10
Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
Motionen.
Yttranden.
Utskottet.
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1932 kl. Va 4 e. m.
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 2, med
anledning av väckt motion angående undanröjande av
meddelat förbud mot framdragande av väg till ett hemman
i Över-Luleå socken m. m.
Uti en inom andra kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott
hänvisad motion, nr 389, har herr Lövgren hemställt, att riksdagen ville i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att antingen militärmyndigheternas förbud
mot framdragande av väg Legoträsk—Hundsjö måtte undanröjas eller,
örn hinder häremot skulle möta, hemmansägaren C. Y. Hanssons hemman Vi®
mantal Legoträsk nr 1 litt. Ba inom Överluleå socken måtte av kronan inlösas
till det värde det kan anses äga med hänsyn till Hanssons därpå nedlagda
arbete och övriga kostnader, förslagsvis tiotusen (10,000) kronor.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionen av
länsstyrelsen i Norrbottens län samt kommendanten vid Bodens fästning.
Det förstnämnda utlåtandet är såsom bilaga fogat till detta betänkande. Kommendanten
har avstyrkt bifall till motionens första del av militära skäl.
I den förevarande motionen hemställes om undanröjande av ett förbud mot
framdragande av väg Legoträsk—Hundsjö inom Överluleå socken. Som av
länsstyrelsens utlåtande framgår finnes intet dylikt förbud utfärdat. Frågan
gäller en enskild utfartsväg, till vilken ovannämnda hemmansägare Hansson
m. fl. begärt statsbidrag. Denna anhållan har av länsstyrelsen lämnats utan
bifall, sedan kommendanten vid Bodens fästning i enlighet med gällande föreskrifter
yttrat sig i vägfrågan och av militära skäl avstyrkt bifall.
Utskottet har fullt klart för sig, att ett uteblivet statsbidrag till en utfarsväg
av den längd, varom här är fråga, och med ur ekonomisk synpunkt
relativt svagt ställda vägintressenter i hög grad försvårar vägfrågans lösning.
Utskottet behjärtar också till fullo de svårigheter, varmed stora grupper
av befolkningen i landets nordliga delar har att kämpa, då det gäller att
få till stånd vägar. Frågan örn utfartsvägen Legoträsk—Hundsjö har emellertid
icke, enligt vad framgår av handlingarna, bringats under Kungl. Maj:ts
prövning. Utskottet hyser den meningen att så bör ske genom vägintressen
-
Andra hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 11
tornäs åtgärder. Kungl. Majit lärer därvid icke underlåta att, för den händelse
de militära skälen mot framdragande av väg tillmätas avgörande betydelse,
taga jämväl frågan örn inlösning av ovannämnda hemman under omprövning.
Vid sådant förhållande saknar utskottet anledning tillstyrka motionen och
får alltså hemställa,
att herr Lövgrens förevarande motion, nr 389, icke måtte till
någon andra kammarens åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 april 1932.
På utskottets vägnar:
JOSEF WEIJNE.
Närvarande: herrar Weijne, Andersson i Dunker, Johnsson i Norrahammar, Eurén,
Björling, Karlsson i Munkedal, Nilsson i Karlstad, Rosander, Lundqvist i Baggarbo
och Olsson i Österbo.
12
Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
Bilaga.
Kungl. Maj:ts Befallningshavande
i Norrbottens län.
Till riksdagens andra kammares andra tillfälliga utskott.
Genom remiss från kungl, kommunikationsdepartementet har länsstyrelsens
yttrande begärts i anledning av en motion rörande utfartsväg från hemmanet
Legoträsk till Hundsjö järnvägsstation m. m.
1 motionen har yrkats antingen att det förbud som från militära myndigheters
sida ställts mot framdragande av ifrågavarande väg måtte undanröjas
eller, örn hinder däremot skulle möta, att kronan skulle inlösa nämnda
hemman. Länsstyrelsen går ut ifrån att den icke har att uttala sig annat än
beträffande det första av de yrkade alternativen.
Till en början må erinras, att de militära myndigheterna icke hava befogenhet
att förbjuda väganläggningar. På grund av föreskrifter från Kungl.
Majit har emellertid länsstyrelsen ålagts att beträffande väganläggning med
sträckning helt eller delvis inom Bodens fästnings skyddsområde inhämta
yttrande från kommendanten via militärbefälhavaren i Övre Norrland. På
grund av de avstyrkande utlåtandena från de militära myndigheterna fann
länsstyrelsen sig icke kunna bevilja statsbidrag till utfartsvägen i fråga.
I ärendet har framdragits att en statsunderstödd utfartsväg Bläslandet—
Hundsjö kommit till i samma trakt. Beträffande denna väg har uttalande
från militära myndigheter icke inhämtats, förmodligen därför att vägen såsom
belägen längre österut och norrut och sålunda avlägsnare från fästningen
antogs icke kunna vara av nämnvärd betydelse för försvaret. Uppgiften
att avståndet fågelvägen från denna väg till en befintlig väg Boden—
Ljuså skulle vara kortare — endast c:a 21/2 km. — än motsvarande avstånd
från nu ifrågavarande väg är, såsom en blick på kartan visar, icke riktig;
mätta å generalstabskarta äro avstånden respektive 6 km. och 4 km.
Vad nu angår det avstyrkande som från militärt håll uttalats mot vägen
Legoträsk—Hundsjö så måste detta enligt länsstyrelsens mening respekteras.
Varje väg i fästningens närhet innebär en lättnad för fienden att bygga
sig fram ännu närmare och alltså ett förkortande av den tid fästningen får
på sig att ordna sina försvarsanstalter. I motsvarande mån äventyras uppenbarligen
bland annat de viktiga järnvägslinjer, som ligga under fästningens
skydd.
Dessa försvarsintressen måste vara av den vikt, att annat därför måste vika.
En karta över trakten bifogas med här berörda vägar inlagda.
Luleå i landskansliet den 7 mars 1932.
På länsstyrelsens vägnar:
R. Sundberg. H. Glimstedt.
Stockholm 1932. A.-B. Hasse W. Tullbergs boktr.