingets sjukvårdsinrättningar, av vederbörande
lasarettsläkare remitterats till karolinska sjukhuset. Den del av
kostnaderna för sjukhusets drift, som icke täckes medels legosängsavgifter
eller omförmälda bidrag, skulle bestridas genom statsbidrag. Detta uppskattades
till omkring 560,000 kronor per år.
I propositionen hemställdes, att överenskommelse rörande samarbetet
för sjukhusets uppförande och drift måtte få träffas mellan staten, Stockholms
stad och Stockholms läns landsting i enlighet med de i propositionen
förordade samt av staden och landstinget godtagna bestämmelser. Vidare
begärdes godkännande av de föreslagna principerna för hyggnadsföreta
-
5
Kungl. Majlis proposition Nr 154.
gets finansiering samt bemyndigande att vidtaga åtgärder för Norrbackaområdets
ianspråktagande, för markutbyte och tomtreglering.
För ifrågavarande byggnadsarbeten i första etappen begärdes anvisande
av ett extra reservationsanslag av 14,213,505 kronor, varav 300,000 kronor
för budgetåret 1030/1931 att användas till förberedande arbeten, uppgörande
av definitiva ritningar m. m. Av sistnämnda belopp avsågos högst
30,000 kronor till förberedande arbeten för en ny vanföreanstalt, åt vilken
enligt propositionen tomt skulle upplåtas å Norrbackaområdet.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition väcktes inom riksdagen tre
motioner (I: 333 och 341; II: 520), i vilka av olika skäl yrkades, att förslaget
icke måtte av riksdagen godtagas.
I sin skrivelse den 11 juni 1930 (nr 386), vari riksdagen anmälde sitt
beslut i anledning av omförmälda proposition och i ämnet väckta motioner,
anförde riksdagen bland annat följande:
I föreliggande ärende synes vara ostridigt, att karolinska institutet, landets
största medicinska undervisningsanstalt, är i trängande behov av
bättre, rymligare och mera modernt inrättade och utrustade lokaler för att
kunna meddela en fullgod läkarutbildning. Häremot har, såvitt riksdagen
kunnat finna, icke gjorts några invändningar av beskaffenhet att kunna
tillmätas betydelse. Detta behov har av riksdagen själv erkänts genom dess
uttalanden och beslut örn förberedande åtgärder i ämnet vid 1926 och 1927
årens riksdagar. Sålunda fann 1926 års riksdag en »skyndsam utredning»
örn ett nytt kliniskt sjukhus och nya lokaler för en medicinsk högskola
»synnerligen önsklig», och 1927 års riksdag upplät tomt för ändamålet.
Även i fråga örn sättet, varpå förbättrade undervisningslokaler borde beredas,
kan riksdagen i visst avseende redan sägas hava tagit ställning. Såväl
från institutets sida som ock av de sakkunnigkommissioner, som handhaft
frågans utredning, har med styrka hävdats den s. k. enhetstanken,
d. v. s. önskvärdheten att vid byggnadsplanernas realiserande alla de institutioner,
teoretiska och praktiska, av vilka karolinska institutet för sin
verksamhet är i behov, sammanföras till ett helt såsom en enda, sammanhängande
anläggning. Till denna tanke torde riksdagen få anses hava
givit sin anslutning, då riksdagen år 1927 beslöt att »till förläggningsplats
för uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler för
karolinska institutet» upplåta det s. k. Norrbackaområdet. Det är vid sådant
förhållande naturligt, att de sedermera vidtagna både långvariga,
mödosamma och ganska dyrbara utredningarna inriktat sig på enhetstankens
förverkligande.
Riksdagen, som nu har att taga ställning till det föreliggande förslaget
till frågans definitiva lösning, har, med avseende å behovet av förbättrade
lokalförhållanden för karolinska institutet och dess kliniker samt åstadkommandet
av dylika genom de olika avdelningarnas sammanförande till
ett helt, icke av den lörcbragta utredningen funnit anledning frångå den
ståndpunkt, riksdagen sålunda tidigare härutinnan intagit. Fastmera har
riksdagen, av vad som i berörda hänseenden ytterligare förekommit, stärkts
i sin uppfattning om det synnerligen berättigade i kravet på drägligare
1930 års
riksdag.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
yttre arbetsförhållanden för ifrågavarande medicinska högskola, och att
en lösning av frågan hör ske efter enhetstankens princip.
Vad särskilt sistnämnda spörsmål angår, har i motionen II: 520 och även
i motionen I: 333 dess berättigande eller nödvändighet dragits i tvivelsmål.
Häremot stå enhälliga uttalanden av karolinska institutets lärarkollegium
vid upprepade tillfällen sedan mer än tio år tillbaka och av ett flertal
offentliga utredningskommissioner, andra sakkunniga myndigheter onämnda.
Riksdagen vill särskilt hänvisa till den klargörande framställning av
enhetstankens betydelse, som givits av lärarkollegiet i dess senaste yttrande
i frågan och som finnes återgivet å sid. 30—31 i den kungl, propositionen.
Då det göres gällande, att denna fråga icke är tillräckligt utredd,
kan därför riksdagen ej finna, att denna mening är riktig. Olägenheterna
av den nuvarande splittringen såväl som det av läkarvetenskapens utveckling
betingade beliovet av ett även lokalt samband mellan de olika institutionerna
och klinikerna synas riksdagen tvärtom på ett auktoritativt
sätt klarlagda. I jämförelse härmed måste ett blott och bart påstående i
motsatt riktning, utan närmare motivering och utan stöd från sakkunnigt
håll, väga lätt.
Då riksdagen från nu angivna utgångspunkt går att granska det föreliggande
förslaget mera i detalj och de mot detsamma framställda invändningarna,
vill riksdagen ytterligare betona, att riksdagen finner de skäl,
som anförts för ett omedelbart avgörande av karolinska institutets byggnadsfråga,
så starka, att riksdagen anser ett vidare undanskjutande av
denna fråga icke vara försvarligt under annan förutsättning, än att någon
sådan utväg anvisas, vilken klart och otvetydigt innebär ur statens synpunkt
bestämda fördelar framför Kungl. Maj:ts förslag.
Mot förslaget har framför allt anmärkts, att detsamma icke tillräckligt
tager sikte på möjligheterna att genom samarbete med Stockholms stad
lösa lokalfrågan i syfte att dels vinna en kostnadsbesparing för statsverket,
dels ock erhålla bättre garantier för ständig tillgång till ett fullgott
sjukmateriel för undervisningen. I avseende härå har man särskilt erinrat
om 1926 års riksdags uttalande, att vid en utredning rörande överenskommelse
med Stockholms stad borde tagas i betraktande, huruvida icke i tilllämpliga
delar det s. k. Malmöhuslänssystemet kunde tjäna till ledning,
samt velat göra gällande, att vederbörande på denna punkt icke ställt sig
riksdagens anvisningar till efterrättelse.
Riksdagen vill då först med några ord beröra innebörden av detta system.
Vid sjukvårdsinrättningarna i Lund är länet sjukhusägare, staten
allenast bidragsgivare. Såsom å sid. 59 i propositionen angives, har staten
delvis bekostat sjukhusbyggnadernas uppförande, och vid senast verkställda
nybyggnadsarbeten hava byggnadskostnaderna bestritts till hälften
av staten och till hälften av landstinget. Staten har vidare under senare
år lämnat bidrag till driftskostnaderna för de vårdplatser, som upptagas
av utomlänspatienter, motsvarande det belopp av sjukhusets allmänna
dagskostnad, som överstiger 4 kronor 50 öre, och har därjämte svarat
för kostnaderna för legosängsavgifterna för 20 procent av underhållsdagarna
vid barnbördsavdelningen. Principen för statens bidrag i förevarande
fall synes — yttrar departementschefen — vara den, att staten bestrider
byggnads- och underhållskostnaderna för de särskilda lokaler och
övriga byggnadsanordningar, som betingas av sjukhusets undervisningsoch
forskningsuppgifter, samt täcker sjukhusägarens kostnader för de
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
vårdplatser, som äro behövliga för undervisningen men ej krävas för sjukvårdsområdets
eget behov.
Riksdagen vill icke förneka, att en lösning av förevarande byggnadsfråga
efter nu angivna linjer sannolikt skulle hava ställt sig ur statens
synpunkt ekonomiskt fördelaktigare. Men riksdagen har icke kunnat finna
ådagalagt, att denna väg är framkomlig utan enhetstankens uppgivande.
Riksdagen har undersökt de möjligheter, som kunna tänkas erbjuda sig
att till någon av stadens hittillsvarande sjukvårdsanstalter förläggande
institutioner och kliniker, som för karolinska institutets verksamhet aio
erforderliga, och enligt den uppfattning, vartill riksdagen kommit vid
dessa överväganden, står någon tomt, där alla dessa inrättningar med
möjlighet till framtida utvidgning skulle kunna inrymmas, icke till buds.
De under den offentliga diskussionen i sådant hänseende framkastade förslagen
synas riksdagen icke vara av den beskaffenhet, att de kunna anses
förtjänta av ett närmare övervägande och alltså utgöra tillräcklig anledning
till ett uppskov med frågans avgörande. Riksdagen vill tillägga, att
även om man frånginge enhetsprincipen så till vida, att karolinska institutets
teoretiska institutioner förlädes till annan plats än klinikerna, riksdagen
håller före, att det skulle möta stora svårigheter att å någon av
stadens för sjukhusinrättningar avsedda tomter finna tillräckligt utrymme
för institutets kliniker och därmed sammanhörande anstalter.
Med avseende å att 1926 års sjukhuskommission i sitt betänkande icke
närmare dryftat utvägen till en överenskommelse enligt Malmöhuslänslinjen
torde även böra beaktas, att då kommissionen hade att taga slutgiltig
ståndpunkt till frågan, 1926 års riksdags uttalande, som utgick från
sjukhusbyggnadssakkunnigas förslag av år 1925, efterföljts av 1927^ års
riksdags "beslut örn upplåtande av det staten tillhöriga Norrbackaområdet,
varigenom spörsmålet i så måtto kom i ett annat läge än förut, att kommissionen
hade skäl att taga för givet, att frågan skulle lösas enligt enhetsprincipen
och med staten såsom sjukhusföretagare. Kommissionen
synes vid sådant förhållande knappast haft anledning att framlägga utredning
rörande Malmöhuslänslinjen, då denna väl icke kan tänkas
tillämpad under annan förutsättning, än att kommunen är tomt- och alltså
också sjukhusägare.
En ytterligare omständighet, som synes utesluta möjligheten av någon
annan än staten såsom sjukhusföretagare i detta, fall, är garnisonssjukvårdsfrågan.
Enligt riksdagens mening tala starka skäl för ett nedläggande
av det nuvarande garnisonssjukhuset, vilket numera icke kan erhålla
full beläggning med militära patienter. Att ersätta detta sjukhus
med ett nytt särskilt militärsjukhus synes av ekonomiska och andra skäl
ej lämpligt. Under sådana förhållanden synes det riksdagen vara en lycklig
lösning av detta sjukvårdsproblem att samordna den militära sjukvården
i Stockholm med det nya kliniska sjukhuset, som därvid får en del
av sitt platsbehov fyllt. De invändningar mot en sådan organisation, som
gjorts från vissa militära myndigheter, förefalla riksdagen icke vara
bärande. Och det militära sjukvårdsmaterialets användbarhet för kliniskt
ändamål har vitsordats av den medicinska sakkunskapen. Örn man alitsa
i likhet med riksdagen utgår från att den föreslagna omorganisationen
bitr komma till stånd, synes det riksdagen uteslutet, att en dylik sa morganisation
skulle kunna inordnas i det kommunala sjukhusväsendet på ett
sådant sätt, att såväl statens, d. v. s. de speciellt militära och undervis
-
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
ningens, som ock samtidigt kommunens intressen kunde i tillbörlig grad
tillgodoses.
Vad angår invändningen att sjukmaterialet å det föreslagna sjukhuset
ej skulle kunna förväntas bliva fullgott för undervisningen eller ej tillräckligt
genom att anläggningen ej väsentligen byggde på det egna sjukvårdsområdets
behov, synes riksdagen dessa farhågor ogrundade. Bebyggelsen
i de trakter, där sjukhuset skulle hava sin plats, är synnerligen livlig
och visar en stark tendens till ökning. Samtidigt växer det allmänna
sjukvårdsbehovet i landet med stor hastighet. Av sistnämnda anledning
synes det riksdagen ej heller befogat att i tillkomsten av det nya kliniska
sjukhuset se ett hinder för utvecklingen av landsbygdens centrallasarett.
Bägge organisationsformerna komma otvivelaktigt att hava sitt fulla
existensberättigande och på erforderligt sätt komplettera varandra.
I fråga örn det förslag till avtal med staden och länet, som av Kungl.
Majit framlagts och till vilket staden anslutit sig, synes det riksdagen obestridligt
att, såsom ock av departementschefen framhålles, detta avtal är
för staten ekonomiskt fördelaktigare än sjukhusbyggnadssakkunnigas
tidigare förslag. Enligt sistnämnda förslag torde stadens bidrag kunna
uppskattas till omkring 15,300 kronor per säng; enligt nu föreliggande
förslag är det 18,000 kronor. Enligt sjukhusbyggnadssakkunnigas förslag
skulle staden svara allenast för halva skillnaden mellan dagskostnaden
(med frånräknande av undervisningskostnaderna) och legosängsavgiften;
enligt det nu framlagda förslaget kommer på staden hela denna skillnad.
Jämväl i övrigt synes det nuvarande avtalsförslagets bestämmelser vara
sådana, att man kan säga, att staden genom att godtaga desamma lagt i
dagen sitt intresse för att icke genom överdrivna anspråk förhindra frågans
avgörande. Man torde alltså med fog kunna göra gällande, att sistnämnda
förslag fyller den av 1926 års riksdag uppställda fordran på ett
avtal, som väsentligt bättre tillgodosåge statens intressen än sjukhusbyggnadssakkunnigas
förslag.
Vad riksdagen nu senast anfört innebär emellertid icke, att riksdagen
anser det föreliggande avtalsförslaget utan vidare böra godtagas. Härtill
återkommer riksdagen i det följande.
I kritiken mot Kungl. Majlis föreliggande förslag rörande det s, k.
karolinska sjukhuset har även framförts den anmärkningen, att varje utredning
saknades rörande de teoretiska institutionernas byggnadsbehov
och kostnaderna för beredande åt dem av nya lokaler. I anledning härav
vill riksdagen framhålla, att det här gäller ett synnerligen omfattande
byggnadsföretag, vilket man tänkt sig genomfört i tre olika etapper. Under
hela den tid, utredningen i ämnet pågått — mera än 10 är — har det
aldrig varit fråga örn annat än att i första hand tillgodose klinikernas
byggnadsbehov, och häremot har varken från karolinska institutets,
Kungl. Maj:ts eller riksdagens sida framförts någon erinran. Även institutets
teoretiska professorer hava enhälligt ställt sig på denna ståndpunkt.
Det ligger i sakens natur, att fullständiga nybyggnader för de teoretiska
institutionerna komma att kräva ganska avsevärda kostnader. Men att
redan nu uppgöra beräkningar för ett byggnadsföretag, som ligger så
långt i framtiden som detta, torde vara skäligen meningslöst. Då de, som
vid institutet bära ansvaret för den teoretiska utbildningen, samfällt förordat
frågans lösning på föreslaget sätt, måste det förutsättas, att de också
gjort klart för sig, att de teoretiska institutionerna tills vidare kunna
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154. 9
hjälpa sig fram utan omfattande nybyggnader. Riksdagen kan därför
icke tillmäta ovanberörda invändning någon större betydelse.
Riksdagen anser sig härmed hava bemött de väsentligaste av de invändningar,
som framställts mot Kungl. Maj:ts förslag, utom vad angår
själva byggnadsförslaget, sådant det föreligger i de av arkitekten C.
Westman upprättade ritningarna med kostnadsförslag, ävensom avtalsförslagets
innehåll i och för sig.
I fråga örn byggnadsförslaget må erinras, att den av sjukhuskommissionen
beräknade kostnadssumman utgör 24.339,077 kronor och att departementschefen
genom uteslutning av den djurexperimentella avdelningen
och emanationslaboratoriet kunnat minska detta belopp till
24,078,509 kronor. I sistnämnda summa ingå ej cancerföreningens och jubileumsfondens
bidrag samt ej heller kostnaderna för vissa klinikchefers
bostadshus, vilka sistnämnda kostnader äro avsedda att helt bestridas
genom lån, som skulle förräntas och amorteras av inflytande hyresmedel.
Mot byggnadsförslaget hava särskilt i motionen I: 341 riktats åtskilliga
anmärkningar, och i motionen har påkallats uppskov med frågans avgörande,
för att nytt förslag i detta avseende må kunna föreläggas riksdagen
till nedbringande av kostnaderna och vinnande av en mera ändamålsenlig
planläggning av byggnaderna.
Riksdagen kan visserligen icke i allo dela de i berörda motion framförda
synpunkterna — sålunda synes den i motionen mot den radioterapeutiska
kliniken riktade kritiken icke befogad, örn hänsyn tages till utvecklingen
på detta område av medicinen och nödvändigheten att planera
denna del av sjukhusanläggningen så, att den motsvarar behovet för en
avsevärd tid framåt — men i övrigt torde åtskilligt av vad i motionen
anförts vara värt beaktande och i varje fall förtjänt att närmare övervägas.
Även riksdagen har den uppfattningen, att kostnadssumman är
hög, och håller före, att man med god vilja skall lyckas väsentligt nedbringa
densamma. Riksdagen kan emellertid icke finna nödvändigt, att
av denna anledning ett positivt avgörande i frågan uppskjutes. Enligt
vad riksdagen förvissat sig örn, äro de nu äskade 300,000 kronorna väsentligen
avsedda för sådana förberedande arbeten — planering av tomten,
väg- och ledningsarbeten m. m. — som kunna komma till utförande, oavsett
hur det slutgiltiga byggnadsförslaget kommer att te sig. Riksdagen
anser därför, att ett avgörande av frågan nu kan ske, oberoende av själva
byggnadsförslaget. I avseende å detta vill riksdagen hos Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit låter verkställa en överarbetning av nämnda förslag,
i syfte att kostnaderna för byggnaderna må väsentligt nedbringas.
En dylik revision får givetvis icke leda till ett eftersättande av ändamålsenligheten;
tvärtom är det angeläget att därvid även undersöka, örn ej
vissa ändringar möjligen kunna anses påkallade för att göra anläggningen
bättre lämpad för sitt ändamål. Berörda överarbetning torde med hänsyn
till sakens brådskande beskaffenhet böra föreläggas 1931 års riksdag.
Till frågan, huruvida det framlagda förslaget till avtal mellan staten
och Stockholms stad respektive län är sådant, att det nu hör av riksdagen
godkännas, har riksdagen ännu icke tagit ståndpunkt. Enligt riksdagens
mening hade det ur statens synpunkt varit önskvärt, att staden å det nya,
sjukhuset tagit i anspråk vårdplatser i avsevärt större utsträckning än
som skott. Härigenom skulle nämligen för staten kostnaderna för sjukhusanläggningen
oell dess drift givetvis komma att ställa sig billigare. Under
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
dc hittills med staden förda förhandlingarna har visserligen från stadens
sida framhållits, att staden icke har något egentligt intresse av Norrbackasjukhuset
såsom förläggningsplats för en del av sin sjukvård. Men riksdagen
kan icke frigöra sig från tanken, att nya överväganden av denna
sak möjligen skulle kunna giva ett annat resultat. Staden står veterligen
för närvarande inför nödvändigheten att på flera av sina sjukvårdsinrättningar,
hl. a. det Norrbackaområdet relativt närbelägna Sabbatsberg, företaga
omfattande ny- och ombyggnader. Enligt riksdagens tanke borde det
icke vara uteslutet, att staden vid nya förhandlingar kunde finna med sin
fördel förenligt att i samband med inskränkning av sin sjukvårdsverksamhet
på en eller annan av sina nuvarande sjukvårdsinrättningar belägga
ett större antal platser på det blivande kliniska sjukhuset å Norrbackaområdet.
Med hänsyn till vad nu anförts, synes det riksdagen, att då i allt
fall en överarbetning av byggnadsförslaget av riksdagen förutsatts, jämsides
med denna överarbetning nya underhandlingar i ämnet lämpligen
borde upptagas med staden, så att bägge dessa frågor kunde samtidigt på
nytt föreläggas 1931 års riksdag. Vid sådant förhållande torde det icke
vara tillrådligt, att riksdagen nu fastslår omfattningen av första etappens
utbyggnader utan lärer härmed böra anstå till nästkommande riksdag, då
detta spörsmål uppenbarligen måste bedömas med hänsyn tagen till resultatet
av de nya förhandlingarna med staden. Detsamma gäller naturligtvis
även frågorna om byggnadsföretagets finansiering och beviljandet av
för anläggningen erforderligt totalbelopp. Däremot torde vad riksdagen
nu beslutat icke utgöra hinder för ett godkännande vid denna riksdag av
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt, vilket riksdagen anser sig böra bifalla.
Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att riksdagen
dels beslutat
1) att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt nya
lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner skulle uppföras
å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års riksdag för ändamålet
upplåtits;
2) att det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm skulle sammanslås
med karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna
grunder, som av chefen för försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordats; samt
3) att de av chefen för ecklesiastikdepartementet i samma statsrådsprotokoll
omförmälda åtgärderna för Norrbackaområdets ianspråktagande
för markutbyte och för reglering av tomtgränsen skulle vidtagas;
dels ock till förberedande arbeten för karolinska sjukhuset anvisat för
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor, av vilket
belopp högst 30,000 kronor finge disponeras för förberedande arbeten
för en ny vanföreanstalt å Norrbackaområdet.
Härjämte anhöll riksdagen i samma skrivelse, att Kungl. Maj:t täcktes
dels låta verkställa och till 1931 års riksdag framlägga en överarbetning
av föreliggande förslag till byggnader för karolinska sjukhuset, i syfte att
kostnaderna för byggnaderna måtte avsevärt nedbringas, dels ock låta
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
upptaga nya förhandlingar med Stockholms stad rörande samarbete för
sjukhusets uppförande och drift, i syfte att staden måtte å sjukhuset belägga
ett större antal platser än enligt det nu förevarande avtalsförslaget
samt för 1931 års riksdag framlägga det förslag, vartill dessa förhandlingar
kunde giva anledning.
