Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 2 februari 1932 kl. 12 m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna
för kapitalökning i avseende å post- och telegrafverken,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1) Inköp av
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har fgr epostverKungl.
Majit i avseende å postverket (punkt 1 av det vid propositionen under tets behov,
rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 2» fogade utdrag av statsrådsproto- [l.]*
kollet över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att
till inköp av inventarier för postverkets behov för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 3—8 i åberopade
statsrådsprotokollet.

För inköp av inventarier hava för budgetåren 1929—1932 anvisats respektive
800,000, 800,000 och 900,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Generalpoststyrelsens anslagsäskande avser i huvudsak dels tillgodoseende
av det inventariebehov, som sammanhänger med poströrelsens normala utveckling,
och dels anskaffande av maskiner och andra tekniska hjälpmedel, vilka
möjliggöra ett ändamålsenligare bedrivande av poströrelsen samt ett nedbringande
av driftkostnaderna.

Vad angår den^av styrelsen anordnade postdiligenstrafiken, synes densamma
hava bedrivits på ett sätt och med ett ekonomiskt resultat, som —- frånsett
de fördelar i övrigt, som därmed äro förbundna — torde kunna betraktas såsom
tillfredsställande. _ Gentemot den av styrelsen framlagda planen för trafikens
utveckling under innevarande år och första halvåret 1933 finner jag icke anledning
till erinran.

Av den lämnade utredningen framgår, att vid ingången av budgetåret 1931/

1932 icke kvarstod någon odisponerad del å inventarieanslaget. Någon be -

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 19S%. 6 sami. 9 haft. (Nr 9.)

1

2

Statsutskottet* utlåtande Nr 9.

sparing å anslaget lärer, såsom generalpoststyrelsen framhållit, icke heller
kunna påräknas vid ingången av nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill
och då utredningen synes visa, att styrelsen -—• under skäligt hänsynstagande
till kravet på ett rationellt handhavande av den växande poströrelsen — sökt
i möjligaste mån begränsa sina anslagskrav för inventarieändamål, anser jag
mig böra biträda styrelsens förslag, enligt vilket anslaget skulle upptagas till

800,000 kronor.»

Utskottets Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet
yttrande, tillstyrka Kungl. Majlis förevarande förslag.

I avseende å sättet för täckande av ifrågavarande liksom övriga för kapitalökning
för de fyra kommunikationsverken förekommande, i det följande behandlade
anslag, får utskottet biträda Kungl. Maj:ts förslag örn att desamma
måtte utgå av lånemedel; på sätt Kungl. Majit föreslagit, skulle dock anslaget
till inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare alltjämt utgå av andra
statsinkomster än lånemedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Gäldande 2:o) Kungl. Majit har (punkt 2) föreslagit riksdagen att till gäldande av
sk*Uin°-arna köpeskillingarna för fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret Blåmannen i Stockkor
fasth?-1 holm för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 1,162,600

V och *2 T" kronor.

kvarteret Köpeskillingarna, tillhopa 1,162,600 kronor, för ifrågavarande intill CenStock6*1
Gälposlhuset belägna fastigheter, vilka enligt 1931 års riksdags beslut skola
holm. förvärvas för postverkets räkning, skulle enligt vederbörande köpeavtal erläg[2.
] gas kontant den 1 juli respektive den 1 oktober 1932.

Utskottets I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
yttrande.

att riksdagen må till gäldande av köpeskillingarna för fastigheterna
nr 1 och 2 i kvarteret Blåmannen i Stockholm för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 1,162,600
kronor, att utgå av lånemedel.

Posthusbyggnad
å
Södermalm
i Stockholm.

[3.]

3:o) Kungl. Majit har (punkt 3) föreslagit riksdagen att till posthusbyggnad
å Södermalm i Stockholm för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 840,000 kronor.

Till arbetena å nämnda byggnad, som beräknats draga en total kostnad av

1,450,000 kronor, har hittills ställts till förfogande ett sammanlagt belopp
av 610,000 kronor, minskat med vad som åtgått till bestridande av kostnader
för lagfart m. m.; nu skulle återstående för byggnadsföretaget erforderligt belopp,
840,000 kronor, anvisas.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

3

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet, Utskottets

yttrande.

att riksdagen må till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 840,000 kronor, att utgå av lånemedel.

4:o) Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till örn- och till -

''----<=-•------ v-t------- ■*/ <*''■<'' Ull will- null Lili- Om- och

byggnad av posthuset i Sundsvall m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett tillbyggnad
reservationsanslag av 100,000 kronor. Tsuudsvall

Kostnaderna för byggnadsföretaget, som även kommer att möjliggöra utök- m* m Härav

M

ning av telegrafverkets lokaler, hava beräknats till 370,000 kronor,
hava anvisats 60,000 kronor för innevarande budgetår, varjämte till förfo -

gande för ändamålet ställts 210,000 kronor av postverkets förnyelsefondsmedel.
För budgetaret 1932/1933 äskas återstoden av den för byggnaden beräknade
kostnaden.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till om- och tillbyggnad av posthuset i
Sundsvall m. m. för budgetaret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Utskottets

yttrande.

5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till posthusbygg- Posthus nåd

i Krylbo för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 byggnad i
kronor. ’ Krylbo.

För ifrågavarande byggnadsföretag hava för budgetåret 1931/1932 anvisats
30,500 kronor, varjämte av förnyelsefondsmedel ställts till förfogande 45,000
kronor. Det av Kungl. Majit nu begärda anslaget motsvarar återstoden av de
till 175,500 kronor beräknade kostnaderna för företaget.

Utskottet, som icke har något att erinra emot förevarande förslag, hemstäl- utskottets
ler alltså, yttrande.

att riksdagen må till posthusbyggnad i Krylbo för budgetåret
1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

6;o) Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad Tillbyggnad
till posthuset i Arvika för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag P®stav
45,000 kronor. huset i

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11—13 av åberopade statsrådsproto- Tfi 1
kollet. L

Efter därom av generalpoststyrelsen i skrivelse den 1 oktober 1925 gjord
framställning bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 23 i samma månad
styrelsen att för postverkets räkning inköpa tomten nr 61 i kvarteret nr 67

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Mark till
landnings*
fält för
flygplan.

[7J

Inköp av
fasti arket i
Gävle.

[8.]

i Arvika stad för en köpeskilling av högst 70,000 kronor, att utgå av medel,
som stöde till Kungl. Maj :ts disposition för inköp av fastigheter för postverkets
räkning, vilkas förvändande icke utan synnerlig olägenhet kunde uppskjutas
i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.

Riksdagens år 1930 församlade revisorer hava, under erinran att postlokalerna
i denna för blott fem år sedan inköpta byggnad redan ansåges så trånga,
att tillbyggnad erfordrades, framhållit, att förvärvet av fastigheten syntes
hava varit en mindre lycklig åtgärd. Generalpoststyrelsen anförde däremot
i avgivet yttrande, att inköpet, även efter nedläggande av medel i fastigheten
för tillbyggnad, finge ur ekonomisk synpunkt betraktas som tillfredsställande.
Revisorernas förevarande erinran föranledde intet uttalande av 1931 års statsutskott.

