Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

1

Nr 119.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande
för Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva utsträckning av lånetiden
för lån från fonden för rederinäringens understödjande;
given Stockholms slott den 19 februari 1932.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

D. Hansén.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 19 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Städener,
Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för finansdepartementet,
statsrådet Gyllenswärd, anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet
Hansén:

Fonden för rederinäringens understödjande bildades enligt beslut av
1903 års riksdag, som bemyndigade riksgäldskontoret att för ändamålet
i mån av behov tillhandahålla statskontoret ett belopp av 5 miljoner kronor,
därvid tillika föreskrevs, att statskontoret skulle till riksgäldskon Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 99 haft. (Nr 119.) 1

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

föret inleverera den å utlämnade lån inflytande räntan. Sedermera hava
till ökning av fonden anvisats av 1905 års riksdag 5 miljoner kronor, av
1907 års riksdag 5 miljoner kronor, av 1911 års riksdag 2 miljoner kronor,
av 1923 års riksdag 3 miljoner kronor och av 1928 års riksdag 3 miljoner
kronor. För ändamålet har riksdagen alltså ställt till förfogande sammanlagt
23 miljoner kronor. Vidare har riksdagen enligt särskilda beslut
åren 1903, 1905, 1907, 1909, 1911 och 1913 medgivit, att kapitalavbetalningarna
å lånen från fonden finge tilläggas densamma.

Vid utgången av det senast tilländalupna budgetåret utvisade fonden,
enligt uppgift från statskontoret, följande tillgångar:

Kontant behållning ................................ kronor 1,878,981: 5 2

Utlånta medel ........................................ » 18,920,544: 5 6

Bäntefordringar .................................... » 449,657:46 21,249,183:5 4,

Förutom sålunda upptagna tillgångar hade fonden inom linjen förda
osäkra fordringar till ett belopp av 802,395 kronor 40 öre, varjämte hos
riksgäldskontoret ännu innestår ett belopp av 1,500,000 kronor.

De av Kungl. Maj:t utfärdade allmänna villkor och bestämmelser för
lån från fonden återfinnas i kungörelsen den 18 maj 1928 (nr 129). Fonden
är enligt i kungörelsen meddelad föreskrift huvudsakligen avsedd för
befrämjande av den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskilt i
avlägsna farvatten, varför rederiföretag för inrikes sjöfart endast undantagsvis
kommer att understödjas med lån från fonden. Därest lån sökes
för anskaffande av fartyg, lämnas — under i övrigt lika förhållanden
— företräde åt den lånesökande, som låter tillverka fartyget vid svensk
verkstad.

Av de i 1928 års kungörelse i övrigt stadgade villkor och bestämmelser
må följande här bringas i erinran.

Prövning av ansökningar örn lån äger rum två gånger örn året. Ansökning
örn lån skall med angivande av det önskade lånebeloppet ställas till
Kungl. Majit och vara åtföljd av, bland annat, fullständig redogörelse
för såväl arten och omfattningen av den rederiverksamhet, sökanden bedriver,
som ock den plan för dess fortsatta bedrivande, sökanden tänker
följa. Lånebeloppet bestämmes av Kungl. Majit, efter det kommerskollegium
avgivit utlåtande över ansökningen. Därvid äger kollegium taga
synnerlig hänsyn till sådan ansökning, som avser anskaffande av nytt
fartyg, tillverkat vid svensk verkstad, ävensom föreslå de särskilda villkor
för lånebelopps lyftande och åtnjutande, som må finnas påkallade
i syfte att trygga beloppets användande för avsett ändamål. Beviljat
lånebelopp utlämnas av statskontoret, sedan låntagaren dit avlämnat
skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för förbindelsens behöriga fullgörande,
som av statskontoret godkännes. Därest för beviljat lån icke
inom två månader efter därom erhållet föreläggande avlämnats säkerhet,
som av statskontoret godkännes, skall rätten till lånets utbekommande

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr lii).