Med föranledande av riksdagens nämnda skrivelse uppdrog Kungl. Förnyad
• • . . , « 7 utredning ev
Majit genom beslut den 14 juli 1930 åt en kommission att ej mindre upp- 1930 års sjuktaga
nya förhandlingar med Stockholms stad rörande samarbete för karo- husg1t°““is"
linska sjukhusets uppförande och drift, i syfte att staden måtte å sjuk- fråga om nya
huset belägga ett större antal platser än enligt det förevarande avtalsför- j.förhand^
slaget, än även verkställa en överarbetning av föreliggande förslag till stockholms
byggnader för sagda sjukhus, i syfte att kostnaderna för byggnaderna stad.
måtte avsevärt nedbringas; och skulle nämnda förhandlingar och överarbetning
verkställas i huvudsaklig överensstämmelse med de synpunkter,
som av riksdagen i dess nämnda skrivelse framhållits.
Med skrivelse den 28 november 1930 framlade härefter 1930 års sjukhuskommission
betänkande och överarbetat förslag rörande uppförande av
karolinska sjukhuset m. m. ävensom av arkitekten Westman upprättade
förslagsritningar m. m. till sjukhuset.
De förhandlingar, som sjukhuskommissionen för fullgörandet av denna
del av sitt uppdrag inledde med Stockholms stad, gåvo till resultat, att
Stockholms stads sjukhuskommitté förklarade sig för sin del icke kunna
tillstyrka någon som helst utökning av det antal platser vid rikssjukhuset,
som staden åtagit sig att bekosta.
Sjukhuskommissionen inledde liknande förhandlingar med sjukvårdsavdelningen
av Stockholms läns landstings förvaltningsutskott men även
dessa förhandlingar gåvo negativt resultat.
I propositionen nr 132 till 1931 års riksdag angående uppförande av Proposition
byggnader för karolinska sjukhuset m. m. anförde jag härom följande; riksdag.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava omfattande undersökningar
och förhandlingar förts såväl med Stockholms stad som med
Stockholms län i syfte att staden och länet måtte belägga ett större antal
platser på det blivande sjukhuset än det för 1930 års riksdag framlagda
avtalsförslaget innebar. Dessa förhandlingar hava emellertid lämnat
negativt resultat. 1 likhet med 1930 års sjukhuskommission måste jag
finna det beklagligt, att det ej varit möjligt att vinna vad riksdagen åsyftade
i nu förevarande hänseende. Jag nödgas sålunda inskränka mig att,
i anslutning till min företrädares i statsrådsämbetet till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 gjorda uttalanden på
denna punkt hemställa, att det förslag till avtal mellan staten å ena, samt
staden respektive länet, å andra sidan, som i propositionen till 1930 års
riksdag förordades, måtte godkännas av riksdagen.
12
Förnyad
utredning av
1930 års sjukhuskommission
i fråga
om förslagets
överarbetning
i kostnadsbesparande
syfte.
Kungl. Maj:ts proposition Nr löd.
1930 års sjukhuskommission framhöll i fråga örn den andra delen av sitt
uppdrag, överarbetningen av förslaget till byggnader för karolinska sjuk
huset, inledningsvis i sitt betänkande, att den allvarligt bemödat sig att
efterkomma riksdagens önskan örn kostnadernas nedbringande. Detta hade
också enligt kommissionens mening lyckats i en omfattning, som måste
sägas vara betydande. Totalkostnaden för sjukhusets uppförande i första
etappen hade sålunda, som senare skall påvisas, nedbragts från 24,078,509
kronor till 21,319,050 kronor eller alltså med 2,759,459 kronor. Kostnadsminskningen
bade uppnåtts genom vissa ändringar i planläggningen, begränsningar
av åtskilliga utrymmen och förenklingar i byggnadssättet. I
vissa fall bade den förnyade granskningen givit kommissionen tillfälle att
vidtaga en del rättelser och ändringar, som medfört viktiga förbättringar.
Kommissionen framhöll vidare, att kommissionen enligt riksdagens
önskan jämväl tagit under närmare övervägande de anmärkningar mot
1926 års sjukhuskommissions förslag, som i den vid 1930 års riksdag väckta
motionen I: 341 framförts och som icke av riksdagen själv avvisats såsom
obefogade. Dessa anmärkningar hade bemötts av professorerna Gösta
Forssell och Einar Key i till kommissionen inlämnade promemorior, vilka
kommissionen fogat såsom bilagor till sitt betänkande och till vilka kommissionen
hänvisade. Såvitt kommissionen kunnat finna, hade professorerna
Forssell och Key i dessa promemorior visat, att den i berörda motion
framförda kritiken till övervägande delen antingen grundade sig på missuppfattning
av 1928 års förslag eller vöre, sakligt sett, ohållbar. I vissa
hänseenden bade dock i motionen gjorda erinringar ansetts befogade och
föranlett ändringar i förslaget.
I detta sammanhang framhöll kommissionen, att de vidtagna ändringarna
i 1928 års förslag skett i samråd med och godkänts av vederbörande
klinikchefer utom professor I. Holmgren, som avböjt att taga del av ändringsförslagen
under hänvisning till sina inlägg i riksdagen. Såvitt angår
garnisonsavdelningarna, apoteket och tandvårdsavdelningen, hade ändringsförslaget
granskats och godkänts av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.
Enligt vad kommissionen vidare meddelade hade av kommissionen vidtagna
inskränkningar i radioterapeutiska kliniken (Konung Gustaf V:s
jubileumsfond) verkställts i samråd med representanter för jubileumsfonden
och för cancerföreningen.
Kommissionen lämnade härefter en allmän översikt över de besparingsåtgärder,
som kommissionen föreslagit. Kommissionen framhöll därvid,
att den vid sin överarbetning av 1928 års förslag till förnyad prövning
upptagit såväl planen för byggnadernas gruppering som använda byggnadstyper
och inre byggnadsanordningar och underkastat varje särskild
byggnad en detaljerad granskning i syfte att utröna, huruvida en kostnadsminskning
vore möjlig och dessutom större ändamålsenlighet kunde
ernås.
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
Kommissionen redogjorde härefter för av kommissionen företagna åtgärder
för koncentration och minskning av byggnadsvolymen.
Ehuru i det sålunda överarbetade förslaget ej föreslagits någon ändring
beträffande omfattningen av första byggnadsetappen, ifrågasatte sjukliuskommissionen
i sammanhang med framläggande av kostnadsberäkningarna,
örn icke en undersökning borde komma till stånd för utrönande av
huruvida icke en psykiatrisk klinik borde uppföras redan i första etappen.
Kommissionen framhöll, att den av kommissionen i kostnadsberäkningarna
angivna sängkostnaden kunde ytterligare nedbringas genom att redan
i den första etappen medtaga flera kliniker än som i 1928 års förslag
förutsattes och att bland de kliniker, som härvid främst borde komma i
fråga, vore den psykiatriska och den pediatriska kliniken.
Körande den av kommissionen verkställda överarbetningen av förslaget
till byggnader anförde jag i ovannämnda proposition nr 132 följande:
I enlighet med det av 1930 års riksdag gjorda uttalandet har sjukhuskommissionen
haft att vid överarbetningen av det för 1930 års riksdag
framlagda förslaget angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm
söka genomföra en minskning av kostnaderna för sjukhusbyggnaderna
utan eftersättande av deras ändamålsenlighet eller eventuellt med
ökande av sjukhusanläggningens lämplighet för sin uppgift. Såvitt jag
kunnat finna, måste sjukhuskommissionen anses hava med det nu föreliggande
överarbetade förslaget, enligt vilket kostnaderna på sätt framgår
av de i det följande återgivna kostnadsberäkningarna nedbringats med
2,759,459 kronor, nått ett så gynnsamt resultat, som det överhuvudtaget
torde vara möjligt att vinna, därest sjukhuset skall kunna på ett tillfredsställande
sätt fylla sill dubbla uppgift såsom sjukvårdsinrättning och högskola
för utbildning av läkare.
Såsom av den härovan lämnade redogörelsen framgår, innebär det nu
föreliggande förslaget i fråga om omfattningen av den första etappen icke
någon ändring av vad som föreslagits i propositionen till 1930 års riksdag.
Sjukhuskommissionen har emellertid uttalat som önskvärt, att frågan örn
uppförande av den psykiatriska kliniken i första byggnadsetappen borde
göras till föremål för närmare utredning, ett önskemål, som understrukits
av såväl medicinalstyrelsen som karolinska institutets lärarkollegium.
Vad sjukhuskommissionen anfört synes mig värt beaktande, och har jag
för avsikt att låta närmare utreda denna fråga. En utredning på denna
punkt får dock givetvis ej fördröja sjukhusbyggets igångsättande. Skulle
den av mig tillämnade utredningen giva vid handen, att jämväl den psykiatriska
kliniken hör medtagas i första etappen torde intet hinder löreligga,
att riksdagen under byggnadstiden lättar beslut därom.
Jag erinrade nyss, att förslaget i fråga örn omfattningen av första etappen
icke innebär någon ändring i förhållande till 1930 års förslag. Båda
förslagen upptaga sålunda särskild tvättinrättning. Emellertid vill jag
omnämna, att fråga uppkommit angående samgående för karolinska sjukhuset
i en av Stockholms stad för samtliga sjukhus i staden planerad gemensam
tvättinrättning. Spörsmålet härom tarvar dock en närmare undersökning,
som jag anser snarast böra igångsättas, dag vill dock ej,
Proposition
tili 1931 års
riksdag.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
innan resultatet av denna undersökning föreligger, förorda, att den för
karolinska sjukhuset beräknade tvättinrättningen nu uteslutes ur det föreliggande
förslaget. Skulle utredningen giva Vid handen, att en särskild
tvättinrättning för karolinska sjukhuset icke skulle befinnas erforderlig,
lärer tillfälle beredas att under byggnadstiden efter framställning till riksdagen
vidtaga härav betingade ändringar i nu föreliggande byggnadsprograms
omfattning och därmed sammanhängande kostnadsberäkningar.
Den av 1930 års sjukhuskommission åvägabragta kostnadsminskningen
har uppnåtts genom vissa ändringar i planläggningen, begränsningar av
åtskilliga utrymmen och förenklingar i byggnadssättet. Såsom framgår
av kommissionens förslag, har kommissionen från det förra programmet
borttagit vissa reservlokaler, vilka tänkts komma att erfordras först längre
fram i tiden. Emellertid torde de besparingar, kommissionen vidtagit,
väsentligen hänföra sig till åtgärder, som innebära faktiska nedskärningar
av de förut beräknade kostnaderna. Då den av kommissionen uppnådda
kostnadsminskningen synes mig hava ernåtts, utan att byggnadernas
ändamålsenlighet försämrats, anser jag mig böra förorda det av
kommissionen framlagda förslaget. De mindre detaljerinringar, som gjorts
av de i ärendet hörda myndigheterna, synas mig böra bliva föremål för
omprövning vid uppgörande av de definitiva ritningarna. Det torde böra
ankomma på den byggnadskommitté, som jag ämnar föreslå skola tillsättas
för handhavande av karolinska sjukhusets nybyggnad, att ytterligare
utreda hithörande förhållanden. I sitt utlåtande över det nu föreliggande
förslaget har byggnadsstyrelsen ifrågasatt, huruvida icke borde
tagas under övervägande, örn företaget skulle omhänderhavas av byggnadsstyrelsen
i samråd med representanter för medicinsk sakkunskap.
Med hänsyn till byggnadsföretagets stora omfattning anser jag det dock
både nödigt och lämpligt, att en särskild byggnadskommitté handhar
denna byggnadsväg^.
Jag vill framhålla, att denna byggnadskommitté torde böra bestå av
ett lämpligt antal av Kungl. Majit utsedda ledamöter, representerande
ekonomiska, medicinska och byggnadstekniska synpunkter, vartill torde
böra komma en representant för vardera Stockholms stad och Stockholms
län. Härjämte bör i kommitténs arbeten deltaga en representant för annéförvaltningens
sjukvårdsstyrelse och en av jubileumsfondens styrelse utsedd
representant i vad avser dem berörande byggnadsfrågor. För kommitténs
verksamhet bör gälla särskild av Kungl. Majit fastställd instruktion.
Byggnadskommittén torde antingen själv eller genom ett särskilt
arbetsutskott hava att såväl tekniskt som ekonomiskt omliänderhava de
arbeten, som äro förenade med planläggningen och utförandet av karolinska
sjukhuset. Kommittén hör sålunda ombesörja upprättande av definitiva
ritningar, kostnadsförslag och arbetsplan samt underställa desamma
Kungl. Majits prövning. Mindre ändringar i den fastställda planen
torde, därest de icke medföra ökade kostnader, kunna företagas av kommittén.
Kommittén bör vidare äga rätt att anställa arkitekt, sekreterare,
kassaförvaltare, kontrollanter och övrig för dess verksamhet erforderlig
personal.
Samtliga utgifter för den nu förordade byggnadskommitténs verksamhet
böra bestridas av de för sjukhusanläggningen beviljade medlen. Jag
vill härvid erinra, att såsom framgår av vad kommissionen anfört (sid. 41
och sid. 44, överst i det följande), dessa kostnader inräknats i den av kommissionen
beräknade totalkostnaden.
15
Kungl. Marits proposition Nr 154.
Beträffande de företagna kostnadsberäkningarna lämnade 1930 års sjuk
huskommission följande redogörelse:
Vid beräkningen av kostnaderna för karolinska sjukhusets uppförande
enligt det nu överarbetade förslaget har kommissionen utgått från samma
priser, som lågo till grund för beräkningarna i 1928 års förslag. Härigenom
underlättas en jämförelse med detta förslag, och dessutom torde i
och för sig icke tillräcklig anledning kunna anses föreligga att vid ifrågavarande
beräkningar tillämpa andra beräkningsgrunder. Visserligen har,
sedan 1928 års förslag utarbetades, en viss prisstegring inträtt å ledningsoch
måleriarbeten, under det att priset å vissa materialier minskats. Med
hänsyn härtill, och då det gäller ett byggnadsföretag sådant som det här
förevarande, där byggnadsperioden kommer att sträcka sig över en avsevärd
tidrymd, har kommissionen icke ansett det vara nödvändigt att räkna
med dylika mer eller mindre tillfälliga fluktuationer i prisnivån i vidare
mån, än att kommissionen vid beräkningen av den erforderliga anslagssumman
avrundat denna uppåt från 21,319,050 kronor till 21,400,000 kronor.
Enligt ovan angivna, av kommissionen verkställda beräkningar skulle
totalkostnaden för utförande av det överarbetade förslaget komma att,
efter avdrag av på jubileumsfonden och cancerföreningen belöpande andel
samt med frånräknande av kostnaden för de två bostadshusen för sjukhusets
direktör m. fl., uppgå till 21,319,050 kronor.
Här nedan lämnas en sammanställning av byggnadskostnaderna enligt
nu föreliggande förslag. Till jämförelse har återgivits motsvarande sammanställning
enligt 1928 års förslag. Med hänsyn till att Kungl. Maj:ts
förslag till 1930 års riksdag icke upptog den pediatriska kliniken och den
djurexperimentella avdelningen samt emanationslaboratoriet, hava kostnaderna
för dessa institutioner jämte å desamma belöpande andelar i kostnaderna
för vägar, huvudrörledningar m. m. ej heller här medtagits. Kostnaderna
för bostadshus åt sjukhusets direktör m. fl. äro ej medräknade. I
sammanställningarna har ej, såsom skedde i 1926 års sjukhuskommissions
betänkande, särskilt för sig under varje huvudrubrik upptagits det allmännas
andel i jubileumskliniken; i stället har i en post avdragits det
totalbelopp, som enligt de olika förslagen avgår för jubileumsfondens och
cancerföreningens del.
De båda sammanställningarna te sig på följande sätt:
Byggnadskostnader...............
Kostnad för panncentral, uppvärmningsoch
ventilationsanläggningar, desinfektions-,
steriliserings- och maskintvätt
anläggningar
med tillbehör.......
Huvudrörledningar för pumpvarmvatten,
ånga, kondensvatten, gas, kall- och
varmvatten..................
Spillvatten- och dagvattenledningar med
rörgravar utanför tomten........
Spillvatten- och dagvattenledningar med
rörgravar inom tomten jämte övriga
rörgravar....................
kronor |
1928 års 16,209,400: — |
1930 års 13,709,327: |
» |
3,374,850: — |
3,248,850: |
2- |
487,300: — |
512,050: |
» |
98,000: — |
98,000 |
» |
162,000: — |
143,100 |
1930 års sjukhuskommissions
kostnadsberäkningar
och
finansieringsförslag.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
1928 års 1930 års
förslag förslag
Köksanläggning.................kronor 164,550: — 164,550: —
Elektrisk belysnings- och kraftanläggning,
hissar, elektrisk svagströmsanläggning,
åskledare och rikstelefonan
-
läggning.................... |
» |
1,435,050 |
— 1,448,450 |
— |
Kylanläggning................. |
180,000 |
— 180,000 |
— |
|
Väg utanför tomten.............. |
» |
465,000 |
— 418,000 |
— |
Vägar inom tomten, terrasseringar m. m. |
» |
846,800 |
— 561,000 |
— |
Tomtens iordningställande........ |
» |
230,000 |
— 200,000 |
— |
Stängsel och grindar............. |
45,000 |
— 45,000 |
— |
|
Administration, arvoden och oförutsedda |
2,132,388 |
— 1,865,388 |
— |
|
Avgår för jubileumsfondens del...... |
kronor kronor |
25,830,338 1,751,829 |
— 22,593,715 — 1,274,665 |
— |
kronor |
24,078,509 |
— 21,319,050 |
— |
Förestående sammanställningar utvisade, att den genom förut omtalade
inskränkningar och övriga förändringar vunna besparingen uppginge till
ett belopp av 2,759,459 kronor. Bostäderna för sjukhusets direktör m. fl.
kostade enligt 1928 års förslag 606,258 kronor. Motsvarande kostnad utgjorde
enligt det överarbetade förslaget 486,000 kronor. Medräknades även
denna kostnadsminskning, stege besparingen till 2,879,717 kronor.
Om totalkostnaden enligt nu föreliggande förslag, 21,319,050 kronor, fördelades
på sjukhusets 843 vårdplatser, bleve kostnaden per vårdplats
25,289 kronor. Erinras må, att motsvarande siffra enligt 1928 års förslag
utgjorde 28,563 kronor och enligt Alternativ I av det s. k. Gärdesförslaget
28,163 kronor.
Sjukhuskommissionen hade vidare belyst frågan örn kostnaderna för
karolinska sjukhuset i jämförelse med vanliga sjukhus och därvid lämnat
följande tablå över kostnaden för olika lokaler och arbeten vid karolinska
sjukhuset utöver vid vanliga sjukhus gängse.
Undervisningslokaler:
inom huvudkomplexet. . 24,204 m8 å kr. 47: 78 = 1,156,462
inom radioterapeutiska
kliniken......... 4,975 » » » 49: 23 = 244,920
inom patologiska institutionen.
.......... 10,200 » » » 51:87 = 529,740
Diverse bostäder inom
entrékomplexet..... 4,870 » » » 49:11 = 239,165
Diverse bostäder för gift
och ogift personal . . 1,140 » » » 51:83 = 59,088 2 229 375
Ökning av kliniklokaler på grund av undervisning:
inom huvudkomplexet. . 15,023 m8 å kr. 47: 78 = 717,798
17
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
inom radioterapeutiska
kliniken........ 736 m3 å kr. 49: 23 = 36,064
inom entrékomplexet . . 759 » » » 50: 71 = 38,489
Diverse lokaler, korridorer,
trappor, hissar m. m. 7,000 » » » 47:78= 334,460 1,126,811
Ökning av polikliniklokaler:
inom huvudkomplexet. . 9,214 m3 å kr. 47: 78 = 440,245
inom radioterapeutiska
kliniken......... 477 » » » 49:23 = 23,482 463,727
Samtliga ovannämnda lokalers del i ångpannehuset .... 294,742 4,114,655
För garnisonens administrationslokaler:
inom huvudkomplexet. . 2,304 m3 å kr. 47: 78 =
Garnisonens del i apotek
samt apoteksförråd i
entrékomplexet..... 1,853 » » » 50:71 =
Del i ångpannehus ....................
Lokaler inom kök, tvätt- och ångpannehus,
vilkas storlek beräknats med hänsyn till framtida
utvidgning av sjukhuset.
Reserv i kök.........................
» i tvätt och förråd................
» i ångpannehus ..................
110,851
93,965
15,589
225.000
110.000
125,000
220,405
460,000
Härtill kommer
Arbeten utom tomten (vägar och ledningar) 516,000
+ 9 % för administration, arvoden m. m..... 562,440
Halva kostnaden för inre vägar, planeringar, tomtens
iordningställande + 9 %............ 414,745
Ve av kostnaden för kulvertar, huvudrörledningar,
spillvattenledningar, elektriska huvudledningar
+ 9 % (utgörande samma del i kostnaden som
summan av ovan angivna kuber utgör del i
totala kuben)....................... 173,500 1,150,685
Summa kronor 5,945,745
Från totalkostnaden, 21,319,050 kronor, bör alltså vid en jämförelse med
kostnaden för uppförande av ett icke kliniskt sjukhus avräknas 5,945,745
kronor. Återstoden, 15,373,305 kronor, utgör det belopp, som vid en dylik
jämförelse bör upptagas lör karolinska sjukhusets del. Vid fördelning av
denna summa på de 843 vårdplatserna erhalles en sängkostnad av 18,236
kronor. Denna sängkostnad torde icke kunna anses hög för ett modernt
sjukhus av denna omfattning.