Av utredningen i ärendet finner utskottet ådagalagt, att ifrågavarande tillbyggnad
är behövlig och lämplig.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för tillbyggnad till posthuset i Arvika för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 45,000
kronor, att utgå av lånemedel.

7 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) örn anslag till förvärvande
av mark till landningsfält för flygplan kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen anmäla.

Telegrafverket.

8:o) Beträffande telegrafverket har Kungl. Maj:t (punkt 8) föreslagit riksdagen
att till inköp av fastighet i Gävle för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
reservationsanslag av 130,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 14—16 av åberopade statsrådsprotokollet.

Den till inköp föreslagna fastigheten — nr 2 i kvarteret Räven — gränsar
till telegrafverkets nuvarande fastighet, inom vilken jämväl postkontoret är
inrymt. Telegrafstyrelsens förslag att förvärva den nya fastigheten — vilken
ej skall omedelbart tagas i anspråk för verkens lokalbehov utan är avsedd
för framdeles behövliga lokalutvidgningar — har tillstyrkts av generalpoststyrelsen
och byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen har för sin del erinrat,
att den till inköp föreslagna fastigheten vore centralt belägen i hörnet av Drottninggatan
och Hattmakaregatan och att den årliga hyresinkomsten, 10,500 kronor,
motsvarade 8 procent å den begärda köpeskillingen av 130,000 kronor.
I betraktande borde tagas att fastigheten i fråga omedelbart gränsade till tele -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

grafverkets nuvarande fastighet i samma kvarter på sådant sätt, att den medgave
en framtida utvidgning av den nuvarande stationsbyggnaden; den angivna
hyressumman måste anses utgöra tillfredsställande avkastning å den begärda
köpeskillingen.

Med hänsyn till fastighetens behövlighet för möjligen erforderliga framtida Utskottets
lokalutvidgningar tillstyrker utskottet, att den redan nu förvärvas för den be- yttrande.
gärda köpesumman 130,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen ma till inköp av fastighet i Gävle för budgetåret
1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 130,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

9.o) Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till fortsatt ut-Fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1932/1933 anvisa Te5kUJ,f ?T
ett reservationsanslag av 11,500,000 kronor. 8 fon^ocV"

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 16—19 av åberopade statsrådsprotokottet.
väsende.

[9.]

För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har riksdagen
för budgetåren 1927—1932 anvisat respektive 8,000,000, 7,000,000, 6,500,000,

11,000,000 och 14,000,000 kronor. Anslaget för budgetåret 1930/1931 innefattade
ett belopp av 2,600,000 kronor för nya kablar till Gotland och Tyskland,
och i anslaget för nu löpande budgetår ingår ett belopp av 600,000 kronor för
en ny kabel till Danmark.

I skrivelse den 9 november 1931 har telegrafstyrelsen begärt ett anslag av

11,800,000 kronor till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende,
varvid styrelsen anfört bland annat följande:

»I huvudsak som följd av den taxeområdesrevision och de taxenedsättningar,
som företogos från och med den 1 januari 1931, har ökningen av antalet rikssamtal
samt av samtals- och abonnemangsavgifter från år 1930 till år 1931
varit jämförelsevis mindre än motsvarande ökning från år 1929 till år 1930.
Såsom emellertid framgår av uppgifterna om ökningen av antalet telefonapparater
befinner sig telegrafverkets telefonrörelse alltjämt i stark tillväxt, ökningen
av antalet apparater beräknas sålunda för år 1931 komma att uppgå
till 24,000, vilken siffra, ehuru den är något lägre än under år 1930, dock överstiger
ökningen under år 1929 och ligger avsevärt över ökningen under vart
och ett av åren 1926—-1928.

Såsom styrelsen framhöll i sin skrivelse den 29 augusti 1930 rörande anslag
till utgifter för kapitalökning för budgetåret 1931/1932, har den större
ökningen av telefonverksamheten under de sista åren delvis varit ett rent spontant
uttryck för en allt större uppskattning av telefonen såsom ett snabbt och
bekvämt kommunikationsmedel, delvis varit ett resultat av styrelsens arbete för
telefonens utbredning även inom de glest bebyggda delarna av landet. De åtgärder,
som styrelsen i sistnämnda avseende vidtagit, hava bland annat bestått
i en lindring av villkoren för anläggning av nya växelstationer, avgiftslättnader
vid mindre växelstationer, slopande av periodavgiften vid landssamtal inom

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

ett och samma taxeområde, en omfattande revision av taxeområdesindelningen,
varigenom i stor omfattning förut avgiftsbelagda samtal blivit avgiftsfria,
samt en avsevärd utökning av stationernas frikretsar, medförande minskning
av abonnenternas ledningskostnader.

Då dessa åtgärder, av vilka utvidgningen av frikretsarna beräknas bliva genomförd
först under år 1932, även i fortsättningen måste anses verka stimulerande
på abonnenttillströmningen, har styrelsen för år 1932 funnit det väl
motiverat att räkna med minst samma ökning av antalet abonnenter som under
år 1931. Vid beräkning av anslagsbehovet för budgetåret 1932/1933 mäste
styrelsen för att kunna möta de krav, som denna ökning ställer på kapitalutlägg,
räkna med att för normal utvidgning av lokalnäten kommer
att erfordras ett belopp ej understigande 9,200,000 kronor..

Även rikssamtalstrafiken visar en icke obetydlig stegring, örn man
tar hänsyn till att den förutnämnda taxeområdesrevision, som genomfördes
från och med den 1 januari 1931, i stor utsträckning förvandlade förut, avgiftsbelagda
samtal till avgiftsfria samtal. Ökningen av rikssamtalstrafiken
måste därför för år 1932 beräknas bliva avsevärt mycket större än under år
1931. För att möta det behov av nya blanka riksledningar, som härigenom
uppstår, har styrelsen för budgetåret 1932/1933 beräknat ett belopp av

2,000,000 kronor. Härtill kommer för den utökning av pupiniseringen av rikskabeln
Uppsala—Gävle, som måste företagas under budgetåret 1932/1933, ett
belopp av 300,000 kronor.»

