Kungl. Maj:ts proposition nr 15.
1
Nr 15.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förstärkning
av det för budgetåret 1931/1932 under
femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande
av arbetslösheten; given Stockholms slott den 4 januari
1932.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Sam Larsson.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Magd Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1932.
Närvarande;
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Larsson anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:
I proposition nr 201 till 1931 års riksdag föreslog Kungl. Majit på min hemställan
riksdagen att för budgetåret 1931/1932 till bekämpande av arbetslösheten
anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000,000 kronor. I motiveringen
till förslaget framhöll jag bland annat, att statens arbetslöshetskommission
såväl i fråga örn reservarbeten som beträffande beredande av kontantunderstöd
och hjälp i andra former borde hava möjlighet att lämna allt det bistånd, som
med hänsyn till tillgången på arbetsmöjligheter och andra omständigheter
funnes skäligt. För den händelse den redan stora arbetslösheten skulle komma
att utsträckas över en period av avsevärd längd, måste det vidare yttrade
pg — vara önskvärt, att procenttalet av dem, som erliölle bistånd från kommissionen
eller på annat sätt, kunde ökas utöver den under de senare åren
sedvanliga siffran. En dylik utvidgning av verksamheten skulle tydligen
komma att medföra ökade kostnader. Jag framhöll ytterligare, att den av
arbetslöshetskommissionen framlagda beräkningen över medelsbehovet för
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 15 haft. (Nr 15.) iss 1
- Kungl. Maj:ts proposition nr 15.
arbeten oell understöd m. m. under budgetåret 1931/1932 — från vilken beräkning
mitt förslag utgick — uppgjorts på sedvanligt sätt på grundval av
de senaste årens erfarenheter samt att, då man icke vågade räkna med någon
förbättring på arbetsmarknaden, beloppet, i belysning tillika av vad jag anfört
rörande önskvärdheten av hjälp åt ett procentuellt ökat antal arbetslösa,
snarast vore att anse såsom beräknat i underkant.
I skrivelse den 30 maj 1931, nr 301, anmälde riksdagen, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, till bekämpande av
arbetslösheten för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000,000 kronor.
Genom särskilda beslut har Kungl. Majit därefter i anledning av denna
riksdagsskrivelse ställt medel från ifrågavarande anslag till arbetslöshetskommissionens
förfogande för det med anslaget avsedda ändamålet samt i
övrigt meddelat vissa föreskrifter rörande kommissionens verksamhet. Därvid
har Kungl. Majit bland annat förordnat, att av nämnda medel ett belopp av
högst 1 miljon kronor skall användas dels till förskotterande, mot av arbetslöshetskommissionen
godkänd säkerhet, av erforderliga medel för utförande
av med statsmedel understödda väganläggningar och vägförbättringar m. m.,
dels ock till gäldande av belopp, varmed den för dylikt vägföretag beräknade
kostnaden må komma att överskridas, varjämte Kungl. Majit föreskrivit, att
sagda belopp örn 1 miljon kronor skall av kommissionen bokföras och redovisas
såsom en särskild fond, benämnd »väglånefonden».
Vid anmälan tidigare i dag av frågan örn beräknande av anslag för nästkommande
budgetår till bekämpande av arbetslösheten har jag omnämnt, att
statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 9 december 1931 gjort framställning
förutom örn anslagsäskande för nämnda budgetår — jämväl örn
beredande av medel till förstärkning av det för innevarande budgetperiod
anvisade anslaget till ifrågavarande ändamål. Vidare har jag erinrat, att
Kungl. Majit genom beslut den 11 december 1931 för uppehållande av
kommissionens verksamhet ställt till dess förfogande från förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter i allmänhet ett belopp av 3,000,000 kronor, beräknat
att täcka kommissionens utgifter, intill dess frågan örn beredande av ytterligare
medel för innevarande budgetår hunne bliva föremål för riksdagens
beslut. Tillika har jag anmält min avsikt att senare samma dag framlägga
förslag till proposition örn ifrågavarande ytterligare medelsförstärkning.
Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till behandling.
I sin förenämnda skrivelse den 9 december 1931 har arbetslöslietslcommissionen
inledningsvis framhållit, att en tydlig försämring sedan föregående
budgetår inträtt pa den svenska arbetsmarknaden. Den återhämtning, som
under normala förhållanden brukade inträda under den blidare årstiden,
hade under den gångna sommaren uteblivit. Väl hade någon tid förmärkts
en vuss tillbakagång i det till arbetslöshetskommissionen rapporterade antalet
hjälpsökande arbetslösa, men den numerära nedgången under tiden maj—juli
1931 hade varit bade absolut och relativt taget mindre än under motsvarande
tid åren 1925 1930, och den nedåtgående rörelsen hade redan i augusti
månad vänts i en stegring av arbetslöshetsklientelets antal. Sedan dess hade
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 15.
läget blivit sämre för varje månad. 1931 års lägsta siffra för hjälpsökande
arbetslösa vore att anteckna för den 31 juli, då 30,520 personer rapporterats
arbetslösa, medan maximisiffran dittills hänförde sig till läget den 31 oktober
med 57,143 anmälda hjälpbehövande arbetslösa. Motsvarande minimi- och
maximisiffror för år 1930 hade varit 5,824 (juli) respektive 31,901 (december).
Man måste gå tillbaka ända till tiden för den stora deflationskrisen åren 1921
—1923 för att finna siffror och utvecklingstendenser liknande de senaste
månadernas.
Till belysning av gestaltningen av den svenska arbetsmarknaden
under de senaste åren har kommissionen härefter åberopat vissa tabellariska
sammanställningar, vilka här torde få återgivas. I tab. 1 redovisas antalet
arbetsansökningar per 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen;
i tab. 2 meddelas uppgifter örn arbetslösheten i procent av hela det
redovisade antalet medlemmar i fackföreningarna, och i tab. 3 angives det
antal hjälpsökande arbetslösa, som av de kommunala arbetslöshetsorganen
rapporterats till kommissionen. Vidare lämnas i tab. i vissa uppgifter rörande
omfattningen av statens och kommunernas hjälpåtgärder för de arbetslösa.
Slutligen har i tab. 5 angivits de hjälpsökande arbetslösas procentuella
fördelning å olika yrken. Samtliga tabeller avse åren 1926—1931.
Tab. 1. Antal ansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga
arbetsförmedlingen.
Månad 1 |
1926 |
1927 |
1928 |
1929 |
1930 |
1931 |
273 |
293 |
279 |
241 |
241 |
222 |
|
Februari.............................. |
247 |
258 |
260 |
215 |
211 |
232 |
191 |
208 |
201 |
174 |
171 |
191 |
|
April ................................ Maj .................................... |
163 |
171 |
165 |
150 |
140 |
194 |
162 |
168 |
146 |
134 |
129 |
164 |
|
166 |
161 |
157 |
135 |
127 |
187 |
|
161 |
150 |
167 |
137 |
140 |
198 |
|
Augusti .............................. September........................... Oktober .............................. |
151 |
148 |
160 |
135 |
144 |
201 |
158 186 |
143 170 |
142 156 |
127 148 |
146 175 |
197 257 |
|
November .......................... |
273 |
242 |
230 |
202 |
254 |
|
J December .......................... |
268 |
243 |
220 |
203 |
238 |
Tab. 2. Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet.
Månad
1926 1927
1928
1929
1930
1931
Januari
Februari____
Mars .......
April ......
Maj ..........
Juni..........
Juli .........
Augusti ....
September .
Oktober ....
November .
December .
15.7
14.8
14.7
12.3
9.9
9. c
8.6
8.3
9.x
11.4
13.0
19.1
16.3
15.0
14.1
12.3
9.9
9.4
8.3
7.9
8.4
10.4
12.8
18.6
14.3
13.3
13.2
11.7
8.2
7.6
7.4
6.9
7.8
9.0
10.9
17.3
14.8
14.6
13.7
11.4
7.7
6.8
6.3
6.1
6.7
8.7
10.1
16.3
13.9
13.2
12.3
10.8
8.0
8.0
8.0
8.1
9.5
12.8
15.3
22.9
20.2
18.7
19.4
17.1
13.2
12.4
11.8
12.8
13.3
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 15.
T a b. 3. Antalet hjälpsökande arbetslösa (avrundade tal).
(Sista dagen i varje månad.)
Månad |
1926 |
1927 |
1928 |
1929 |
1930 |
1931 |
Januari ........................... |
22,700 |
27,400 |
26,650 |
18,500 |
16.650 |
40,250 |
1’ebruari ............................. |
22,300 |
25,400 |
26.300 |
11,700 |
15,400 |
41,600 |
Mars ................................ |
20,500 |
22,400 |
24,600 |
15,700 |
13,600 |
41,900 |
April ................................. |
16,600 |
22,200 |
19,600 |
12,250 |
11,400 |
39,400 |
Maj.................................... |
13,900 |
18.100 |
14.100 |
8,450 |
9,000 |
34,550 |
Juni.................................... |
11,750 |
15.200 |
11,150 |
5,850 |
6,650 |
31,050 |
Juli ................................. |
10,850 |
12,200 |
9,500 |
5,050 |
5,800 |
30,500 |
Augusti............................. |
11.200 |
12,700 |
9,850 |
4,850 |
6.300 |
35,700 |
September........................... |
12,000 |
12,900 |
10,000 |
5,050 |
8,600 |
40,400 |
Oktober ........................ |
15,500 |
16,450 |
12,950 |
7,300 |
14,600 |
57(100 |
November...................... |
20.050 |
21.400 |
16,450 |
9,800 |
24,800 |
|
December .......................... |
24,700 |
24.200 |
18,700 |
12,050 |
31.900 |
— |
T a b. 4. Arbetslösheten och åtgärder för dess bekämpande.