I detta sammanhang vill kommissionen framhålla, att då Stockholms
stads sjukhuskommitté i sin i andra kapitlet här ovan återgivna skrivelse
gör gällande, att stadens självkostnad per vårdplats vid blivande utbyggnad
»snarare under- än överstiger 10,000 kronor», härmed tydligen avses
vårdplatser, som erhållits genom tillbyggnad till redan förefintliga sjukhusanläggningar,
i vilket fall kostnaden naturligtvis alltid ställer sig avsevärt
längre jin vid ren nybyggnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 124 haft. (Nr 154.)
2
18
Kungl. May.ts proposition Nr 154.
Vidare hade selidia skom missionen framhållit, att den av kommissionen
angivna sängkostnaden ytterligare kunde nedbringas genom att redan i
den första etappen medtaga flera kliniker än som i 1928 års förslag förutsattes,
då nämnda kostnad komme att sjunka i den mån som antalet vårdplatser
ökas.
I fråga om sjukhusbyggnadsföretagets finansiering anförde sjukhuskommissionen:
.
1 fråga örn byggnadsföretagets finansiering har kommissionen ansett
sig höra utgå från de beräkningsgrunder, som chefen för ecklesiastikdepartementet
funnit sig böra följa i propositionen till 1930 års riksdag. Med
hänsyn härtill tarvas allenast en omräkning i anledning av den minskning
i kostnadssumman, som den av kommissionen verkställda överarbetningen
av byggnadsförslaget medfört.
Totalkostnaden för den första byggnadsetappen, frånsett den del, som
skall bekostas av jubileumsfonden samt kostnaden för bostadshusen för
sjukhusets direktör m. fl., utgör enligt det överarbetade förslaget 21,319,050
kronor, vilket belopp kommissionen ansett sig böra avrunda uppåt till
21,400,000 kronor.
Härifrån skola till en början avgå stadens och landstingets bidrag, tillhopa
7,540,000 kronor. Vidare skola kostnaderna för de 106 enskilda vårdplatserna
bestridas genom upptagande av lån att förräntas och amorteras
genom inflytande vårdavgifter. Enligt vederbörande departementschefs
uttalande i propositionen skola dessa platser deltaga i byggnadskostnaderna
med ett belopp, motsvarande den genomsnittliga kostnaden per vård
plats för hela sjukhuset, d. v. s. med 18,236 kronor per säng. Deras bidragskulle
alltså utgöra (106 X 18,236 =) 1,933,016 kronor, vilket belopp jämväl
bör avräknas från totalkostnaden. Återstående beloppet, 11,926,984 kronor,
skulle utgöra statens kostnader för karolinska sjukhuset. Motsvarande
kostnad enligt Kungl. Maj:ts proposition till 1930 års riksdag var 14,213,505
kronor.
Med den i propositionen angivna byggnadstiden av omkring 8 år synes
byggnadskostnaden lämpligen böra fördelas enligt följande tablå.
Tablå över erforderliga belopp under byggnadstiden och deras fördelning
Anslag |
Anslag från |
Anslag från |
Genom lån |
||
år |
från |
Stockholms |
Stockholms |
(106 enskilda |
Summa |
riksdagen |
stad |
län |
vårdpl.) |
||
i..... |
300,0001 |
— |
— |
— |
300,000 |
2..... |
1,500,000 |
— |
— |
— |
1,500,000 |
3..... |
1,900,000 |
1.100,000 |
400,000 |
350,000 |
3,750,000 |
4..... |
1,900,000 |
1,100,000 |
400,000 |
350,000 |
3,750,000 |
5..... |
1,900,000 |
1,100,000 |
400,000 |
350,000 |
3,750,000 |
6..... |
1,900,000 |
1,100,000 |
400,000 |
350,000 |
3,750,000 |
7..... |
1,900,000 |
1,270,000 |
270,000 |
350,000 |
3,790,000 |
8..... |
626,984 |
— |
— |
183,016 |
810,000 |
11,926,984 |
5,670,000 |
1,870,000 |
1,933,016 |
21,400,000 |
Då det är möjligt, att en kortare byggnadstid än 8 år kan medföra vissa
besparingar i byggnadskostnaderna, synes frågan härom förtjänt att tagas
under övervägande.
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
Beträffande dessa frågor anförde jag för egen del i propositionen nr 132
bland annat följande:
De av 1930 års sjukhuskommission gjorda beräkningarna av kostna
derna för den nya sjukhusanläggningen, vilka beräkningar i det stora hela
jämväl vitsordats av byggnadsstyrelsen, giva icke anledning till någon
erinran från min sida. I annat sammanhang har jag med anledning av
vissa mindre detaljanmärkningar mot det föreliggande förslaget förordat,
att desamma i samband med definitiva ritningars uppgörande tagas under
omprövning. Under byggnadstiden måste man ock räkna med att vissa
mindre justeringar kunna visa sig ofrånkomliga. Med hänsyn såväl härtill
som ock till möjligen uppstående fluktuationer i den allmänna prisnivån
kunna de föreliggande kostnadsberäkningarna givetvis icke betraktas
såsom fullt definitiva. Jag förutsätter dock, att vid de definitiva ritningarnas
uppgörande och vid byggnadsarbetets utförande den av mig
förordade byggnadskommittén allvarligt bemödar sig att, så vitt möjligt
är, nedbringa byggnadskostnaderna. Med anledning härav torde det
kunna förväntas, att byggnadskostnaderna icke komma att överstiga de
av sjukhuskommissionen angivna.
Även med det nu överarbetade förslaget äro onekligen kostnaderna för
karolinska sjukhuset avsevärda. På sätt redan min företrädare i statsrådsämbetet
framhöll vid framläggande av sjukhusförslaget till 1930 års
riksdag, är det emellertid naturligt, att kostnaderna för en anläggning som
den nu ifrågavarande, vilken skall tjäna såväl sjukvårdens som undervisningens
och den medicinska forskningens intressen, måste hliva betydande.
Den utredning, som 1930 års sjukhuskommission förebragt på denna punkt,
understryker enligt min mening på ett övertygande sätt vad som härutinnan
uttalades i propositionen till 1930 års riksdag. Sjukhuskommissionen
beräknar, att av totalkostnaden för karolinska sjukhuset 5,945,745
kronor direkt betingas av sjukhusets undervisnings- oell forskningsuppgifter.
Dragés detta belopp från den beräknade totalkostnaden, 21,319,050
kronor, återstår ett belopp av 15,373,305 kronor. Fördelas denna summa
på var och en av de 843 vårdplatserna, erhålles en kostnad per vårdplats
av 18,236 kronor.
Denna summa skulle enligt kommissionens beräkning motsvara kostnaden
per vårdplats å karolinska sjukhuset, örn detta skulle uppföras uteslutande
såsom sjukvårdsanstalt utan uppgift att tjäna undervisningen,
och skulle således kunna användas vid en jämförelse med byggnadskostnaderna
för ett kommunalt sjukhus i Stockholm av motsvarande storlek.
Såsom jag ovan nämnt, framhåller kommissionen, att det vid utförande
av en sådan jämförelse icke möter större svårighet att beräkna själva
undervisningslokalernas kubikinnehåll och kostnad, under det att det däremot
är vida svårare att exakt beräkna, huru stor del av utrymmet inom
sjukvårdslokalerna, som kan anses oundgängligen nödvändigt för själva
sjukvårdens behov, och huru stor del därav, som tillkommer på grund av
undervisningens krav. Under diskussionen örn det karolinska sjukhuset
har den anmärkningen framställts, att 1930 års sjukhuskommission skulle
hava räknat med för stort totalt utrymmesbehov per vårdplats å ett icke
kliniskt sjukhus i Stockholm.
Proposition
till 1931 års
riksdag.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
Då icke någon större sjukhusbyggnad under senare år blivit utförd inom
Stockholm, är det ej möjligt att vid dessa beräkningar stödja sig på praktisk
erfarenhet av sjukhusbyggnad därstädes. Det är icke heller möjligt
att utan vidare beräkna det totala utrymmesbehovet per säng å ett stort
icke kliniskt sjukhus i Stockholm med ledning av erfarenheten från nybyggnader
för mindre och medelstora lasarett i landsorten.
För att emellertid erhålla någon ledning vid bedömandet av denna fråga
har jag ansett mig böra inom departementet låta utföra en jämförelse med
ett nyligen uppfört centrallasarett med specialavdelningar och har för
detta ändamål valt lasarettet i Norrköping, som allmänt ans^s vara synnerligen
ekonomiskt uppfört.
Denna utredning ger vid handen, att det totala utrymmet per vårdplats
inom karolinska sjukhuset — oavsett det för undervisningen beräknade
utrymmet — uppgår till 340,7 m3, under det att motsvarande utrymme i
Norrköping är 242 m3.
Granskar man närmare de för olika ändamål avsedda utrymmena, finner
man, att skillnaden i kubikinnehåll per vårdplats beror till största
delen, nämligen cirka 50 m3, därpå, att vid karolinska sjukhuset beräknats
väsentligen större sjukvårdspersonal i överensstämmelse med erfarenheten
från Stockholms stads sjukhus. Den nämnda differensen beror vidare
därpå, att större utrymme beräknats för undersöknings- och behandlingslokaler
vid polikliniker, röntgendiagnostisk avdelning, gymnastisk avdelning,
förlossningsavdelning, operationsavdelningar, bad- och ljusbehandlingsavdelningar,
vartill kommer den radioterapeutiska klinikens behandlingsavdelningar.
På alla dessa avdelningar ställas väsentligen större anspråk vid ett
stort sjukhus i Stockholm — särskilt med hänsyn till dess stora polikliniska
verksamhet. Utrymmet för dessa lokaler är vid karolinska sjukhuset
beräknat till cirka 35 m3 per vårdplats mer än i Norrköping. Återstoden
av differensen beror därpå att vid sjukhuset i Norrköping cj uppförts
tvättinrättning, samt att man vid karolinska sjukhuset räknat med
reservutrymme inom ekonomilokalerna för närmast kommande kliniker
samt planlagt verkstäder för sjukhusets behov.
Utrymmet för vårdavdelningar och övriga ovan ej nämnda lokaler upptager
på båda sjukhusen ungefär samma kubikinnehåll per vårdplats.
Det för karolinska sjukhuset såsom sjukvårdsanstalt — oavsett undervisningens
krav av lokaler — beräknade utrymmet torde av anförda skäl
med fog kunna anses motsvara vad som behöves för ett i Stockholm beläget
centralsjukhus med specialavdelningar. Mot den av kommissionen
beräknade fördelningen av byggnadskostnaderna mellan undervisningens
och sjukvårdens områden torde vid nu angivna förhållanden icke vara
något att erinra.
Till nyss angivna totalkostnad å 21,319,050 kronor komma dessutom, såsom
framhölls i iörslaget till 1930 års riksdag (sid. 227 i propositionen nr
232), kostnader för utrustning beräknade till cirka 3,600,000 kronor och avsedda
att fördelas i vederbörlig proportion mellan staten, Stockholms stad
och Stockholms län ävensom jubileumsfonden. I avseende å finansierandet
av det blivande sjukhusets drift ansluter jag mig till min företrädares
i statsrådsämbetet därom gjorda uttalanden och tillåter mig att hänvisa
till vad härutinnan anfördes i propositionen nr 232 till 1930 års riksdag.
Den av sjukhuskommissionen framlagda finansieringsplanen, mot vil -
21
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
ken i de avgivna yttrandena icke några anmärkningar gjorts, föranleder
erinran från min sida allenast i fråga örn det för budgetåret 1931/1932 beräknade
anslagsbeloppet. Med hänsyn till svårigheterna att för nästkommande
budgetår tillgodose anslagskraven i alla avseenden har jag ansett
mig icke kunna för samma budgetår förorda högre belopp än det av mig
i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag under punkt 126 av åttonde
huvudtiteln för budgetåret 1931/1932 beräknade beloppet 750.000 kronor.
Därest från den på staten ankommande, beräknade totalkostnaden 11,926.984
kronor dragés det för innevarande budgetår beviljade anslaget å 300,000
kronor, återstår alltså ett belopp av 11,626,984 kronor, som erforderligt för
sjidvhusbygget enligt det föreliggande förslaget.
Såsom av vederbörande departementschefer framhölls vid framläggande
av sjukhusförslaget till 1930 års riksdag, torde det vara erforderligt att
under byggnadstiden närmare utreda vissa med sjukhusbygget sammanhängande
spörsmål. Med anslutning till vad vederbörande departementschefer
vid detta tillfälle uttalade i hithörande frågor vill jag sålunda erinra
örn, att det torde vara erforderligt, att under byggnadstiden sjuksköterskefrågan
och de åtgärder, som lämpligen böra företagas för att
tillgodose behovet av sjukvårdspersonal, upptagas till närmare utredning.
Av 1926 års sjukhuskommission framlagt förslag att, intill dess en — först
i en andra byggnadsetapp tilltänkt — hud- och könsklinik blir uppförd
vid karolinska sjukhuset, vård för garnisonens könssjuka anordnas å Göta
livgardes sjukhus, synes jämväl böra göras till föremål för ytterligare utredning.
I och med garnisonssjukhusets överflyttning till karolinska sjukhuset
kommer den nuvarande tandpolikliniken vid garnisonssjukhuset att
automatiskt överflyttas till karolinska sjukhuset. Med denna anordning
synes det böra undersökas, huruvida icke en av medicinalstyrelsen i dess
yttrande över 1926 års sjukhuskommissions förslag ifrågasatt samorganisation
med tandläkarinstitutet bör komma till stånd. Vidare torde av
arméförvaltningen i yttrande över sistnämnda sjukhusförslag framfört
yrkande, att frågan örn de militära överläkarnas och amanuensernas
tjänstgörings- m. fl. förhållanden borde göras till föremål för närmare utredning,
böra vinna beaktande.
I detta sammanhang vill jag meddela, dels att jämlikt Kungl. Maj:ts
bemyndigande tillkallad sakkunnig för utredning rörande pediatriska kliniker
i Stockholm den 26 november 1930 avgivit utredning i ämnet, ove]''
vilken utredning infordrade yttranden dock ännu ej avgivits, dels ock att
Kungl. Majit den 6 februari 1931 meddelat beslut om expropriation av det
av svenska jägarförbundet disponerade skjutbaneområdet, vilket ingår i
sjukhusbyggets tomtområde.
Jag vill slutligen i detta sammanhang erinra därom, att i diskussionen
örn karolinska sjukhuset den åsikten gjorts gällande, att man bort i kostnadsberäkningen
för sjukhuset även taga hänsyn till de kliniker, vilka
skulle tillkomma i företagets senare byggnadsetapper, d. v. s. närmast de a
serafimerlasarettet befintliga klinikerna. Härtill vill jag emellertid framhålla,
att serafimerlasarettet med riksdagens medverkan undergått en ge
nomgripande ombyggnad och modernisering, varvid man utgått från att
lasarettet såsom självständigt sjukhus skulle bestå en avsevärd tid framåt.
Enligt gällande kontrakt är lasarettet skyldigt att till Stockholms stads
förfogande ställa 200 platser u därvarande kliniker. En reglering av hit
hörande förhållanden synes vid angivna omständigheter icke nu böra
Riksdagens
skrivelse den
28 maj 1931.
22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
komma till stånd och torde i varje fall rimligtvis icke kunna inverka på
det nu föreliggande förslaget.
I sin skrivelse den 28 maj 1931 (nr 286), vari riksdagen anmälde sitt beslut
i anledning av omförmälda proposition nr 132 och i ämnet väckta
motioner, anförde riksdagen bland annat följande:
Karolinska institutets byggnadsfråga fick, efter att under många år
hava varit föremål för ingående utredningar och sedan förberedande åtgärder
vid olika tillfällen beslutats av Kungl. Majit och riksdagen, år
1930 sin principiella lösning, i det att riksdagen då bestämde, att för institutets
behov ett nytt kliniskt sjukhus samt nya lokaler för institutets
teoretiska avdelningar skulle uppföras å det s. k. Norrbackaområdet i
Solna socken invid Stockholm. Härmed hade riksdagen tagit slutgiltig
ställning till själva huvudsaken. Vad åter angår sättet för realiserandet
av detta omfattande byggnadsföretag, påkallade 1930 års riksdag förnyad
utredning i två olika hänseenden, nämligen dels rörande möjligheten att
åvägabringa ett sådant avtal med Stockholms stad, som innebar ett övertagande
från stadens sida av ett större antal vårdplatser å det nya sjukhuset
än enligt det då föreliggande preliminära avtalet, dels ock i fråga
örn byggnadsförslaget, för vilket kostnaderna enligt riksdagens mening
borde genom en överarbetning väsentligt nedbringas.
Resultatet av den begärda nya utredningen föreligger nu i Kungl. Majrts
ifrågavarande proposition, varav inhämtas, att utredningen verkställts i
överensstämmelse med de av riksdagen givna direktiven. Tyvärr har den
samma i det förra avseendet lämnat ett negativt svar, i det att Stockholms
stad ställt sig avvisande gentemot anbudet att redan nu övertaga ett större
antal vårdplatser. Tanken härpå får vid sådant förhållande givetvis tills
vidare skjutas åt sidan. I det senare hänseendet däremot har den nya utredningen
varit mera framgångsrik. En kostnadsbesparing av väsentligt
mer än 2 millioner kronor har vunnits, och därtill kommer, att överarbetningen,
enligt vad av sakkunniga bedömare vitsordats, i vissa avseenden
lett till förbättringar av byggnadsförslaget rent sjukhustekniskt sett. Riksdagen
anser sig böra särskilt framhålla, att den genom minskning av reservlokaler
gjorda besparingen utgör endast en ringa del, knappast en
tiondel, av den totala kostnadsminskningen, och att den ojämförligt största
besparingen skett genom reduktion av byggnadskuben (med omkring 11
procent), ett mera koncentrerat byggnadssätt samt billigare byggnadskonstruktioner.
Av kostnadsminskningen hänför sig visserligen ett belopp av
281,024 kronor till en av 1930 års sjukhuskommission företagen nedsättning
av å-priserna för grunder och bjälklag, vilka beräknats för högt i det förra
förslaget, men även örn denna summa frånräknas, uppgår likväl besparingen
till närmare 2 lA millioner kronor.
Nu senast påpekade förhållanden äro i och för sig ägnade att väcka tillfredsställelse.
Å andra sidan synes det emellertid förklarligt, att då det
gäller ett byggnadsföretag av den omfattning, varom här är fråga — en
ligt de nya beräkningarna skulle totalkostnaden för första etappens byggnader,
frånsett utrustningskostnaderna, uppgå till 21,400,000 kronor, varav
statens andel skulle utgöra i runt tal 11,900,000 kronor — förslaget, trots
vidtagna nedskärningar och förbättringar, utsättes för kritik, och att ett
ingående övervägande sker, beträffande frågan huruvida ej ytterligare
besparingar kunna vidtagas utan ändamålsenlighetens eftersättande.
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
Den granskning riksdagen underkastat förslaget, Ilar icke givit stöd för
den uppfattningen, att förslaget även i det reviderade skick, vari det nu
föreligger, skulle vara onödigt omfattande. Det beräknade platsantalet
kommer enligt riksdagens övertygelse att väl motsvara behovet vid den
tid, då sjukhuset står färdigt, och något slöseri med utrymmen eller eljest
i fråga om byggnadernas anordning och arkitektoniska utstyrsel har icke
kunnat påvisas. Riksdagen vill dock ingalunda göra gällande, att förslaget
är sådant, att icke genom förändringar under byggnadsarbetets fortgång
förenklingar och besparingar ävensom förbättrade anordningar
kunna tänkas. Dylika förändringar förutsättas även i den kungl, propositionen
skola bliva möjliga, och riksdagen utgår från att ledningen av
byggnadsarbetena skall så organiseras, att garantier erhållas för ett tillbörligt
beaktande av besparingsintresset. Härtill återkommer riksdagen i
det följande. Vid sin prövning av det överarbetade byggnadsförslaget Ilar
riksdagen emellertid icke funnit anledning till sådana anmärkningar mot
detsamma, att skäl föreligga att ställa sig avvisande däremot. Tvärtom
bär riksdagen fått det intrycket, att förslaget i stort sett förtjänar att
bliva godtaget såsom den plan, efter vilken i huvudsak den stora sjukhus -anläggningen bör komma till utförande.
Då riksdagen alltså anser sig kunna medgiva, att karolinska sjukhuset
i sin första etapp kommer till utförande i huvudsak på det sätt. som framgår
av det överarbetade byggnadsförslaget, vill riksdagen likväl vid detta
medgivande knyta ett betydelsefullt villkor. Enligt departementschefens
mening borde byggnadsförslaget handhavas av en särskild kommitté, vilken
skulle tillsättas av Kungl. Maj:t och bestå av representanter för »ekonomiska,
medicinska och byggnadstekniska synpunkter» samt för Stockholms
stad och Stockholms län ävensom för arméiorvaltningens sjukvårdsstyrelse
och jubileumsfonden. Denna kommitté skulle äga företaga mindre
ändringar i byggnadsplanen, därest de icke medförde ökade kostnader.
Departementschefen yttrar vidare örn kommitténs verksamhet, att han förutsätter,
att vid de definitiva ritningarnas uppgörande och vid byggnadsarbetets
utförande byggnadskommittén allvarligt bemödar sig att, så vitt
möjligt är, nedbringa byggnadskostnaderna. Även riksdagen anser det
lämpligast att, då det gäller ett så omfattande byggnadsföretag som det
nu förevarande, där det dessutom är nödvändigt att stå i en nära kontakt
med i medicinska och sjukvårdsfrågor sakkunniga personer, byggnadsföretaget
omhänderhaves av en särskild kommitté, liksom i flera liknande
fall tidigare skett. Denna kommitté vill riksdagen emellertid — utöver de
åligganden, som i allmänhet böra påvila ett sådant organ och som i propositionen
berörts — tillägga en alldeles speciell uppgift. Riksdagen anser
det nämligen icke tillräckligt med en helt generell anmaning till kommittén
att söka ernå besparingar i kostnaderna; enligt riksdagens mening
bör såsom en av kommitténs viktigaste funktioner uttryckligen stadgas,
att kommittén skall oavlåtligen genom i god tid verkställda undersökningar
och beräkningar st ritva att åstadkomma alla de förenklingar och
besparingar, som äro förenliga med en ändamålsenlig anordning av sjukhusanläggningen.
