Statsutskottets utlåtande Nr 93.
1
Nr 93.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1932 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till särskild polisverksamhet för uppdagande
av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning
rn. m., jämte en i ämnet väckt motion.
(3:e avd.)
I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd ock behov hade Kungl. Maj:t under femte
huvudtiteln (punkt 100 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över socialärenden samma dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den
proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, till särskild polisverksamhet
för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning
m. m. för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra anslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, av 200,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1932
dagtecknad proposition, nr 182, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande
behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att till särskild
polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker,
lönnbränning m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag, att
utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 200,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till berörda statsrådsprotokoll.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen på förslag av Kungl. Majit årligen
anvisat extra anslag alltsedan budgetåret 1923/1924.
För innevarande budgetår har riksdagen, i enlighet med av Kungl. Majit
i proposition nr 73 till 1931 års riksdag framlagt förslag, genom skrivelse
den 15 april 1931, nr 115, till förevarande ändamål anvisat ett extra anslag
av 200,000 kronor. Av anslagsbeloppet avsågs, enligt nyssnämnda proposition,
110,000 kronor till bidrag till spritpolisavdelningen i Stockholm, under
det att för länsstyrelsernas del beräknades 90,000 kronor, inklusive viss
medelsreserv.
Med undantag för budgetåret 1926/1927 har anslaget för varje gång anvisats
att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Bihang till riksdagens protokoll. 1932. 6 sami. 02 haft. (Nr 93.) 1028 88
2 Statsutskottets utlåtande Nr 93.
Genom brev den 15 maj 1931 Ilar Kungl. Majit bemyndigat Överståthållarämbetet
att från det för innevarande budgetår till ifrågavarande ändamål
anvisade anslaget, såsom bidrag till Stockholms stads polisverksamhet för
uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker ävensom lönnbränning m. m.
i Stockholms stad och län under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932, till staden
utbetala ett belopp av 110,000 kronor, dock under villkor att Stockholms
stadsfullmäktige för berörda verksamhet under samma tid beviljade ett
belopp av minst 25,000 kronor. Samtidigt förordnade Kungl. Majit, att
stadens ifrågavarande polisverksamhet finge, då för fullföljande av påbörjad
spaning eller eljest anledning därtill förelåge, utsträckas jämväl till annat
än Stockholms län.
Vidare har Kungl. Majit genom cirkulär den 26 juni samt särskilda brev
den 9 och 30 oktober 1931 bemyndigat envar av vissa länsstyrelser att av
ifrågavarande anslag under budgetåret 1931/1932 för bekämpande av olovlig
införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m. använda närmare angivet belopp;
utgörande de sålunda anvisade medlen tillhopa 80,650 kronor. I samband
därmed har Kungl. Majit bland annat förklarat, att den polisverksamhet,
för vilken medel sålunda ställts till förfogande, finge, då för fullgörande
av påbörjad spaning eller eljest anledning därtill förelåge, utsträckas
till annat län.
Ytterligare har Kungl. Majit genom brev den 5 juni 1931 bemyndigat
Överståthållarämbetet att för anskaffande av en mindre motorkryssare för
Stockholms tullpolisavdelning mot redovisningsskyldighet utbetala bland
annat ett belopp av 2,700 kronor att avföras från det för innevarande
budgetår till ifrågavarande ändamål anvisade anslaget.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen anfört
följande:
»I årets statsverksproposition framhöll jag i samband med anslagsberäkningen
till ifrågavarande ändamål, att de organisatoriska förändringar beträffande
polisväsendet, till vilka förarbeten då påginge, icke toge sikte på spritpolisorganisationen
men beräknades kunna bidraga till en höjning av effektiviteten
av de nuvarande anordningarna med spritpolis. Visserligen syntes
icke, anförde jag vidare, i anledning därav, åtminstone för närvarande,
några ändringar böra vidtagas i den nuvarande spritpolisorganisationen,
något som dock vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande icke med full
säkerhet läte sig bedöma. Sedan numera förarbetena slutförts och i anledning
av desamma ett förslag till vissa ändringar i 1925 års polisorganisation
denna dag förelagts Kungl. Majit (proposition nr 178), torde berörda spörsmål
åter få upptagas till behandling. Därvid får jag vidhålla den uppfattning,
jag sålunda gav uttryck åt i statsverkspropositionen. Visserligen är det avsett,
att den föreslagna statspolisen, bland andra uppgifter, skall hava att lämna
spritpolisen biträde, exempelvis vid vägpatrullering och fordonsvisitering.