Tidpunkt |
Antal hjälp- sökande |
Antal sysselsatta i |
Antal kontant |
Hela |
Antalet hjälpta i % av hela |
||||
Ar |
Sista dagen |
statliga reserv- arbeten |
statskom- munala reserv- arbeten |
kommu- nala reserv- arbeten |
med stats- bidrag |
utan stats- bidrag |
|||
1926...... |
januari |
22,700 |
3,433 |
598 |
2,204 |
2,033 |
8.268 |
||
april |
16,600 |
3,836 |
1.161 |
1.841 |
4 |
388 |
7.230 |
43.5 |
|
juli |
10,850 |
2,101 |
363 |
1,200 |
— |
64 |
3,728 |
34.3 |
|
oktober |
15,500 |
1,991 |
251 |
1,303 |
— |
— |
3(915 |
25.3 |
|
1927...... |
januari |
27,400 |
3,646 |
1,301 |
3,126 |
199 |
2,015 |
10,287 |
37.5 |
april |
22,200 |
3,499 |
1,446 |
2,668 |
214 |
1,060 |
8(887 |
40. o |
|
juli |
12.200 |
2,603 |
559 |
1,451 |
— |
1,305 |
5,918 |
48.5 |
|
oktober |
16,450 |
2,085 |
517 |
1,317 |
29 |
2,006 |
5,954 |
36.1 |
|
1928...... |
januari |
26,650 |
4,320 |
1,372 |
2,380 |
215 |
3,937 |
12,224 |
45.8 |
april |
19,600 |
3,993 |
1,192 |
1.907 |
336 |
2,590 |
10,018 |
51.o |
|
juli |
9,500 |
1,336 |
294 |
949 |
_ |
925 |
3,504 |
36.8 |
|
oktober |
12,950 |
1,385 |
347 |
1,035 |
— |
693 |
3,460 |
26.7 |
|
1929 ..... |
januari |
18,500 |
3,539 |
953 |
2,037 |
130 |
2,084 |
8,743 |
47.2 |
april |
12,250 |
2,865 |
1,048 |
1,352 |
188 |
1,277 |
6,730 |
54.9 |
|
juli |
5,050 |
1,071 |
15 |
846 |
_ |
210 |
2,142 |
42.4 |
|
oktober |
7,300 |
1,129 |
46 |
535 |
— |
288 |
1,998 |
27.4 |
|
1930...... |
januari |
16,650 |
3,049 |
694 |
1,702 |
214 |
2,109 |
7,768 |
46.7 |
april |
11,370 |
2,641 |
630 |
1,123 |
273 |
1,398 |
6,065 |
53.3 |
|
juli |
5,800 |
1,580 |
32 |
646 |
_ |
563 |
2.821 |
48.4 |
|
oktober |
14,600 |
1,935 |
39 |
1,062 |
— |
1,108 |
4,144 |
28.3 |
|
1931...... |
januari |
40,250 |
5,081 |
900 |
5,486 |
1,383 |
4,498 |
17,348 |
43.1 |
april |
39,400 |
6,767 |
1.361 |
5,060 |
4,093 |
2,924 |
20,205 |
51.2 |
|
juli |
30,500 |
6,805 |
785 |
4,127 |
2,646 |
1,348 |
15,711 |
51.5 |
|
oktober |
57.100 |
7,254 |
1,358 |
5,459 |
3,501 |
2.540 |
20,112 |
35.1 |
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 15.
T a b. 5. Procentuell fördelning ar hjälpsökande arbetslösa å olika yrken
rid utgången av månaderna februari och juli.
Grupp |
1926 |
1927 |
1928 |
1929 |
1930 |
1931 |
||||||
febr. 1 |
juli |
fehr. |
juli |
febi*. |
juli |
fehr. 1 |
juli |
febr. | |
juli |
fehr. |
juli |
|
.Jordbruk och skogshus- |
1 |
|||||||||||
hållning: Jordbruk ............... Skogshushållning — |
3 2 |
4 3 |
3 1 |
2 2 |
4 1 |
2 2 |
3 1 |
1 1 |
2 i |
2 1 |
4 4 |
2 10 |
Industri och hantverk: |
||||||||||||
Gruvdrift och malm-förädling ............ |
11 |
14 |
7 |
11 |
6 |
a |
6 |
10 |
5 |
9 |
7 |
8 |
Jord-, sten- och glas-industri ............... |
4 |
7 |
8 |
3 |
3 |
3 |
3 |
4 |
3 |
3 |
8 |
17 |
Metall- och maskin- |
9 |
9 |
9 |
10 |
7 |
8 |
6 |
7 |
6 |
6 |
8 |
13 3 4 |
Trävaruindustri ...... |
13 |
9 |
13 |
12 |
12 10 |
10 |
12 |
12 5 a |
14 10 g |
9 7 7 |
13 |
|
Bvggn ads verks amli et |
11 |
6 |
9 |
7 6 |
6 |
11 |
6 |
|||||
Övriga industrier ... |
5 |
5 |
5 |
5 |
||||||||
Industri och hant-verk, ej spec....... |
2 |
o O |
3 |
b |
3 |
4 |
2 |
3 |
3 |
2 |
2 |
2 |
Sjöfart och fiske ......... |
3 |
l |
1 |
1 |
1 |
1 . |
1 |
1 |
1 |
1 |
2 |
1 |
Handel och samfärdsel |
6 |
6 |
6 |
8 |
3 |
9 |
6 |
7 |
7 |
5 |
4 |
|
\ Arbete, ej hänförligt till |
||||||||||||
31 |
1 33 |
35 |
35 |
40 |
39 |
43 |
1 43 |
1 42 |
i 46 |
il 34 |
29 |
|
‘ '' Summa |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
{ 100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
j Antal hjälpsökande ar-betslösa .................. |
22,300 |
10,850 |
25,400 |
12,200 |
26,300 |
9,500 |
11,700 |
|5,050 |
15,400 |
jö.SOO |
41,600 |
30,500 |
I anslutning till dessa tabeller yttrar kommissionen följande:
I stort sett var arbetslösheten intill år 1931 koncentrerad till samma grupper
av arbetare, som under åren närmast före 1930 varit drabbade av arbetsbrist.
Genom de förskjutningar, som efter hand inträtt, kan arbetsmarknaden dock
sägas ha i viss mån skiftat karaktär eller åtminstone fått vissa drag mera utpräglade
än förut. Under en följd av år Ilar kommissionen ansett sig kunna
hävda, att arbetslöslietsfrågan företrädesvis varit ett grovarbetarproblem.
Härutinnan har numera en förändring inträtt. Under loppet av ar 1931 tiar
arbetslösheten nämligen börjat dels att ytterligare stegras för industriarbetargrupper,
som redan under iängre eller kortare tid haft känning av sina respektive
företags trångmål, dels att mera märkbart breda ut sig aven tili
förut jämförelsevis oberörda arbetsområden.
Att grovarbetarna alltjämt intaga en förhärskande stallning inom arbetslöslietsstocken
och arbetslöslietsklientelet framgår visserligen redan därav, att
deras antal omfattar cirka en tredjedel av samtliga anmälda arbetslösa.
I absoluta tal är ökningen från oktober 1930 till oktober 1931 synnerligen
från 5,622 år 1930 till 18,043 år 1931, men icke desto
denna numerära stegring av en procentuell tillbakagång
hjälpklientelet, nämligen från 38.6 % den 31 oktober 1930
'' 1931.
kraftig, nämligen
mindre motsvaras
inom det samlade
till 31.5 % samma
dag
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 15.
Efter denna allmänna översikt av läget på arbetsmarknaden lämnar arbetslöslietskommissionen
en redogörelse för ställningen och utvecklingen
under är 1931 fram till senhösten beträffande de viktigaste näringsgrenarna.
Denna redogörelse är av huvudsakligen följande innehåll:
Det_ tryckta laget inom jordbruket får visserligen icke samma statistiska
belysning i rapporterna till kommissionen som beträffande näringslivet i
övrigt är fallet. Situationens allvar gör sig dock på andra sätt märkbart,
under den föregående stora krisen på arbetsmarknaden tjänstgjorde det vid
världskrigets slut ännu ekonomiskt bärkraftiga jordbruket såsom den stora
reservoar, vilken sög till sig en icke obetydlig del av industriens övertaliga
arbetare. Nu däremot har jordbruksnäringen att kämpa med egna svårigheter,
som medfört bristande arbetstillgång för flera grupper av yrkesvana
jordbruksarbetare, varigenom det följaktligen än mindre blivit möjligt att
till denna näring överföra arbetslösa industriarbetare.