Denna kommitténs besparingsfunktion bör på lämpligt
sätt komma till uttryck även i det sätt, varpå kommittén organiseras
och sammansättes. Kommittén bör icke göras alltför omfattande, men
nödvändigt är enligt riksdagens åsikt att besparingsintresset i densamma
erhåller en eller flera särskilda representanter. Det torde vara förtjänt
24
Kungl. Maj.is proposition Nr 154.
att övervägas, om ej detta intresse bäst tillgodosåges, därest — utom fackkunskapen
— jämväl det praktiska lekmannaförståndet bleve i kommittén
företrätt.
Såsom departementschefen framhållit, bör det tillkomma byggnadskommittén
att på egen hand vidtaga mindre ändringar i byggnadsplanen, som
ej äro ägnade att medföra ökade kostnader. Skulle det däremot bliva fråga
örn mera genomgripande omläggningar, vilket väl med ett företag av
denna art och omfattning måste antagas komma att inträffa, bör det givetvis
åligga kommittén att underställa saken Kungl. Maj:ts prövning. Pä
Kungl. Maj:t ankommer sedermera att avgöra, huruvida frågan är av beskaffenhet
att böra hänskjutas till riksdagen. Genom att år för år anvisningar
å byggnadsanslaget måste äskas hos riksdagen, blir riksdagen i tillfälle
att steg för steg följa och kontrollera byggnadsarbetenas fortskridande.
Härvid har riksdagen möjlighet att tillse, att de ekonomiska syn
punkterna vederbörligen beaktats och att i övrigt företaget skötes på ett
rationellt sätt. I detta sammanhang vill riksdagen framhålla angelägenheten
av att när byggnadsarbetena igångsättas detta sker på ett sådant
sätt i fråga om den ordning, i vilken de olika byggnaderna komma till utförande,
att ej eventuella besparingsåtgärder försvåras eller förhindras.
Riksdagen håller före, att den blivande byggnadskommittén näppeligen
kommer att kunna på ett tillfredsställande sätt sköta sin uppgift, örn den
ej genom en generalplans upprättande gör klart för sig redan från begynnelsen,
huru de olika delarna av tomtområdet lämpligen böra disponeras
och huru hela anläggningen en gång i stora drag skall te sig i färdigt skick.
Det synes önskvärt, att riksdagen får taga del av denna plan, då riksdagen
nästa gång har att pröva frågan örn anvisande av medel för sjukhusan
läggningen.
Nu anförda synpunkter och önskemål beträffande byggnadskommittén
förväntar riksdagen skola bliva behörigen iakttagna vid kommitténs organiserande
och under dess arbete.
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att kostnaderna för
nämnda kommitté — vilka kostnader riksdagen förutsätter skola hållas
inom måttliga gränser — böra bestridas av byggnadsanslaget. Så bör för
övrigt över huvud taget ske med alla återstående utgifter för utredningar
av olika slag, som skett i och för ifrågavarande anläggning.
De verkställda kostnadsberäkningarna kunna uppenbarligen icke vara
annat än av approximativ beskaffenhet. Då riksdagen beviljar det äskade
byggnadsanslaget, 11,626,984 kronor, vill riksdagen emellertid betona, att
riksdagen icke endast betraktar denna summa som en maximisiffra, beträffande
vilken under inga omständigheter något överskridande må ifrågakomma,
utan även räknar med att hela beloppet ej skall bliva behövligt
för de angivna ändamålen.
I fråga örn företagets finansiering ansluter sig Kungl. Maj:ts nu föreliggande
förslag till det förslag, som härutinnan förelädes 1930 års riksdag,
med de ändringar allenast, som betingas av den lägre kostnadssumma,
vartill den nya utredningen kommit. Riksdagen har ansett sig böra bifalla
vad i förevarande avseende av Kungl. Majit föreslagits. Dock finner riksdagen
nödigt att på en punkt göra ett förtydligande uttalande, nämligen i
fråga örn erläggandet av s. k. platskostnadsavgift för de 204 för »landet i
övrigt» avsedda vårdplatserna. Enligt Kungl. Majits förslag skulle vederbörande
sjukvårdsområden — frånsett Stockholms stad och län — vara be
-
25
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
friade från att betala sådan avgift. Däremot framgår det icke fullt klart
av propositionen, huru det i detta hänseende skulle ordnas för Stockholms
stad och Stockholms län. Enligt riksdagens mening föreligga inga skäl att
låta staden och länet komma i åtnjutande av dylik befrielse från platskostnadsavgift,
utan de böra i den mån, de belägga omförmälda 204 platser,
gälda nämnda avgift på sätt ursprungligen varit avsett även för övriga
sjukvårdsområden.
Det iirågasatta samarbetet med jubileumsfonden och cancerföreningen
finner riksdagen vara för staten fördelaktigt och anser sig därför böra
godkänna förslaget i denna del. Då i fråga örn Stockholms stad och Stockholms
län det icke visat sig möjligt att erhålla gynnsammare villkor än
enligt förut upprättat preliminärt avtal, torde annan utväg icke erbjudas
än att godtaga även vad härutinnan föreslagits.
I övrigt föranleder Kungl. Maj:ts förslag icke någon erinran från riks
dagens sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att riksdagen,
bland annat,
dels beslutat
att uppförandet av det nya kliniska sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset,
varom 1930 års riksdag fattat beslut, skall — med beaktande av vad
riksdagen härutinnan ovan anfört — i huvudsaklig överensstämmelse med
av arkitekten E. C. Westman år 1928 upprättade, numera överarbetade rit
ningar och kostnadsförslag i första byggnadsetappen omfatta:
a) följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk,
en radioterapeutisk, en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en
obstetrisk-gynekologisk klinik, ävensom ett röntgendiagnostiskt institut;
b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning,
tandpoliklinik, centrallaboratorium, badavdelning, gymnastikavdelning,
apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvätt
inrättning, begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler
ävensom ångpanneanläggning; samt
c) en patologisk institution;
att med den radioterapeutiska kliniken skall sammanföras cancerföreningens
i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet,
ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som en av Hans Maj:t Konungen tillsatt kommitté i betänkandet
den 23 maj 1929 angivit och som av honom godkänts, samt i enlighet
med den närmare överenskommelse, som Kungl. Majit kan komma
att träffa med styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen;
att avtal må träffas rörande samarbete för sjukhusets uppförande och
drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting i enlighet
med av chefen för ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordade samt av staden och
landstinget godtagna bestämmelser;
att byggnadsföretaget skall — med beaktande av vad riksdagen härut -
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
innan ovan anfört — finansieras i huvudsaklig överensstämmelse med de
av nämnda departementschef i samma statsrådsprotokoll förordade grunderna
;
dels ock i enlighet härmed till ifrågavarande byggnadsarbeten i första
etappen samt till bestridande av utgifter för uppgörande av detaljritningar,
arbetsbeskrivningar m. m., ävensom till övriga i samband med
dess& byggnadsarbeten stående administrationskostnader beviljat ett belopp
av 11,626,984 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra
reservationsanslag anvisat 750,000 kronor.
Kungl. Majas Med anledning av vad i riksdagens nyssnämnda skrivelse sålunda an
och
27/ii 1931. förts, tillsatte Kungl. Majit genom beslut den 3 juli 1931 en särskild byggnadskommitté.
Till ledamöter i denna kommitté förordnades ledamoten av
riksdagens första kammare, förutvarande statsrådet, häradshövdingen
K. G. Th. Borell, professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
C. G. Alson Forssell, ledamoten av riksdagens andra kammare, möbelsnickaren
C. B. Jansson i Falun, borgarrådet W. E. Karlsson, professorn
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet E. S. H. Key, byggnadsingenjören
A. Nordström och arkitekten E. C. Westman samt till suppleanter
generalfältläkaren F. J. Bauer, byrådirektören i lantmäteristyrelsen C. A.
V. Hernlund, professorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet H. C.
Jacobaeus, ledamoten av riksdagens andra kammare byggmästaren O.
Johansson i Edsbyn, ledamoten av riksdagens andra kammare, f. d. kommunalkamreraren
G. W. Källman, ledamoten av riksdagens första kammare,
direktören V. E. Larsson i Lerdala och professorn vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet N. G. Söderlund. Tillika uppdrog Kungl.
Majit åt Borell att vara byggnadskommitténs ordförande. Vidare anbefallde
Kungl. Majit byggnadskommittén att, med iakttagande av vad riksdagen
därom i skrivelse den 28 maj 1931 anfört, uppgöra och till Kungl.
Majit inkomma med dels förslag till instruktion för kommittén, dels ock,
i samband med avlåtande av framställning örn anslag för karolinska sjukhuset
för budgetåret 1932/1933, förslag till generalplan över bela Norrbackaområdets
användning. På därom gjord ansökan har därefter Bauer
entledigats från uppdraget att vara suppleant i kommittén.
Sedan kommittén avgivit förslag till instruktion och statskontoret, byggnadsstyrelsen
och riksräkenskapsverket däröver yttrat sig, fastställde
Kungl. Majit genom beslut den 23 oktober 1931 instruktion för nämnda
kommitté. Samtidigt anbefallde Kungl. Majit byggnadskommittén att
uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med dels förslag angående förhandlingar
beträffande överenskommelse mellan Kungl. Majit å ena, samt
styrelserna för Konung Gustaf Vis jubileumsfond och cancerföreningen i
Stockholm, å andra sidan, rörande sammanförande med den radioterapeutiska
kliniken vid karolinska sjukhuset av cancerföreningens nuvarande
27
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
vårdanstalt för kraftsjuka, radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar,
dels ock utredning och förslag beträffande uppförande av en psykiatrisk
klinik vid karolinska sjukhuset redan under första byggnadsetappen.
Genom beslut samma dag, den 23 oktober 1931, godkände Kungl. Majit
för sin del de bestämmelser rörande samarbete för karolinska sjukhusets
uppförande och drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns
landsting, som återgivits i propositionen nr 132 till 1931 års riksdag och
som såväl av staden och landstinget som av riksdagen enligt skrivelsen
den 28 maj 1931 för dess del godkänts. I anslutning härtill har också den
23 oktober 1931 avtal träffats och underskrivits mellan statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet å Kungl. Majits och kronans vägnar å
ena sidan och Stockholms stads hälsovårdsnämnd, respektive Stockholms
läns landstings förvaltningsutskott å den andra.
Genom beslut den 27 november 1931 uppdrog slutligen Kungl. Majit åt
ledamöterna i byggnadskommittén Borell och Jansson i Falun att å Kungl.
Majits och kronans vägnar med styrelserna för Konung Gustaf Vis jubileumsfond
och cancerföreningen i Stockholm upptaga de förhandlingar,
som angivits i ovannämnda beslut den 23 oktober 1931, samt att därefter
till Kungl. Majit inkomma med förslag till överenskommelse i ämnet.
Med skrivelser den 15 februari 1932 har nu byggnadskommittén i samband
med framställning örn anslag för budgetåret 1932/1933 till byggnader
för karolinska sjukhuset m. m. överlämnat ett förslag till generalplan för
förläggningen å Norrbackaområdet av karolinska institutets samtliga kliniker,
teoretiska institutioner och övriga inrättningar.
Nämnda generalplan är av följande lydelse!
Kommittén har under de gångna månadernas verksamhet för utarbetande
av ritningar till de av riksdagen beslutade byggnaderna i karolinska
sjukhusets första etapp oavlåtligen haft sin uppmärksamhet riktad på
åliggandet att företaga alla de förenklingar och besparingar, som äro förenliga
med en ändamålsenlig anordning av sjukhusanläggningen.
Det åligger kommittén att i den berättelse, som före den 15 september
årligen skall till Kungl. Majit avgivas, redogöra för huru de för sjukhusets
uppförande erforderliga arbetena fortskridit under nästföregående
budgetår. Kommittén anser sig emellertid redan nu i samband med generalplanen
böra redogöra för vissa i besparingssyfte eller för ernående av
ökad ändamålsenlighet företagna åtgärder beträffande planerna för första
etappens byggnader.
Allmänna riktlinjer för byggnadsplan åt den medicinska
högskolan i Stockholm.
1 1930 års riksdags skrivelse (nr 386) i anledning av Kungl. Majits proposition
till riksdagen angående uppförande av ett nytt kliniskt sjukhus
i Stockholm m. m. återfinnas riksdagens allmänna direktiv för planläggningen
av Norrbackatomtens bebyggande.
Riksdagen ansluter sig till den s. k. enhetstanken, d. v. s. tanken att vid
byggnadsplanernas realiserande alla de institutioner, teoretiska och prak
-
Byggnadskommitténs
förslag till
generalplan.
Riksdagens
direktiv för
planläggning
av Norrbac
kaområdets
bebyggande.
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
tiska, av vilka karolinska institutet för sin verksamhet är i behov, sammanföras
till ett helt såsom en enda sammanhängande anläggning.
Det framgår även av nämnda riksdagsskrivelse, att valet av tomt för
karolinska institutet fallit på Norrbackaområdet bl. a. därför, att riksdagen
hyste den meningen, att institutets samtliga inrättningar å denna
tomt skulle icke blott kunna erhålla byggnadsplats för nuvarande lokalbehov,
utan även få möjlighet till framtida utveckling.
Omförmälda skrivelse innebär även ett bestämt godkännande av den av
flera förberedande instanser och senast av 1926 års sjukhuskommission
hävdade principen, att staten, som äger Norrbackatomten och är ägare
av karolinska institutets teoretiska institutioner och det till karolinska
sjukhuset enligt riksdagens beslut anslutna garnisonssjukhuset, jämväl bör
vara sjukhusföretagare för övriga delar av undervisningssjukhuset å
Norrbackaområdet.
Riksdagens principbeslut, att tomtplats å Norrbackaområdet skall beredas
för karolinska institutets samtliga institutioner och att staten skall
vara ägare av och företagare för sin medicinska högskola i Stockholm, anger
i stora drag generalplanens allmänna uppgift och omfattning, jaen
ger å andra sidan även en viss begränsning åt densamma.
Vid uppgörande av förslag till generalplan för Norrbackaområdets bebyggande
gäller det således att framlägga en allmän byggnadsplan för
statens medicinska högskola i Stockholm, karolinska institutet, med därtill
hörande teoretiska och kliniska institutioner och övriga anstalter.
Vid generalplanens utformning måste, förutom riksdagens direktiv, även
de önskemål beaktas, som framställts av särskilda, för ärendets utredning
utsedda kommissioner och av karolinska institutets lärarkollegium beträffande
byggnadplanens utformande, i den mån dessa önskemål låta sig
förenas med riksdagens direktiv.
Generalplanens
begränsning
och tidrymden
för
dess utförande.
_ Det avgörande motivet för riksdagens beslut örn nybyggnader för karolinska
institutet å Norrbackaområdet var, att karolinska institutet, landets
största medicinska undervisningsanstalt, är i trängande behov av bättre,
rymligare och mera modernt inrättade och utrustade lokaler för att kunna
meddela en fullgod läkarutbildning.
Under alla stadier av utredningen har det emellertid av ekonomiska skäl
ansetts nödvändigt, att nybyggnad för institutet icke sker på en gång,
utan äger rum i etapper, under en längre tidsperiod, och att i första
hand de kliniker skola komma i fråga, som äro i största behov av nybyggnad.
Därvid har man dock ansett sig böra iakttaga att icke andra kliniker
uppföras i första etappen än sådana, som inrymma nya vårdplatser, vilka
för närvarande behövas för statens eller Stockholms stads eller läns sjukvårdsbehov.
Tidpunkten för senare klinikbyggnader måste bestämmas med hänsyn
till sjukvårdens behov och tillgång på medel.
En generalplan för Norrbackaområdet hör på grund av anläggningens
karaktär av medicinsk högskola endast omfatta sådana sjukhusavdelningar,
som stå i undervisningens tjänst.
Vid bedömandet av varje kliniks omfattning bör undervisningens behov
av vårdplatser vara avgörande, varför man icke ansett sig böra inrätta ett
större antal vårdplatser, än vad som för ett nöjaktigt utförande av undervisningen
kräves.
Även flertalet av de teoretiska institutionerna, vilka enligt statsmakter -
29
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
lias beslut jämväl skola sammanföras å Norrbacka, äro redan nu i stort
behov av nya och vidgade lokaler, oell lärarkollegiet bär uttalat det önskemålet,
att nybyggnader skola uppföras åt de teoretiska institutionerna, så
snart ske kan efter första etappens fullbordan. Det synes emellertid nu
icke möjligt att närmare beräkna den tidpunkt, då nybyggnad för de
teoretiska institutionerna kan äga rum.
Nödvändigheten att fördela byggnadsarbetet över en lång tidsperiod,
sannolikt över flera decennier, utövar i hög grad inflytande på generalplanen,
enär denna måste så utformas, att icke tidigare byggnader hindra
behövlig utveckling av senare etappers byggnader och att icke senare
byggnadsarbeten nämnvärt störa arbetet inom i tidigare skeden uppförda
byggnader, i synnerhet sjukhusbyggnader. Byggandet i etapper medför
även nödvändigheten att taga i beräkning, att nu ej förutsedda krav och
principer framdeles kunna komma att göra sig gällande vid uppförande
av kliniker och teoretiska institutioner och att alltså planen för senare
byggnader så litet som möjligt bör bindas.
Såväl lärarkollegiet som sjukhuskommissionen hava med skärpa framhållit
de särskilda krav, som böra ställas på planläggningen av en medicinsk
undervisningsanstalt. Dessa fordringar skilja sig väsentligen från de
krav, som behöva ställas på planläggningen av ett kommunalt sjukhus,
vilket ej har forskning och undervisning till uppgift.
Ett kommunalt sjukhus kan utformas uteslutande med hänsyn till sjukvårdens
uppgifter. De olika avdelningarnas storlek och karaktär bestämmas
av det lokala vårdbehovet, och hela sjukhusets omfattning kan beräknas
med hänsyn endast till en viss stadsdels eller landsändas behov.
Samtliga avdelningar bilda endast delar av en sammanhängande lokal
s j ukvårdsorganisation.
Flera och större krav göra sig gällande vid planläggningen av en medicinsk
högskola. Sjukvårdsuppgiften är här i och för sig lika viktig och
måste i minst lika hög grad tillgodoses som vid ett kommunalt sjukhus.
Likväl är forskningen och undervisningen i syfte att utbilda landets
läkare och hålla läkekonsten inom landet på en hög nivå den medicinska
högskolans huvudsakliga uppgift. Denna uppgift måste framförallt tillgodoses
såväl vid konstruktionen av de särskilda lokalerna och byggnaderna
som vid uppgörande av generalplanen för högskolans samtliga
byggnader. Varje undervisningsklinik med dess poliklinik måste därför
förfoga över såväl sjukvårdslokaler som särskilda lokaler för undervisning
och forskning. Detsamma gäller i tillämpliga delar de inrättningar
för specialundersökningar och specialbehandlingar, som utgöra nödvändiga
delar av ett modernt sjukhus. Dessa stå i ett kommunalt sjukhus
belt i sjukvårdens tjänst, men växa i det kliniska sjukhuset ut till vetenskapliga
anstalter, bildande dels inrättningar för klinisk undervisning
oell forskning inom sjukhusets murar, dels fristående vetenskapliga teoretiska
institutioner. Varje klinik och varje teoretisk institution måste bilda
en självständig enhet, som skall kunna fritt utveckla sig utan att hindras
av eller hindra andra institutioner i deras utveckling.
Erfarenheten visar även, att ett undervisningss,i aldius snarare oell i
större grad än ett vanligt sjukhus behöver utrymme för prövning och utveckling
av nya undersöknings- och behandlingsmetoder samt för helt nya
grenar av medicinen.
Särskilda
krav å byggnadsplan
för
medicinsk
undervisningsanstall.
30
Kungl. Maj.is proposition Nr 154.
I ett modernt kommunalt sjukhus bör enhetstanken sätta sin prägel på
sjukhusets konstruktion, för att man skall uppnå ett gott samarbete för
sjukvården mellan sjukhusets olika avdelningar. I ett undervisningssjukhus
gäller enhetstanken ej blott ett samarbete för gemensam sjukvård
utan därjämte och i minst lika hög grad ett organiserat intimt samarbete
för undervisning och forskning. Ett sådant samarbete måste äga rum
icke blott mellan de olika klinikerna och poliklinikerna utan även mellan
dessa och de teoretiska institutionerna samt mellan dessa senare inbördes.
Byggnadsplanen måste på lämpligt sätt sammanföra byggnaderna såväl
till sjukvårdsenheter som till grupper för vetenskapligt samarbete. Organisationen
för det dubbla samarbetet för undervisning — forskning och
sjukvård får dock icke menligt inverka på de enskilda institutionernas
arbetsfrihet och utvecklingsmöjligheter.
Generalplanen för en byggnadsanläggning åt en hel medicinsk högskola
måste slutligen uppgöras med klar insikt örn att högskolans verksamhet
skall kunna fortsättas på samma plats under mycket lång tid, kanske
under flera sekler.
Generalplanen måste således, liksom högskolans hela verksamhet, planläggas
på lång sikt och med vida vyer.
Generalplanens omfattning.
I generalplanen har upptagits byggnadsplats för karolinska institutets
samtliga nuvarande teoretiska och kliniska institutioner och övriga inrättningar.
Dessutom hava i planen medtagits byggnader för vissa inrättningar,
som nu ej tillhöra karolinska institutet, men som enligt riksdagens beslut
skola uppföras å Norrbacka eller som annars kunna med sannolikhet
antagas komma att framdeles förläggas till karolinska institutets område.
I. Nu befintliga institutioner och inrättningar
vid karolinska institutet.
Teoretiska institutioner:
1) en anatomisk institution;
2) en histologisk » ;
3) en fysiologisk » ;
4) en kemisk » ;
5) en farmakologisk » ;
6) en institution för patologisk anatomi;
7) en » » allmän patologi och bakteriologi;
8) en rätts- och statsmedicinsk institution; samt
9) en hygienisk institution.
