Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.
1
Nr 144.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsålder för
vissa vid armén och flygvapnet anställda maskinister och eldare;
given Stockholms slott den 26 februari 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Felix Hamrin.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 26 februari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ram kl, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anför
chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, följande:
Genom beslut av 1928 års riksdag inrättades vissa nya ordinarie beställningar
vid försvarsväsendet, däribland beställningar såsom maskinist och
såsom eldare av 1. klass.
Innehavare av dylik befattning vid armén är i sådan egenskap delägare
i arméns pensionskassa. Detsamma gäller, på grund av stadgandena i
kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 253) med vissa bestämmelser i avseende
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 116 haft. (Nr 1&&—1&5.) 1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.
å den militära pensioneringens provisoriska ordnande, även nu nämnd beställningshavare
vid flygvapnet, med undantag dock för det fall att beställningshavaren
vid tillträdandet av maskinist- eller eldarebefattningen
redan var delägare i flottans pensionskassa, där lian i så fall kvarstår
även efter övergången till flygvapnet.
För gäldande av retroaktiva avgifter till vederbörliga pensionskassor,
som innehavare av icke-ordinarie befattning kunde hava att erlägga vid
övergång till, bl. a., sådan nyinrättad ordinarie beställning, varom nyss
nämnts, anvisade 1928 års riksdag ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.
Jämlikt gällande bestämmelser erfordras för att delägare i arméns pensionskassa
skall komma i åtnjutande av fyllnadspension, bl. a., att han
uppnått vederbörlig pensionsålder samt innehar minst trettio tjänsteår
efter 20 års ålder ävensom under minst 2 år varit ordinarie innehavare
av den tjänst, vid vilken pension sökes. Härvid må även anmärkas, att
delägare, som uppnått för rätt till fyllnadspension föreskriven pensionsålder,
icke är skyldig att avgå från tjänsten, förrän han uppfyller övriga
för åtnjutande av fyllnadspension gällande villkor.
Någon pensionsålder för innehavare av nyss omförmälda maskinist- och
eidarebefattningar har emellertid ännu icke blivit fastställd. Beträffande
vissa andra, genom 1925 års härordning eller senare bestämmelser nytillkomna
eller i löneavseende omreglerade befattningar vid försvarsväsendet,
för vilka icke heller pensionsålder blivit fastställd i samband med
tjänsternas inrättande eller omreglerande, har riksdagen tidigare genom
särskilda beslut, efter förslag av Kungl. Majit, fastställt pensionsålder,
nämligen år 1928 för brigadchefer, år 1929 för förrådsförvaltare, flaggkorpraler
och högbåtsmän vid marinen samt år 1931 för chefen för arméns
underofficersskola samt musikdirektörer vid armén och marinen.
Fråga har nu uppkommit örn fastställande av pensionsålder för sådana
maskinister och sådana eldare av 1. klass vid arméns och flygvapnets
truppförband, som äro delägare i arméns pensionskassa.
Direktionen över arméns pensionskassa har i skrivelse den 28 november
1928 framlagt förslag rörande pensionsålder för innehavare av vid
armén och flygvapnet nytillkomna beställningar och därvid för maskinister
och eldare vid armén och flygvapnet förordat en pensionsålder av
65 år.
Flygstyrelsen har i utlåtande den 7 december 1928 icke framställt någon
erinran mot direktionens förslag i nu ifrågavarande del.
Arméförvaltningen har den 8 december 1928 avgivit utlåtande över direktionens
berörda förslag och därvid, med förmälan att ämbetsverket
icke kunde ansluta sig till förslaget örn fastställande av en pensionsålder
Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.
3
av 65 år för innehavare av befattning såsom maskinist och eldare av 1.
klass vid armén, vidare anfört i huvudsak följande:
Försvarsväsendets lönenämnd hade i sitt den 29 juni 1926 avgivna betänkande
och förslag rörande reglerande av avlöningsförhållandena för viss
civil icke-ordinarie personal vid iörsvarsväsendet berört frågan örn pensionsförhållandena
för dem, som överginge till nyinrättade beställningar
från motsvarande icke-ordinarie befattningar. Nämnden hade därvid i
fråga örn pensionsåldern för de nya ordinarie beställningarna anfört, att
vid densammas bestämmande hänsyn syntes böra tagas till vad som vid
slutlig prövning av 1921 års pensionskommittés förslag till militär pensionslag
kunde bliva bestämt örn pensionsålder för andra närmast jämförliga
beställningar vid iörsvarsväsendet. Enligt nämnda förslag vore pensionsåldern
exempelvis upptagen till 60 år för fortmaskinist, till 63 år för
tyghantverkare och till likaledes 63 år för besiktningsrustmästare och
verkmästare av första klassen. Lönenämnden hade efter övervägande av
tjänstgörings- och anställningsförhållandena för de nya beställningarna
funnit sig böra ifrågasätta, huruvida icke pensionsåldern för, bland andra
beställningshavare, innehavare av nu ifrågavarande beställning såsom
maskinist eller eldare av 1. klass borde fastställas till 63 år.
I anslutning till vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt,
att pensionsåldern för nu ifrågavarande befattningshavare måtte bestämmas
till 63 år.
Chefen för generalstaben har i utlåtande den 24 januari 1929 förklarat
sig icke hava något att erinra mot att bestämmelser utfärdades i enlighet
med det av arméns pensionskassa framlagda förslaget att gälla tills vidare,
intill dess annorlunda kunde varda bestämt.