Försämringen på arbetsmarknaden har under året framträtt med särskild
styrka inom skogsbruket och dess förädlingsindustrier, där arbetslösheten erhållit
en omfattning av sodan deflationskrisen 1921—1923 ej uppnådda dipensioner.
Vad särskilt angår skogsbruket har siffran för hjälpsökande från
Clr, . vid början av år 1931 månad för månad — undantagandes juni
ochffd! — gått i höjden för att i oktober nå upp till nära 8,100; i oktober
1930 var den redovisade siffran för arbetslösa skogsarbetare endast *^14 Utvecklingen
oktober 1930—oktober 1931 hariett till att skogsarbetarnas reiativa
antal i förhållande till hela antalet hjälpsökande ökats från 1.5 % till 14.2 %.
Da skogsdrivningarna av allt att döma komma att avsevärt inskränkas under
vintern 1931—1932, förefaller det troligt, att ställningen på denna del av arbetsmarknaden
skall bliva än mer nedslående, ehuru å andra sidan en åtminstone
temporär lättnad torde vara att emotse under drivningarnas högsäsong,
d. v. s. månaderna januari—mars. Do ändrade förhållandena iiå
skogsbrukets arbetsmarknad hava emellertid föranlett kommissionen att _
redan före tillkomsten av det uttalande i frågan, som gjordes av 1931 års
liksdag — genom beviljandet av dispenser från gällande avstängningsbestämmelser
likställa skogs- och flottningsarbetare med övriga arbetslösa i fråga
om möjlighet att komma i åtnjutande av statlig arbetslöshetshjälp.
Inom trävaruindustrien hava sågverken sedan flera år tillbaka besvärats
av en tryckande depression med åtföljande arbetslöshet. Denna har bland
sågverksarbetare i Norrland varit i det närmaste konstant hela året. För
hela landet var antalet hjälpsökande under januari 1931 5,500; den 31 oktober
registrerades siffran 6,800. Jämfört med ställningen i oktober 1930 är däremot
en rätt stor ökning att notera, nämligen från 2,600 (oktober 1930) till
såsom nyss omnämndes, 6,800 (oktober 1931). Den matta köplusten vid
1931 års skogsauktioner synes också tyda på, att företagarna inom trävaruindustrien
äro inställda på fortsatt begränsning av produktionen.
Inom pappersmasseindustr ion har tillverkningen begränsats och ett stort
antal företag periodvis inställt sin fabrikation. I viss utsträckning lia arbetarna
dock under tiden kunnat beredas sysselsättning med diverse förekommande
reparationsarbeten m. m., vilket jämte det förhållandet, att driftsinskränkningarna
varit av tillfällig karaktär, torde vara förklaringen till att
de rapporterade arbetslöshetssiffrorna för pappersmasse- och pappersindustrierna
icke varit särskilt höga under år 1931; för januari var siffran 900,
under sommarmånaderna rapporterades cirka 600 arbetslösa, och den 31 oktober
anmäldes 1,200 personer arbetslösa inom dessa industrier.
Redan under hösten 1930 förebådade vissa företeelser en skärpning av
lågkonjunkturen inom jord-, sten- och glasindustrierna. Ännu i oktober 1930
Kungl. Maj:ts proposition nr 15. ‘
uppgick dock antalet hjälpsökande arbetslösa inom dessa industrier blott till
inemot 4 % av hela antalet hjälpsökande. Situationen förvärrades emellertid
snabbt, och redan i början på år 1931 var arbetslösheten betydande. Sedan
dess har den stigit oavbrutet med undantag för juni 1931. Kulmen nadcles
i augusti 1931, då nära (>,800 personer rapporterades såsom lijalpbehovande,
av vilka tiertalet voro stenindustriarbetare. Därefter bär siffran visserligen
nedgått, så att hela antalet per den 31 oktober uppgick till enka 5,400. t erki
ammen härtill ligger delvis däri, att statliga beställningar av gatsten
igångsatts under oktober månad 1931, varigenom över 3,000 personer berett*
utkomst Då siffran hjälpsökande för angivna yrkesgrupper inalles endast
siunkit med ungefär 1,400, synes emellertid ingen förbättring på arbetsmarkHaden
för stenindustrien lia inträtt. Trots stenbeställnmgarna nodgas kommissionen
alltjämt bispringa en stor del av stenindustriens arbetslösa med
arbete eller kontanta understöd. . . 0
I detta sammanhang må ej förbises, att aven glasmdustnen under 1931
drabbats av ökade svårigheter, som lett till en ganska betydande arbetslöshet,
enkannerligen för småglasbrukens arbetare. . , , ■ . , , ,,
Beträffande arbetstillgången inom gruv- och järnindustrien ma framkallas,
att de kommuner, inom vilka dessa industrier äro belägna, hora till den
grupp av samhällen, vilka stått i en praktiskt taget aldrig avbruten förbindelse
med arbetslöshetskommissionen ända sedan den förra stora lågkonjunkturen
1921—1923. Den minskade efterfrågan på dessa industriers alster har
under år 1931 föranlett stark återhållsamhet av produktionen vad angar saval
»Tuvor som järnbrukshantering, vilket jämväl återspeglas i siffrorna beträffande
de hjälpsökande. Dessa siffror hava hela år 1931 befunnit sig i en
tillväxt, som endast svagt bröts under juni och juli. Vid årets början vörö
cirka 2,300 personer att inregistrera såsom hjälpbehovande inom dessa industrier;
den 31 oktober hade siffran nästan fördubblats (cirka 4 500)
De senaste årens goda konjunkturer för den mekaniska verkstadsindustrien
h-i successivt försämrats. De hjälpsökandes antal inom denna industri upp
gick i oktober 1930 till 1,361. Vid årsskiftet 1930/1931 hade siffran stigit
till 3 064 och den 31 oktober 1931 till 4,488. Dessutom bor kallas i minnet,
att korttidsarbete tillämpats inom denna industri i stor utsträckning.
Rent siffermässigt sett kommer härefter arbetslösheten inom husbyggnadsvirksamhetcn
i betraktande. Mot bakgrund av läget i oktober 1930 har
ställningen blivit sämre. Antalet hjälpsökande har nämligen pa ett ar stigh
från 848 till 2,156, och tecken saknas icke, som tyda på att stegrad arbetslöshet
inom denna näringsgren hör till de faktorer med vilka man i fortsättningen
kan bliva nödsakad att räkna. I samband härmed torde rörande
annan byggnadsverksamhet, såsom exempelvis de offentliga vagarbetena, bora
erinras örn de högst avsevärda belopp, som från statens, kommunernas och
vägstyrelsernas sida anvisats till olika slag av vägforetag, varigenom en
betvdande arbetstillgång framskapats. n ti,.
Inom övriga industrier har arbetsmarknaden under den gangna delen av
året ganska ''viii motstått trycket av de dåliga konjunkturerna. För en del
sådana såsom exempelvis närings- och njutningsmedelsindustrierna, kail
någon ''arbetslöshet av betydelse icke ens anses vara för handen. Anmärk
niimsvärt är vidare, att arbetsmarknaden för kvinnor över huvud taget knappast
berörts av lågkonjunkturen, vilket även framgår av de laga rapportsiffrorna
för gruppen > husligt arbete». . . , .. • „ ,
Handeln och samfärdseln lia av naturliga skal haft starka känningar av
krisen och torde komma att drabbas av ytterligare svårigheter under någon
tid framåt. En stegring av arbetslösheten inom ifrågavarande nanngsgrenai
är därför sannolikt att emotse under vintern.
8
Kungl. Majlis proposition nr 15.
Antalet lios arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösa inom sjöfart
och fiske har visserligen icke varit stort under år 1931 — maximum 705 i
februaii och minimum 245 i juli — men uppenbarligen kommer en ölenin"
av arbetslösheten på förevarande arbetsområden att inträffa till följd av den
alltmer skärpta depressionen inom sjöfartsnäringen.
Kommissionen har i detta sammanhang slutligen meddelat en tabellarisk
sammanfattning av arbetslöshetsläget den 31 oktober 1931 med avseende på
de hjälpsökande arbetslösas fördelning länsvis och efter yrkesgrupper.
Fördelningen pa olika län framgår av följande sammanställning:
Stockholms stad
Stockholms
Uppsala
Södermanlands
Östergötlands
Jönköpings
Kronobergs
Kalmar
Gotlands
Blekinge
Kristianstads
Malmöhus
Hallands
2,283 Göteborgs och Bohus län.
län....... 569 Älvsborgs län..........
» ......... 836 Skaraborgs » ..........
* ......... 1,027 Värmlands » .........
» ......... 862 Örebro » ..........
» ......... 504 Västmanlands » .........
* ......... 600 Kopparbergs > ..........
» ......... 1,682 Gävleborgs » ..........