Kliniker:
1) två medicinska kliniker (båda för närvarande dels å serafimerlasa
rettet,
dels å S:t Eriks sjukhus);
2) två kirurgiska » (den ena för närvarande å serafimerlasa
rettet,
den andra å Maria sjukhus);
3) två pediatriska » (den ena för närvarande å allmänna barnhu
set,
den andra å Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn);
31
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154.
4) en neurologisk klinik (för närvarande å serafimerlasarettet);
5) ett röntgeninstitut (för närvarande å serafimerlasarettet);
6) en oftalmiatrisk klinik (för närvarande å serafimerlasarettet);
7) en oto-laryngologisk klinik (för närvarande å sabbatsbergs sjukhus);
8) en ortopedisk klinik (för närvarande å Stockholms vanförean
stalt);
9)
en dermato-syfilidologisk klinik (för närvarande å S:t Görans sjuk
hus)
;
10) en pyskiatrisk klinik (för närvarande psykiatriska sjukhuset [Kon
radsberg]
);
11) två obstetrisk-gynekologiska kliniker (för närvarande å allmänna
barnbördshuset och å sabbatsbergs sjukhus);
Övriga inrättningar:
Lokaler för institutets kameral-administrativa och ekonomiska förvaltning;
Centralbibliotek;
Ekonomilokaler
och bostäder.
II. Karolinska institutet nu ej tillhöriga institutioner,
som upptagits i generalplanen.
Tomtplats har beräknats för en radioterapeutisk klinik, som enligt riksdagens
beslut skall uppföras och med vilken skall förenas cancerföreningens
i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet,
ävensom forskningsavdelningar.
Med anledning av till kommittén inkommen begäran har tomtplats jämväl
beräknats för en för pensionsstyrelsen avsedd reumatikeravdelning örn
cirka 60 sängar i anslutning till den första etappens medicinska klinik.
Då det med erfarenhet från utländska högskolor och på grund av den
vid karolinska institutet vunna erfarenheten, som föranlett en nu pågående
utredning i ärendet, synes sannolikt, att i en framtid en institution
för sero-bakteriologi kommer att upprättas vid institutet, har kommittén
ansett sig böra beräkna tomtplats jämväl för en sådan institution och förlagt
densamma i samband med institutionen för allmän patologi.
Därjämte har tomtplats beräknats för ett medicinskt Nobelinstitut, som
eventuellt kan komma att uppföras av Nobelstiftelsen.
Likaledes har tomtplats beräknats för en ifrågasatt föreningsbyggnad
för karolinska institutets studentkår, medicinska föreningen, vilken byggnad
i en framtid skulle uppföras på föreningens bekostnad.
Enligt riksdagens beslut skall karolinska institutets första byggnadsetapp
omfatta:
a) följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk,
en radioterapeutisk, en oftalmiatrisk, en oto-laryngologisk och en ohstetrisk-gynekologisk
klinik, ävensom ett röntgendiagnostiskt institut;
b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning,
tandpoliklinik, centrallaboratorium, badavdelning, gymnastikavdelning,
apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvättinrättning,
begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler
ävensom ångpanneanläggning; samt
c) en patologisk institution.
Första etappens
byggnader.
32
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
Med den radioterapeutiska kliniken skall sammanföras cancerföreningens
i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet,
ävensom forskningsavdelningar.
Materialet för bedömande av de olika institutionernas
byggnadsbehov.
Vid avgivande av förslag till tomt och vid uppgörande av byggnadsplan
å Norrbacka för de institutioner, som skola uppföras i första byggnadsetappen,
hade sjukhuskommissionen jämväl beaktat byggnadsbehovet för
senare byggnadsetapper. I kommissionens betänkanden av den 24 oktober
1928 och den 28 november 1930 återfinnes redogörelse för de utredningar,
kommissionen utfört och de allmänna riktlinjer, kommissionen
följt vid planläggningen av Norrbackaområdets bebyggande.
Kommissionen ansåg sig emellertid i utredningens dåvarande läge varken
kunna eller böra framlägga en fixerad plan för bela tomtens bebyggande
i en framtid, utan nöjde sig med att angiva byggnadsplats för de
institutioner, som enligt kommissionens mening borde uppföras i nära
lokal anslutning till den första etappens byggnader.
För att vid avgivande av förslag till tomt hava en ungefärlig föreställning
örn karolinska institutets byggnadsbehov, när samtliga institutioner
skulle komma att utföras, begärde kommissionen från karolinska institutets
lärarkollegium uppgifter rörande omfattningen av de olika slag av
lokaler (institutioner), som enligt kollegiets mening vore oundgängligen
erforderliga för fullföljandet av karolinska institutets såväl teoretiska
som praktiska verksamhet.
Karolinska institutets lärarkollegium införskaffade genom särskilda
kommitterade yttrande från kollegiets samtliga medlemmar såväl beträffande
byggnadsbehovet för deras respektive institutioner som beträffande
de olika problem, som mota vid planläggning av en medicinsk
undervisningsanstalt med tillhörande kliniskt sjukhus.
De av kollegiets samtliga medlemmar sålunda avgivna skriftliga yttrandena
samt kollegiets till kommissionen den 20 december 1926 avgivna gemensamma
utlåtande lämna material till en ungefärlig beräkning av
byggnadsbehovet för samtliga institutets institutioner och inrättningar
samt giva en översikt över de av kollegiets medlemmar omfattade principerna
för planläggningen av nybyggnader för den medicinska högskolan.
Nämnda handlingar hava för kommittén lämnat det huvudsakliga materialet
till uppgörande av förslag till generalplan för Norrbackatomtens
bebyggande enligt riksdagens beslut.
Då emellertid fem år förflutit sedan kollegiet verkställde nämnda utredning
över institutets byggnadsbehov och principerna för högskolans
byggnadsplan, har kommittén ansett sig böra hos kollegiet anhålla örn
förnyat yttrande beträffande institutets byggnadskrav.
Den 17 december 1931 har kollegiet utan särskilt eget utlåtande till kommittén
överlämnat de från institutionscheferna inkomna yttrandena i
ärendet.
Cheferna för de kliniker, som skola erhålla nybyggnad i senare etapper,
hava icke företagit någon väsentlig ändring i de byggnadskrav, som framställdes
1926.
För flertalet av de teoretiska institutionerna hava även ungefär samma
byggnadskrav framställts som år 1926. — Dock hava för den kemiska och
33
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
för den farmakologiska institutionen större behov av utrymmen gjort sig
gällande än vid den förra utredningen. Den nuvarande cliefen för den
hygieniska institutionen, som snart skall lämna sin befattning, har icke
velat göra något yttrande, utan ansett lämpligt att lämna till sin efterträdare
möjligheten att framställa institutionens krav. Det synes emellertid
sannolikt, att behovet av utrymme för den hygieniska institutionen bliver
något större än vad som år 1926 beräknades, i synnerhet som behovet av
ett för läkare och allmänheten tillgängligt, större hygieniskt museum gör
sig alltmera gällande.
Lärarkollegiet har, såsom nämnts, icke ansett sig böra underkasta de
nu framställda byggnadskraven för i senare etapper kommande institutioner
någon granskning, utan låtit institutionschefernas egna yttranden
tjäna byggnadskommittén till ledning vid generalplanens uppgörande.
Då det här gäller byggnadsföretag, som först vid en senare tidpunkt
skola komma till uppförande, och då det under alla omständigheter icke
kan röra sig örn mycket stora förändringar av de begärda byggnadsutrymmena,
har kommittén ansett sig böra kunna utgå från de uppgivna
lokalbehoven vid beräkning av det utrymme, som med hänsyn till närvarande
behov bör tilldelas ifrågavarande institutioner.
Kommittén har haft upprepade konferenser med institutionscheferna
såväl beträffande byggnadsbehovet för deras egna institutioner som beträffande
hela generalplanen. Det föreliggande materialets preliminära beskaffenhet
gör det icke möjligt att nu framlägga ett detaljerat byggnadsförslag
för de i senare etapper ingående byggnaderna, ej heller att beräkna
byggnadskostnaderna för desamma vid den tidpunkt, då de komma
att utföras. Detta har ej heller riksdagen begärt. De föreliggande uppgifterna
hava emellertid lämnat tillräckliga hållpunkter för upprättande av
förslag till en dispositionsplan för tomtområdets olika delar, vilken kan
giva en föreställning örn hur hela tomtområdet en gång skall te sig i färdigt
skick.
Riktlinjer för byggnadernas placering å Norrbacka.
Generalplanen har således att på Norrbackatomtens område på lämpligt
sätt inordna byggnader för minst tio teoretiska institutioner och minst
femton kliniker med tillhörande ekonomi- och personalbyggnader, för institutets
administrativa och kamerala avdelningar och dess centralbibliotek,
samt för ett medicinskt Nobelinstitut och för medicinska föreningen.
Problemet beträffande den inbördes grupperingen av byggnadsenbeterna
till en organisk enhet enligt i det föregående anförda principer har under
hela utredningsarbetet varit föremål för uppmärksamhet och har av byggnadskommittén
upptagits till förnyat övervägande.
Möjligheten att förlägga.samtliga institutioner och kliniker i ett enda
byggnadsblock, som då i första etappen skulle endast delvis uppföras, kar
redan från början diskuterats, men mycket snart förkastats såsom ogenomförbart.
Det är nämligen icke möjligt att i ett byggnadsblock skänka så
många institutioner på samma gång tillräcklig arbetsfrihet och tillräcklig
möjlighet till utveckling.
Den motsatta byggnadsprincipen för en medicinsk högskola, att förlägga
varje institution till en särskild byggnad, erbjuder fördelar ur flera syn
Bihang
till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 124 haft. (Nr 154.)
3
De teoretiska
institutionernas
förläggningsplan.
34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
punkter, särskilt nied hänsyn till ett ostört arbete och obehindrad utveckling
för de olika institutionerna.
Ekonomiska skäl förbjuda emellertid en sådan decentralisering av byggnadsplanen.
För flertalet såväl av de kliniska som av de teoretiska institutionerna
erbjuder även ett sammanförande av byggnaderna i större
byggnadskomplex betydelsefulla fördelar med hänsyn såväl till samarbetet
för sjukvård, undervisning och forskning som till ekonomisk drift.
Vid planläggandet av en medicinsk högskola av denna omfattning
måste således en uppdelning av byggnaderna i olika byggnadsgrupper
äga rum.
Upprepade rådplägningar med kollegiets medlemmar lia givit kommittén
den övertygelsen, att flertalet av de teoretiska institutionerna böra
sammanföras till en självständig byggnads grupp i bekväm kommunikation
med klinikerna, men med ett något avskilt oell av sjukhusens verksamhet
ostört läge.
Vissa teoretiska institutioner, nämligen institutionerna för patologisk
anatomi, för allmän patologi och sero-bakteriologi böra däremot förläggas
i direkt samband med klinikerna, enär de jämte sin undervisnings- och
forskningsuppgift jämväl hava att kontinuerligt deltaga i klinikernas
verksamhet.
Möjligheten att bygga in dessa institutioner i samma hus som de medicinska
och kirurgiska klinikerna har ingående diskuterats. Det har emellertid
icke varit möjligt att finna en tillfredsställande lösning för ett sådant
byggnadssätt. Omförmälda teoretiska institutioner kräva nämligen
så stora lokaler för egen undervisning och forskning och hava så stort
behov av utrymme för vidare utveckling, att deras inbyggande i ett klinikkomplex
skulle medföra betydande störningar i byggnadsplanen och i
arbetet både för klinikerna och för nämnda teoretiska institutioner. Desamma
hava därför placerats i en egen byggnadsgrupp på en central plats
i nära grannskap till klinikbyggnaderna och med bekväm kulvertförbinaelse
med dessa.
Av övriga teoretiska institutioner har man efter samråd med de teoretiska
institutionernas chefer och med deras samtycke ansett sig kunna
sammanföra den anatomiska, den histologiska, den kemiska, den fysiologiska
och den farmakologiska institutionens jämte institutets högtidssal
och dess administrativa och kamerala lokaler till ett sammanhängande
byggnadskomplex i fyra, delvis fem våningar, uppfört på ett sådant sätt,
att det på samma gång tillåter ett intimt samarbete mellan nämnda institutioner
och en vidare utveckling av deras lokaler både i horisontal och
vertikal riktning.
För den hygieniska och för den rätts- och statsmedicinska institutionen
har man ansett sig böra planlägga egna, fristående byggnader i de övriga
institutionernas närhet. Den hygieniska institutionen har utom sina
uppgifter för den medicinska undervisningen och forskningen stora allmänna
socialmedicinska och hygieniska uppgifter, som skänka densamma
en viss särställning bland de teoretiska institutionerna. Dess museum, som
bör vara öppet även för allmänheten och som kräver ett relativt stort utrymme
och bör hava rika utvecklingsmöjligheter, synes även motivera
ett från de övriga institutionerna något skilt och för allmänheten lätt
35
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
tillgängligt läge. Byggnad för denna institution har förlagts omedelbart
intill de teoretiska institutionernas huvudkomplex.
Den rätts- och statsmedicinska institutionen har med hänsyn till dess
behov av ständig förbindelse med allmänheten och polismyndigheterna
liksom på grund av dess arbetsuppgifter i övrigt ansetts böra förläggas
närmare intill en större trafikled och i ett från de övriga institutionerna
något skilt läge.
Nobelstiftelsen torde i en framtid komma att uppföra en byggnad för
ett medicinskt Nobelinstitut. Särskild tomtplats torde böra reserveras för
denna byggnad i närheten av de teoretiska institutionernas huvudkomplex.
Beträffande principerna för förläggningen av byggnad för institutets
centralbibliotek hava meningarna under de förberedande diskussionerna
varit delade.. Några klinikchefer hava önskat förlägga centralbibliotekets
byggnad intill klinikerna, under det att de teoretiska institutionernas chefer
betonat nödvändigheten av en nära förbindelse mellan centralbiblioteket
och de institutioner, där största delen av den teoretiska forskningen
bedrives. Flertalet av kollegiemedlemmarna har slutligen enat sig örn att
förlägga denna byggnad centralt mellan de teoretiska institutionernas
huvudkomplex och klinikområdet.
Vid bedömandet av klinikernas byggnadsplan har man att utgå från
den erfarenheten, att man icke vid ett undervisningssjukhus kan i ett och
samma byggnadsblock sammanföra ett så stort antal vårdplatser och så
många specialavdelningar, som det här gäller, utan att i hög grad försvåra
ett rationellt samarbete och utan att hindra sjukhusets framtida utveckling.
Vad beträffar vissa klinikers behov av fristående byggnad, har kommittén
efter ingående rådplägning med respektive sakkunniga kommit till
den bestämda uppfattningen, att följande kliniker böra med hänsyn till
deras speciella sjukvårdande och vetenskapliga uppgifter erhålla egna
byggnader, nämligen:
den ortopediska kliniken med vanföreanstalt;
den psykiatriska kliniken;
den pediatriska kliniken; och
den radioterapeutiska kliniken med dess särskilda forskningsavdelningar.
Övriga kliniker kunna sammanföras i större byggnadskomplex. Men
vid planläggning av byggnader för dessa kliniker bör man betänka, dels
att de tillsammans omfatta ett så stort sängantal, att de icke utan stor
olägenhet låta sig sammanföras i ett byggnadsblock, dels ock att de kliniker,
som nu äro förlagda till serafimerlasarettet, vilket enligt riksdagens
beslut nyligen moderniserats, torde komma att kvarbliva å sin nuvarande
plats under en längre tidrymd, minst 30 år.
Det synes under sådana omständigheter lämpligt att sammanföra ifrågavarande
kliniker i tvenne stora block.
Det ena blocket skulle bildas av den första etappens huvudkomplex, till
vilket framdeles skulle fogas dels byggnad för en dermato-syfilidologisk
klinik, dels byggnad för en reumatiker avdelning, dels ock eventuellt ytterligare
en sjukhusavdelning.
Institutets andra obstetrisk-gynekologiska klinik har så nyligen erhållit
nybyggnad vid allmänna barnbördshuset, att densamma knappast inom
Klinikernas
förläggnings
plan.
36
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
överskådlig tid torde komma att förflyttas till Norrbacka. Skulle det
emellertid framdeles visa sig önskvärt, kan utrymme beredas för densamma
inom blocket genom till- oell påbyggnad i anslutning till den i
första etappen ingående obstetrisk-gynekologiska kliniken.
Det andra blocket skulle omfatta de kliniker, som efter första etappens
uppförande bliva kvar å serafimerlasarettet.
Enligt denna plan skulle det först uppförda klinikblocket från början
innehålla 783 vårdplatser oell kunna tillbyggas med cirka 440 vårdplatser
(nämligen med en dermato-syfilidologisk klinik, cirka 160 platser, en
reumatikeravdelning, cirka 60 platser, samt eventuellt en reservavdelning
örn 75 platser och den andra obstetrisk-gynekologiska kliniken, cirka 145
platser). Den skulle sålunda i fullt utbyggt skick kunna innehålla cirka
1,200 vårdplatser.
Det andra klinikblocket, som — såvitt nu kan bedömas — kommer att från
början omfatta cirka 460 vårdplatser och i storlek motsvarar ett större
svenskt centrallasarett, bör förläggas så nära den första etappens liuvudkomplex
som möjligt och med kulvertförbindelse till detsamma.
Bostäder för underläkare och för personal liksom för vissa överläkare
förläggas till särskilda bostadshus.
Förläggningen av sjukhusanläggningens ekonomiavdelningar har ingående
diskuterats. Full enighet råder därom, att värmecentral och tvätt
bör erhålla fristående byggnad. Beträffande kökslokalerna har den möjligheten
framkastats, att förlägga köksavdelningen till det kliniska huvudkomplexet,
eventuellt till dess översta våning liksom vid vissa kommunala
och enskilda sjukhus, som på en gång byggas i ett block. Då klinikerna
måste fördelas på flera byggnader, som därjämte utföras i olika etapper,
är det emellertid uppenbart, att köksavdelningen, liksom övriga centrala
ekonomilokaler, måste anbringas i en egen byggnad. Samtliga ekonomibyggnader
böra vara belägna i nära anslutning till hela sjukhusanläggningen
och i omedelbar och bekväm anslutning till en trafikled.
Norrbackaområdet som tomtplats för karolinska institutet.
Tomtens beskaffenhet
och utsträckning.
Det åt karolinska institutet för bebyggelse upplåtna Norrbackaområdet
har i huvudsak formen av en rektangel med en längd av cirka 1,200 meter
och en bredd av cirka 450 meter med långsidorna löpande ungefär i nordost-sydväst.
Begränsningen av området utgöres i sydväst av Karlbergsvägens
förlängning förbi Tomteboda och blindinstitutet, i nordväst av
mark tillhörig Solna kommun och Solna komministersboställe och av Huvudstavägen,
i nordost av Norrtullsgatans förlängning samt i sydost av
Eugeniahemmets tomt, vilken inskjuter i Norrbackaområdet, och av statens
järnvägars godsbangård.
Terrängen å Norrbackaområdet är i stor utsträckning rätt kuperad med
en del bergspartier höjande sig över medelplanet och med sluttningar på
en del ställen ned mot tomtgränserna, rätt branta i norra och södra hörnen,
svagare mot sydost ned mot bangården. Marken utgöres till största delen
av berg och pinnmo, på enstaka platser av lera. Hela området upptager
en areal av cirka 559,000 m2, vilken dock icke kan till full utsträckning
37
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
utnyttjas för bebyggelse till följd av förekommande bergshöjder och sluttningar.
Dessa lämna dock välkomna park- och promenadområden eller
skyddsbälten mot angränsande vägar och områden. Det hebyggbara området
torde kunna beräknas uppgå till cirka 400,000 m2. Den minimiyta,
som av lärarkollegiet ansetts böra beräknas för karolinska institutets
byggnadsbehov, utgör 300,000 m2. Den förefintliga ytan fyller väl detta
krav.
Sjukhuskommissionen har starkt betonat, att det för karolinska insti- Trafikleder,
tute! är av synnerlig vikt, att det till förfogande ställda området kan bilda
ett slutet helt och, i den mån det är möjligt, bilda så att säga en stad för
sig utan intrång av ovidkommande intressen. Såväl ur sjukvårdens synpunkt
som för den medicinska forskningen och undervisningen är det
nödvändigt, att den störande inverkan, som genom gatubuller och av
andra orsaker måste följa på grund av läget invid en storstad, i möjligaste
mån minskas eller bortelimineras.
Detta mål har man sökt att vinna genom att låta infartsvägarna från de
norr- och västerut belägna förstäderna inmynna i en trafikled, sorn bågformigt
omsluter tomtens östra, norra och västra sidor, lämnande tomtens
största och åt söder vettande del i hög grad oberörd av trafiklederna
mellan staden och de stora förstäderna. Från denna bågformiga trafikled
erhåller tomten god förbindelse såväl med förstäderna som med staden.
Framdeles torde emellertid en trafikled komma att korsa tomten, i det
att staden förklarat sig behöva en dylik, passerande på en bro över bangården
i Torsgatans förlängning och fortsättande tvärs över tomten. Genom
denna trafikled delas tomten i en större östra och en mindre västra
del. Bron över järnvägen passerar dock på så stor höjd över tomtens
södra del, att en fri förbindelse lämnas mellan tomtens östra och västra
delar under denna bro. En inre trafikled inom tomten skulle sålunda
passera under bron, fortsättande fram till vanföreanstalten. Torsgatans
förlängning över tomten torde, när den en gång kommer till stånd, bliva
av betydelse såsom en bekväm förbindelse mellan staden och karolinska
institutets kliniker och institutioner. Områdets inre vägar framgå för övrigt
av generalplanen.
Läget av trafiklederna kring området och av den väg, som med sannolikhet
en gång kommer att framdragas i fortsättning av bron över järnvägen
i Torsgatans förlängning, framgår jämväl av generalplanen. Huvudtrafikledernas
sträckning har i huvudsak godkänts av de myndigheter,
med vilka kommittén förhandlat.