Med erinran att för närmast motsvarande civila befattningshavare —
viss ekonomipersonal vid statens anstalter för sinnessjuka — vore fastställd
en pensionsålder av 62 år, har statskontoret i utlåtande den 7 februari
1929 anslutit sig till förslaget örn en pensionsålder av 63 år för nu
ifrågavarande personal.
Sedan direktionen över arméns pensionskassa anmodats inkomma med
förnyat yttrande med anledning'' av vad i nyss omförmälda utlåtanden anförts,
har direktionen den 5 februari 1930 avgivit sådant utlåtande och därvid
förklarat sig icke hava något att invända mot att pensionsåldern för
omförmälda befattningshavare bestämdes till 63 år.
I särskilda skrivelser den 28 april 1930 och den 1 oktober 1931 har arméns
maskinistförening gjort framställning i syfte, att pensionsåldern för
arméns och flygvapnets maskinister måtte fastställas till 60 år.
Direktionen över arméns pensionskassa har den 20 augusti 1930 avgivit
infordrat utlåtande i anledning av arméns maskinistförenings förstnämnda
skrivelse och därvid anfört i huvudsak följande:
Den av direktionen i skrivelse den 28 november 1928 föreslagna pensionsåldern
av 65 år torde få anses väl avvägd.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 144.
Då några bärande skäl för en så låg pensionsålder som 60 år icke anförts
av maskinistiöreningen och en så låg pensionsålder skulle komma
att mycket oförmånligt inverka på pensionsstaten, enär konsekvensen
fordrade, att samma pensionsålder fastställdes även för försvarsväsendets
eldare, och antalet maskinist- och eldarebeställningar vid armén och
flygvapnet för närvarande utgjorde ett hundratal, ansåge sig direktionen
för sin del icke kunna biträda maskinistföreningens hemställan utan vidholm
sitt förslag örn pensionsålderns fastställande till 65 år.
Även med en pensionsålder av 65 år vore det icke mindre än tio maskinister,
som vid pensionsålderns uppnående icke kunde räkna 30 tjänstår
efter tjugonde åldersåret och sålunda då icke bleve pensionsberättigaae.
Då jämlikt lie punkten i pensioneringsgrunderna för armén, sådan
punkten lyder enligt kungörelse den 17 september 1914, en löntagare, som
uppnått den för rätt till fyllnadspension stadgade levnadsåldern, icke
vore skyldig att från tjänsten avgå, förrän han jämväl uppfyllt de villkor,
vilka för erhållande av de hans tjänst åtföljande pensionsförmåner vore
föreskrivna —• sålunda, bland annat, trettio tjänstår efter tjugonde åldersåret
— kunde dessa efter uppnåendet av den blivande pensionsåldern,
örn de så önskade, kvarstå i tjänst, tills de uppnått de för pensions erhållande
föreskrivna trettio tjänståren efter tjugonde åldersåret.
Skulle emellertid någon av ett eller annat skäl vilja avgå med pension
före de trettio tjänstårens uppnående, finge väl i varje särskilt fall framställning
göras till Kungl. Majit, då direktionen bleve i tillfälle att efter
utredning föreslå en efter tjänstetidens längd avpassad pension, att utgå
från allmänna indragningsstaten. Att såsom maskinistföreningen syntes
förutsätta fastslå en allmän princip för dessas pensionerande ansåge direktionen
obehövligt och till och med olämpligt såsom föregripande den
föreslagna nya militära pensionslagen, som innehölle bestämmelser örn
reducerad pension i förhållande till antalet tjänstår.
I utlåtande den 11 oktober 1930 över maskinistföreningens framställning
av den 28 april 1930 har statskontoret, med erinran örn sitt förenämnda
yttrande den 7 februari 1929, framhållit, att enligt statskontorets
mening frågan örn fastställande av pensionsålder för nu ifrågavarande
befattningshavare lämpligen borde avgöras i samband med bestämmandet
av pensionsålder för övriga innehavare av vid armén och flygvapnet nytillkomna
beställningar.
Departements- Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen har pensionsålder
chefen. ännu icke blivit fastställd för nu ifrågavarande befattningar såsom maskinist
och såsom eldare av 1. klass vid arméns och flygvapnets truppförband.
Sedan emellertid numera två befattningshavare, tillhörande nämnda
personalkategorier, inkommit med ansökningar örn avsked med pension
och ytterligare vissa dylika befattningshavare uppnått sådan levnadsålder,
att fråga inom kort torde uppstå örn deras avgång ur tjänst,
synes nu icke längre böra anstå med fastställande av pensionsålder för
omförmälda befattningar. Ett beslut härutinnan torde dock, i likhet med
de avgöranden, som tidigare träffats i fråga örn pensionsålder för vissa
nyinrättade beställningar, vid försvarsväsendet, få anses allenast såsom
Kungl. Maj:ts proposition Nr 144. 5
ett provisorium i avbidan på en definitiv pensionsreglering för den militära
personalen.
Vad avvägningen av pensionsåldern beträffar, synes mig under föreliggande
förhållanden vara att förorda, att densamma i enlighet med arméförvaltningens
och statskontorets förslag bestämmes till 63 år.
Fastställandet av pensionsålder synes lämpligen böra ske genom utfärdande
av föreskrift av innebörd, att en uppnådd levnadsålder av 63 biskal!
utgöra förutsättning för rätt till fyllnadspension.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att sådan vid arméns eller flygvapnets truppförband
anställd maskinist eller eldare av 1. klass, som är delägare
i arméns pensionskassa, skall under i övrigt
gällande villkor äga att efter erhållet entledigande
undfå fyllnadspension, därest han vid avgången uppnått
en levnadsålder av 63 år.
Med bifall till denna av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik H:son Malm.