* ......... 121 Västernorrlands » .........
5 ......... 2,469 Jämtlands » ..........
» ......... 549 Västerbottens » ..........
* ......... 3,491 Norrbottens » ..........
» ......... 400
6,948
1,020
241
4,756
1,739
1,388
2,732
4,023
9,286
1,603
2,482
5,532
Summa 57,143
Beträffande innehållet i övrigt i nämnda tabellariska sammanfattning hänvisar
jag till handlingarna i ärendet. Här må ur tillgängliga handlingar
ytterligare endast meddelas den uppgiften, att medeldagsförtjänsten vid
statens reservarbeten under september 1931 — den sista månad, för vilken
definitiva siffror varit tillgängliga — utgjorde 4 kronor 70 öre, vartill kommer
förmån av fri bostad och servis m. m. samt för flertalet familjeförsörjare
dessutom s. k. ortstillägg, som direkt utbetalas till den hemmavarande
familjen.
Beträffande planläggandet av den utvidgade hjälpverksamhet, som
det rådande läget ansetts påkalla, anför arbetslöshetskommissionen härefter,
att kommissionen sökt att anpassa sin verksamhet efter de förhållanden, som
hittills varit för handen eller som vore att förutse. Kommissionen avsåge
vidare att även i fortsättningen bedriva verksamheten i överensstämmelse med
hittills tillämpade principer för de statliga lijälpåtgärderna. I enlighet härmed
och i syfte att tillgodose de alltjämt stegrade kraven från kommunernas
sida på beredande av arbetstillfällen utginge kommissionen från att tyngdpunkten
av hjälpverksamheten borde förläggas till arbetslinjen. Kommissionen
hade salunda för avsikt att under vintern successivt utöka de statliga
reservarbetena. Parallellt härmed ämnade kommissionen göra det möjligt
för kommunerna att utvidga de stalskommunala reservarbetena, vilka dock,
med hänsyn till svårigheterna för kommunerna att under den kallare årstiden
uppbringa lämpliga arbetsobjekt, syntes komma att erhålla en relativt
begränsad omfattning. Inalles syntes på sådant sätt under liögvintern tillhopa
12,000 ä 15,000 arbetslösa kunna bispringas genom med statsbidrag anordnade
reservarbeten. Kommissionen hade ansett sig kunna såsom självfallet
förutsätta, att kommunerna också skulle vidga ramen för sina hjälpinsatser
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 15.
under den kommande vintern, och detta så mycket mer som landstingen inom
sex lån vid 1931 års sammanträden anvisat tillhopa cirka 860,000 kronor
till arbetslöshetens lindrande, huvudsakligen för igångsättande av arbeten.
Givet vore emellertid, att tillräcklig hjälp åt de arbetslösa ej kunde lämnas
enbart medelst arbete. Nu liksom tillförene, då läget pa arbetsmarknaden
starkt försämrats, hade kommissionen räknat med en till tiden begränsad
utvidgning av den kontanta under stödsverksamheten, vars omfattning
det likväl vore kommissionens avsikt att söka rationellt avväga. Kommissionen
hade därvid utgått ifrån att de begränsningsåtgärder, som alltid kunde
genomföras vid den blidare årstidens början till följd av den da inträdande
ökningen av arbetstillfällena å den öppna arbetsmarknaden, skulle under
våren 1932 efter hand medgiva en minskning av understödsvensamheten.
Med utgångspunkt från de allmänna synpunkter, kommissionen sålunda
utvecklat, framlägger kommissionen härefter vissa beräkningar av medelsbehovet
för återstoden av innevarande budgetår. I detta avseende innehåller
kommissionens framställning följande.
Kommissionens medelsbehållning per den 1 juli 1931 utgjorde kronor
1,843,539:45, vilket belopp innesluter såväl likvida medel som utestående
fordringar och bokfört värde av samtliga inventarier. På kreditsidan ar
vidare att anteckna det vid budgetårets början disponibla riksstatsanslaget
å 10,000,000 kronor, varav 1,000,000 kronor i enlighet med Kungl. Maj:ts
förordnande avsatts för väglånefonden.
Hjälpverksamhetens totala utgifter för budgetåret hava beraknats till
29,436,267 kronor. Körande de olika huvudposterna i detta utgiftsbelopp
har kommissionen framhållit följande.
Arbetslöshetskommissionens arbetsplatser, förvaltning och revision samt stats
kommunala
arbeten. .
I den tablå, som till belysning av denna post meddelas tor tiden 1 juli
1931—30 juni 1932, ingår tiden juli—oktober 1931 med kända belopp, under
det att omfattning och kostnader för tiden november 1931—juni 1932 beräknats
på grundval av den förmodade utvecklingen (kursiverade siffror), lill
utgångspunkt vid dessa beräkningar hava lagts siffror, angivande det summariskt
beräknade antalet anställda i statliga och statskommunala reservarbeten
under budgetåret, varvid även för jämförelses skull de faktiska anställningssiffrorna
för senast förflutna budgetår tillfogats.____
Antal a |
n s t ä 1 1 d a |
|
________ |
Summa anställda |
|
Månad , |
I statskommunala |
|
I statliga reservarbeten |
reservarbeten |
|
! 1931/1932 | 1930/1931 |
1931/1932 , 1930/1931 |
1931/1932 | 1930/1931 |
•Tuli.......................... |
6,805 6.922 |
1.580 1,437 |
785 . |
32 29 |
7,590 7.659 |
1,612 1.466 |
September.................. Oktober..................... November.................. December .................. .jamiari ..................... Februari .................. Mars ...................... April ........................ Maj ........................... Juni......................... |
6.980 7,254 7.500 9.500 10.500 11.500 |
1,395 1.935 3,236 3,521 5,081 6,329 6.544 6,767 6,290 6.620 |
863 1,358 2.500 : 3.500 2.500 |
13 39 143 381 900 1.199 1,502 1,361 1,285 1.199 |
7.343 8,612 9,300 10.500 13.500 15.000 14.500 13.000 |
1,408 1,974 3,379 3,902 5,981 7,528 8,046 8,128 7.575 7,819 |
10
Kungl. Majus proposition nr 15.
Siffrorna i tabellen angiva, huru arbetslöshetskommissionen tänkt sig
reservarbetenas successiva utökning med maximum anställda under senvintern
och våren. Som beräkningarna emellertid bygga på ovissa faktorer,
aro ju dock — säger kommissionen — förskjutningar mellan siffrorna sannolika.
Under antagande att kostnaderna per man och dagsverke skola i fortsättningen
uppgå till ungefär samma belopp som under senaste budgetår
skulle tablån över kostnaderna för arbetslinjen erhålla följande utseende (de
beräknade beloppen hava härvid angivits i avrundade tal nied kursivering,
medan de faktiska utgifterna juli—oktober upptagits med exakta tal):
i Arbetslöshcts-kommissionens |
Statskommunala arbeten |
Summa |
|
1931: |
kronor |
kronor |
kronor |
j |
|||
Juli .................................................. Augusti ................................................ ; September ............................................ Oktober ................................................ November ............................................. December .......................................... |
1,004,889 1,155,048 1,256,024 1.395,922 1,312,000 1,452,500 |
39,320 143,522 1,163 112.500 137.500 |
1,004,889 |
1932: |
i |
||
Januari ................... Februari ................................................ Mars............... April............... Maj ...................................................... Juni ................................................... |
1.662.500 1.837.500 2.012.500 |
156,250 187,500 218,750 187,500 156,250 125,000 |
1.818,750 2.025.000 2.231.250 | 2.256.250 2.050.000 i |
Summa |
19,213,883 |
1,465,255 | |
1 20.679,138 |
Arbetslinjens sammanlagda kostnader under innevarande budgetår hava
således av kommissionen beräknats till 20,679,138 kronor.
Arbetslöshetsunderstöd.
De kontantunderstöddas antal har de senaste åren varit obetvdligt, och
verksamhet av detta slag har endast förekommit på några få orter, där i regel
allenast familjeförsörjare tillerkänts understöd. Från början av år 1931 har
det dock varit nödvändigt att i ökad utsträckning medgiva kommunerna
statsbidrag till bedrivandet av7 understödsverksamhet, och under nämnda års
höst har frekvensen både av understödsutlämnande kommuner och av understödstagare
starkt vuxit. Detta sammanhänger direkt med svårigheten
för arbetslöshetskommissionen att under rådande förhållanden tillmötesgå
kommunernas oavlåtligt växande anspråk på platser vid statens reservarbeten.
Ehuru det inom kommunerna tydligt framträtt obenägenhet att
igångsätta kontant understödsverksamhet, har det likväl för kommissionen
pä ay otillräcklig platstillgång vid reservarbetena blivit nödvändigt
att i ökat matt medgiva statsbidrag till understödsverksamliets anordnande.
Att denna hjälpform även skall komma att ytterligare utvidgas under vintermånaderna
håller kommissionen för visst. Detta har också kommit till uttryck
i följande tablå:
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 15.
1931:
Juli..........
Augusti.....
September
Oktober
November
December
Antal understödda
.