Detta synes emellertid, enligt det nu framlagda förslaget, närmast bliva att
betrakta som ett välbehövligt tillskott för höjande av spritpolisens effektivitet.
I varje fall torde det vara lämpligt att först avvakta erfarenhet örn
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
3
statspolisavdelningarnas verksamhet i förevarande hänseende, innan ståndpunkt
tages till frågan, om desamma helt eller delvis kunna ersätta spritpolisen.
Örn jag alltså utgår från att de nuvarande anordningarna i fråga örn spritpolis
böra bibehållas i huvudsak oförändrade under nästa budgetår, återstår
att pröva frågan örn medelsbehovet för nämnda tid.
Statens bidrag till den särskilda spritpolisavdelningen vid Stockholms
poliskår bestämdes, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, för innevarande
budgetår till 110,000 kronor, vilket i förhållande till närmast föregående
budgetår innebar en höjning av 35,000 kronor. Genom att statsbidraget
sålunda förhöjts har avdelningen kunnat utökas med tre man.
Härigenom har möjlighet vunnits att pa ett mera effektivt sätt än förut
sörja för bevakningen av infartsvägarna till Stockholm, varjämte bevakningen
på andra platser kunnat utökas. Överståthållarämbetet har nu hemställt
örn oförändrat bidrag till spritpolisavdelningen i Stockholm för nästa
budgetår. Jag tillstyrker ämbetets framställning. Bidraget torde liksom hittills
böra utgå under villkor att staden av egna medel bidrager med minst
25.000 kronor årligen.
Yad beträffar anslagen till länsstyrelserna är att märka, att enligt generaltullstyrelsens
och kontrollstyrelsens år 1929 framlagda förslag en del av
spritpolisens nuvarande uppgifter efter hand skulle kunna överflyttas å tullpersonal
med viss polisutbildning. Enligt vad jag inhämtat har generaltullstyrelsen
— liksom åren 1929 och 1930 — även sistförfluten år anordnat en
kurs för utbildning i detektivtjänst av ett mindre antid befattningshavare i
tullverket. Under nämnda tre år hava sammanlagt omkring 30 tulltjänstemän
erhållit sådan utbildning. De sålunda utbildade tulltjänstemannen torde
emellertid alltjämt behöva tagas i anspråk för insättande på punkter, där
spritpolis ej finnes men där särskild spaning rörande spritsmuggling visar
sig vara av nöden. Någon överflyttning av spritpolisens nuvarande uppgifter
på tullpersonal kan därför ej heller under nästa budgetår äga rum i
avsevärd omfattning.
Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget var ett belopp av
90.000 kronor avsett för spritpolisverksamhet inom de särskilda länen samt
till någon del såsom medelsreserv. Därav Jaar, såsom framgått av den
lämnade redogörelsen, ställts till olika länsstyrelsers förfogande sammanlagt
80,650 kronor. Med hänsyn till vad nyss anförts synes man för nästa budgetår
icke kunna räkna med någon sänkning av sistnämnda belopp. Da härjämte
ett icke alltför knappt tilltaget belopp bör stå till Kungl. Majits förfogande
för mötande av uppkommande nya anslagsbehov av mer eller mindre
tillfällig natur, torde det för länsstyrelsernas del erforderliga anslagsbeloppet
— inklusive nämnda medelsreserv — även för nästa budgetar böra beräknas
till 90,000 kronor.
Enligt dessa beräkningar skulle alltså ailslaget för nästa budgetår behöva
upptagas till det preliminärt uppförda beloppet (110,000 + 90,000) 200,000
kronor. Det synes icke lämpligt att vid anslagets beviljande knyta villkor,
4
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
Utskottets
yttrande.
innebärande inskränkningar i möjligheten att använda detsamma för verksamhet
inom de delar av riket, där spritpolis visar sig särskilt behövlig.
Jämväl för budgetåret 1932/1933 torde anslaget böra utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel.»
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herr M. Andersson i
Igelboda väckt motion, nr 507, vari hemställts, att riksdagen vid bifall till
Kungl. Maj:ts proposition i ämnet måtte beakta de synpunkter, som i motionen
anförts, samt att statsutskottet måtte föreslå de jämkningar i bestämmelserna
rörande ifrågavarande anslags användande, som därför kunde
erfordras.
Beträffande nämnda synpunkter och de skäl, motionären anfört till stöd
för sitt förslag, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.