anses förverkad. Finner statskontoret under lånetiden den ställda säkerheten
icke vidare vara nöjaktig, skola nya säkerhetshandlingar avlämnas,
som av statskontoret godkännas. Lånetiden är åtta år, räknat från
första lyftningsdagen. De båda första åren äro amorteringsfria, medan
under de återstående sex åren årligen skall återbetalas en sjättedel av det
ursprungliga lånebeloppet, låntagaren dock obetaget att före lånetidens
utgång på en gång inbetala ogulden del av lånet. Låntagare skall årligen
inom tid oell på sätt, som av kommerskollegium föreskrivas, hos kollegium
styrka, att och i vilken omfattning den rederirörelse, för vilken
lånet beviljats, fortfarande bedrives. Dessutom skall låntagaren, därest
fartyget utgör pant för lånet, årligen inom tid, som statskontoret äger
bestämma, hos statskontoret styrka, att sålunda pantförskrivet fartyg
fortfarande befinnes i sjövärdigt skick. Erlägger låntagare icke likvid
inom åtta dagar från förfallodagen eller försummar han eljest att fullgöra
något för lånets åtnjutande uppställt villkor, kan lånet av statskontoret
förklaras vara genast förfallet till återbetalning. Skulle den
rederirörelse, för vilken lånet beviljats, under lånetiden nedläggas, har
kommerskollegium att härom lämna statskontoret underrättelse, och
skall i sådant fall lånet eller vad därav återstår oguldet anses vara genast
till återbetalning förfallet. Örn rederirörelsen befinnes under lånetiden
hava inskränkts till nämnvärt mindre omfattning än den, med
hänsyn till vilken lånet beviljats, skall kommerskollegium därom göra
anmälan hos Kungl. Majit med förslag, huruvida eller i vad mån lånet
genast skall återbetalas.

Vad angår räntan å lånen, vilken i 1903 års kungörelse bestämdes till
fyra procent, höjdes densamma sedermera med riksdagens medgivande
till fem procent beträffande de lån, som från och med den 28 april 1916
beviljades att utgå från fonden. Efter riksdagens medgivande sänktes
enligt kungörelse den 26 maj 1922 (nr 222) räntan åter till fyra procent.
Jämlikt beslut vid 1928 års riksdag höjdes sedermera räntan ånyo till
fem procent. Denna ränteförhöjning, vilken alltjämt är gällande, har
emellertid avseende allenast å lån, som beviljats efter sagda besluts fattande.
Å äldre lån erlägges alltså fortfarande ränta efter den lägre räntefoten
av fyra procent.

I anledning av Kungl. Majits proposition nr 69 till 1923 års riksdag
med förslag örn viss kapitalökning av rederilånefonden samt två inom
riksdagen i anslutning härtill väckta motioner örn vissa lättnader med
avseende å villkoren för lån från fonden uttalade samma års riksdag, att
riksdagen icke hade något att erinra mot en sådan, redan i propositionen
förutsatt anordning, att Kungl. Majit skulle äga, efter närmare utredning
och prövning av de förebragta omständigheterna, bedöma huruvida
i något undantagsfall, där särskilt tungt vägande skäl kunde föreligga
för frångående av den fastställda amorteringsplanen, utsträckning måtte
beviljas av den amorteringsfria tiden eller uppskov medgivas helt eller

Inkomna

framställ ningar.

4 Kungl. Majlis proposition Nr 119.

delvis med något års amortering, dock alltid så, att lånet tillfullo återbetalades
inom den stadgade åttaårsperioden. Beträffande redan beviljade
lån syntes emellertid riksdagen omständigheterna tala för att möjlighet
hereddes Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva den ytterligare lättnad
i återbetalningsvillkoren, som innebures i motionärernas förslag örn
utsträckning av lånetiden till tio år. Riksdagen medgav sålunda, att
Kungl. Majit under samma förutsättningar, som nyss angivits för ändring
av amorteringsplanen inom gällande lånetid av åtta år, skulle äga
rätt att i avseende å äldre lån medgiva utsträckning av lånetiden till tio
år. Med stöd av nämnda bemyndigande har Kungl. Majit också efter
särskilda framställningar avseende äldre lån under åren 1923—1926 i tio
fall medgivit viss tids uppskov med förfallen amortering och i samband
därmed lånetidens utsträckning till tio år.

Hos Kungl. Majit hava nu två rederibolag såsom innehavare av lån
från fonden och under hänvisning till den inom rederinäringen rådande
lågkonjunkturen anhållit örn ett års uppskov med dem åliggande amortering
å lån från fonden. Vidare har Sveriges allmänna sjöfartsförening
gjort framställning örn ett allmänt medgivande till utsträckning av
lånetiden för redan beviljade rederilån till tio år samt örn sänkning till
fyra procent av räntefoten för såväl redan beviljade som nya dylika lån.
Slutligen har Sveriges redareförening hemställt örn anstånd under viss
tid med erläggande av amorteringarna å lån från sagda fond ävensom
att Kungl. Majit ville vid lämplig tidpunkt för riksdagen framlägga
förslag örn en reducering av nu gällande räntesats för lån ur fonden.