För nya radiostationer erfordras slutligen 300,000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
för budgetåret 1932/1933 erfordras ett anslag av (9,200,000 +

2,000,000 + 300,000 + 300,000) 11,800,000 kronor.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Den av telegrafstyrelsen framlagda utredningen rörande telefontrafiken under
senare år utvisar, att en alltjämt fortgående stegring av densamma torde
vara att förvänta. Under rådande ekonomiska förhållanden lärer man dock
hava anledning räkna med att denna stegring skall fortskrida i en något långsammare
takt. Siffrorna för år 1931 synas ock giva stöd för ett sådant antagande.
På grund härav torde en viss sänkning av det. begärda anslagsbeloppet
vara möjlig. Det bör emellertid icke förbises, att vid de senaste kalenderårsskiftena
kvarstående medel å ifrågavarande anslag visat en stark minskning.
Behållningen å anslaget, som nedgått från i runt tal 17,700,000 kronor
vid utgången av år 1926 till omkring 6,000,000 kronor vid utgången av år
1929. utgjorde som förut nämnts vid slutet av år 1930 något över 4,300,000
kronor, och vid senaste årsskiftet beräknades kvarstå medel till belopp av i
runt tal 3,000,000 kronor. I betraktande av de skilda, på frågan sålunda inverkande
omständigheterna har jag ansett mig böra föreslå, att förevarande anslag
för budgetåret 1932/1933 bestämmes till 11,500,000 kronor eller 300,000
kronor lägre belopp än som av telegrafstyrelsen begärts.»

Utskottets Under hänvisning till den i ärendet lämnade utredningen tillstyrker utskotyttrande.
^ j£ungl_ Maj :ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telefonocli
telegrafväsende för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 11,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

7

Statens järnvägar.

10 :o) Under statens järnvägar har departementschefen inledningsvis an- Dubbelmält
en av järnvägsstyrelsen väckt fråga om dispositionen av medel, som in- lä^gnl^én
flyta vid försäljning av de statens järnvägar tillhöriga markområden, vilka Rönninge—
efter färdigställandet av dubbelspåret Rönninge—Ström icke erfordras för Ström,
statens järnvägars behov.

Såsom i 1926 års statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, bil. 1,
sid. 35-—37) närmare omförmälts, anvisade 1921 års riksdag, utöver tidigare
för ändamålet beviljade anslag, på tilläggsstat för år 1921 för utläggning av
ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna jämte därmed sammanhängande
anläggningar ett förslagsanslag, högst, 1,400,000 kronor, att utgå av
tillfälliga lånemedel. Avsikten med detta anslag var att bereda den s. k. byggnadskommissionen
för dubbelspåret Rönninge—Ström, vilken erhållit uppdrag
att omhänderhava ifrågavarande arbeten, ett tillfälligt rörelsekapital i avvaktan
å dels realiseringen av vissa för anläggningen onödiga markområden m. m.,
dels ock prövningen av tvistiga fordringsanspråk, som kommissionen gjort
gällande gentemot huvudentreprenören.

I statsverkspropositionen till 1926 års riksdag anmäldes sedermera, att det
sålunda vid avvecklingen framkomna beloppet utgjorde 343,903 kronor 65 öre.

Detta belopp borde återbetalas till riksgäldskontoret mot gottskrivande av
statens järnvägars kapitalkonto, som —• med därmed följande förräntningsskyldighet
för statens järnvägar — påförts förenämnda anslag av 1,400,000
kronor.

I enlighet härmed och på sätt chefen för kommunikationsdepartementet vid
anmälan av ärendet i samma statsverksproposition förutsatt, föreskrev Kungl.

Majit genom beslut den 25 juni 1926, dels att ett belopp av 340,000 kronor
skulle av järnvägsstyrelsen omedelbart inlevereras till riksgäldskontoret samt
att i samband därmed statens järnvägars kapital skulle nedskrivas med motsvarande
belopp, dels ock att de belopp, som i anledning av förberörda, för
järnvägsändamål obehövliga fastigheters försäljning inflöte till statens järnvägar,
ävensom vad av förenämnda kontanta behållning, 343,903 kronor 65 öre,
överstege 340,000 kronor skulle användas till täckande av utgifter för kapitalökning
i avseende å nämnda järnvägar.

Järnvägsstyrelsen meddelar nu, att styrelsen, utöver förenämnda belopp av

340,000 kronor, i februari månad 1928 till riksgäldskontoret inlevererat ytterligare
20,000 kronor, utgörande ersättning för försålda fastigheter m. m. Styrelsen
anmäler, att efter nämnda tidpunkt för markförsäljningar influtit sammanlagt
48,536 kronor, vilket belopp styrelsen, såvida Kungl. Maj :t intet hade
att däremot erinra, hade för avsikt att inleverera till riksgäldskontoret.

Styrelsen anför vidare, att största delen av de till försäljning avsedda fastigheterna
numera vore avyttrade eller tagna i anspråk för visst ändamål. Huruvida
och när de återstående fastigheterna kunde för skäligt pris säljas, stöde
i vida fältet, och de belopp, som väntades inflyta vid en eventuell avyttring

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Modernisering
ar
huvudverkstaden
i
Bollnäs.

Spåranordningar
i
anslutning
till förefintliga

sp&rsysteui.

no.]

av dessa fastigheter, vore relativt obetydliga. Med hänsyn därtill ville styrelsen
föreslå, att sedan förutnämnda belopp, 48,586 kronor, inlevererats till
riksgäldskontoret, de medel, som därefter eventuellt kunde komma att inflyta,
måtte, i likhet med vad sker vid övriga markförsäljningar, få tillföras statens
järnvägars markförvärvsfond.

Departementschef en har för egen del förklarat sig beredd att, därest riksdagen
ej uttalade erinran häremot, tillstyrka bifall till järnvägsstyrelsens förslag.

Förevarande förslag innebär, att möjligen ytterligare inflytande markförsäljningsmedel
från linjeomläggningen Rönninge—Järna -—■ vilka arbetens
utförande handhafts av en särskild byggnadskommission — ej vidare skola inlevereras
till riksgäldskontoret utan i stället tillföras statens järnvägars markförvärvsfond.
De ytterligare inflytande beloppen beräknas bliva relativt obetydliga.
Den merkostnad för ifrågavarande linjeomläggning, varmed statens
järnvägars kapitalkonto för framtiden kommer att belastas, uppgår till cirka

1,000,000 kronor (eller ovannämnda, numera från tillfälliga till vanliga lånemedel
överförda anslagsbelopp av 1,400,000 kronor med frånräkning av återlevereringar
till riksgäldskontoret å cirka 400,000 kronor).

Statens järnvägar skulle emellertid hava att ikläda sig sedvanligt förräntningsansvar
för sålunda möjligen ytterligare inflytande markförsäljningsmedel
liksom överhuvud för nyssnämnda merkostnadsbelopp å cirka 1,000,000
kronor.

Då åtgärden att låta dessa medel ingå till statens järnvägars markförvärvsfond
synes ur bokförings- och redovisningssynpunkt lämplig, har utskottet ej
någon erinran att framställa mot denna av departementschefen förordade anordning;
vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

omförmäla.

ll:o) Vad av departementschefen anförts (sid. 23—26) rörande förnyelsefondsmedels
anlitande för modernisering av huvudverkstaden i Bollnäs har
ej heller föranlett erinran från utskottets sida; vilket utskottet härigenom
likaledes velat för riksdagen

omförmäla.