.. 3,100]
... 3,550
... 4,235
... 3,560
... 5,860
... 6.500
Kostnader
kronor
539,129
293.000
325.000
Summa kronor 1,157,129
1932: |
Antal under-stödda |
Kostnader kronor |
Januari........ |
........ 10,000 |
500,000 |
Februari ... |
........ 12,000 |
600,000 |
Mars........... |
........ 15,000 |
750,000 |
April.......... |
....... 12,000 |
600,000 |
Maj............. Juni .......... |
........ 10,000 |
500,000 |
........ 8,000 |
400,000 |
Summa kronor 3,350,000
Kostnaderna för kontantunderstöd under budgetåret beräknas alltså till
sammanlagt 4,507,129 kronor.
I efterföljande tablå hava sammanförts beräkningar för arbets- och understödslinjens
tillhopalagda kostnader jämte uppgifter om den statliga hjälpverksamhetens
förmodade totala omfattning under budgetåret 1931/1932.
\ | |
A. K:s Kronor |
Stats- kommunala arbeten Kronor |
Understöd Kronor |
Summa Kronor |
Antal |
Antal med stats- bidrag under- stödda |
Summa ay staten hjälpta |
1931: i Juli .................. Augusti ........... September ......... | Oktober ........... November ......... December ......... |
1,004,889 1,155,048 1,256.024 1,395,922 1,312.000 1,452,500 |
39,320 143,522 1,163 112.500 137.500 |
130,956 112,682 128,290 167.201 293.000 325.000 |
1,135,845 1,307,050 1.527,836 1,564,286 1.717,500 1,915,000 |
7.590 7,659 7,843 8,612 9,300 10,500 |
3,100 3,550 4.235 3^560 5,860 6.500 |
10,690 | 11,209 12,078 12,172 15,160 17,000 |
1932: i Januari ............. j Februari ............ |
1.662.500 1.837.500 2.012.500 |
156.250 187,500 218,750 |
500.000 600.000 |
2,318,750 1 2,625.000 |
12,000 13,500 15,000 |
10,000 12,000 15,000 |
22,000 25,500 30.000 27.000 21.000 |
April................ Maj .................. Juni .................. |
2,100,000 2,100,000 1,925.000 |
187,500 156,250 125.000 |
600.000 500.000 400.000 |
2,887.500 2,756,250 2.450,000 |
15.000 13.000 |
12,000 10,000 8.000 |
|
Summa |
19,213,883 |
1,465,255 |
4,507.129 |
125,186.267 |
— |
- |
>) D.v. 8. sammanlagda antalet av i statliga och statskommunala reservarbeten anställda.
Att på förhand bestämma den lämpligaste avvägningen mellan de former
— arbete och understöd — under vilka staten kommer att bispringa de
arbetslösa, låter sig — säger arbetslöshetskommissionen — icke göra men
kommissionen skall söka jämka mellan hjälpformerna med hänsyn till t ax
lande förhållanden.
Kurser.
Kursverksamhet har tidigare, då arbetslösheten ej varit så betydande,
endast förekommit här och var i landet. Då nu läget på arbetsmarknaden
nödgar staten att utöka sina hjälpåtgärder och anordnandet av kontant
understödsverksamhet med statsbidrag härvid måste tillgripas har det synts
arbetslöshetskommissionen, att en utvidgning av kursverksamheten i landet
borde äga rum. Då deltagarna i kurser vanligen även tillerkännas visst
arbetslöshetsunderstöd, kan här ske ett sammanbindande av kurs- och under
-
12
Kungl. Majus proposition nr 15.
stödsverksamhet inom åtskilliga kommuner, vilket endast kail vara till gagn,
i den mån — såsom torde Wiva regeln — åtnjutandet av understöd blir
förknippat med skyldighet för yngre understödsdeltagare att bevista inom
vederbörande kommun anordnade kurser. Kommissionen har fördenskull
i sin hjälpplan upptagit ett belopp av 200,000 kronor till lärarlöner vid
kurser, avsedda att i huvudsak bedrivas efter hitintills tillämpade grunder.
Väglånefonden.
Det belopp å 1,000,000 kronor, som under den hittills gångna delen av
budgetåret funnits tillgängligt för tillgodoseende av de ändamål, väglånefonden
avser att främja, har nu i huvudsak blivit disponerat. De återbetalmngar
å tidigare utlämnade lan, som kunna vara att påräkna under budgetaret,
representera så obetydliga summor, att desamma icke ansetts böra här
tagas i betraktande. På grund av depressionen får kommissionen emellertid
oupphörligt mottaga framställningar från vägstyrelser i olika delar av landet
J^n ur väglånefonden. ^ Då det synes kommissionen angeläget, att arbetstillfällena
i landet även på denna väg utökas, har kommissionen funnit skäl
tala för en förstärkning av väglånefonden, varför i planen upptagits ett belopp
av 1,000,000 kronor för ändamålet.
Arbetslöshetsutredningen. Medelsreserv.
Då det för arbetslöshetens bekämpande beviljade anslaget jämlikt Kungl.
Maj.ts beslut skall anlitas jämväl till kostnaderna för arbetslöshetsutredningen,
har kommissionen förslagsvis i planen upptagit ett belopp härför
av 50,000 kronor.
^Det till medelsreserv avsedda beloppet anser kommissionen böra höjas
j,1’500-000 kronor till 2,000,000 kronor till följd av hjälpverksamhetens
betydligt ökade omfattning. Ett belopp av sistnämnda storlek har in t amts
i kostnadstablån.
Ett sammanförande av de uppgifter och kalkyler rörande den ekonomiska
ställningen för innevarande budgetår, som kommissionen sålunda lämnat,
giver följande resultat:
Utgifter:
Arbetslöslietskommissionens arbetsplatser, förvaltning
och revision ......................................
Statskommunala arbeten.......................................
Arbetslöshetsunderstöd.........................................
Kurser...................................................................
Arbetslöshetsutredningen ....................................
Medelsreserv .........................................................
Yäglånefonden:
avdelat belopp enligt kungl, brev den 19 juni
såsom förstärkning ..........................................
kronor 19,213,883
» 1,465,255
» 4,507,129
» 200,000
50,000
» 2,000,000
kronor 1,000,000
» 1,000,000
27,436,267
2,000,000
Inkomster :
Summa kronor 29,436,267
Behållning på föregående budgetårs anslag, innefattande
hos statskontoret innestående medel, som ej disponerats,
kontant kassabehållning, utestående fordringar hos väg
-
13
Kungl. Majus proposition nr 15.
styrelser och andra samt inventariers bokförda värde,
tillhopa.............................................................................. kronor 1,843,539
Av 1931 års riksdag för budgetåret 1931/1932 anvisat anslag » 10,000,000
Summa kronor 11,843,539
Brist att täcka för budgetåret 1931/1932.............................. kronor 17,592,728
Summa kronor 29,436,267
I enlighet härmed beräknar kommissionen det såsom anslagsförstärkning
för budgetåret 1931/1932 erforderliga beloppet till i avrundat tal 17,500,000
kronor.
I anslutning till vad arbetslöslietskommissionen yttrat i samband med
beräkningen av medel till kursverksamhet ber jag att i detta sammanhang få
beröra frågan örn anordnande i utvidgad omfattning av utbildningskurser
för arbetslös ungdom ävensom vissa därmed sammanhängande
spörsmål.
Till en början må erinras, hurusom jag vid behandling av frågan örn
anslag för löpande budgetår till bekämpande av arbetslösheten (proposition
nr 201) anförde, bland annat, att vad som för det dåvarande kunde
åtgöras beträffande ungdomsarbetslösheten syntes vara dels försök att förmå
kommunerna att med bistånd från arbetslöshetskommissionen i ökad omfattning
bedriva kursverksamhet för arbetslös ungdom, dels ock undersökning
av möjligheterna att inom reservarbetenas ram anordna för ungdom
och dess utbildning mera lämpade arbeten än de sedvanliga. Jag framhöll
därvid, att i intetdera hänseendet påkallades ändrade direktiv eller eljest
beslut från riksdagens sida samt att jag skulle låta mig angeläget vara att
i samråd med arbetslöshetskommissionen söka befrämja saken.
Sedan riksdagen bifallit omförmälda proposition, anbefallde Kungl. Majit
genom beslut den 19 juni 1931 statens arbetslöshetskommission att dels
själv, i den män så vore möjligt, vidtaga åtgärder för verkställighet av vad
jag sålunda anfört, dels ock inkomma med förslag till åtgärder från Kungl.
Majits sida till främjande av berörda ändamål.
Vidare får jag erinra, att riksdagen dels i skrivelse den 17 april 1931, nr
8 A, punkten 253, i anledning av en i ämnet väckt motion (II: 140) anhållit,
att Kungl. Majit måtte låta skyndsamt verkställa utredning rörande utvägarna
att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten bland ungdomen
för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning ävensom för riksdagen
framlägga berörda utredning och det förslag, vartill densamma kunde
giva anledning, dels och i skrivelse den 20 maj 1931, nr 223, anhållit örn
utredning angående möjligheterna till förbättrad arbetsförmedling för ungdom
över 18 år och å orter, varest den offentliga arbetsförmedlingen ännu
icke ernått effektiv organisation. Med anledning härav bemyndigade Kungl.