Uppfartsvägen till huvudentrén för karolinska sjukhuset från Norrtullsgatans
förlängning kan dock icke i sin nedre del ännu definitivt lösas, då
denna vägs dragning sammanhänger med omläggning av Norrtullsgatans
fortsättning, läget av spårvägslinjen till förstäderna norrut och utformningen
av trafikknuten intill Haga södra grindar, varom utredningar hos
olika myndigheter ännu pågå. Uppfartsvägen i hela sin övre del är dock
nu bestämd. Dess nedre del får sedermera anslutas till den stora trafikleden
från Stockholm norrut, när denna en gång bliver fastställd.
38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 15å.
Plan för placering av karolinska institutets byggnader å Norrbacka.
Norrbackaområdet erbjuder olika möjligheter till förläggning av karolinska
institutets byggnader.
Första etappens klinikbyggnader skola anbringas enligt den av riksdagen
beslutade planen med de smärre dispositionsändringar, som nedan
beskrivas i samband med redogörelsen för de av kommittén föreslagna
ändringarna å planerna för de olika byggnaderna.
Med beaktande av förut omförmälda principer för generalplanens uppgörande
och med hänsyn till den anvisade tomtens beskaffenhet anser sig
kommittén böra förorda följande plan till förläggning för de av den medicinska
högskolans byggnader, som skola ingå i senare etapper.
Å det område, upptagande cirka två tredjedelar av tomtarealen, som befinner
sig nordost örn Torsgatans förlängning över tomten — nedan kallat
klinikområdet — anbringas karolinska institutets övriga kliniker samt de
teoretiska institutioner — den patologisk-anatomiska institutionen samt
institutionerna för allmän patologi och sero-bakteriologi — som vid klinikerna
hava en kontinuerlig praktisk arbetsuppgift.
Av de klinikbyggnader, som senare skola komma till utförande, sammanbyggas
den dermato-syfilidologiska kliniken med den första etappens
huvudkomplex och förläggas till västra ändan av dess norra länga.
Pensionsstyrelsens ifrågasatta reumatikeravdelning kan förläggas till
den västra ändan av huvudkomplexets södra länga.
De psykiatriska och pediatriska klinikerna anläggas vid klinikområdets
östra gräns intill fortsättningen av den väg, som går utefter huvudkomplexets
norra länga.
Serafimerlasarettet med detsamma tillhörande personalbyggnader förlägges
framför den bergkulle, som befinner sig väster örn första etappens
huvudkomplex och förbindes med det senare genom byggnaderna för bakteriolog!
och sero-bakteriologi.
Den ortopediska kliniken med vanföreanstalten, som har egen administration
och egna ekonomilokaler, är enligt riksdagens beslut förlagd till
södra tomtgränsen med utfartsväg till Norrtullsgatan längs bangården.
Ekonomibyggnaderna äro förlagda invid den norra trafikleden på sådant
sätt, att de vid anläggningens fullständiga utbyggande intaga ett centralt
läge.
De teoretiska institutionernas huvudkomplex har erhållit sin byggnadsplats
på det sydväst örn Porsgatan belägna området — nedan benämnt institutområdet
— begränsat av Karlbergsvägens förlängning, av Torsgatans
förlängning och av bangården.
Framför huvudkomplexet befinna sig byggnadsplatserna för den hygieniska
institutionen och Nobelinstitutet. Biblioteket är anbragt omedelbart
intill den planerade Torsgatans västra sida vid brofästet.
Den rätts- och statsmedicinska institutionen är förlagd å institutområdets
västra del så, att den har tillträde direkt från den stora trafikleden
i Karlbergsvägens förlängning.
För medicinska föreningen har reserverats tomtplats på bergkullen vid
institutområdets södra hörn.
För samtliga ifrågavarande kliniker och teoretiska institutioner finnes
även, såsom av generalplanen framgår, behövligt tillfälle till vidare utveckling.
Dessutom finnas å tomten områden, som kunna tagas i anspråk
39
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
för nu ej förutsedda byggnadsbehof, såsom på båda sidor örn Torsgatans
förlängning och å området nordväst örn de teoretiska institutionernas centralkomplex,
på andra sidan örn Karlbergsvägens förlängning samt på området
mellan serafimerlasarettet och ortopediska kliniken.
Redogörelse för de olika byggnaderna.
I. Första etappens byggnader.
Samtliga byggnader i första etappen utom byggnaden för radioterapeutiska
kliniken, som vid byggnadsförslagets överarbetning år 1930 fullständigt
omarbetades, hava under det gångna året varit föremål för fortsatt
studium i syfte att genom större koncentration i planlösningen och
genom ändamålsenliga omläggningar inom den fastställda ramen för de
olika avdelningarnas byggnadsprogram nedbringa planutrymmet.
Kommittén har hunnit att helt genomarbeta huvudkomplexet, entrékomplexet
och byggnaden för gift personal, övriga byggnader hava ännu
icke fullt genomarbetats. Radioterapeutiska kliniken skall även bliva föremål
för förnyad bearbetning.
De förändringar, som hava vidtagits å byggnadsplanen för kliniker,
polikliniker, undersöknings- och behandlingslokaler m. m., ävensom rörande
patologisk-anatomiska institutionen, hava skett i samråd med respektive
klinikchefer och institutionsföreståndare och hava vunnit deras bifall.
Vid planläggning av bad och övriga avdelningar för fysikalisk terapi
har en framstående utländsk expert på området varit behjälplig.
1) Huvudkomplexet. Den södra längan, förut upptagande fem sektioner
i sex våningar, har väsentligt förkortats och upptager nu endast fyra sektioner
samt har höjts med en våning till sju våningar. Härigenom ha
grund och tak minskats och de för sektionerna gemensamma trapp- och
hisspartierna ha kunnat reduceras från fyra till två. Södra längan har
kunnat reduceras med ett utrymme motsvarande två vårdavdelningar genom
förflyttning av lokalerna för elektroterapi och ljusterapi från denna
länga till centralkomplexets mittparti.
Genom minskningen av södra längans längd och genom att man sålunda
erhållit endast två, för samtliga sektioner gemensamma trapp- och hisspartier,
till vilka partier mittpartiets sidolängor ansluta sig, har södra
längans sektioner intimare sammanförts med varandra och med mittpartiet
och dess polikliniker och behandlingslokaler.
Ökningen av bredden av södra längans mittparti mellan de båda trapphusen
har medfört en ökad divergens åt söder mellan mittpartiets sidolängor.
På detta sätt lia ljusgårdarna i mittpartiet kunnat ökas, varigenom
bättre belysningsförhållanden uppnåtts.
Två vårdavdelningar inom den medicinska kliniken hava beräknats för
tuberkulösa fall och hava för detta ändamål erhållit en från gängse vårdavdelningar
något avvikande typ.
Lokalerna för fysikalisk terapi hava sammanförts till tvenne behandlingsenlieter.
I samband med badavdelningen lia i källarvåningen inlagts
avdelningarna för ljusbad och flir behandling med fuktig värme. I samband
med gymnastikavdelningen i mittpartiets översta våning hava lokalerna
för torr värmebehandling och för elektroterapi förlagts. Badavdelningen
och gymnastikavdelningen hava med hänsyn till dessa lokalförflyttningar
omarbetats.
40
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
En elei andra förändringar hava företagits i mittpartiet i syfte att åstadkomma
förenklingar oell större koncentration. Sålunda Ilar en avsevärd
koncentration av röntgendiagnostikavdelningen ägt rum. Utrymme Ilar
vidare kunnat reserveras för framtida inläggande av poliklinikiokaler för
psykiatriska och neurologiska klinikerna.
Den norra längan av huvudkomplexet är i huvudsak uppdelad på förutvarande
sätt. En reducering av de håda flygelsektionernas bredd med en
halv meter har kunnat göras. Våningen över obstetrisk-gynekologiska klinikens
operationsavdelning, som innehöll rum för underläkare och amanuenser,
har hort tagits. Dessa rum hava i stället inlagts dels i klinikens
souterrängvåning, dels i entrékomplexet, varigenom billigare byggnadskostnad
kunnat erhållas.
Den kub, som genom företagna förändringar inom huvudkomplexet
kunnat inbesparas, uppgår till cirka 10,600 m3. Från denna kub bör dock
frånräknas 815 m3, representerande kubikinnehållet för ur huvudkomplexet
uttagna och i entrékomplexet inlagda läkardubletter.
2) Radioterapeutiska kliniken. Denna har, som ovan nämnts, ännu icke
upptagits till ytterligare studium.
3) Patologisk-anatomiska institutionen. I huvudsak är denna bibehållen
i enlighet med 1930 års förslag. Någon kubreducering har icke kunnat
göras.
4) Entrékomplexet. Den väsentligaste ändringen inom entrékomplexet
är att byggnaden inrymmande apotek och elevbostäder har sammanslagits
med sköterskebyggnaden. Det Ilar nämligen ansetts ändamålsenligt, att
samtliga såväl elevers som provsystrars bostadsrum sammanföras till en
byggnad.
Att en del läkardubletter överflyttats från huvudkomplexet till läkarnas
bostadshus är förut omnämnt. Ytterligare hava inlagts samlingsrum för
elever och biträden samt ett antal personalrum.
Byggnaden inrymmande sysslomanskontor och en del sköterskebostäder
är i huvudsak oförändrad.
Genom olika åtgärder har byggnadskuben inom entrékomplexets förutvarande
lokaler kunnat minskas med cirka 700 m3. På grund av förflyttningen
av läkardubletter till entrékomplexet och inläggande av rum för
personal vid framdeles tillkommande kliniker med en kub av sammanlagt
cirka 2,500 m3 Ilar entrékomplexet likväl ökats med cirka 1,800 m3.
5) Ekonomikomplexet. Beträffande detta komplex pågå ännu vidare
utredningar. På grund av grundläggningsförhållandena har tvättbyggnaden
förlagts omedelbart sydväst örn den plats, som var avsedd i 1930 års
förslag. Härigenom kunna kostnaderna för byggnadens grund nedbringas.
6) Begravningskapellet. Detta kapell har fått en något annan placering
än i 1930 års förslag, och en förenkling och ett förbilligande av byggnaden
har erhållits genom kapellets inkomponerande med tillhörande lokaler.
Någon minskning i kub torde kunna påräknas, dess storlek kan dock nu ej
uppgivas, då byggnaden ej ännu är definitivt färdigkomponerad.
7) Bostadshus för manlig personal. Byggnaden har vidare studerats och
ytterligare några lägenheter inlagts, men har ändock volymen kunnat nedbringas
med cirka 80 m3.
8) Bostadshus för direktör och överläkare. Bostäderna för direktör och
överläkare voro i 1930 års förslag inrymda i två hus. Dessa hava sammanlagts
till ett, varigenom byggnadskostnaden nedbragts. Volymen har
41
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
minskats med cirka 560 m3. Byggnaden har placerats i annat läge än i
1930 års förslag, varigenom den med sina ledningar kommit i närmare
förbindelse med panncentralen samt även i andra avseenden fått ett gynnsammare
läge.
Genom nu beskrivna förändringar av byggnadsplanerna för första
etappens byggnader lia grunder och byggnadskub i flera fall kunnat nedpressas.
Denna reduktion uppgår på det stadium, i vilket arbetet med ritningarna
nu befinner sig, till cirka 11,900 m3. Det är vanskligt att nu uppgiva
den kostnadsminskning, som kan bliva en följd av denna minskning
av kubikinnehållet, enär enbart ett räknande med å-pris per kubikmeter,
som varierar högst betydligt för olika slag av byggnadskub, icke ger ett
exakt uttryck för inbesparingarna. Dessa ligga även i minskad grundläggning
samt i de förenklingar beträffande byggnadskonstruktör bjälklag
och stöd, som i vissa fall kunna åstadkommas. Ytterligare utredningar
pågå örn dessa konstruktioner och angående de besparingar, som genom de
minskade grundläggningsarbetena och eventuellt genom förenklade konstruktioner
kunna uppnås.
II. Klinikbyggnader, som framdeles kunna beräknas komma
till utförande å Norrbacka.
1. Psykiatriska kliniken.
Angående denna kliniks förflyttning till Norrbackaområdet har kommittén
av Kungl. Majit fått i uppdrag göra utredning. Enligt generalplanen
bar densamma förlagts till en plats öster örn radioterapeutiska kliniken
intill Eugeniahemmets område. Kliniken bar enligt den psykiatriska
sakkunskapens enhälliga råd förlagts till en fristående byggnad, dels för
att bereda de sinnessjuka erforderlig avskildhet, dels ock för att icke de
oroliga sinnessjuka skola störa patienter å övriga kliniker.
Den föreslagna byggnadsplatsen skänker ett från övriga kliniker avskilt
läge inom eget parkområde. Kliniken befinner sig dock på endast
kort avstånd från den blivande pediatriska kliniken, med vilken ett nära
samarbete kommer att äga rum för vården av de psykopatiska barnen.
Den psykiatriska polikliniken skall enligt förslaget placeras i karolinska
sjukhusets huvudkomplex för att komma i förbindelse med övriga polikliniker,
framför allt med en blivande nervpoliklinik.
I enlighet med av professor Wigert uppgjort program för kliniken hava
planskisser upprättats över byggnaden. Kliniken är avsedd för 102 sängar,
fördelade på 3 allmänna avdelningar för män och 3 sådana avdelningar
för kvinnor med tillsammans 94 sängar och en enskild avdelning för 8
sängar. De tre allmänna avdelningarna äro avsedda för respektive lugna,
halvoroliga och oroliga patienter.
Byggnaden upptager en souterrängvåning, innehållande laboratorier
m. m., tre våningar för de allmänna avdelningarna och lokaler för undersökning,
undervisning m. m. samt en attikvåning innehållande den enskilda
avdelningen. Avdelningssköterskornas rum äro förlagda intill respektive
avdelningar. För övrig kvinnlig vårdpersonal är bostadsplats beräknad
i entrékomplexet. Manlig vårdpersonal skall enligt programmet
bo utom sjukhusområdet.
Kulvertförbindelse bar ej planlagts för denna klinik, utan är det avsett,
att transport av mat och tvätt skall ske ovan mark medelst särskilda för
42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
sådan transport avsedda bilar, vilket enligt vunnen erfarenhet väl låter
sig göra. ,
Då utredningen angående den psykiatriska kliniken ännu ej slutförts,
kan nu icke någon noggrannare kostnadssumma för klinikens uppförande
angivas. Kliniken kan, om den vid någon av närmaste riksdagar beslutas,
vara färdig att tagas i bruk samtidigt som det övriga sjukhuset, så att
den nuvarande psykiatriska kliniken å Konradsberg i så fall vid denna tid
kan nedläggas.
2. Pediatriska klinikerna.
. De pediatriska klinikerna ha placerats ungefär på samma plats som enligt
1928 års förslag. Dock lia de skjutits något österut, på samma gång de
placerats något lägre pa södersluttningen för att undvika större sprängningsarbeten.
Valet av plats har skett med hänsyn till nära förbindelse
med den obstetriska och den psykiatriska kliniken och för att erhålla fritt
söderläge. Närmaste del av radioterapeutiska kliniken utgör en tämligen
låg byggnad, som icke hindrar barnklinikernas fria solbelysning.
1928 års förslag upptog ritningar endast för den ena av de två
pediatriska klinikerna med tillhörande poliklinik. Generalplanen visar nu
båda klinikerna försedda med en gemensam poliklinik. De äro så förlagda,
att det är möjligt att vid en första etapp blott uppföra den ena kliniken
med polikliniken och sedermera uppföra den andra kliniken. En första
skissritning över byggnaden har uppgjorts i samråd med de båda klinikföreståndarna,
professorerna Jundell och Wernstedt, och har av dem godkänts.
Byggnaden består av en bottenvåning, delvis souterräng, och fem våningar.
Den framspringande södra delen, som endast går upp i en våning,
innehåller en del av polikliniken. Kesten av bottenvåningen inrymmer
återstoden av polikliniken, rum för ammor m. m. Våningen 1 trappa upp
innehåller undervisnings- och forskningslokaler jämte två isoleringsavdelningar
örn vardera 8 sängar. Våningarna 2, 3 och 4 trappor upp innehålla de
allmänna vårdavdelningarna, 3 för varje klinik med 26 sängar i varje avdelning.
Våningen 5 trappor upp inrymmer enskild avdelning örn 8 sängar
för varje klinik. En del av personalrummen äro enligt programmet för
klinikerna, såsom i 1928 års förslag, förlagda intill avdelningarna för att,
örn epidemi utbryter på någon avdelning, även sjukvårdspersonalen må
kunna tillsammans med avdelningens patienter avskiljas. Övrig sjukvårdspersonal
för den först uppförda kliniken kan förläggas till entrékomplexet
i där befintliga reservlokaler för personalbostäder.
Då den andra kliniken en gång uppföres, kunna de till entrékomplexet
förlagda rummen för kökspersonalen användas för den pediatriska klinikens
sjukvårdspersonal. Kökspersonalen får då inläggas i ett blivande
personalhus, å generalplanen förlagt söder örn och vinkelrätt mot nu projekterade
bostadshus för manlig personal. Det blir i alla händelser behövligt
att uppföra en sådan byggnad, delvis inrymmande manlig personal,
då serafimerlasarettet i framtiden skall förläggas på området.
Enligt det nu skisserade förslaget till pediatriska kliniker torde byggnadskostnaden
för den först uppförda kliniken, med en för båda klinikerna
avsedd poliklinik och övriga gemensamma lokaler, ställa sig avsevärt
billigare än vad som beräknats för motsvarande byggnad i 1928 års förslag.
Mindre volym har beräknats och man har lyckats uppnå större kon
-
43
Kungl. May.ts proposition Nr 154.
centration och mindre spriingningsarbeten än i förra förslaget. Vad besparingen
i knb oell kostnad kan belöpa sig till, är dock på utredningens
nuvarande ståndpunkt icke möjligt att exakt fixera.
3. Dermato-syfilidologiska kliniken.
När denna klinik skall komma att uppföras, kan ej nu beräknas.
I enlighet med professor Almkvists förslag har kliniken med sin poliklinik
placerats ihop med karolinska sjukhusets buvudkomplex intill norra
längans västra sektion, sträckande sig fram mot patologiska institutionernas
norra ända. Polikliniken har förlagts tillsammans med kliniken. Patienter
kunna utan svårighet kulvertvägen överföras från dermato-syfilidologiska
polikliniken eller kliniken till annan poliklinik, då så hehöves.
Enligt det av professor Almkvist uppgjorda programmet skulle kliniken
omfatta följande 7 vårdavdelningar: en avdelning för könssjuka, avsedd
för 25 vuxna och 10 unga män; en liknande avdelning för kvinnor; en avdelning
för hudsjukdomar för 25 män, en dylik avdelning för kvinnor; en
avdelning för 5 stycken nyblivna mödrar med platser för 20 småbarn; en
avdelning för 15 stycken halv- och helenskilda platser samt en avdelning
för malariabehandling med 15 platser, summa 175 vårdplatser.
I enlighet härmed är ett skissförslag uppgjort. Detta upptager en byggnadslänga
i väst-ostlig riktning, till sin största utsträckning i sju våningar,
samt en länga i nord-sydlig riktning i en våning. Bottenvåningen
inrymmer poliklinik, föreläsningssal, badavdelning m. m.; våningen 1
trappa upp manlig avdelning för könssjukdomar m. m.; våningen 2 trappor
upp kvinnlig avdelning för könssjukdomar; våningen 3 trappor upp
manlig avdelning för hudsjukdomar samt malariaavdelningen; våningen
4 trappor upp kvinnlig avdelning för hudsjukdomar; våningen 5 trappor
upp avdelning för mödrar och småbarn samt våningen 6 trappor upp en
enskild avdelning. Intill respektive avdelningar ho avdelningssköterskorna,
övrig personal i entrékomplexet.
4. Vårdavdelning för reumatiska sjukdomar.
Kommittén har tidigare tillstyrkt väckt förslag örn utredning av möjligheten
att i sjukhuset inlägga en sådan vårdavdelning, avsedd för undervisningens
behov och ämnad att uppföras för pensionsstyrelsens räkning.
Den skulle omfatta ett 60-tal sängar och hör så placeras, att patienterna
hava lätt åtkomst till sjukhusets badavdelning och övriga lokaler för fysikalisk
terapi. Kommittén anser, att en sådan avdelning kan inplaceras
och lämpligen förläggas i fortsättningen av eller strax intill västra sidosektionen
av huvudkomplexets södra länga. Den torde i huvudsak kunna
inskränkas till ett tvåvåningshus och kommer då icke att skymma varken
do övre våningarna i södra längans västra sektion, som hava fönster mot
väster, ej heller de bakom liggande avdelningarna i sjukhusets, norra
länga. I föreslaget läge kommer reumatikeravdelningen omedelbart intill
de medicinska avdelningarna, till vilka den närmast hör, samt i nära
förbindelse med ovannämnda lokaler för fysikalisk terapi. Den befinner
sig också nära serafimerlasarettets område å tomten. Det fåtal av sjukvårdspersonalen
å reumatikeravdelningen, som ej bär bostadsrum intill
vårdavdelningarna, kan erhålla bostadsplats i entrékomplexet.
5. Serafimerlasarettet.
I generalplanen skall även ingå en framtida förläggning av serafimerlasarettet
till Norrbackaområdet, och anser kommittén, av ovan anförda
44
Kungl. Majlis proposition Nr 154.
skäl, att det bör förläggas till ett eget byggnadskomplex. Man får beträffande
de kliniker oell övriga avdelningar för undervisning, forskning
oell för olika behandlingsformer, som skola ingå i komplexet, utgå ifrån
de fordringar, som uppställts på motsvarande utrymmen inom karolinska
sjukhuset, även örn det kan tänkas, att då en gång serafimerlasarettet bit
förläggas, fordringarna å sjukhusets olika institutioner oell lokaler kunna
väsentligt skilja sig ifrån nu uppställda.
I utredningen angående föreliggande fråga bär man utgått ifrån, att
serafimerlasarettet efter förflyttningen till Norrbacka skall omfatta en
kirurgisk klinik, jämväl innehållande två vårdavdelningar för nervkirurgi,
en medicinsk klinik och en nervklinik.