Sveriges allmänna sjöfartsförening framhåller, att den kris, som sjöfarten
för närvarande genomgår, måste anses vara allvarligare än den,
som på hela näringslivets område, och då även vad sjöfartygsnäringen
angick, bröt in i början av 1920-talet. Det vore därför nödvändigt, att
allt som rimligen kunde från statsmakternas sida göras för att bereda
lättnad i situationen också gjordes, för så vitt man ville undvika, att
krisens verkningar skulle leda till obotlig skada för den svenska sjöfartsnäringen.
De skäl, som år 1922 föranledde en räntesänkning beträffande
lånen från rederilånefonden, hade i närvarande stund sin fulla
motsvarighet med den skillnaden blott, att de med hänsyn till de faktiska
förhållandena nu framträdde med än större styrka. Det vore vidare
uppenbart, att möjlighet till lånetidens utsträckning under den nu
rådande krisen borde beredas Kungl. Majit. Enligt styrelsens bestämda
uppfattning vore det nämligen att befara, att med de i hög grad förlustbringande
fraktsatser, som rådde å så gott som alla trader, i åtskilliga
fall rederiföretag åtminstone icke utan de största svårigheter skulle
kunna inom föreskriven tid fullgöra sina betalningsskyldigheter.

Även Sveilges redareförening åberopar i sin skrivelse den allmänna
depressionen inom sjöfartsnäringen och framhåller, bland annat, att varje

Kunell. Majlis proposition Nr 119.

5

lättnad, som från statsmakternas sida kunde beredas denna näring,
skulle öka möjligheten för rederierna att bålla fartygen i drift. Ur allmän
synpunkt vore det även av största vikt, att den stora arbetslöshet,
som för närvarande rådde bland sjöfolket, icke ytterligare ökades. Det
skulle bereda rederierna, av vilka många för närvarande hade synnerliga
svårigheter att amortera och förränta de skulder, som belastade
deras rörelse, en icke oväsentlig lättnad, därest anstånd under viss tid
kunde medgivas med avbetalningarna till rederilånefonden. Även en reducering
av låneräntan skulle under dessa för sjöfarten tryckta tider
mottagas med stor tillfredsställelse av rederinäringens utövare.

över ifrågavarande framställningar hava infordrade utlåtanden avgivits
den 24 december 1931 av kommerskollegium och den 28 januari
1932 av statskontoret, varjämte fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen
för svenska skeppshypotekskassan, som beretts tillfälle att yttra
sig, den 21 januari respektive den 3 februari 1932 avgivit yttranden i
ärendet.

Kommerskollegium har under åberopande av vissa till utlåtandet fogade
statistiska uppgifter framhållit, att frakterna i stort sett alltsedan
slutet av år 1929 med allenast tillfälliga avbrott varit i oavbrutet sjunkande
för att med september månad 1931 uppnå en nivå till oeh med
lägre än förkrigstidens med dess väsentligt billigare driftkostnader för
sjöfarten. Att en så avsevärd försämring av frakterna lett till tonnageuppläggning
i ej oväsentlig utsträckning vore ingalunda ägnat att förvåna.
Den till följd av Sveriges övergivande av guldmyntfoten under
året inträffade nedgången av kronans värde hade, att döma av tillgängliga
uppgifter örn tonnageuppläggningen, icke medfört någon mera väsentlig
lättnad för sjöfarten. Med hänsyn till den oförmånliga inverkan på rederiföretagens
ekonomi, som de åsyftade förhållandena måste hava haft och
ytterligare komme att få, funne kollegium det utan tvivel vara av behovet
påkallat, att motsvarande bemyndigande som det, vilket lämnades
av riksdagen år 1923, utverkades av nästkommande års riksdag.

I fråga örn de anförda skälen för sänkning av räntan å lån från fonden
framhåller kollegium, att helt förändrade förhållanden inträtt i avseende
å ränteläget på den allmänna lånemarknaden efter det sjöfartsföreningens
framställning avgivits. Sedan den tiden hade växeldiskontot
stigit från 4 procent till — vid tiden för yttrandets avgivande — 6
procent. Övriga utlåningsräntor hade i allmänhet stigit i samma proportion.
Emellertid syntes kollegium den omständigheten, att rederilåneräntan,
för närvarande 5 procent, sålunda kommit att å den fria lånemarknaden
motsvaras av en väsentligt högre räntefot, icke i och för sig
böra utgöra hinder för ett tillmötesgående i viss utsträckning av de
framställda önskemålen örn en räntesänkning. Rederilånefonden hade

Avgivna

yttranden.

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil).