12:o) Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till spåranordningar
i anslutning till förefintliga spårsystem för budgetåret 1932/1983 anvisa
ett reservationsanslag av 196,000 kronor.

Det nu begärda anslagsbeloppet, 196,000 kronor, är avsett till slutförande
av vissa utvidgningar å Stockholms norra station, vilka arbeten — frånsett
vad som utförts som nödhjälpsarbeten —— beräknats draga en kostnad av

496,000 kronor, varav 300,000 kronor redan anvisats.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

9

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till spåranordningar i anslutning till förefintliga
spårsystem för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 196,000 kronor, att utgå av lånemedel.

13 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att till förbättringar
vid kol- och vattenstationer för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 27 och 28 av statsrådsprotokollet.

Beträffande behovet av ifrågavarande anslag — vilket självfallet är avsett
att komma till användning allenast å bandelar, som ej elektrifierats eller örn
vilkas elektrifiering ej beslut fattats — har järnvägsstyrelsen anfört följande: .

»Vid statens järnvägars kol- och vattenstationer göra sig behov av utvidgningar
och förbättringar löpande gällande, såväl vad beträffar kolupplagen
och deras skötsel i och för tids- och personalbesparing som beträffande utlämningsanordningarna
för såväl kol som vatten. Vad särskilt de senare angår,
erfordras, sedan de genomgående tågen på grund av de moderna lokens konstruktion
nu kunna framföras allt längre sträckor utan lokombyte, snabba utlämningsanordningar
vid stationsplattformerna för att kunna undvika uppehåll
för kol- och vattengivning utöver den tid, som åtgår för tågens expediering.

Då dessa anordningar draga var för sig jämförelsevis små kostnader samt
då det vid nu allt fortfarande förekommande omkastningar i trafiken ofta befinnes
lämpligare med hänsyn till denna trafiks krav att tillgodose ett senare
uppkommet behov av hithörande anläggningar före ett tidigare, är det synnerligen
önskvärt, att för sådana anläggningar finnes tillgänglig en viss anslagssumma
att disponeras för ändamålet i den ordning, behoven göra sig gällande.
För nästa budgetår beräknar styrelsen för ändamålet erforderligt ett
belopp av 50,000 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till förbättringar vid kol- och vattenstationer
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av

50,000 kronor, att utgå av lånemedel.

14:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till gångbroar
och gångtunnlar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 28 av åberopade statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen
för gångbroar och gångtunnlar beviljat för vart och ett av budgetåren 1925
—1931 ett belopp av 50,000 kronor och för innevarande budgetår 100,000
kronor.

Utskottets

yttrande.

Förbättringar
med
kol- och
vadenstationer.

[11.]

Utskottets

yttrande.

Gångbro aloch
gångtnnnlar.

[12.]

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Anordningar
för
förbättrad
driftsekonomi
vid
lokomotivstationer.

[13.]

Utskottets

yttrande.

Järnvägsstyrelsen har, under erinran att betydande krav å nya gångbroar
och gångtunnlar föreligga och alltjämt framkomma, begärt fortsatt anslag för
ändamålet med 100,000 kronor. Styrelsen erinrar om att ett av de viktigaste
medlen för trafiksäkerhetens betryggande vid stationer med livlig persontrafik
är anordnandet av gångbroar och gångtunnlar, varigenom resande på sin
väg från eller till tågen undgå att korsa spåren i plan. Förutom uppgiften att
vara utfarts- och tillfartsvägar till plattformerna å bangården, yttrar styrelsen,
kunde dylika broar och tunnlar ofta tjäna som förbindelse mellan ett samhälles
på ömse sidor örn bangården belägna delar. Där så kunde anses motiverat
-— särskilt då anläggningen endast avsåge förbindelse mellan ett samhälles
olika delar —- påfordrade styrelsen bidrag från samhället till kostnadernas
bestridande, varom särskild överenskommelse träffades.

Enligt vad departementschefen upplyst, beräknas tidigare till gångbroar och
gångtunnlar anvisade anslagsmedel vara förbrukade vid ingången av nästkommande
budgetår.

Under erinran att ifrågavarande anläggningar främst motiveras av trafiksäkerhetens
krav, tillstyrker utskottet, att fortsatt anslag beredes med det av
Kungl. Majit äskade beloppet, 100,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till gångbroar och gångtunnlar för budgetåret
1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor, att utgå av lånemedel.

15:o) Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till anordningar
för förbättrad driftsekonomi vid lokomotivstationer för budgetåret 1932/1933
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29 av aberopade statsrådsprotokollet.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att vid äldre lokomotivstationer en del
anordningar och tillbehör funnes, vilkas utbyte eller förändring till ändamalsenligare
driftsystem skulle medföra driftsekonomiska fördelar. Hit hörde anordningar
för uppvärmning, vilken i äldre stallar skedde medelst kaminer med
ty åtföljande större kostnader för personal och bränsle än vid användande av
central värmekälla. Hit hörde även anordnande av ångcentraler för uppvärmning
av personvagnar å bangårdarna, elektrifiering av diverse maskinerier
m. m. Med hänsyn till de ökade krav på anordningar av här ifrågavarande
slag, som gjorde sig gällande i samband med den pågående elektrifieringen av
Malmölinjerna, ansåge styrelsen, att anslaget för nästa budgetår icke borde
utgå med lägre belopp än 100,000 kronor.

Kungl. Majits förevarande förslag har ej givit utskottet anledning till erinran.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

11

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till anordningar för förbättrad driftsekonomi
vid lokomotiv stationer för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett reservationsanslag av 100,000 kronor, att utgå av lånemedel.

16 :o) Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till fullbordande Dubbelav
dubbelspåret Tranås—Aneby för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 245,000 kronor. Aneby.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29 och 30 av åberopade statsrådspro- [14.]
tokollet.

Kostnaderna för ifrågavarande dubbelspårsanläggning hava beräknats till

765,000 kronor, varav 520,000 kronor redan beviljats å innevarande års riksstat.

Med tillstyrkande av att återstående till fullbordande av dubbelspårsanlägg- Utskottets
ningen Tranås—Aneby erforderliga belopp av 245,000 kronor nu beviljas, yttrandchemställer
utskottet,

att riksdagen må till fullbordande av dubbelspåret Tranås
—Aneby för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 245,000 kronor, att utgå av lånemedel.

17 :o) I en inom andra kammaren väckt motion, nr 330, har herr II. Bäck- Motion äng.
lund hemställt, att riksdagen till uppförande av nytt stationshus vid Falkö- tionshusrid
pings central måtte för budgetåret 1932/1933 bevilja ett anslag av 240,000 Falköpings
kronor. central.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får utskottet
hänvisa till motionen.