Majit genom beslut den 12 juni 1931 chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom nämnda departement biträda
med utredning av de i berörda riksdagsskrivelser avsedda frågorna. Sådana
sakkunniga tillkallades den 1 juli 1931.
14
Kungl. Majus proposition nr 15
Nämnda sakkunniga, som antagit benämningen ungdomsarbetslöshetssakkunniga,
anförde i en till chefen för ecklesiastikdepartementet ställd, den
17 november 1931 dagtecknad skrivelse, vilken överlämnats till socialdepartementets
handläggning, att de sakkunniga icke varit i tillfälle att avgiva
slutligt förslag till sådana åtgärder, som sakkunniguppdraget åsyftade, men
att de med hänsyn till den relativt omfattande och till synes alltfort växande
arbetslösheten, vilken i allt större utsträckning hotade att drabba jämväl
ungdomen, velat i avbidan på dylikt förslag preliminärt ifrågasätta vissa
åtgärder av mera begränsad räckvidd till motverkande av de skadliga följderna
av ungdomsarbetslösheten, vilka åtgärder skulle utan riksdagens hörande
kunna genomföras under innevarande vinter.
De sakkunniga framhålla inledningsvis, att statens arbetslöshetskommission
sedan lang tid tillbaka med anlitande av tillgängliga anslag till arbetslöshetens
bekämpande i viss omfattning beviljat kommuner bidrag till anordnande
av utbildningskurser för arbetslösa, speciellt för arbetslös ungdom,
att därvid sådana bidrag utgått till lärarlöner och lön åt kursledare, medan
alla övriga utgifter bekostats av kommunala eller enskilda medel, samt
att arbetslöshetskommissionen därjämte i vissa fall medgivit att, därest
arbetslöshetsunderstöd utbetalades till kursdeltagare, kommunerna finge
erhålla statsbidrag till dessa understöd enligt i kungörelsen den 7 juli
1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöslietshjälp fastställda grunder.
De sakkunniga säga sig icke förutsätta någon ändring i nu berörda avseenden,
men däremot förorda de vissa jämkningar i hittillsvarande praxis
beträffande förevarande verksamhet. Sålunda föreslå de sakkunniga bland
annat, att kursverksamhet enligt nyssnämnda grunder framdeles, med
hänsyn till den arbetslösa ungdomen, anordnas i avsevärt utvidgad omfattning.
I detta syfte hemställa de sakkunniga bland annat, att i kurserna
skola, även där de äro avsedda för ungdom, få deltaga personer upp till
25 år samt att statsbidrag till arbetslöshetsunderstöd åt kursdeltagare skall
få utgå även inom kommuner, där arbetslösheten ej är av särskilt svårartad
beskaffenhet.
De sakkunniga framhålla också angelägenheten av att kurserna anordnas
på sådant sätt, att å ena sidan av kursdeltagarna kräves en verklig arbetsprestation
samt att å andra sidan dessa genom kurserna erhålla sådan
utbildning, att deras möjligheter att framdeles förskaffa sig arbete i öppna
marknaden förstärkas. För åstadkommande av en planmässig kursverksamhet
anse de sakkunniga nödvändigt, att hos arbetslöshetskommissionen
anställes en särskild konsulent med erfarenhet såväl i pedagogiska frågor
som ock i frågor rörande arbetslösheten.
De sakkunniga förorda även vissa försök med anordnande av undervisning
för arbetslös ungdom, som sysselsättes med reservarbeten.
Beträffande innehållet i övrigt av sakkunnigförslaget torde få hänvisas till
handlingarna i ärendet.
Över sakkunnigförslaget avgav statens arbetslöshetskommission den 11 de -
Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 15
cember 1931 infordrat yttrande, däri kommissionen i allt väsentligt anslöt
sig till förslaget.
Förslaget anmäldes av mig i statsrådet den 23 december 1931. Jag uttalade
därvid till statsrådsprotokollet, att liven enligt min mening åtgärder i
omförmälda syfte borde vidtagas samt att de av de sakkunniga i ämnet
uppdragna riktlinjerna i huvudsak syntes böra följas. Till klarläggande av
min ståndpunkt beträffande vissa av de frågor, som berördes i sakkunnigförslaget,
anförde jag vidare följande:
I likhet med de sakkunniga ansåge jag, att gällande grunder för anlitande
av anslaget till arbetslöshetens bekämpande för bidrag till utbildningskurser
för arbetslösa borde lämnas orubbade.
Däremot syntes det mig önskvärt, att dylika utbildningskurser, vilka under
de senaste åren varit jämförelsevis sällsynta, framdeles med hänsyn till den
ökade ungdomsarbetslösheten anordnades i avsevärt större utsträckning än
dittills. Därvid borde kurserna enligt min mening i första hand avses för
arbetslös ungdom. Jag räknade då i detta fall till ungdom personer mellan
15 och 25 år.
Då initiativet till kursernas anordnande läge hos kommunerna, borde åtgärder
vidtagas för att hos dem väcka intresset för anordnande av dylika
kurser. Enligt av arbetslöslietskommissionen meddelade direktiv hade dittills
gällt, att statsbidrag till anordnande av utbildningskurs endast kunnat
utgå under förutsättning att antalet arbetslösa inom vederbörande kommun
befunnits vara avsevärt stort och det för den skull erbjudit synnerliga svårigheter
att placera den lediga arbetskraften. I enlighet med vad de sakkunniga
föreslagit syntes det emellertid lämpligt, att man för främjande av
kursverksamheten icke alltför strängt upprätthölle denna förutsättning för
statsbidrag till kursverksamhet samt till arbetslöshetsunderstöd åt kursdeltagare,
utan syntes mig sådana statsbidrag böra meddelas i väsentligt större
utsträckning än som tidigare varit vanligt. Ett villkor för statsbidrag till
dylikt understöd borde dock alltid vara att, på sätt de sakkunniga förutsatt,
vederbörande kurs anordnats på sådant sätt, att det av deltagarna krävdes
en verklig motprestation, så att understödet åtminstone i någon mån kunde
betraktas såsom vederlag för utfört arbete. Redan av denna anledning
syntes med statsbidrag anordnad kurs, vid vilken arbetslöshetsunderstöd utginge,
icke böra omfatta lägre antal undervisningstimmar i veckan än 20,
och detta antal syntes som regel böra uppgå till minst. 25.
I detta sammanhang borde och framhållas, att jag i likhet med de sakkunniga
vore av den uppfattningen att, då arbetslöshetsunderstöd till kursdeltagare
ifrågakomme, det ofta kunde vara lämpligt att detta understöd
hnge utgå såsom naturaförmåner, exempelvis i form av mat och husrum.
I fråga örn sättet för kursernas anordnande hade de sakkunniga framhållit,
att kurserna väl borde komma till stånd på initiativ av de kommunala
arbetslöshetskommittéerna, men att ledningen av själva kurserna borde handhavas
av en särskild kursbestyrelse, vilken dock borde stå i nära förbindelse
med kommittén, ävensom att därjämte borde finnas en kursledare. Aven
enligt min mening kunde det ofta vara lämpligt, att en dylik bestyrelse tillsattes.
Dock syntes det i vissa fall vara tillräckligt med en kursledare.
Under alla förhållanden syntes kurserna böra stå under vederbörande arbetslöslietskommittés
överinseende.
Vad anginge kursernas innehåll vore det, såsom de sakkunniga framhållit,
givetvis ett önskemål, att de erhölle en såvitt möjligt praktisk inställning,
direkt åsyftande att göra kursdeltagarna bättre rustade att möta arbets
-
16 Kungl. Majus proposition nr lii.
marknadens krav. Emellertid vore Ilar att märka, å ena sidan att mera
speciella yrkeskurser endast undantagsvis syntes vara att förorda oell å den
andra att även teoretiska kurser av allmänbildande natur kunde Lava sitt
berättigande. I den omfattning sådant vore möjligt borde kurserna anordnas
i nära samverkan med i orten förefintliga yrkesskolor.
Det borde noga iakttagas, att i den mån arbete å den öppna arbetsmarknaden
erbjöde sig, deltagandet i utbildningskurs icke finge utgöra anledning
att icke antaga dylikt arbete.
Därest kursverksamheten för arbetslösa, såsom jag förutsatte, under den
närmaste tiden avsevärt utvidgades, syntes det på sätt de sakkunniga uttalat
bliva lämpligt, att en särskild konsulent snarast möjligt anställdes Lös
arbetslöshetskommissionen för ifrågavarande verksamhet. Denne konsulent,
som borde äga förtrogenhet både med allmänna undervisningsfrågor och med
arbetslöshetsspörsmål, borde hava till huvudsaklig uppgift att jämte det hos
arbetslöshetskommissionen anställda sociala ombudet biträda kommissionen
vid handläggning av ärenden rörande statsbidrag till utbildningskurser för
arbetslösa ävensom att tillhandagå kommunerna med råd och anvisningar vid
uppgörande av planer för dylika kurser m. m. Konsulenten — som borde
vara helt sysselsatt av sitt ifrågavarande arbete — syntes få anställas av
arbetslöshetskommissionen och liksom övriga tjänstemän hos kommissionen
avlönas av anslaget till arbetslöshetens bekämpande.