varit avsedd och måste alltjämt anses avsedd att lämna den svenska sjöfarten
en viss grad av understöd ej blott genom sjöfarten därmed berett
kapitalstöd utan ock genom att kapital ställdes till sjöfartens förfogande
till lägre ränta än som gällde i den allmänna lånemarknaden. Behovet
av detta understöd accentuerades självfallet i en tid som den förevarande.
Sedan särskilt våra linjer delvis med stöd därav genomfört en på basis
av nyanskaffat modernt tonnage möjliggjord utveckling, drabbades denna
sjöfart nu på en gång å ena sidan av höjda räntor på sitt å den allmänna
lånemarknaden mer eller mindre fast upplånta kapital och å
andra sidan av ett på senare tid i stort sett skärpt konkurrensläge, ägnat
att försvåra vidmakthållandet av de uppnådda resultaten. Konkurrensen
skärptes givetvis i avsevärd grad även genom den i helt andra och i
många stycken osunda former bedrivna understödspolitik, som sedan länge
förekomme i åtskilliga sjöfartsländer. Med hänsyn till den betydelse för
vår betalningsbalans, som vår utrikes sjöfart såväl direkt som indirekt
ägde, framstode det såsom en angelägenhet av stor vikt särskilt under nu
rådande förhållanden, att densamma i varje fall icke undandroges det
stöd, som syntes kunna lämnas den utan någi’a nämnvärda uppoffringar
från statens sida.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts syntes det kollegium skäligt,
att staten för här ifrågavarande ändamål åtminstone icke upptoge
högre ränta än som ungefär svarade mot de kostnader staten måst ikläda
sig för sin egen upplåning. Enligt vad kollegium under hand från riksgäldskontoret
inhämtat, utgjorde för budgetåret 1930/1931 den effektiva
räntefoten för hela statsskulden 4.624 procent. I betraktande av vissa
under senare tid vidtagna konverteringar av äldre lån kunde beräknas,
att motsvarande räntefot för innevarande år komme att visa ytterligare
nedgång. Vid sådant förhållande ansåge kollegium för sin del, att åtminstone
tillsvidare under nuvarande uppenbarligen för åtskilliga rederiföretag
ekonomiskt kritiska tid icke högre räntesats än 4.6 procent borde
beräknas å lån från rederilånefonden.

Enligt av statskontoi''et lämnad uppgift löpa rederilån å tillhopa
6,552,326 kronor 49 öre med en ränta av 4 procent och lån å tillhopa
12,015,330 kronor 1 öre med en ränta av 5 procent. Den av kommerskollegium
ifrågasatta sänkningen av räntan till 4.6 procent skulle således för
närvarande medföra en minskning i årliga ränteutgifter för de låntagare,
som betala den högre räntan, av i runt tal 48,000 kronor. Statskontoret
hade svårt att föreställa sig, att den föreslagna räntesänkningen
skulle vara av någon verklig betydelse för rederinäringens förhjälpande
ur dess nuvarande depressionstillstånd. Då härtill komme, att en räntesänkning
för denna fond säkerligen skulle medföra krav på liknande
åtgärder beträffande andra statens fonder, vilkas utlåningsränta ävenledes
utgör 5 procent, och då —- såsom statskontoret förut haft anledning
att framhålla — en dylik generell sänkning icke torde böra genomföras
.annat än efter särskild utredning, funne sig statskontoret jämväl med

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

hänsyn till nuvarande ränteläge å lånemarknaden icke kunna giva sin
anslutning till det av kommerskollegium framlagda förslaget i fråga
om sänkning av räntan för rederilånen.

Däremot syntes en utsträckning av lånetiden för rederilånen vara en
åtgärd, ägnad att bereda rederiföretagen lättnader i deras nuvarande
tryckta läge. Statskontoret hade för den skull icke något att erinra mot
den hemställan, kommerskollegium gjort örn utverkande hos riksdagen
av bemyndigande för Kungl. Majit att i visst fall medgiva utsträckning
av lånetiden intill högst tio år. För möjliggörande för Kungl. Majit
att ännu verksammare bispringa ett rederiföretag, som pä grund av
rådande förhållanden för rederinäringen kan anses tillfälligtvis vara i
trängande behov därav, har statskontoret ifrågasatt, huruvida icke ett
dylikt bemyndigande jämväl borde innefatta medgivande för Kungl.
Majit att bevilja amorteringsfrihet under ett eller högst två år av lånetiden.

Vad beträffar frågan örn räntesänkning, hava fullmäktige i riksgäldskontoret
erinrat örn det åt särskilda av chefen för finansdepartementet
tillkallade sakkunniga (1931 års lånemedelsrevision) i anledning av 1931
års skrivelse nr 275 givna uppdraget att taga under övervägande frågan
om jämkningar i avseende å gällande räntefot och övriga villkor för lån
från statens utlåningsfonder. I denna fråga hade revisionen i skrivelse
den 17 november 1931 anfört följande.