Enligt vad utskottet inhämtat har järnvägsstyrelsen en ny stationsbygg- Utskottets
nads uppförande under övervägande. Vid sådant förhållande synes något be- Vttrandeslut
örn medels beredande för ändamålet ej nu av riksdagen påkallas, vadan
utskottet hemställer,

att herr Bäcklunds förevarande motion II: 330 ej må av riksdagen
bifallas.

18:o) Kungl. Majit har (punkt 15) föreslagit riksdagen att till skenfria Stenfria,
vägkorsningar m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av ''ftjfkors 500,

000 kronor. ” " m!"

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 30 och 31 av åberopade statsråds- [15.]
protokollet.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

För anordnande av skenfria vägkorsningar har riksdagen för åren 1917—
1919, 1921 och 1922 anvisat tillhopa 1,150,000 kronor. Genom beslut av 1924
års riksdag har anslagets användning utsträckts att avse även sådana fall, där
en vägkorsning i banans plan med fördel kunde ersättas med en omläggning
av vägen, och riksdagen har för sådana vägomläggningar ävensom för anordnande
av skenfria vägkorsningar anvisat för budgetåren 1924—1926 sammanlagt
800,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 500,000 kronor och senast
för budgetåret 1930/1931 575,000 kronor. Sistnämnda anslagsbelopp
var avsett för en speciell större anläggning, nämligen för en gatuviadukt över
bangårdsområdet i Malmö vid Sjölunda, vars anordnande avtalsenligt ålåg
järnvägsstyrelsen.

I sin skrivelse den 18 september 1931 har järnvägsstyrelsen hemställt örn
anvisande av anslag till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/1933 med

600.000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har erinrat örn att det av riksdagen för innevarande
budgetår beviljade anslaget till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet
avsetts att till en del komma till användning för anordnande av skenfria
vägkorsningar eller utförande av vägomläggningar för borttagande av
korsningar i plan vid statens järnvägar samt att härvid förutsatts, att statens
järnvägar skulle bidraga till dessa anläggningar med ett belopp, motsvarande
värdet av de fördelar, som komme att uppstå för järnvägarna genom korsningarnas
friläggande. Sådana bidrag böra utgå av förevarande anslag, och
styrelsen påpekar, att ökade krav på anslaget härigenom uppkomma. Styrelsen
utgår i sin framställning från, att utförandet av skenfria vägkorsningar såsom
beredskapsarbeten skall komma att fortgå även under nästkommande budgetår,
och beräknar det för statens järnvägars bidrag till dylika företag under
samma budgetår erforderliga beloppet till 450,000 kronor.

Till bidrag vid anordnande av skenfria korsningar och parallellvägar i andra
fall än nu nämnts beräknar styrelsen ett belopp av 150,000 kronor bliva erforderligt
under nästa budgetår.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:

»Under budgetåret 1931/1932 har intill utgången av december månad till anordnande
av skenfria vägkorsningar eller utförande av vägomläggningar för
borttagande av korsningar i plan vid statens järnvägar anvisats 1,352,700 kronor
från anslaget till beredskapsarbeten till motverkande av arbetslöshet. Till
bestridande av den del av kostnaderna för ifrågavarande arbeten, som ankommer
på statens järnvägar, har beräknats komma att erfordras ett belopp av

171.000 kronor, att utgå från anslaget till skenfria vägkorsningar m. m.

För nästkommande budgetår har järnvägsstyrelsen ansett sig böra räkna
med ett anslagsbehov för skenfria vägkorsningar av sammanlagt 600,000 kronor.
Även med ett fortsatt bedrivande av dylika arbeten _ i påskyndad takt
synes emellertid en summa av 500,000 kronor bliva tillräcklig. Jag vill alltså
förorda, att anslaget bestämmes till sistnämnda belopp.»

I förevarande ämne hava i två likalydande motioner, väckta den ena, nr 109,
inom första kammaren av herr G. Möller m. fl. och den andra, nr 195, inom

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

andra kammaren av herr P. A. Hansson i Stockholm m. fl., framförts förslag
örn anvisande av anslag till beredskapsarbeten för bland annat skenfria vägkorsningar.

Utan att nu taga ståndpunkt till de motionsvis framställda yrkandena örn anslag
till beredskapsarbeten tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen ma till skenfria vägkorsningar m. m. för budgetåret
1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor, att utgå av lånemedel.

19 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att till telefonledningar
och kabelarbeten för budgetaret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 32 och 33 av åberopade statsrådsprotokollet.

Till stöd för sin begäran örn anslag för budgetåret 1932/1933 med 100,000
kronor har järnvägsstyrelsen anfört följande:

•• »Telningarnas främsta uppgift är, såsom styrelsen i tid:gare anslagsaskanden
Iramhallit, att tjäna som förmedlare av den löpande tågtjänsten berörande,
oftast mycket brådskande meddelanden dels mellan tågledaren och
stationerna dels mellan dessa senare inbördes och dels för tjänsten i övrigt.

,, ^ grund av telefonens stora praktiska fördelar har densamma därjämte, så
långt de befintliga linjernas kapacitet det medgivit, under årens lopp alltmer
tågås i anspråk även för annan korrespondens i driftfrågor, varigenom en snabbare
behandling av ärendena ernåtts, samtidigt som den mera tyngande skriftoch
telegramväxlingen härigenom kunnat avsevärt inskränkas.

Arädningen av telefonen vid statens järnvägar har i och med övergången
tili den nya sakerhetsordnmg, som trädde i kraft den 1 oktober 1929, än ytterligare
utsträckts, i det att även sådana order rörande säkerhetstjänsten för
vilka tidigare användandet av telegraf varit obligatoriskt, numera få utväxlas
medelst telefon.

Styrefsen har låtit verkställa utredning angående möjligheten att nu helt övergå
till telefon tor överförande av alla för järn vägstjänsten erforderliga meddelanden
nied undantag for en förbindelse mellan Stockholm och femte — det
nordligaste — distriktet, som tills vidare skulle upprätthållas per telegraf
Utredningen visar att det är möjligt att genomföra denna ändring för en totalkostnad
av 57d,000 kronor, varav 200,000 kronor beräknats för nya telefonledningar
och 375 000 kronor för — med förnyelsefondsmedel bekostad — omändring
av förut befintliga telegrafledningar till telefonförbindelser. Arbetet
beraknas kunna bliva färdigt före utgången av år 1933 och avses att bedrivas
salunda, att av förenamnda bada kostnadssummor ungefärligen hälften blir hemmig
under ar 1932.

Genom salunda förslagna åtgärder ernås förutom betydligt förbättrade förbindelser
en betydlig personalbesparing, vilken beräknats motsvara en kostnad
av cirka 250,000 kronor årligen.»

Utskottets

yttrande.

Telefonledningar

och kabelarbeten.

[16.]

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets Förevarande anslag är avsett för modernisering och förbilligande av underyttrande.
rättelse!jönsten vid statsbanorna genom ett ökat begagnande av telefonen i stället
för telegraf. Med tillstyrkande av Kungl. Majlis framställning i ämnet
hemställer utskottet,

att riksdagen må .till telefonledningar och kabelarbeten för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor, att utgå av lånemedel.