De sakkunniga hade i sitt förslag även berört frågan, huruvida icke
arbetslös ungdom, som erhållit anställning vid reservarbete, skulle kunna
samtidigt i en eller annan form beredas undervisning. Sålunda hade de
sakkunniga ansett möjlighet böra förefinnas att i vissa fall vid ett reservarbete
låta genom platsbefälet undervisa de unga i sådana frågor, i vilka reservarbetet
erbjöde lämpligt åskådningsmaterial, exempelvis vid ett vägarbete i
grunderna för beräknande av massor, byggandet av vattenbrunnar, betonggjutning
och allmänna grunder för hållfasthetsläran. Kostnaderna för en
dylik undervisning skulle enligt de sakkunniga såsom regel huvudsakligen
kunna begränsas till vissa gratifikationer till de tjänstemän, vilka meddelade
undervisningen, dock att undantagsvis någon mindre ersättning till eleverna
för förlorad ackordsförtjänst skulle kunna tänkas ifrågakomma. Ehuru det
givetvis^ skulle för reservarbetarna vara värdefullt, örn de kunde på detta
sätta vinna kunskaper av den art de sakkunniga tänkt sig, kunde jag dock
icke förorda detta förslag, enär jag vore av den uppfattningen, att det näppeligen
för eleverna skulle bliva möjligt att, samtidigt med det krävande kroppsarbete,
som reservarbetet innebure, kunna med någon nämnvärd behållning
deltaga i den åsyftade undervisningen.
De sakkunniga hade även framkastat tanken på att vid vissa arbetsplatser
låta de unga växelvis — till exempel varannan dag eller varannan vecka —
sysselsättas med reservarbete och utbildningskurs. De sakkunniga hade
påpekat, att denna anordning förutsatte förhandenvaron av flera speciellt
gynnsamma betingelser, bland annat god tillgång till förläggningslokaler,
men dock ansett, att försök i ämnet borde göras i sådana fall, där nödvändiga
förutsättningar därför förelåge. Då enligt mitt förmenande en anordning
av detta slag otvivelaktigt i de hesta fall skulle medföra olägenheter
och kostnader av olika slag, som knappast skulle uppvägas av möjligen
därmed förenade fördelar, syntes mig anledning saknas att ingå på några
försök av antydd art.
Jag framhöll härefter, att ett genomförande av det förslag, som jag sålunda
med angivna förbehåll förordat, i stort sett icke — utöver ett principiellt
ståndpunktstagande — krävde något beslut från Kungl. Majlis sida, i
17
Kungl. Majda proposition nr 15.
det att det närmast syntes ankomma på statens arbetslöslietskommission att
i ämnet vidtaga erforderliga åtgärder. Endast med avseende å anställande
av den förut omförmälde konsulenten syntes beslut av Kungl. Majit bliva
påkallat.
Under åberopande av det anförda hemställde jag, att Kungl. Majit måtte
dels föreskriva, att utdrag av statsrådsprotokollet i berörda ärende skulle
tillställas statens arbetslöslietskommission till kännedom och för vidtagande
av de åtgärder, vilka kommissionen i anledning av protokollets innehåll funne
erforderliga, dels ock bemyndiga arbetslöshetskommissionen att i och för
omförmälda kursverksamhet anställa en särskild konsulent.
Kungl. Majit biföll min sålunda gjorda hemställan.
Den redogörelse, som arbetslöshetskommissionen i sin skrivelse den 9
december 1931 lämnat beträffande läget å arbetsmarknaden under den då
förflutna delen av innevarande budgetår — vilken redogörelse jag med hänsyn
till arbetslöslietsfrågans genomgripande betydelse ansett mig böra redan i
förevarande sammanhang återgiva med den utförlighet, som här skett -giver vid handen, att arbetslöshetsläget avsevärt försämrats. Sålunda har
den under sommarmånaderna eljest regelmässigt inträdande minskningen
i antalet hjälpsökande arbetslösa, i jämförelse med förhållandena under
den föregående vintersäsongen, under sommaren 1931 i det närmaste uteblivit,
och från och med hösten har därefter antalet hjälpsökande ökats i
en omfattning, som icke förekommit sedan 1921—1923 års deflationskris.
Medan antalet till arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösa vid utgången
av september och oktober månader år 1930 utgjorde omkring 8,600
respektive 14,600, voro motsvarande siffror för den 30 september och den
31 oktober 1931 40,377 respektive cirka 57,100. Enligt vad jag inhämtat,
fortgick ökningen av antalet hjälpsökande under november 1931 i stegrat
tempo, så att siffran vid utgången av sistnämnda månad uppgick till icke
mindre än omkring 77,200. Motsvarande siffra för november 1930 utgjorde
omkring 24,800.
Med hänsyn till det rådande allmänna läget och de utvecklingstendenser,
som, på sätt av arbetslöslietskommissionens redogörelse framgår, för vissa
yrkesgrupper göra sig märkbara, torde man — förutom den säsongmässiga
minskning av arbetstillgången, som alltid framträder under vintermånaderna
— för den allra närmaste tiden nödgas räkna med en ytterligare skärpning av
arbetslösheten och däremot svarande ökning av hjälpbehovet.
Ehuru den uppskattning av medelsbehovet till arbetslöshetens bekämpande
flir budgetåret 1931/1932, som framlades i propositionen nr 201 år
1931 och som godkändes av riksdagen, grundades på antagande om en
konjunkturnedgång av avsevärd omfattning, räknade man därvid dock icke
med en så kraftig stegring av hjälpbehovet, som nu inträtt eller, på sätt nyss
antagits, för den närmaste tiden torde vara att emotse. En icke oväsentlig
ökning i medelstillgången för bekämpande av arbetslösheten i förhållande
till de i nämnda proposition innefattade kalkylerna har visserligen inträtt
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. 15 haft. (Nr 15.) i 32 2
Departements
chefen.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 15.
genom riksdagens i anledning av viickta motioner fattade beslut örn anvisande
av 3,500,000 kronor till förlag för statliga beställningar hos stenindustrien.
Likväl är det tydligt, att en högst betydande medelsförstärkning
erfordras för att möjliggöra fullföljande av den statliga verksamheten
för arbetslöshetens bekämpande i den omfattning, som påkallas av den nuvarande
och väntade situationen. Såsom jag vid tidigare behandling av
frågan örn anslag till förevarande ändamål upprepade gånger framhållit, är
det av synnerlig vikt, att i en tid av stor och stigande arbetslöshet den av
arbetslöshetskommissionen enligt gällande direktiv bedrivna verksamheten
såväl beträffande reservarbeten som i fråga örn kontantunderstöd och hjälp
i andra former kan fortgå i en ur olika synpunkter önskvärd och lämplig omfattning
utan att hindras av otillräcklighet i anslaget. Jag vill också i detta
sammanhang erinra örn vad jag förra året yttrade örn önskvärdheten av en
ökning av procenttalet av dem, som erhålla bistånd från arbetslöshetskommissionen
eller på annat sätt. Behovet av en dylik utvidgning har ytterligare
stegrats därigenom, att en så betydande arbetslöshet nu varit rådande
under en period av avsevärd längd.
I detta sammanhang må med anledning av den i det föregående återgivna
siffra, som angiver procenttalet hjälpta i förhållande till antalet hjälpsökande
för oktober månad 1931 (tab. 4 å sid. 4), framhållas, att procenttalet för
oktobermånaden enligt erfarenheten från tidigare år vanligen tillhör de lägsta
under året. Trots den starka stegringen i antalet hjälpsökande innebär nämnda
procenttal för oktober 1931 i och för sig en icke oväsentlig höjning i förhållande
till motsvarande siffror för oktober 1928—1930.
Förstärkt medelstillgång kräves emellertid icke blott för att möjliggöra
en av läget påkallad ökning av antalet hjälpta utan jämväl i anledning
därav, att Kungl. Majit under år 1931 med hänsyn till en del kommuners
— i främsta rummet kommuner i Norrland och inom stenindustridistrikt —
genom arbetslöshetsförhållandena försämrade ekonomiska läge ansett sig
böra i ökad omfattning medgiva höjning av statsbidragens storlek såväl till
statskommunala arbeten som till kontantunderstöd utöver den andel av
totalkostnaden, som i gällande författning angives såsom den normala. För
den närmaste framtiden torde ett fortsättande på delina väg bliva erforderligt,
vilket alltså för staten medför en större kostnad per i dessa former
understödd arbetslös än tidigare.
Yad arbetslöshetskommissionen anfört angående planläggandet av den
utvidgade hjälpverksamheten för återstoden av innevarande budgetår har
icke givit mig anledning till erinran. Lika med kommissionen anser jag,
att tyngdpunkten av verksamheten fortfarande bör förläggas till arbetslinjen.