I sin angivna skrivelse hade riksdagen uttalat bland annat, att det i
motionerna framförda förslaget örn en räntesänkning icke saknade fog
med hänsyn till de förändrade förhållanden, som inträtt sedan den nuvarande
räntefoten av 5 procent för lån från kraftledningslånefonden fastställdes.
I lånemedelsrevisionens betänkande i fråga örn nedskrivning
av det i statens produktiva fonder nedlagda lånemedelskapitalet hade
revisionen uppskattat den effektiva medelräntan å statens lånemedelsplaceringar
med undantag av statens järnvägar till 4.7 procent. Med
hänsyn till det numera förändrade läget på lånemarknaden syntes det
emellertid knappast kunna förväntas, att under den närmaste framtiden
ny upplåning kunde äga rum till nämnvärt lägre ränta än 5 procent
eller den räntefot, som för närvarande tillämpades för utlåning från
såväl kraftlednings- som vattenkraftslånefonden. På grund härav och
med hänsyn till rådande ovissa ekonomiska förhållanden, i allmänhet
syntes det lånemedelsrevisionen olämpligt att nu genomföra en förändring
i lånevillkoren för nämnda båda lånefonder. Av samma skäl funne
revisionen tidpunkten icke vara inne för vidtagande av jämkning i
avseende å räntefot och andra villkor för lån från statens övriga utlåningsfonder.

I yttrande häröver den 3 december 1931 hade fullmäktige, i likhet med
1931 års lånemedelsrevision och på av revisionen anförda skäl, förklarat
sig finna tidpunkten ej nu vara lämplig för vidtagande av jämkning i
avseende å räntefot och andra villkor för lån från statens utlåningsfonder.
Vidare hava fullmäktige erinrat örn sitt vid flera föregående

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Departements chefen.

tillfällen — senast i ett under år 1931 till riksdagens jordbruksutskott
avgivet yttrande i fråga om egnahemslånefonden —• gjorda uttalande,
att en nedsättning av räntan för en enstaka fond ej borde komma till
stånd. Under åberopande av vad fullmäktige sålunda tidigare anfört
hava fullmäktige avstyrkt nedsättning av räntan å lån från rederilånefonden.

Vad angår frågan örn anstånd med amortering å lån från rederilånefonden
hava fullmäktige i betraktande av det svåra läge, vari den svenska
rederirörelsen utan tvivel befinner sig, ej uttalat någon erinran mot
att möjlighet bereddes Kungl. Maj:t att med avseende å nyare lån medgiva
låntagande rederiföretag samma lättnader i fråga örn amorteringen,
som beträffande äldre lån kunnat ske jämlikt 1923 års riksdags förut
angivna beslut i ämnet.

Från fullmäktiges beslut att avstyrka nedsättning av räntan å lån
från fonden har en av de fullmäktige, herr Hallin, anmält avvikande
mening och har han pä anförda skäl tillstyrkt en räntesänkning till
4l/2 procent.

Styrelsen för svenska skeppshypotekskassan har till en början erinrat,
att återbetalningstiden för lån från kassan bestämts till högst tio år
med rätt för styrelsen att, då särskilda omständigheter därtill föranleda,
bevilja anstånd för högst ett år i sänder med fullgörandet av föreskriven
amortering. Dylikt anstånd hade styrelsen emellertid endast i undantagsfall
beviljat, och styrelsen ansåge sig även för framtiden böra med
största varsamhet begagna sig av den rätt, som enligt förestående stadgande
tillkommer styrelsen. För lån från rederilånefonden vore emellertid
återbetalningstiden fastställd till högst åtta år. Under rådande,
för sjöfarten svåra konjunkturer syntes det styrelsen angeläget, att rederinäringen
bereddes allt det stöd från statsmakternas sida, som rimligen
kunde lämnas. Styrelsen har därför tillstyrkt den av kommerskollegium
i denna del av ärendet gjorda hemställan. — Vad angår frågan örn räntesänkning
har vad kollegium därom anfört icke föranlett någon erinran
från styrelsens sida.

Verkningarna av den rådande ekonomiska krisen hava gjort sig kännbara
icke minst på sjöfartens område. Belysande härför äro vissa till
kommerskollegii utlåtande fogade sammanställningar, utvisande utvecklingen
av svensk fraktindex från och med år 1928 samt det upplagda
svenska tonnaget under tiden 1930—1931. Av dessa sammanställningar,
vilka efter vederbörlig komplettering med senast tillgängliga uppgifter
torde såsom bilagor (bil. A och B) få fogas till protokollet, framgår, att
generalfraktindex sjunkit från 128 i januari 1928 till 97 i september 1931
(medelfrakterna 1913 = 100). Efter frångåendet av guldmyntfoten inträdde
visserligen en stegring i indextalet, nämligen för oktober till 105
och för november till lil, men för december 1931 och januari 1932 utvisar

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

delina fraktindex ånyo ett försämrat läge. Uppgifterna örn tonnagenppläggningen
— däri icke medtagits fartyg, upplagda för reparation,
klassning eller till följd av vintersäsongen — giva vid handen, att tillhopa
24 fartyg med en sammanlagd bruttodräktighet av 31,564 ton och en lastdryghet
av 42,908 ton voro upplagda i början av juni 1930. Vid samma
tid år 1931 uppgick antalet upplagda fartyg till 104 och i oktober månad
samma år till 102. I början av februari månad innevarande år hade
antalet upplagda fartyg stigit till 175 med en sammanlagd bruttodräktighet
av 262,515 ton och en lastdryghet av 384,407 ton.