Klinikerna skulle innehålla: den kirurgiska 8 allmänna och 2 enskilda
avdelningar, den medicinska 6 allmänna och 2 enskilda avdelningar
samt nervkliniken 2 allmänna och en enskild avdelning. De allmänna
avdelningarna lia beräknats för 25 sängar och enskilda för 12 å 13
sängar, utom enskilda avdelningen på nervkliniken, som skulle avses för
10 patienter. Hela det beräknade antalet vårdplatser skulle alltså utgöra
460 eller ungefär samma antal som nu finnes vid serafimerlasarettet.
Några särskilda polikliniker för omförmälda kliniker skulle icke inläggas
i sjukhuset, utan de redan befintliga poliklinikerna i karolinska
sjukhuset skulle tjänstgöra jämväl för klinikerna på serafimerlasarettet.
För övrigt skulle till klinikerna förläggas enligt klinikchefernas program
behövliga lokaler för undervisning, forskning, undersökning och behandling.
Man har sålunda planerat en större och en mindre föreläsningssal,
expeditionsrum, undersökningsrum, laboratorier, lokaler för röntgendiagnostik
och röntgenterapi, bad och övrig fysikalisk terapi.
Platsen för serafimerlasarettet har i generalplanen förlagts till området
söder och sydost örn den bergshöjd, som är belägen sydväst örn karolinska
sjukhusets huvudkomplex och den patologiska institutionen. Sjukhuset
skulle upptaga en länga motsvarande södra längan av karolinska sjukhusets
huvudkomplex, uppdelad på samma sätt som denna i ett mittparti
med tvenne sektioner, flankerat av en sidolänga åt varje håll och med
hiss- och trappsektioner mellan mittparti och sidolängor. Huset har fått
en mot söder böjd kontur med sjukrummen vettande mot öster, sydost och
söder. Serafimerlasarettets byggnad har förts så långt norr ut som bergshöjden
medgiver och genom nämnda omböjning kommit med sin östra
del i nära kontakt med karolinska sjukhuset. Genom inplacerandet mellan
den östra sektionen och patologiska institutionen av en byggnad avsedd
för sero-bakteriologi, örn vilken institution nedan skall talas, kan sjukhuset
sättas i direkt kulvertförbindelse med patologiska institutionen och
via reumatikeravdelningen med huvudkomplexet i karolinska sjukhuset
med dess kliniker och polikliniker.
_ Serafimerlasarettets byggnad är avsedd att uppföras, mittpartiet i 8,
sidopartierna i 6 våningar. Mittpartiet har ett utsprång åt söder i souterrängvåningen
avsett för bad. I intilliggande souterräng finnas med badet
samhörande lokaler för fysikalisk terapi. Ett utsprång mot norr, liggande
i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp, innehåller föreläsningssalar
samt delar av de lokaler, som annars upptaga mittpartiets hela tvenne
första våningar, nämligen röntgenavdelningar för diagnostik och terapi,
laboratorier, expeditioner, mottagnings- och undersökningsrum, bibliotek
m. m. Bottenvåningen till östra längan innehåller även laboratorier m. m.
45
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
översta våningen i mittbyggnaden innehåller operationsavdelningen. De
8 kirurgiska, 6 medicinska och 2 allmänna nervavdelningarna samt de
5 enskilda avdelningarna äro inlagda i västra längans 6 våningar, i östra
längans 5 övre våningar och i mittpartiets våningar 2, 3, 4, 5 och 6 trappor
upp. Olika sätt för våningarnas användning kunna givetvis tänkas. Takterrasser
inrättas ovanpå sidolängorna, och för övrigt får byggnaden sin
utformning i överensstämmelse med motsvarande byggnadskroppar i
karolinska sjukhusets huvudkomplex.
Söder örn sjukhusbyggnaden, inlagd i dennas mittaxel, befinner sig skölerskehuset
i 4 våningar. Byggnaden upptager rum för samtliga sköterskor,
assistentsköterskor, provsystrar, elever och biträden med undantag
för avdelningssköterskor samt några av operationspersonalen,
vilka bo intill respektive avdelningar.
Väster örn sköterskehuset är en byggnad i 3 våningar för läkare place- «
rad, innehållande en 8-rumslägenhet för kirurgiprofessorn, 6 lägenheter
örn 3 rum och kök, 8 dubletter samt 4 enkelrum.
Söder örn karolinska sjukhusets bostadshus för manlig gift och ogift
personal är tomtplats beräknad för ytterligare ett personalhus. Där kunna
bostäder inrymmas dels för vaktmästare, hörande till serafimerlasarettet,
dels för eldare m. fl., som tillkomma, då klinikerna äro färdigbyggda, dels
för kökspersonal, då denna i sinom tid helt eller delvis måste lämna sina
bostäder i entrékomplexet för beredande där av ytterligare bostäder för
sjukvårdspersonal vid senare tillkommande kliniker.
6. Tillbyggnader till karolinska sjukhusets ekonomiavdelning i samband
med senare byggnadsetapper.
För en viss utvidgning av karolinska sjukhuset räcka nu projekterade
lokaler i kök, tvätt- och pannhus, men icke för hela sjukhusanläggningen,
då denna är färdigbyggd. Ekonomibyggnaderna måste, i samma mån senare
byggnader tillkomma, utökas. Köksbyggnaden kan ökas genom kökets
utvidgning norrut eller möjligen söderut, och utvidgning av matsalarna
norrut.
Tvättbyggnaden och pannhuset kunna utökas genom tillbyggnader
västerut. Vid de teoretiska institutionernas uppförande tillkommer ytterligare
behov av utvidgning av pannhuset, örn klinikernas ångcentral anses
böra tjänstgöra även för de teoretiska institutionerna. I annat fall får särskild
ångcentral för dessa uppföras på lämplig plats. Emellertid är ångcentralens
läge sådant, att från denna central värme till de teoretiska institutionerna
kan tagas, då avståndet till de längst bort belägna byggnaderna
inom karolinska institutets område praktiskt taget är detsamma
som för motsvarande byggnader inom karolinska sjukhuset. Enligt generalplanen
är panncentralen avsedd att tjänstgöra jämväl för de teoretiska
institutionerna.
III. Teoretiska institutioner och övriga institutets inrättningar,
som skola framdeles uppföras å Norrbacka.
Tre teoretiska institutioner skola enligt generalplanen förläggas till
klinikområdet, nämligen institutionerna för patologisk anatomi, för allmän
patologi och för sero-bakteriologi. Den förstnämnda institutionen skall
46
Kungl. Maj:ts proposition Nr Jad.
enligt riksdagens beslut uppföras i den första byggnadsetappen. De båda
sistnämnda kunna först erhålla byggnader linder senare byggnadsperioder.
Samtliga övriga teoretiska institutioner oell övriga inrättningar skola
enligt generalplanen samlas till institutområdet.
1) Teoretiska institutioner inom klinikområdet. Enligt generalplanen
skall byggnad för institutionen för allmän patologi förläggas i omedelbar
anslutning till byggnaden för den ''patologisk-anatomiska institutionen
väster om karolinska sjukhusets huvudkomplex och uppföras antingen som
en påbyggnad till denna byggnad eller hopbyggas med densamma.
För en ser o-bakteriologisk institution är tomtplats planlagd mellan institutionen
för patologisk anatomi och serafimerlasarettet.
Örn denna byggnad kommer till stånd samtidigt med byggnad för allmän
patologi, är det möjligen fördelaktigt, att dessa båda institutioner
* uppföras i ett block och såsom tillbyggnad till den patologisk-anatomiska
institutionen mellan denna och serafimerlasarettets nybyggnad.
2) Institutioner och inrättningar på institutområdet. Huvudmassan
av de teoretiska institutionerna skall enligt generalplanen förläggas till
institutområdet på Norr back atomt ens västra del. Skulle bron i Torsgatans
förlängning och vägen i dess fortsättning anläggas senare än
karolinska institutet, blir huvudentrén till detta från Karlbergsvägens
förlängning, mitt för statens järnvägars kontrollkontor. Då nämnda bro
och vägen genom Norrbackaområdet i brons förlängning blivit anlagda,
erhåller institutet även ingång från denna väg.
Vid båda ingångarna äro utvikningar på vägarna projekterade, beredande
öppna platser för trafiken till ingångarna.
De teoretiska institutionernas huvudkomplex är förlagt till sydostsluttningen
av ett bergsparti sydväst örn den gamla arrendegården Stenbrottet.
Denna gård, som är av rätt stort kulturhistoriskt intresse, torde kunna åtminstone
för en lång tid framåt och även sedan nämnda huvudkomplex
uppförts, kvarligga orubbad och med fördel tjänstgöra som bostadshus,
eventuellt, sedan de teoretiska institutionerna hit förlagts, för någon av
dessas professorer.
Då framställning från de flesta av institutionscheferna nu såväl som
1926 gjorts, att möjlighet till framtida utvidgning av institutionsbyggnaderna
bör finnas, har hänsyn härtill tagits vid placering och utformning
av byggnaderna. Man har dock strävat efter att erhålla ett mer koncentrerat
byggnadssätt än i den 1926 uppgjorda preliminära planen, genom
sammanförande till en byggnad av flera institutioner och med användande
av flera våningar än som vid 1926 års utredning ansågs tillåtet. Detta mer
koncentrerade byggnadssätt ävensom byggnadernas placering och institutionernas
fördelning inom densamma har vunnit samtliga institutionschefers
gillande.
I behovet av lokaler för de olika teoretiska institutionerna ingår även
bostäder för amanuenser och vaktmästare. Då det ur ekonomisk synpunkt
är olämpligt att i institutionsbyggnaderna med dessas större djup och höjder
inlägga bostadslokaler, som kräva väsentligen mindre dimensioner,
hava de flesta bostadslokalerna förlagts till särskilda bostadshus, avpassade
efter bostädernas behov, och där man genom dessas förläggande i
flera likartade våningar kan uppnå ett mera ekonomiskt byggnadssätt.
Institutbyggnadernas huvudkomplex, som ligger i en åt norr stigande
terräng, innehåller en bottenvåning, som norrut övergår i en souterräng
-
47
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
våning och ytterligare norrut i en källarvåning. Söderifrån äro entréerna
till institutionerna och expeditionerna, till den stora högtidssalen och till
en mindre, gemensam hörsal.
I källare och souterrängvåning äro inrymda lokaler för institutionerna.
Rektorsexpedition och kamrerarkontor ligga i bottenvåningen, ävenså
kapprum till högtidssalen och en del lokaler till institutionerna. Till bottenvåningen
är även förlagd en vaktmästarbostad. I våningen en trappa
upp äro i mittpartiet högtidssalen och hörsalen förlagda, vilka gå upp genom
tvenne våningar. För övrigt upptager våningen 1 trappa upp en
del av institutionernas lokaler. Dessa upptaga för övrigt de tre våningar,
som äro belägna 2, 3 och 4 trappor ripp. Mittpartiet slutar med högtidssalens
och hörsalens övre del. Detta mittparti hildar centralpartiet i hela
komplexet, omgivet av de högre institutionslängorna.
De olika institutionerna äro sålunda lagda intill varandra, varje institution
upptagande i allmänhet partier över varandra i flera våningar. Deras
placerande inom byggnaden kan ske på flera sätt, varvid de med varandra
samhöriga institutionerna placeras intill varandra. I byggnaden är
anbragt en för institutionerna gemensam mindre röntgenavdelning. Djurstallar
placeras ovanpå byggnadernas tak, såsom indragna, fritt liggande
längor. Ett antal trappor med hissar äro på lämpliga ställen inplacerade.
Utvidgning av institutionerna kan lätt ske genom längor bakåt eller
åt sidorna från den norra byggnadskroppen.
Framför byggnaden är en öppen plats, begränsad söderut av en för de
teoretiska institutionerna begärd bassäng för odling av vattendjur. Nedanför
denna på det lägre planet äro tennisbanor inlagda och nedanför dessa
mot bangården ett trädbälte som skydd mot densamma.
Väster örn den öppna gården framför huvudkomplexet är plats för den
hygieniska institutionen, vars storlek, som ovan sagts, ej nu kan närmare
beräknas. Som pendant till denna, öster örn denna gård, kan ett medicinskt
Nobelinstitut inplaceras, när dettas hyggnadsfråga en gång blir aktuell.
Den rätts- och statsmedicinska institutionen invid den västra entrén till
området innehåller en souterräng och tvenne våningar, med likkällare
m. m. samt visningsrum i souterrängen, obduktionssalar, föreläsningssal,
gravkapell med svepningsrum, laboratorier m. m. i bottenvåningen samt
bibliotek, museum och övriga behövliga lokaler i våningen en trappa upp.
Dit är även hostad för städerska förlagd. Tillträde direkt utifrån för allmänheten
till visningsrum och gravkapell är förut framhållet som fordran
för byggnadens placering. Inkörsel till likkällaren sker från området till
intag på baksidan av byggnaden.
Biblioteksbyggnaden består av ett tvåvåningshus med souterräng samt
ett torn för bokmagasinet. I souterrängen, tillgänglig från den söderut
liggande väg, som är avsedd att på ett lägre plan och under blivande bro
från Torgatan sammanbinda institutionsområdet med klinikerna, är entré
till uppackningsrum för böcker, till bokförråd, bokbinderi och en vaktmästarbostad.
I bottenvåningen är entré norrifrån till expeditionen. Å ena sidan
av densamma finnas tvenne läsrum, å den andra sidan bokmagasinet. Bokmagasinet
går upp i 8 låga bottnar genom ett torn. I våningen 1 trappa
upp ligga rum för planschverk, studierum och rum för bibliotekarie m. m.
Utveckling av bibliotekslokalerna kan ske dels genom tornets påbyggande,
dels genom påbyggandc av ytterligare en våning över huvudbyggnaden
eller genom utbyggnad av denna norrut.
48
Byggnads
kommitténs
anslags
äskanden.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
Intill trafikleden i Karlbergsvägens förlängning är bostadshus för amanuenser
förlagt, innehållande 18 dubletter i 3 våningar.
Bostadshus för vaktmästare m. fl. är förlagt till plats norr om den
hygieniska institutionen. Det upptager 13 lägenheter om 2 rum och kök
samt 4 enkelrum med kokvrå i 3 våningar.
Slutligen har kommittén ansett sig böra i generalplanen reservera plats
till en byggnad för medicinska föreningen. Det har ansetts synnerligen
lämpligt, att då nämnda för institutets verksamhet betydelsefulla studentförening
en gång kan förverkliga sin önskan om egen byggnad, denna
kunde förläggas i närheten av de kliniska och teoretiska institutionerna.
En lämplig plats för kårbyggnaden har byggnadskommittén funnit å
södra hörnet av Norrbackaområdet intill Karlbergsvägens fortsättning
över järnvägsspåret. Den skulle där upptaga ett område, som ej kan
tänkas lämpligt för institutets egna institutioner, men som genom sitt fria
och något avskilda läge kan väl tillfredsställa kårens fordringar. Fri plats
finnes i omgivningen även för uppförande förutom av kårbyggnad
av en byggnad eller byggnadsflygel för bostadsrum åt ett antal av kårens
medlemmar. De ovan nämnda tennisplanerna nedanför institutets huvudkomplex
kunna giva medlemmarna tillfälle till sport.
I skrivelse samma dag — den 15 februari 1932 — har byggnadskommittén,
som den 16 december 1931 framlagt ett preliminärt förslag rörande medelsbehovet
under budgetåret 1932/1933, nu inkommit med en slutgiltig
framställning örn äskande hos riksdagen av medel för sagda budgetår till
sjukhusets uppförande.
Kommittén erinrar örn den av 1930 års sjukhuskommission uppgjorda
planen för finansiering av första etappen av sjukhusbygget, vilken plan
godtagits såväl av Kungl. Maj:t som riksdagen, samt anför den tablå rörande
byggnadskostnadernas fördelning under byggnadstiden, som av mig
i det föregående återgivits. Kommittén anför därefter:
Då kommittén nu gått att beräkna för nästkommande budgetår erforderligt
anslagsbelopp, har kommittén under beaktande av rådande statsfinansiella
läge och med iakttagande av den återhållsamhet i fråga örn
anslagsäskanden, som Kungl. Majit anbefallt vederbörande myndigheter,
sökt att så planlägga arbetena för sjukhuset att i första rummet sådana
påbörjas, som äro nödvändiga för sjukhusområdets ianspråktagande och
för vilka kostnaderna i huvudsak kunna beräknas belöpa å arbetslöner
oell icke å anskaffande av materialier. Under hänsynstagande till dessa
synpunkter har kommittén igångsatt arbeten med anläggande av vägar,
schaktningar och sprängningar samt anläggande av vatten- och avloppsledningar.
Då huvudkomplexet är den största av sjukhusets byggnader
och sålunda först bör påbörjas, hava grundarbetena för detsamma ansetts
böra igångsättas. I samband med anläggande av tillfartsväg till sjukhusområdet
komma vatten- och avloppsledningar att nedläggas i vägen. Huvudavloppsledningen
från sjukhuset, som skall anslutas till Solna kommuns
avloppsledningsnät, bör jämväl tjänstgöra som avloppsledning från
den nya vanföreanstalten å Norrbackaområdet. Denna anordning bör vidtagas
för att nedbringa ifrågavarande kostnader för anstalten och sjukhuset
och samtidigt vinna en ändamålsenlig lösning av avloppsfrågan. Då
49
Kungl. Majlis proposition Nr 154.
huvudavloppsledningen även nied hänsyn till anstaltens intressen snarast
bör komma till utförande, ämnar kommittén påbörja arbetet därmed.
Förutom arbetena å sjukhusområdet bar kommittén att fullfölja utarbetandet
av detaljritningar för sjukhusets byggnader och av planerna för
desammas förseende med värme-, vatten-, avlopps- och elektriska anläggningar.
Vidare tillkomma utgifter för administration, undersökningar och
utredningar samt för anlitande av experter i olika frågor ävensom kostnaderna
för genralplanens upprättande.
I sin omförmälda skrivelse den 16 december 1931 har kommittén uttalat,
att kommittén ämnade bedriva sin verksamhet på sådant sätt, att medelsbehovet
för tiden till den 1 juli 1933 skulle — med frånräknande av till
kommitténs förfogande ställda medel — uppgå till 700,000 kronor.
Vid anmälan härav yttrade chefen för ecklesiastikdepartementet i 1932
års statsverksproposition, att det emellertid, efter vad han inhämtat, syntes
vara möjligt att i förevarande avseende räkna med ett lägre belopp, 500,000
kronor. I anslutning härtill har i statsverkspropositionen för karolinska
sjukhuset beräknats sistnämnda belopp.
Kommittén vill framhålla, att anslaget icke kan ytterligare nedsättas
utan att arbetenas ändamålsenliga bedrivande äventyras och den för första
byggnadsetappen beräknade tiden förlänges utöver vad tidigare beräknats.
Under förutsättning att 1932 års riksdag anvisar det av departementschefen
angivna beloppet har kommittén för avsikt att bedriva sin verksamhet
på sådant sätt, att kostnaderna intill den 30 juni 1933 för arbetena
för karolinska sjukhuset kunna beräknas uppgå till följande belopp.
kronor
För uppfartsvägen till sjukhustomten och vägens anslutande till
hyggnadsplatsen ............................................ 150,000
För avlopps- och vattenledningar i uppfartsvägen............... 40,000
För grundarbeten för huvudkomplexet .......................... 700,000
För sprängnings-, schaktnings- och vägarbeten inom tomten..... 130,000
För kulvertar ................................................... 30,000
För ritningar till byggnads-, vatten-, avlopps- och elektriska arbeten
samt för upprättande av generalplan över Norrbacka
området
.................................................... 230,000
För administration, undersökningar, utredningar och anlitade
experter .................................................... 100,000
För huvudavloppsledningen från sjukhuset till Solna kommuns
avloppssystem .............................................. 100,000
Summa kronor 1,480,000
I detta sammanhang må anföras, att Kungl. Majit förklarat svenska
jägarförbundets avdelning för Stockholms stad och län skyldig att i den
ordning, som stadgades i lagen den 12 maj 1917 örn expropriation, avstå
nyttjanderätten till en åt avdelningen upplåten skjutbana å Norrbackaområdet
samt att domänstyrelsen å statsverkets vägnar genom stämning
till vederbörande domstol fullföljt expropriationsfrågan. Den ersättning
till avdelningen, som må komma att i expropriationsmålet bestämmas för
nyttjanderättens avstående, lärer skola utgå av de för karolinska sjukhuset
beviljade medlen. Då expropriationsmålet ännu icke slutligt avgjorts,
har kommittén icke ansett sig vid nu ifrågavarande beräkningar
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 124 käft. (Nr 154.)
1
Yttranden.
50 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154.
böra taga hänsyn till det i anledning av expropriationen erforderliga
beloppet.
För bestridande av utgifterna för sjukhuset hava till kommitténs förfogande
ställts följande belopp.
kronor
Av 1930 års sjukhuskommission till kommittén redovisad
återstod per den 1 september 1931 av det belopp å 270,000 kronor,
som ställts till kommissionens förfogande av det för budgetåret
1930/1931 anvisade extra reservationsanslaget å 300,000
kronor till förberedande arbeten för karolinska sjukhuset,____ 232,169: 34
Det för budgetåret 1931/1932 anvisade extra reservationsanslaget
till byggnadsarbeten för karolinska sjukhuset m. m. 750,000: —
Ett enligt nådigt brev den 19 juni 1931 till sistnämnda anslag
överfört belopp av........................................... 30,000: —
Summa kronor 1,012,169: 34
Härifrån avgår
dels till arkitekten C. Westman enligt nådigt
brev den 27 november 1931 utbetalad ersättning
för arkitektarbete för 1930 års sjukhuskommissions
räkning ......................................... 27,000: —
dels till arkitekten C. Westman enligt nådigt
för arbeten för kommissionens räkning, förslagsvis
uppskattade till.................................. 3,000:— 30,000: —
Återstående medelstillgång kronor.......................... 982,169: 34
För byggnadsarbeten för karolinska sjukhuset m. m. skulle alltså intill
den 30 juni 1933 åtgå 1,480,000 kronor, medan de för ändamålet tillgängliga
medlen uppgå till 982,169 kronor 34 öre. För budgetåret 1932/1933 erfordras
alltså ett anslag motsvarande skillnaden — 497,830 kronor 66 öre — mellan
omförmälda två belopp eller i avrundat tal 500,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer kommittén, att
Kungl. Maj:t ville i proposition föreslå riksdagen att av det av 1931 års
riksdag till uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. beviljade
beloppet av 11,626,984 kronor för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra reservationsanslag av 500,000 kronor.