Elektriska 20:o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till elektriska

belysnings- belysningsanläggningar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
an ggn n- ^ 100 000 kronor r

171

Till förevarande ändamål —- för vilket anslag beviljats med 100,000 kronor
för vartdera av budgetåren 1929/1931 samt med 50,000 kronor för innevarande
budgetår — har järnvägsstyrelsen begärt ett anslag för budgetåret 1932/1933
av 100,000 kronor och anför till stöd härför bland annat följande:

»Av statens järnvägars stationer och övriga trafikplatser, uppgående till ett
antal av omkring 1,100, voro vid utgången av år 1930 i runt tal 850 utrustade
med anordningar för elektrisk belysning. Ett betydande antal banvaktsstugor
— framför allt å elektrifierade linjer — samt bostadshus voro ävenledes försedda
med dylika anordningar.

Styrelsens avsikt är att, i den mån elektrisk energi kan på fördelaktiga villkor
erhållas, fortsätta med utförandet av elektriska belysningsanläggningar
såväl å bangårdar samt i allmänna och tjänstelokaler som, mot ersättning för
brukandet, i personalens bostäder.

I samband med den nu pågående elektrifieringen av banan Järna—Norrköping—Malmö
m. fl. linjer erbjuder sig möjlighet att under gynnsamma förutsättningar
anordna elektrisk belysning i sådana banvaktsstugor och andra
lokaler, vilka alltjämt äro i saknad av dylik belysning, i det att den erforderliga
elektriska energien till billigt pris kan erhållas från statens järnvägars
egna ledningar.»

Utskottets Under hänvisning till den i ärendet lämnade utredningen tillstyrker utskotyttrande.
^et j£ungl. Maj :ts förevarande förslag och hemställer,

att riksdagen må till elektriska belysningsanläggningar för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor, att utgå av lånemedel.

Växel- och 21 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till växel- och
hils''anfält signalsäkerhetsanläggningar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsningrar.
anslag av 600,000 kronor.

[18.] Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 34—36 av aberopade statsrådsprotokollet.

Till växel- och signalsäkerhetsanläggningar har riksdagen under en följd av
år anvisat anslag. För budgetåren 1929—1932 hava de uppgått till respektive

500,000 kronor, 400,000 kronor och 600,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

Järnvägsstyrelsen äskar nu för sagda ändamål ytterligare ett belopp av

600,000 kronor samt anför härom:

»Under denna rubrik beviljade anslagsmedel användas för utveckling och modernisering
av statens järnvägars signal- och säkerhetsanordningar. Huvudsyftet
med dylika anordningar är alt betrygga tågtrafiken. Erfarenheten har
nämligen visat att modern järnvägstrafik med dess krav på hög tåghastighet
och täta tagförbindelser icke är möjlig utan rationellt ordnade växel- och signalsakerhetsanläggmngar.
Genom förbättringar i fråga örn de tekniska hjälpmedlen
har det visat sig möjligt att samtidigt med ökningen i trafiksäkerhet
åstadkomma driftsbespanngar, vilka ofta medföra full förräntning av det nedlagda
anläggningskapitalet.

Erfarenheterna från utförda anläggningar hava också visat, att helautomatisk
hnjeb eckering bör komma till användning i större utsträckning än hittills
till allman fordel for driftstjänsten och bland annat för att förebygga kollisionsrisk
a fria banan. Utom ur ren trafiksäkerhetssynpunkt kunna dylika
anordningar med ändamålsenligt ul förande medföra avsevärda lättnader i trafikarbetet
och möjliggöra driftsbesparingar, som ofta till större eller mindre
del även förränta det nedlagda kapitalet.»

med förevarande anslag är att möjliggöra införande av modernare Utskottets
säkerhetsanordningar, avsedda att ytterligare betrygga tågtrafiken. yttrande.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet^

att riksdagen må till växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av

600,000 kronor, att utgå av lånemedel.

22:o) Kungl. Majit har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till elektrifiering Elektriav
banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer för budgetåret 1932/1933 fle.ri,,S av
anvisa ett reservationsanslag av 19,600,000 kronor. Järna Utredningen

i ärendet återfinnes å sid. 36—38 av åberopade statsrådsproto- NorXk?P*??

kollet.

-Malmö
fl. linjer.

Till grund för 1931 års riksdags beslut örn elektrifiering av södra stambanan
jämte vissa därmed sammanhörande statsbanelinjer låg följande av
järnvägsstyrelsen uppgjorda finansieringsplan, slutande på en totalkostnad
av 70,000,000 kronor:

Budgetåret
1931/1932 1932/1933 1933/1934

Överföringsanläggningen.............. 12,000,000

Diverse ändringsarbeten, inkl. telegrafverkets ledningar lo’oOO,UOO

Elektriska lok............... 4 700 000

Elektrisk värmeledning............. 100(1000

Summa 27,700,000

varav:

Anslag för kapitalökning.............gg qqq qqq

Eörnyelsefondsinedel................ 4 qqq

Iv

rönö

13,000,000

3.200.000

8.900.000

1,000,000

20,100,000

19.600.000

6.500.000

Därest medelsanvisningarna skedde i enlighet med denna plan,
de elektriska anläggningarna vara slutförda:

10,000,000

5.100.000

1.100.000

16,200,000

11,100,000

5,100,000

beräknades

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

å sträckan Järna—Norrköping........oktober 1932

» » Katrineholm—Norrköping.....december 193J

» » Falköping—Nässjö........april 1933

> » Örebro—Mjölby..........maj 1933

» » Norrköping—Mjölby........september 1933

» , Lomma—Malmö—Hässleholm . . . januari 1934

» > Mjölby—Nässjö..........februari 1934

» » Nässjö—Hässleholm........mars 1934 samt

, Malmö—Trälleberg........april 1934.

I anslutning till anslagskalkylen har för budgetåret 1931/1932 anvisats ett
reservationsanslag av 23,000,000 kronor till elektrifieringsföretaget. _

I sin skrivelse den 18 september 1931 har järnvägsstyrelsen i anslutning till
förenämnda finansieringsplan och anslagsberäkning hemställt örn anvisande för
nästa budgetår av ett reservationsanslag å 19,600,000 kronor till elektrifieringsföretaget,
varjämte styrelsen meddelat sin avsikt att i förslaget till förnyelsefondsstat
för år 1932 upptaga erforderligt belopp av dylika fondmedel.
Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Enligt vad jag inhämtat hava för ifrågavarande elektrifiering beställningar
hos svenska industriföretag gjorts för ett sammanlagt belopp av i runt tal 4U
milioner kronor. Sedan arbetena kommit helt i gang, har arbetsstyrkan a luliema
uppgått till omkring 550 arbetare förutom ett 30-tal av statens järnvägars
egna arbetare. Under det gångna året hava dessutom vid vissa a linjerna
bedrivna entreprenadarbeten varit anställda något över 150 arbetare.