Med hänsyn till angivna förhållanden är det givet, att många rederiföretag
för närvarande ha att kämpa med ekonomiska svårigheter. I den
sålunda föreliggande situationen är jag i likhet med de i ärendet hörda
myndigheterna av den uppfattningen, att staten bör medgiva vissa lättnader
i de för rederilånen stadgade villkoren.

Vid övervägande av vilka åtgärder i dylikt hänseende, som lämpligen
böra vidtagas, har jag, lika med statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret,
funnit de framställda förslagen, i vad desamma avse nedsättning
i räntan å lån från fonden, icke kunna tillstyrkas. Jag torde
därvid få erinra, att frågan örn räntefoten å lån från statens utlåningsfonder
nyligen i annan ordning varit föremål för Kungl. Maj:ts
prövning. Som förut omförmälts, har 1931 års lånemedelsrevision i skrivelse
den 17 november 1931, med hänsyn till det förändrade läget på
lånemarknaden och rådande ovissa ekonomiska förhållanden i allmänhet,
uttalat, att tidpunkten icke vore inne för någon jämkning i avseende å
ifrågavarande räntefot, vilken uppfattning jämväl biträtts av statskontoret
och fullmäktige i riksgäldskontoret. Vid anmälan den 4 januari
1932 av samma fråga erinrade chefen för finansdepartementet (1932 års
statsverksproposition: utgifter för kapitalökning sid. 32—33), att statsmakterna
i syfte att vinna full förräntning, beräknad efter fem procent,
å de i statens utlåningsfonder nedlagda lånemedlen under de senare åren
begränsat placeringen av lånemedel i vissa fonder till att avse endast en
del av kapitalökningen, vilken del uträknats med ledning av för vederbörande
fond gällande räntefot och övriga utlåningsvillkor. I anslutning
till denna erinran uttalade chefen för finansdepartementet, att han
i likhet med lånemedelsrevisionen och de hörda myndigheterna icke funne
skäl föreligga att för närvarande ifrågasätta ändring i de under senare
år tillämpade reglerna för ifrågavarande utlåning. En avvikelse från
nyss angivna, jämväl av mig omfattade mening rörande räntan å statens
utlåningsfonder synes i varje fall icke böra göras allenast för rederilånefondens
vidkommande. Framhållas må också, att en räntenedsättning till
4.6 procent eller ungefär den effektiva medelräntan för av staten hittills
upptagna lån icke skulle medföra större inbesparing för de låntagande
rederiföretagen än med i runt tal 48,000 kronor per år, ett belopp som upBihang
till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 95 höft. (Nr 119.) 2

10

Kungl. May.ts proposition Nr 119.

penbarligen icke kan vara av någon betydelse för beredande av den avsedda
lättnaden i företagens ekonomi.

Örn jag sålunda på nu anförda skäl funnit mig icke kunna biträda de
gjorda framställningarna, i vad de avse sänkning av räntan å rederilånen,
synas mig däremot vägande skäl hava anförts för medgivande av
lättnad vid lånens amortering. Som förut omförmälts, äger Kungl. Majit
redan nu jämlikt riksdagens bemyndigande befogenhet att inom ramen av
den stadgade lånetiden av åtta år under särskilda förutsättningar bevilja
utsträckning av den amorteringsfria tiden eller uppskov helt eller delvis
med något års amortering. I likhet med vad som skedde år 1923 med avseende
å därförut beviljade rederilån, vilka samtliga numera äro slutamorterade
eller eljest avvecklade, torde Kungl. Majit emellertid nu böra
bemyndigas medgiva sådan ytterligare lättnad i återbetalningsskyldigheten
för nu utelöpande lån, att lånetiden utsträckes till tio år, varvid
jag förutsätter, att denna lättnad må i förekommande fall gälla även med
avseende å förfallna annuiteter samt att den kan anordnas antingen genom
förlängning av amorteringstiden eller ock genom medgivande av
ytterligare amorteringsfri lånetid.

Någon allmän utsträckning, såsom från vissa håll föreslagits, av den
stadgade lånetiden av åtta år synes mig emellertid icke lämpligen böra
ifrågakomma, utan lärer ett medgivande härav böra bliva beroende av
omständigheterna i varje enskilt fall och lämnas allenast där särskilt
vägande skäl föreligga för lånetidens utsträckning. Ett bemyndigande
för Kungl. Majit av dylik innebörd torde sålunda böra utverkas av riksdagen.