Över den av byggnadskommittén uppgjorda generalplanen över Norrbackaområdet
hava yttranden avgivits den 23 februari 1932 av kanslern
för rikets universitet efter hörande av karolinska institutets lärarkollegium,
den 24 februari 1932 av medicinalstyrelsen och den 24 februari 1932
av byggnadsstyrelsen.
Karolinska institutets lärarkollegium har i denna fråga anfört följande.
Vid lösandet av uppgiften örn de olika byggnadernas förläggande på
tomtområdet kunna, såsom kommittén själv angiver, olika vägar följas.
En är att förlägga samtliga institutioner och kliniker i ett enda byggnadshjelp
en annan att förlägga varje institution till en särskild byggnad.
Kommittén har gått en medelväg, i det att den finner, att för flertalet av
såväl de kliniska som av de teoretiska institutionerna ett sammanförande
av byggnaderna i större byggnadskomplex erbjuder betydelsefulla förde
-
51
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
lar med hänsyn såväl till samarbetet för sjukvård, undervisning och forskning
som till ekonomisk drift. »I ett modernt kommunalt sjukhus», säger
kommittén, »bör enhetstanken sätta sin prägel på sjukhusets konstruktion
för att man skall uppnå ett gott samarbete för sjukvården mellan sjukhusets
olika avdelningar. I ett undervisningssjukhus gäller enhetstanken
ej blott ett samarbete för gemensam sjukvård, utan därjämte och i minst
lika hög grad ett organiserat intimt samarbete för undervisning och forskning.
» Till denna kommitténs uppfattning örn koncentrationens betydelse
ej minst för undervisning och forskning ansluter sig kollegiet, men vill
samtidigt sätta i fråga, huruvida ej med hänsyn till densamma en koncentration
av byggnaderna på förevarande område skulle kunna genomföras
i något större utsträckning, än vad kommittén föreslagit.
Detta gäller i första hand de teoretiska institutionerna. I den föreliggande
generalplanen hava från de teoretiska avdelningarnas huvudkomplex
avskilts ett antal institutioner, beträffande vilka det torde böra ytterligare
övervägas, huruvida de icke böra förläggas tillsammans med de
övriga teoretiska avdelningarna. Sammalunda anser lärarkollegiet en
koncentration av de olika för klinikerna avsedda byggnaderna böra tagas
i övervägande i så måtto, att det bör undersökas, huruvida ej de till en
senare etapp hörande sjukavdelningar, vilka äro avsedda att upptaga det
nuvarande serafimerlasarettet, lämpligen borde närmare anslutas till det
stora huvudkomplexet.
Under åberopande av vad sålunda anförts vill kollegiet i övrigt tillstyrka
det föreliggande förslaget, i vad det avser de olika byggnadernas förläggning
på tomtområdet.
Av ett vid lärarkollegiets utlåtande fogat protokollsutdrag framgår, att
vid behandlingen av ifrågavarande ärende närvoro rektor professor G.
Holmgren samt professorerna Almkvist, Haglund, Jundell, Forssell, Jacobseus,
Pettersson, Ahlström, Henschen, Wernstedt, Olow, Häggqvist, Key,
Wigert, Bergstrand, Liljestrand, Nordenson, Hammarsten, Söderlund, Gertz
och Antoni. Professorerna Forssell och Key hade anmält, att de icke deltagit
i ärendets behandling. Lärarkollegiets beslut var enhälligt.
Kanslern har i sitt ovannämnda yttrande för egen del hänvisat till lärarkollegiets
utlåtande.
Medicinalstyrelsen har anfört, bland annat, följande.
Styrelsen anser sig till en början böra framhålla, att inga ritningar till
de föreslagna byggnaderna stått till styrelsens disposition, varför ingen
granskning kunnat utföras av de förändringar inom huvudkomplexet, som
omtalas i det nu föreliggande kommittéförslaget. Styrelsen får därför i
fråga örn uppförandet av nämnda komplex hänvisa till vad styrelsen därom
anfört i sitt i skrivelse till Kungl. Majit den 15 januari 1931 avgivna
yttrande över ett av 1930 års sjukhuskommission avgivet betänkande och
överarbetat förslag rörande uppförande av karolinska sjukhuset m. m.
Styrelsen har ansett sig böra begränsa sitt utlåtande till frågan örn
placeringen inom ifrågavarande område av de olika klinikerna och möjligheterna
till framtida utvidgningar av desamma.
Den nu föreslagna inbördes förläggningen av de skilda klinikerna finner
styrelsen vara god och styrelsen giver även sin anslutning såväl till
52
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
förslaget att sammanföra de flesta klinikerna i tvenne stora block som
oek till förslaget att förlägga den ortopediska kliniken med vanföreanstalt,
den psykiatriska kliniken, den pediatriska kliniken samt den radioterapeutiska
kliniken med dess särskilda forskningsavdelningar i särskilda
byggnader.
Synnerligen lämplig finner styrelsen förläggningen av den patologiska
institutionen och den nu å generalplanen ävenledes upptagna sero-bakteriologiska
institutionen, nämligen i nära anslutning till huvudkomplexet
och ej allt för avlägset från det planerade andra stora sjukhuskomplexet.
Med särskild tillfredsställelse konstaterar styrelsen, att dess vädjan i
ovanberörda skrivelse den 15 januari 1931 örn upptagande i planen av en
psykiatrisk klinik vunnit beaktande.
Ävenledes synes det styrelsen, som örn man i generalplanen tagit tillbörlig
hänsyn till möjligheten av framtida utvidgningar av de olika
klinikerna.
I fråga örn de teoretiska institutionernas läge synes det styrelsen välbetänkt,
att de placeras på visst avstånd från sjukavdelningarna, så att
de ej utgöra hinder för de sistnämndas framtida utvidgning och ej
heller själva äro hindrade i sin utveckling. Storleken av dessa institutioners
lokalbehov undandrager sig givetvis styrelsens bedömande.
Byggnadsstyrelsen har anfört följande.
Vid den granskning byggnadsstyrelsen under den korta tid, som stått
styrelsen till buds, underkastat den här framlagda generalplanen för
ifrågavarande, synnerligen omfattande byggnadsföretag, har byggnadsstyrelsen
icke funnit något att för sin del erinra beträffande den i planen
angivna förläggningen av de olika institutions- och klinikbyggnaderna,
i vilket avseende behörig hänsyn tagits till förefintliga terrängförhållanden
och därmed sammanhängande frågor. Av planen framgår, att en anläggning
av däri angiven storlek väl rymmes inom det därför avsedda
området samt att möjligheter för i framtiden eventuellt erforderliga utvidgningar
även förefinnas.
Beträffande byggnadskommitténs framställning örn anslag för karolinska
sjukhuset för budgetåret 1932/1933 har byggnadsstyrelsen icke heller
något att erinra.
Vidare vill jag erinra, att skattebetalarnas förening i en till Kungl.
Maj:t ingiven framställning hemställt, att proposition till riksdagen rörande
anslag till fortsatt utbyggnad av karolinska sjukhuset icke måtte
»i sakens nuvarande synnerligen outredda skick» framläggas, utan att i
stället utredningar i vissa i skrivelsen angivna avseenden först måtte
verkställas.
Föreningen har härvid anfört, bland annat, följande:
I den s. k. generalplan, som byggnadskommittén nu ingivit till Kungl.
Majit, har denna riksdagens önskan emellertid på intet sätt blivit beaktad.
Den framlagda »generalplanen», som utgör en ren beskrivning över hur
kommittén tänkt sig placera de olika byggnadskropparna å tomtområdet,
innehåller inga uppgifter om dessa byggnaders volym och än mindre örn
de kostnader, som deras uppförande kan beräknas medföra. Driftskostnadskalkyler
saknas också fullständigt. Ej heller har i generalplanen angivits
53
Kungl. May.ts proposition Nr lod.
någon bärande motivering för det synnerligen utbredda oell dyrbara byggnadssätt,
med ett mycket stort antal skilda byggnader, som för Norrbackaområdet
föreslås.
Under sådana omständigheter synes det emellertid ej heller önskvärt,
att Kungl. Maj:t nu framlägger proposition i ämnet. Ty en sådan måste
ju innehålla de uppgifter, som riksdagen begärt, och som för riksdagen
möjliggöra ett bedömande av det förut fattade beslutets ekonomiska konsekvenser.
Detta synes i nu föreliggande fall vara så mycket nödvändigare
som karolinska sjukhuset ju är det största allmänna byggnadsföretag, som
någonsin påbörjats i vårt land. Därtill kommer att riksdagen redan vid
sitt beslut i våras var tydligt medveten örn att sjukhuset fått en alldeles
onödigt dyrbar planläggning, något som också med all önskvärd tydlighet
framgick av den kritik, som däremot riktades i riksdagsdebatten särskilt
i första kammaren. Under de senaste månaderna har ytterligare bekräftelse
erhållits å denna kritik genom den framlagda utredningen rörande
Stockholms stads nya Södersjukhus. Kostnaderna för de i detta moderna
centralsjukhus ingående 1,285 platserna beräknas till cirka 19,0 millioner
kronor eller cirka 14,810 kronor per plats. För sjukhuset fullt utbyggt till
1,585 platser blir totalkostnaden cirka 20,2 millioner kronor eller cirka
12,900 kronor per plats. Vid beräkningen av dessa kostnader ha samma enhetspriser
kommit till användning som de, varmed karolinska sjukhuset i
förra årets proposition nr 132 kostnadsberäknades. I denna proposition angavs
kostnaden för de i detta sjukhus första etapp ingående 843 platserna
till 18,200 kronor per plats, sedan alla av undervisningen m. m. betingade
kostnader fråndragits. Även örn beräkningarna för Södersjukhuset ännu
äro preliminära, är dock den kostnadsdifferens, som här framträder, så
stor, att den för riksdagen bör omöjliggöra beviljandet av medel till karolinska
sjukhusets vidare utbyggnad, med mindre än att byggnadskostnaderna
nedskäras till en mot Södersjukhusets byggnadskostnader svarande
rimlig höjd. I sin nu ingivna generalplan har karolinska sjukhusets byggnadskommitté
uppgivit, att den sedan förra året skurit ned cirka 11,900
kbm. på de i första etappen ingående byggnaderna. Med användande av
de i förra årets propsition uppgivna enhetspriserna skulle detta motsvara
en ungefärlig besparing i byggnadskostnader på cirka 800,000 kronor eller
endast cirka 700 kronor per plats. Det är sålunda alldeles uppenbart, att
kostnaden för den nu framlagda byggnadsplanen alltjämt är onormalt
hög. Innan proposition i ämnet framlägges, synas skattebetalarna därför
ha rätt att förvänta en betydligt mera rationell överarbetning av den
förut i princip antagna byggnadsplanen.
Redan nu nämnda fakta synas enligt skattebetalarnas förenings mening
bestämt motivera ett uppskov med framläggandet till riksdagen av proposition
i ämnet. Även andra och mycket betydelsefulla skäl tala emellertid
härför. Den av Kungl. Majit tillsatta statens organisationsnämnd har
nyligen föreslagit en utredning av frågan rörande möjligheten av en
»rationalisering» av forskningsarbetet vid våra universitet och högskolor
och därvid bl. a. ifrågasatt möjligheten av en större koncentration av den
medicinska undervisningen. »Det kan», säger organisationsnämndens ordförande.
generaldirektör Nothin, bl. a. i en intervju, »knappast vara rim
ligt att lia fullständig läkarutbildning i Uppsala, samtidigt som staten
nedlägger avsevärda kostnader för att fä ett kliniskt sjukhus i Stockholm».
Denna generaldirektör Nothins uttalade mening är naturligtvis alldeles
riktig. Men det vill synas, som örn därur rätteligen endast borde dragas
54
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
en slutsats, den nämligen, att utbyggandet av karolinska sjukhuset bör
anstå, tills utredning föreligger om hur den medicinska undervisningen
lämpligen bör uppdelas på Uppsala och Stockholm. Att först bygga karolinska
sjukhuset och sedan utreda, hur den medicinska undervisningen
lämpligast bör organiseras, synes vara att börja i fel ända.
Statens organisationsnamnet har även helt nyligen föreslagit, att extra
ordinära åtgärder vidtagas i och för ernåendet av största möjliga besparingar.
Nämnden räknar nämligen med att uppgörandet av statsverkspropositionen
till 1933 års riksdag skall erbjuda än större svårigheter ifråga
örn budgetens balansering än som varit fallet med den i år framlagda.
Sålunda torde nedgång hos vissa inkomstkällor vara sannolik, varjämte
man måste vara beredd på utgiftsökning inom ett flertal anslagsgrupper
bl. a. utgiftsposter, som äro underkastade automatisk stegring, samt vissa
redan i princip beslutade utgifter, som endast undanskjuta till ett senare
budgetår, i ex. utgifterna för karolinska sjukhuset.
Det är sålunda nämndens mening, att alla möjligheter måste utnyttjas
för att till nästa budget ernå ytterligare besparingar. Under sådana omständigheter
synes besparingsaktionen icke böra begränsas enbart till
sådana anslag i budgeten, vilka icke äro beroende av tidigare fattade riksdagsbeslut.
Det skulle innebära en stor orättvisa och brist på planmässig
het, örn anslagen för karolinska sjukhuset befriades från varje vidare
prövning ur sparsamhetssynpunkt, samtidigt som man till det yttersta
beskär övriga större och mindre anslag å kulturbudgeten.
En förnyad omprövning av karolinska institutets byggnadsfrågor synes
sålunda redan ur denna synpunkt vara att varmt förorda. Men en sådan
omprövning torde vara i än högre grad befogad därför att dessa frågor
borde kunna lösas med betydligt mindre kostnader, utan att därför den
medicinska undervisningens och forskningens legitima intressen därigenom
behövde bliva lidande. I riksdagens bägge kamrar ha framlagts
motioner (I: 76), vari närmare angivits en av de lösningar, som härvid är
tänkbar. Denna lösning ligger i en förläggning i lämplig utsträckning av
den medicinska undervisningen till Stockholms stads nya planerade Södersjukhus.
Enligt skattebetalarnas förenings mening bör denna betydligt
billigare lösning prövas, innan regeringen framlägger proposition i ämnet.
Av vad här ovan anförts framgår att den av byggnadskommittén för
karolinska sjukhuset framlagda s. k. generalplanen ingalunda är någon
verklig generalplan; däri saknas bland annat de grundläggande uppgifter,
som riksdagen begärt och som den behöver för ett riktigt bedömande
av beslutets ekonomiska konsekvenser. Frågan örn karolinska sjukhuset
kan ånyo behöva övervägas med hänsyn dels till frågan örn rationalisering
av universitetsundervisningen, dels till avvägningen av utgifterna
i nästa års budget dels slutligen även med hänsyn till de nya möjligheter,
som yppats beträffande en betydligt billigare lösning genom samarbete
med Stockholms stad vid dess planerade Södersjukhus.
Såsom jag här ovan erinrat, beslöt 1927 års riksdag under vissa villkor
upplåta det s. k. Norrbacka-området till förläggningsplats för uppförande
av ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler för karolinska institutet.
1930 års riksdag beslöt, att ett nytt kliniskt sjukhus, karolinska
sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska institu
-
55
Kungl. Maj.ts proposition Nr 154.
tioner skulle uppföras på nämnda område. Därefter bestämde 1931 års
riksdag omfattningen av första byggnadsetappen och beslöt, att uppförandet
av i denna etapp ingående byggnader skulle ske i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten C. Westman år 1928 upprättade, sedermera
överarbetade ritningar och kostnadsförslag. Riksdagen uttalade vidare,
att byggnadskommittén borde upprätta en generalplan, utvisande
»huru de olika delarna av tomtområdet lämpligen böra disponeras och huru
hela anläggningen en gång i stora drag skall te sig i färdigt skick».
Denna plan önskade riksdagen erhålla del av, då den nästa gång hade att
pröva frågan örn anvisande av medel till sjukhusanläggningen.
Med efterkommande av riksdagens sålunda uttalade önskan har Kungl.
Maj:t anmodat byggnadskommittén att uppgöra det förslag till generalplan,
för vilket jag förut redogjort. Av generalplanen torde framgå, att
kommittén vid utarbetandet av densamma tagit hänsyn till riksdagens
allmänna direktiv för planläggningen av Norrbackatomtens bebyggande.
Byggnadskommittén säger sig jämväl hava i möjlig utsträckning beaktat
de önskemål beträffande byggnadsplanens utformning, som framställts av
särskilda, för ärendets utredning utsedda kommissioner och av karolinska
institutets lärarkollegium.
Det är givetvis vid ett byggnadsföretag av den omfattning, det här gäller,
och med hänsyn till nödvändigheten att fördela byggnadsarbetet över
en lång tidsperiod av den allra största vikt, att företaget redan från begynnelsen
planlägges med sådan omsorg, att samtidigt med att de mer
nära till hands liggande behoven tillgodoses, även hänsyn tages till i
framtiden till uppförande ifrågakommande byggnader och till den utveckling
av företaget, som i andra hänseenden kan befinnas erforderlig.
Kommittén synes i förslaget till generalplan hava noga beaktat dessa
önskemål. Av generalplanen framgår vidare, att kommittén genom vissa
förändringar av byggnadsplanerna för första etappens byggnader lyckats
hittills nedpressa byggnadskuben nied i runt tal 11,900 m3. Kommittén
har dock icke kunnat nu beräkna den kostnadsminskning, som kan föranledas
av denna minskning av kubikinnehållet. Samtidigt meddelar
kommittén, att även i åtskilliga andra hänseenden besparingar åstadkommits
och ytterligare torde kunna åstadkommas. Jag understryker med tillfredsställelse
dessa av kommittén lämnade uppgifter och vill samtidigt betona
vikten av att vid byggnadsföretagets vidare planerande den största
möjliga sparsamhet iakttages, dock icke så att därigenom äventyras företagets
behöriga och ändamålsenliga genomförande.
Det är emellertid givet, att en generalplan, sådan som den nu framlagda,
mera tjänar som en översikt över huru man nu anser sig kunna
planlägga de omfattande byggnadsföretag, om vilka här är fråga, än som
en mer eller mindre noggrann ledning för byggnadsföretagens utförande.
Under den avsevärda tid, som kommer att förflyta redan för realiserande
56
Kungl. May.ts proposition Nr 154.
uv den första etappens byggnadsprogram, kan utvecklingen tvivelsutan
komma att i mer än ett avseende medföra rubbningar eller jämkningar i
de detaljer, som inrymmas i den framlagda generalplanen. Generalplanen
visar emellertid, att alla de institutioner, över vilka den medicinska högskolan
nu förfogar och i en nu beräknelig framtid kan tänkas komma att
förfoga, på ett ändamålsenligt sätt kunna föreläggas å det av riksdagen för
ändamålet upplåtna Norrbackaområdet.
Det tillkommer mig icke nu att ingå på de byggnadsföretag, som
sträcka sig utöver den första etappens byggnader. Jag vill endast erinra
därom, att i avseende å en eller annan av de härvid planerade institutionerna
frågan örn nybyggnader inom vissa år med nödvändighet tränger
till sin lösning. Jag tänker närmast på de psykiatriska och pediatriska
klinikerna, ävenså på en hud- och könsklinik. Genom förflyttning av den
psykiatriska kliniken till Norrbackaområdet och nedläggande av psykiatriska
sjukhuset å Konradsberg kan dess mycket värdefulla tomt lösgöras
för försäljning. Förutsättningen för byggandet av en klinik för hud- och
könssjukdomar torde vara nedläggandet av sjukhuset Eira, till vars tomt
staten är ägare. Härigenom kan även denna tomt försäljas. Försäljningssumman
för ovannämnda tomter uppgår till mer än ovannämnda klinikers
byggnadskostnader. Likaså torde böra beaktas, att när en gång tiden kommer
för karolinska institutets och serafimerlasarettets förflyttning, storå
tomtområden inom stadens centrala delar bliva lediga, genom vilkas avyttring
väsentliga bidrag kunna vinnas för de nya byggnadsföretagens
finansiering. Med avseende på de pediatriska klinikerna är den ena förlagd
till allmänna barnhuset, den andra till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt.
Blott av den förstnämnda kliniken kan i detta sammanhang ifrågakomma
förflyttning. För byggandet av en sådan klinik å Norrbackaområdet
är jämlikt avtal mellan barnhusets direktion och Stockholms
stad ett belopp av 1,000,000 kronor avsatt att utgå från den s. k. Stockholmsfonden,
som är bildad av försäljningsmedel från den barnhuset förut
tillhöriga fastigheten Rålambshov.
Vad beträffar den av skattebetalarnas förening gjorda framställningen
därom, att proposition i ämnet icke nu måtte avlåtas till riksdagen, anser
jag mig förhindrad att medverka härtill redan på den grund att ett utav
riksdagen så sent som år 1931 fattat beslut därigenom skulle lämnas utan
avseende.
. Kommittén beräknar i skrivelse den 15 februari 1932 med anslagsäskanden
för nästkommande budgetår, att intill den 30 juni 1933 för byggnadsarbeten
för karolinska sjukhuset m. m. kommer att åtgå 1,480,000 kronor.
De för ändamålet tillgängliga medlen uppgå till 982,169 kronor 34 öre. För
budgetåret 1932/1933 skulle alltså erfordras ett anslag, lika med skillnaden
mellan nyssnämnda belopp — 497,830 kronor 66 öre — eller i avrundat tal
57
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
500,000 kronor. Mot byggnadskommitténs beräkningar har jag icke funnit
något att erinra och jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att av det till uppförande av byggnader för karolinska
sjukhuset i Stockholm m. m. av 1931 års riksdag beviljade
beloppet av 11,626,984 kronor för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av .. kronor 500,000: —
Till denna departementschefens av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gustaf Ödmann.
Bihang till riksdagens protokoll 19.32.
1 sami.
124 käft. (Nr 154.)