Då olovlig införsel av spritdrycker och annan olaga rusdryckshantering
alltjämt förekommer i avsevärd omfattning, får utskottet förorda, att, i likhet
med vad som ägt rum alltsedan budgetåret 1923/1924, medel anvisas jämväl
för nästkommande budgetår till särskild polisverksamhet för uppdagande
av dylikt brottsligt förfarande. Mot det äskade beloppets storlek, i vilket
hänseende i förhållande till det för löpande budgetår beviljade anslaget
ingen ändring ifragasatts, har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Då så icke heller varit fallet beträffande Kungl. Maj:ts förevarande förslag
i övrigt, får utskottet tillstyrka bifall till propositionen. Såsom departementschefen
anfört, torde ärendet kunna avgöras oberoende av det för innevarande
riksdag framlagda förslaget om vissa ändringar i 1925 års polisorganisation.
Med anledning av den i ämnet väckta motionen får utskottet anföra
följande.
Motionen synes huvudsakligen avse stadgande örn rätt för landsfiskaler
och fjärdingsmän, vilka icke eljest åtnjuta någon ersättning från ifrågavarande
anslag, att vid resor för uppdagande av olaga rusdryckshantering och vid
hämtning av för sådan hantering misstänkta personer erhålla resekostnadsersättning
och dagtraktamente från förevarande anslag, därest dylik gottger
else ej i annan ordning utgår.
Enligt bestämmelserna i kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 342) angående
ersättning åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för vissa av
deras verksamhet föranledda utgifter m. m. äger landsfiskal, då han företager
tjänsteresa örn minst tre kilometer för förebyggande av brott eller brottslingars
efterspanande och gripande eller annan undersökning eller utredning
med anledning av sådan överträdelse av lag eller allmänna stadganden, som
utgöra föremål för allmän åklagares beivran, att uppbära resekostnadsersättning
av statsmedel enligt allmänna resereglemente!. Traktamentsersättning
utgår däremot icke, men för särskild utgift, som landsfiskal, utöver
kostnader för eget behov, måst vidkännas för behörigt verkställande
Statsutskottets utlåtande Nr 03.
5
av sådan åtgärd, som nyss sagts, åtnjuter han jämväl ersättning av statsmedel.
Vidare gäller enligt sagda kungörelse, att länsstyrelse äger, därest
fjärdingsman enligt överordnads befallning inom det område, för vilket lian
är anställd, företagit resa för ändamål, som ovan omförmälts, eller för delgivning
av stämning eller föreläggande i brottmål samt resan förorsakat
honom särskilt stora utgifter, på framställning tilldela honom ersättning av
statsmedel för resekostnaden eller någon del därav. För sådan särskild utgift,
som ovan sagts, är fjärdingsmannen jämväl berättigad till ersättning.
Den vederbörande enligt berörda kungörelse tillkommande ersättningen
utanordnas från riksstatsanslaget till vissa ersättningar at befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet.
De sålunda meddelade föreskrifterna äro uppenbarligen gällande jämväl,
därest fråga är örn olaga rusdryckshantering, och utskottet har icke funnit
skäl att i anledning av den väckta motionen förorda bestämmelser av innehåll,
att befattningshavare, varom nu är fråga, skola för sådant fall tillerkännas
en utvidgad rätt till ersättning, utgående från anslaget tdl spritpolisen.
Vidare har i motionen framhållits, att, enär starka klagomål framkommit
från vissa trakter vid norska gränsen, särskilt norra Värmland, över de därstädes
i fråga om smuggling av sprit rådande missförhållandena, en skärpning
av kontrollen där synes vara påkallad. Vad angår denna fråga, anser
sig utskottet blott böra hänvisa till departementschefens yttrande, varav
torde framgå, att anslaget är avsett att av Kungl. Maj:t användas för verksamhet
inom de delar av riket, där spritpolis visar sig särskilt behövlig.
Av vad sålunda anförts följer, att utskottet finner motionen icke böra
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,
a) att riksdagen må till särskild polisverksamhet för uppdagande
av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m.
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag, att utgå av
statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 200,000 kronor; samt
b) att herr Anderssons i Igelboda ovanberörda motion,
II: 507, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 10 maj 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KV AFZELIUS.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 93.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Bergqvist, Svensson
i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Bergström, Andersson i Eliantorp,
Petrén, Hellberg och Sandén samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun,
Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Strindlund, Olsson i Blädinge, Wigforss,
Holmgren, Olofsson i Digernäs och Jonsson i Eskilstuna.
Stockholm 1932. K. L. Beckmans Boktr.