Under år 1931 hava arbeten bedrivits å sträckan Jama—Nassjö med biiinjerna
från Katrineholm, Örebro och Falköping samt å linjen Malmo—Lund.
Arbetena hava i huvudsak avsett nedläggande av telefonkablar, iordningställande
av förstärkarstationer för telefonkabelnätet och byggnader för omformarestationer.
Kontaktledningsstolpar hava uppsatts för linjerna Jama—Norrköping—Eksund,
Katrineholm—Åby och Örebro—Hallsberg, a vilka linjer

kontaktledningen nu iordningställes. .. T

Mot det av järnvägsstyrelsen framförda anslagsaskandet vilket star i överensstämmelse
med det nästlidet år för riksdagen framlagda finansieringsprogrammet,
har jag intet att erinra.»

Utskottets Fortsatt anslag till ifrågavarande anläggning torde böra anvisas i enlighet
yttrande. med jetl tidigare uppgjorda finansieringsplanen och Kungl. Maj:ts hära grundade
förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö
m. fl. linjer för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett reservationsanslag av 19,600,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Spåröver- 23:o) Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till förstärkning
byggnaden ay späröverbyggnaden å banan Södertälje södra—Eskilstuna central for budå
der''tiUje°" getåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

södra— Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 38—40 av åberopade statsradspro o
Eskilstuna °

central, kollet.

[20.]

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

17

Vid anmälan vid 1931 års riksdag av frågan om statsförvärv av Norra
Södermanlands järnväg framhölls bland annat, att det kunde förväntas att,
sedan erforderliga förstärkningsarbeten å banan blivit verkställda, det ekonomiska
utbytet av järnvägens drift skulle efter hand förbättras. Med hänsyn
till angelägenheten av att ifrågavarande bana snarast sättes i sådant skick, att
utsikt vinnes till ökad avkastning å densamma, har departementschefen tillstyrkt
medels beredande för vissa av järnvägsstyrelsen föreslagna förstärkningsarbeten.

Mot den av järnvägsstyrelsen beräknade kostnadssumman för omförmälda
arbeten, 1,060,000 kronor, har han icke funnit anledning till erinran. På sätt
järnvägsstyrelsen föreslagit, skulle förnyelsefondsmedel tagas i anspråk med
ett belopp av 600,000 kronor, fördelat å kalenderåren 1932 och 1933 nied lika
belopp för vartdera. Sålunda skulle av kapitalökningsmedel för dessa arbeten
erfordras 460,000 kronor, att fördelas på två budgetår med 200,000 kronor
för nästkommande och återstoden, 260,000 kronor, för därpå följande budgetår.

Med tillstyrkande att ovannämnda, såsom erforderliga ansedda förstärkningsarbeten
utföras enligt järnvägsstyrelsens plan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av spåröverbyggnaden å
banan Södertälje södra—Eskilstuna central för budgetåret
1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor, att
utgå av lånemedel.

24 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att såsom dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1932/1933
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 40 och 41 av åberopade statsrådsprotokollet.

Järnvägsstyrelsen har för ifrågavarande ändamål begärt ett anslag av

1,000,000 kronor för budgetåret 1932/1933.

Styrelsen erinrar därvid om vikten av att erforderliga medel finnas tillgängliga
för utförande av den mängd av mindre arbeten och anordningar av
skilda slag eller av angelägna oförutsedda arbeten, som för trafikens rationella
avveckling alltid påfordras vid ett så stort företag som statens järnvägar eller
som där med teknikens utveckling ur driftsekonomisk synpunkt eljest äro motiverade
och önskvärda. Som bevis för att anslaget icke tål vid någon beskärning
framhåller styrelsen, att av det belopp å 1,000,000 kronor, som anvisats
för innevarande budgetår, redan i september månad över 700,000 kronor vore
tagna i anspråk och att alltså för återstående nio månader av budgetåret funnes
disponibelt ett belopp av ej fullt 300,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Det är givetvis av vikt, att medel finnas tillgängliga för utförande av arbeten
av ifrågavarande slag vid statens järnvägar, så mycket mer som därige Bihang

till riksdagens protokoll 1982. 6 sami. 9 käft. (Nr 9.) 2

Utskottets

yttrande.

Disposit
i onsa»slagför
oförutsedda
och
mindre
arbeten.

[21.1

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Inlandsbanan
mellan
Tollsjö
n och
Gällivare.

[22.]

noin även lämnas möjlighet att vid de större anläggningarna utföra en del
kompletterings- eller förändringsarbeten, vilka medföra besparingar i driftkostnader
men för vilka medel icke äro inberäknade i de för respektive anläggningar
beviljade anslagen. På grund härav och med hänsyn till vad
järnvägsstyrelsen meddelat rörande medelsåtgången å anslaget under nu löpande
budgetår tillstyrker jag bifall till styrelsens framställning.»

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag, att till oförutsedda och
mindre arbeten vid statsbanorna nu anvisas ett anslag av 1,000,000 kronor
eller samma belopp, som anvisats för vart och ett av budgetåren 1929—1932.
Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, att utgå av lånemedel.

25:o) Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit riksdagen att till inlandsbanan
mellan Volgsjön och Gällivare för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 41 och 42 av åberopade statsrådsprotokollet.

För arbetena å ifrågavarande banbyggnad, som med dess av 1917 års riksdag
beslutade sträckning över Kasker och med tillämpande av före kristidens inträdande
gällande priser beräknats i sin helhet draga en kostnad av 30,150,000
kronor, hava för tiden från och med år 1917 till och med budgetåret 1931/1932
beviljats sammanlagt 44,550,000 kronor, varjämte Kungl. Majit till bedrivande
av nödhjälpsarbeten å inlandsbanan anvisat 300,000 kronor. Sammanlagt
hava alltså för ifrågavarande banbyggnad varit tillgängliga 44,850,000
kronor. I denna summa ingå anslag för budgetåren 1930—1932 med respektive
2,500,000 och 4,000,000 kronor.

Beträffande avvägandet av sistnämnda båda anslagsbelopp erinras i statsrådsprotokollet,
att Kungl. Majit i 1930 års statsverksproposition (utgifter för
kapitalökning, bil. 3, punkten 21), i överensstämmelse med vad järnvägsstyrelsen
tillstyrkt, föreslog anvisande för budgetåret 1930/1931 av ett anslag å

2,000,000 kronor till inlandsbanans fortsättande. Samtidigt äskades anslag
å 1,500,000 kronor till slutförande av arbetena med statsbanan Hällnäs—Stensele.
I sin skrivelse i ämnet (nr 18, punkten 12) uttalade emellertid riksdagen
bland annat, att det av Kungl. Majit äskade beloppet 2,000,000 kronor måste
anses knappt tillmätt för arbetenas ekonomiska bedrivande. Med hänsyn även
till de starka önskemål, som motionsvis framkommit örn inlandsbaneföretagets
bedrivande i något hastigare takt än dittills, hade riksdagen ansett, att ifrågavarande
anslag borde bestämmas till 2,500,000 kronor. Vid anvisande därjämte
av det av Kungl. Maj :t begärda anslagsbeloppet av 1,500,000 kronor
till tvärbanan Hällnäs—Stensele skulle alltså anslagen till järnvägsbyggnaderna
i Norrland för budgetåret 1930/1931 belöpa sig till sammanlagt 4,000,000

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

kronor, ett kapitalbelopp som man jämväl för kommande år syntes få räkna
med som behövligt och som då, såvitt för det dåvarande kunde bedömas, skulle
komma att helt nedläggas på det fortsatta inlandsbanebygget.