I detta sammanhang får jag anmäla, att, sedan Kungl. Majit den 25
april 1930 uppdragit åt statskontoret och kommerskollegium att gemensamt
verkställa utredning rörande frågan örn rederilånefondens eventuella
avveckling eller omläggning och nedskrivning, kollegium i förenämnda
utlåtande den 24 december 1931 även avgivit redogörelse för en
av ämbetsverket företagen förberedande utredning i detta ämne. Såväl
kommerskollegium och styrelsen för svenska skeppshypotekskassan som
de olika sjöfarts- och varvssammanslutningar, vilka beretts tillfälle att
yttra sig i ärendet, hava från olika synpunkter framhållit, att tidpunkten
för närvarande icke kunde anses lämplig för en avveckling eller omläggning
av fonden. Även enligt min mening synes ett för sjöfartsnäringen
gynnsammare ekonomiskt läge böra avvaktas, innan denna fråga upptages
till avgörande.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i sådana fall, där
särskilt vägande skäl föreligga för frångående av den
fastställda amorteringsplanen för nu utelöpande lån

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

från fonden för rederinäringens understödjande, medgiva
utsträckning av lånetiden till högst tio år.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

TJr protokollet:
N. Tolstoy.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Bilaga A.

Svensk fraktindex.

Generalindextal jämte indextal för vissa slag av frakter.
Medelfrakterna 1913 = 100. Siffrorna inom parentes i nominellt guldvärde.

År och månad

General-

index

Infrakter

Utfrakter

Kol-

frakter

Spann-

måls-

frakter

Trä-

frakter

Pappers-

masse-

frakter

1928 Januari ......

128

113

142

103

124

150

136

Februari ......

124

108

139

97

120

145

133

Mars .........

122

108

135

91

126

136

133

April .........

121

110

132

91

128

130

133

Maj ............

117

104

131

88

118

132

130

Juni.........:..

116

100

131

93

108

132

130

Juli ............

121

106

136

95

116

137

135

Augusti ......

126

ilo

143

101

120

142

143

September •••

132

114

150

108

119

145

155

Oktober ......

139

122

156

ilo

133

154

157

November ...

143

126

160

ilo

142

160

160

December .

14B

135

165

ilo

140

172

157

! 1929 Januari ......

144

125

162

112

139

166

157

Februari......

150

148

152

156

140

150

155

Mars .........

138

130

145

128

133

140

150

April .........

128

115

141

97

133

137

145

Maj i.........

132

119

145

98

140

144

145

Juni............

133

116

150

105

127

152

148

Juli ............

134

114

155

112

115

157

153

Augusti ......

134

109

159

112

106

159

158

September ...

133

105

161

110

100

159

163

Oktober ......

130

100

161

109

90

161

160

November ...

129

101

158

108

94

156

160

December ...

124

93

155

99

88

153

157

1930 Januari ......

119

90

147

96

85

143

150

Februari.....

109

77

142

83

70

138

145

Mars .........

103

72

134

79

66

129

140

April .........

102

78

126

79

76

122

130

Maj ............

101

75

128

79

72

122

133

Juni............

102

74

130

79

70

125

135

Juli ............

103

78

128

78

78

121

135

Augusti ......

103

83

122

72

95

115

130

September ...

101

83

118

77

90

ilo

126

Oktober ......

101

82

119

79

85

110

128

November ...

105

85

125

79

90

117

132

December ...

109

93

126

79

107

118

133

1931 Januari ......

112

91

133

80

102

125

142

Februari ......

112

93

132

78

108

122

142

Mars .........

105

88

122

75 .

100

113

131

April .........

104

90

118

75

106

lil

125

Maj ............

107

93

121

75

112

117

125

Juni............

106

88

124

75

101

118

130

Juli ............

103

85

122

75

95

115

128

Augusti ......

103

88

118

75

101

115

120

September ...

97

85

109

72

97

108

ilo

Oktober ......

105 (90)

90 (77)

119 (102)

80 (69)

101 (86)

117 (100)

121 (104)

November ...

lil (86)

90 (70)

131 (102)

84 (65)

96 (74)

129 (100)

134 (104)

December ...

109 (76)

91 (63)

128 (89)

87 (60)

95 (66)

124 (87)

132 (92)

1932 Januari ......

110 (79)

93 (66)

128 (92)

84 (60)

101 (72)

125 (90)

132 (94)

Kungl. Maj:ts proposition Nr lilh

13

Bilaga B.

Upplagt svenskt tonnage, fördelat på vissa tonnagegrupper.

Enligt uppgifter från Sveriges redareförening.

Anm. I statistiken lia icke medtagits fartyg, upplagda för reparation, klassning eller på
grund av vintersäsong.

T

Önna

g e g r u

p p e r

(bruttotontal)

300—

j 1,000—

2,000 —

3,000 —

! 4,000—

1,000

I 2,000

3,000

4.000

5,000

5,000—

Summa

1930, juni 4

Antal..................