Enligt min mening bör alltså främst en utvidgning av såväl de statliga som
de statskommunala reservarbetena äga rum i den utsträckning, som befinnes
av tekniska skäl möjlig och med hänsyn till omständigheterna i övrigt
lämplig. Att emellertid en betydande utökning måste ske jämväl av den
hjälp, som vid sidan av reservarbetena lämnas i form av kontantunderstöd,
finner jag uppenbart. I en tid av starkt stegrad arbetslöshet har nårn
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr lo.
ligen den sistnämnda hjälpformen en viktig funktion att fylla såsom komplement
till arbetslinjen, vilken bland annat av organisatoriska grunder icke
kan lika snabbt oell smidigt anpassas efter de skiftande förhållandena. En
avsevärd utvidgning i användningen av hjälpverksamhet genom kontantunderstöd
har för övrigt under den senaste tiden redan kommit till stand.
I samtliga nu berörda avseenden ansluter sig kommissionens plan till de
principer, som hittills tillämpats beträffande statens åtgöranden till arbetslöshetens
bekämpande.
Jämväl beträffande kursverksamhet för arbetslös ungdom har arbetslöshetskommissionen
i sin framställning räknat med en utvidgning. Av den föregående
redogörelsen har framgått, att ungdomsarbetslöshetssakkunniga efter
noggranna undersökningar kommit till det resultatet, att vad som för närvarande
lämpligen kan åtgöras i detta hänseende rymmes inom ramen för nu
gällande bestämmelser. Yad som efter nämnda sakkunnigas mening omedelbart
erfordras är framför allt en mera vidsträckt tillämpning och en mera genomförd
organisation av den kursverksamhet för arbetslös ungdom, som sedan länge
i mindre skala bedrivits genom arbetslöslietskommissionens förmedling. I
det föregående har också redogjorts för de åtgärder, som i anledning av de
sakkunnigas förslag på min hemställan vidtagits av Kungl. Majit i syfte att
främja en dylik utveckling. Det är min livliga förhoppning, att nu skall
följa en kraftig utveckling av nämnda kursverksamhet till gagn för den arbetslösa
ungdomen såväl omedelbart som för framtiden. Sedan någon erfarenhet
vunnits örn arbetslöslietskommissionens och kommmunernas åtgöranden
härutinnan, torde jag längre fram, i samband med behandling av frågan örn
anslagsäskande för arbetslöshetens bekämpande för nästa budgetår, få anledning
återkomma till denna gren av hjälpverksamheten, som enligt min
mening bör tillmätas den största betydelse.
Ehuru, såsom av det anförda torde framgå, omläggning av nuvarande
system för statliga åtgärder till arbetslöshetens lindrande enligt min mening
icke i detta nu bör ifrågasättas, innebär givetvis den allvarliga situationen
på arbetsmarknaden en maning att inom ramen för detta system söka sig
fram på olika vägar i syfte att så effektivt som möjligt bispringa de arbetslösa.
Hedan har anförts, att en sådan utvidgning i skilda riktningar förekommit
eller förutsatts skola äga rum, t. ex. genom lämnande av bidrag
till statskommunala arbeten till högre andel av kostnaden än tidigare, genom
en vidgad tillämpning av systemet med kontantunderstöd och genom utvidgning
av kursverksamheten för arbetslösa samt ett systematiskt sammanbindande
av denna verksamhet med beviljande av understöd åt de i kurserna
deltagande. En dylik utvidgning i tillämpningen av det gällande
systemet för den statliga hjälpverksamheten synes emellertid böra kunna
ifrågakomma även i andra riktningar. Kungl. Majit bör alltså enligt min
mening vid dispositionen av anslaget äga viss frihet att i olika fall välja
den väg, som med hänsyn till omständigheterna finnes kunna medföra
den största effekten. Såsom exempel på vad jag härmed åsyftar må an
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 15.
föras, att domänstyrelsen i skrivelse elen 14 december 1931 gjort framställning
örn att ett belopp av intill 1 miljon kronor av arbetslöshetsmedel
måtte få disponeras som bidrag till kostnaderna för utförande i syfte att
lindra arbetslöshet av vissa avverkningsarbeten, för vilka med rådande prisläge
ekonomisk bärighet icke uppnås. Visserligen har arbetslöshetskommissionen
i yttrande över nämnda framställning den 31 december 1931 avstyrkt
åtgärder i den föreslagna riktningen, därvid som skäl anförts principiella
erinringar mot möjliggörande genom tillskott av arbetslöshetsmedel
av att avverkningen på statens skogar upprätthölles utan nödig hänsyn till
priserna på världsmarknaderna. I och för sig torde dessa principiella erinringar
icke böra frånkännas berättigande. Men detta bör enligt min mening
icke utgöra hinder för att, då alldeles särskilda omständigheter föreligga, en
utvidgning — inom domänstyrelsens verksamhetsområde eller eljest — av
det normala arbetsprogrammet äger rum, för såvitt därigenom möjlighet
beredes att på ett på en gång billigt och speciellt verksamt sätt ingripa
mot arbetslösheten. Avgörandet i dylika frågor bör emellertid förbehållas
Kungl. Majit. För den händelse riksdagen icke framställer erinran mot vad
jag nu anfört har jag sålunda för avsikt att, i den mån uppslag av här antydd
innebörd och betydelse framkomma, i begränsad omfattning förorda
deras utnyttjande.
Mot arbetslöshetskommissionens kalkyler beträffande beloppet av den
medelsförstärkning, som för innevarande budgetår påkallas, finner jag icke
skäl till erinran. Sådant läget är bör man, enligt min mening, icke beräkna
medelsbehovet för de poster, som direkt avse åtgärder till förmån för de
arbetslösa, till lägre belopp än enligt kommissionens förslag, även örn man
samtidigt måste medgiva, att med ett tilläggsanslag av ifrågavarande storleksordning
gränsen för det ekonomiskt möjliga är uppnådd. Så långt som
här angivits bör man emellertid enligt den prövning, jag ägnat förhållandena,
söka att gå. Enligt vad jag under hand inhämtat var antalet den 30
sistlidne november i statliga reservarbeten sysselsatta arbetslösa 8,556, alltså
icke oväsentligt större än enligt arbetslöshetskommissionens i det föregående
(sid. 9) återgivna kalkyler. Det av kommissionen föreslagna beloppet
innefattar ju också en avsevärd utökning av den hittillsvarande medelsreserven.
Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag givetvis icke betraktar
arbetslöshetskommissionens kalkyler såsom i någon mån bindande i fråga
om fördelningen av kostnaderna på olika hjälpformer; i detta avseende måste
självfallet föreligga full rörelsefrihet för avvägning av verksamheten med
hänsyn till skiftande omständigheter.
Arbetslöshetskommissionens hemställan går ut på en medelsförstärkning
av 17,o00,000 kronor. Härav har Kungl. Majit, såsom förut omnämnts, den
11 december 1931 anvisat 3,000,000 kronor. Ytterligare skulle alltså nu
erfordras ett belopp av 14,500,000 kronor. Med hänsyn till vad nyss anförts
rörande önskvärdheten av att möjlighet finnes till bestridande av särskilda
kostnader för utförande av åtgärder, tillkomna genom direkt beslut av Kungl.
Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 21
Majit, torde det nu erforderliga beloppet böra avrundas uppåt till 15,000,000
kronor.
På sätt chefen för finansdepartementet tidigare i dag i samband med
framläggande av finansplanen för nästkommande budgetår anfört, torde
för beredande av ifrågavarande förstärkning fonden för statsskuldens amortering
böra tagas i anspråk. Efter samråd med nämnde departementschef
gör jag i det följande härav påkallad hemställan.
Av naturliga skäl har jag i det föregående väsentligen uppehållit mig vid
frågor, som äga direkt samband med den för innevarande budgetår planerade
verksamheten för bekämpande av arbetslösheten samt det medelsbehov,
som därav föranledes. Eå jag längre fram på året har att framlägga förslag
till äskande av anslag för ifrågavarande ändamål för nästkommande budgetår,
torde jag få tillfälle att ingå på vissa ytterligare spörsmål, som för verksamheten
på detta område äro av betydelse och vilka för närvarande äro
under övervägande.
På grund av det anförda och under framhållande av angelägenheten av
att den föreliggande frågan av riksdagen göres till föremål för skyndsam
behandling får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen besluta
dels att till förstärkning av det för budgetåret 1931/1932
under femte huvudtiteln anvisade extra reservationsanslaget
till bekämpande av arbetslösheten skall till nämnda anslag från
förslagsanslaget till oförutsedda utgifter i allmänhet överföras
ett belopp av 15,000,000 kronor;
dels ock att från fonden för statsskuldens amortering skall
över den i riksstaten för budgetåret 1931/1932 under rubrik »I
anspråk tagna kapitaltillgångar» uppförda titeln »Fonden för
statsskuldens amortering» till förenämnda anslag till oförutsedda
utgifter i allmänhet överföras ett belopp av 15,000,000
kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
B. Spångberg.