9

13

2

_

24

Bruttodräktighet ■

6,901

19,605

5,058

_

_

81 564

Lastdryghet.........

7,939

27,359

7,610

—

—

—

42 908

» oktober 1

Antal..................

4

29

7

1

1

42

Bruttodräktighet-..

2,740

41,648

16,417

3,836

4,282

68,923

Lastdrvghet.........

3,845

61,275

24,700

6,300

6,980

—

103400

» november 1

Antal..................

12

22

2

3

45

Bruttodräktighet...

6,576

30,788

13,493

7,281

12,948

71,086

Lastdryghet.........

8,716

45,505

19,740

11,700

22,060

—

107,721

» december 1

Antal...............

16

24

5

3

1

49

Bruttodräktighet...

9,273

32,859

11,391

10,849

4,614

_

68,986

Lastdryghet.........

11,066

42,975

16,940

18,225

7,350

—

100,556

1931, januari 1

Antal ................

34

49

8

2

2

1

96

Bruttodräktighet- • ■

20,102

68,308

18,310

7,495

8,740

8,100

131,055

Lastdryghet.........

25,326

99,030

26,140

12,330

14,300

11,400

188,526

» februari 1

Antal..................

46

86

18

6

2

158

Bruttodräktighet...

30,306

123,328

41,981

20,700

8,895

__

225,210

Lastdryghet.........

41,555

179,619

57,480

33,380

13,770

—

325,804

» mars 1

Antal.................

48

118

21

4

3

2

196

Bruttodräktighet...

31,830

168,400

49,026

13,772

12,910

•15,613

291,551

Lastdryghet.........

44,715

243,579

74,480

22,230

20,370

23,100

428474

» april 1

Antal..................

46

126

22

5

4

2

205

Bruttodräktighet...

30,169

182,552

52,121

16,638

17,358

15,613

314,451

Lastdryghet.........

41,410

263,480

77,466

'' 26,340

26,695

23,100

458,491

» maj 1

Antal ................

29

106

24

6

2

2

169

Bruttodräktighet...

19,288

155,216

57,371

19,878

8,629

15,613

275,995

Lastdryghet.........

27,730

222,945

89,390

32,310

13,960

23,100

409,425

» juni 1

Antal..................

24

57

16

4

1

2

104

Bruttodräktighet ..

14,898

80,636

38,174

13,782

4,614

15,613

167,717

Lastdryghet.........

21,722

116,755

60,160

22,870

7,350

23,100

251,957

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. .95 hafi. fNr 119.)

5

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Tonnagegrupper (brutto tont a! )

300—

1,000

1,000 —
2,000

2,000 —
3,000

3,000 —
4.000

4,000—

5,000

5,000-

Summa

1931, juli 1

Antal..................

18

33

13

2

1

3

70

Bruttodräktighet- •.

10,417

44,619

30,946

7,281

4,614

20,486

118,363

Lastdryghet.........

15,830

63,784

48,710

11,800

7,350

29,500

176,974

» augusti 1

Antal..................

30

33

13

3

1

6

86

Bruttodräktighet...

18,876

43,473

31,413

10,941

4,614

41,753

151,070

Lastdryghet.........

24,562

62,183

47,960

17,830

7,350

56,235

216,120

» september 1

Antal.................

22

27

14

2

2

3

70

Bruttodräktighet- • ■

13,646

35,864

34,476

7,281

8,740

23,534

123,541

Lastdryghet.........

19,009

53,174

54,300

11,800

14,300

33,265

185.848

» oktober 1

Antal.................

33

45

16

3

2

3

102

Bruttodräktighet - • ■

19,821

59,609

39,280

11,126

8,896

23,423

162,155

Lastdryghet.........

24,636

85,497

61,165

17,230

14,330

32,965

235,823

» november 1

Antal.................

32

35

14

2

2

3

88

Bruttodräktighet...

18,933

45,597

32,874

7,281

8,896

23,423

137,004

Lastdryghet.........

23,431

64,883

50,560

11,800

14,330

32,965

197,969

» december 1

Antal..................

33

31

16

2

2

3

87

Bruttodräktighet- • •

19,549

39,503

36,732

7,281

8,896

23,423

135.384

Lastdryghet.........

22,751

54,743

55,033

11,800

14,330

32,965

191,619

1932, januari 1

Antal..................

38

51

14

5

1

4

113

Bruttodräktighet.. -

24,755

69,118

33,771

18,630

4,614

29,800

180,688

Lastdryghet.........

23,869

96,615

51,985

30,255

7,350

42,035

252,109

| » februari 1

Antal..................

44

100

21

6

2

2

175

Bruttodräktighet. • -

28,157

138,081

50,589

21,555

8,896

15,237

262,515

Lastdryghet.........

37,199

198,708

78,275

34,330

14,330

21,565

384,407

320524. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.