Järnvägsstyrelsen har hemställt örn anvisande för budgetåret 1932/1933 av
ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster
än lånemedel, till fortsättande av arbetena å inlandsbanan mellan Yolgsjön
och Gällivare.

Departementschefen anför för egen del följande:

»Med hänsyn till riksdagens i det föregående återgivna uttalande och i betraktande
av det av järnvägsstyrelsen begärda anslagsbeloppets behövlighet
för beredande av sysselsättning åt den vid inlandsbanebygget anställda arbetarstammen,
för vilken under nuvarande förhållanden annat arbete knappast
torde stå till buds, finner jag mig icke böra ifrågasätta nedsättning av
detta belopp.

På sätt chefen för finansdepartementet i annat sammanhang angiver, torde
anslagsbeloppet böra anvisas av andra statsinkomster än lånemedel.»

Under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört hemställer
utskottet,

att riksdagen må till inlandsbanan mellan Volgsjän odh
Gällivare för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor, att utgå av andra statsinkomster
än lånemedel.

26 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till statsbana
Malung—Vansbro för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av

400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 42—44 av åberopade statsrådsprotokollet.

I proposition nr 210 till 1931 års riksdag framlades förslag till anläggande
av statsbana Malung—Vansbro i stället för delen Malung—Brintbodarne av
statsbanan från Särna över Limedsforsen och Malung till Brintbodarne.

Enligt den framlagda byggnadsplanen borde banbyggnaden beräknas fullbordad
på tre ä fyra år, beroende på det under olika år förefintliga större eller
mindre behovet av arbetstillfällen för motverkande av arbetslöshet. Under förutsättning
av en byggnadstid örn fyra år framlade styrelsen följande plan för
banbyggnadens finansiering:

Budgetår

Förnyelse-

fondsmedel

kronor

Lånemedel

kronor

Andra stats-inkomster
kronor

Summa

kronor

Företa........

....... —

300,000

300,000

600,000

Andra........

........ —

400,000

600,000

1,000,000

Tredje........

........ 200,000

—

800,000

1,000,000

Fjärde ........

....... 200,000

—

500,000

700.000

Summa kronor 400,000 700,000 2,200,000 3,300,000

Utskottets

yttrande.

Statsbana

Malling—

Vansbro.

[23.]

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utekottets

yttrande.

[Vid anmälan av ärendet för Kungl. Majit framhöll departementschefen
bland annat hanbyggets betydelse ur synpunkten av arbetslöshetens motverkande,
varvid också betonades, att takten för arbetets bedrivande skulle kunna
i väsentlig mån lämpas efter behovet av arbetstillfällen. I anslutning härtill
förordades, efter samråd med chefen för socialdepartementet, att det för budgetåret
1931/1932 erforderliga beloppet av andra statsinkomster än lånemedel
finge utgå från det anslag till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet,
varom förslag samtidigt förelädes riksdagen (proposition nr 202).

I överensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att dels till
statsbana Malung—Vansbro för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor, att utgå av lånemedel, dels ock medgiva, att bandelen
Malung—Brintbodarne finge, sedan nyssnämnda statsbana öppnats för
allmän trafik, upprivas samt att till bananläggningen hörande mark och övriga
tillgångar finge försäljas.

Vad Kungl. Majit sålunda föreslagit bifölls av riksdagen, som tillika godkände
den framlagda finansieringsplanen (skrivelsen nr 302). Dessförinnan
hade riksdagen i skrivelse nr 287 anmält, att riksdagen till beredskapsarbeten
för motverkande av arbetslöshet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor.

I skrivelse den 18 september 1931 har järnvägsstyrelsen, utgående från att
jämväl för nästkommande budgetår anslag till beredskapsarbeten komme att
anvisas och under åberopande av den i det föregående omnämnda finansieringsplanen,
hemställt örn anvisande av medel för fortsättande av banbygget till
belopp av 1,000,000 kronor, att utgå med 400,000 kronor av lånemedel och

600,000 kronor av anslag till beredskapsarbeten.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

»Ifrågavarande banbyggnadsarbeten torde jämväl under nästkommande budgetår
lämpligen böra bedrivas i den takt, som förutsattes vid uppgörandet av
nyssberörda finansieringsplan. I enlighet härmed skulle för nämnda budgetår
av lånemedel erfordras 400,000 kronor. Med anvisande av denna summa skulle
hela det enligt planen för företaget beräknade lånemedelsbeloppet vara beviljat.
Beträffande det för nästa budgetår i finansieringsplanen upptagna beloppet
av 600,000 kronor från andra statsinkomster än lånemedel får jag erinra örn
att Kungl. Maj :t tidigare i dag på framställning av chefen för finansdepartementet
beslutat att i riksstatsförslaget beräkna anslag för budgetåret 1932/
1933 till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet. Efter samråd
med cheferna för social- och finansdepartementen förutsätter jag att, såsom,
av järnvägsstyrelsen föreslagits, ifrågavarande belopp får utgå från sådant
anslag.»

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till statsbana Malung—Vansbro för budgetåret
1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 400,000
kronor, att utgå av lånemedel.

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

Statens vattenfallsverk.

27:o) Beträffande statens vattenfallsverk har Kungl. Majit (punkt 24)
föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Vargön för budgetåret 1932/1933
anvisa ett reservationsanslag av 2,750,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 45—48 av åberopade statsrådsprotokollet.

Beslut om anläggning av en kraftstation vid Vargön fattades vid 1930 års
riksdag. Av den beräknade totalkostnaden, 9,400,000 kronor, ba för budgetåren
1930—1932 beviljats sammanlagt 5,000,000 kronor.

För arbetenas fortsättning enligt utbyggnadsplanen har vattenfallsstyrelsen
för budgetåret 1932/1933 begärt 3,000,000 kronor, varvid styrelsen anfört bland
annat följande:

»För kraftstationen vid Vargön, vilken förlägges ute i älvens huvudfåra,
beräknas fångdammsarbetena bliva färdiga på sådan tid, att byggnadsplatsen
kan torrläggas före slutet av år 1931. Under sommaren 1931 hava de båda
maskinaggregaten beställts hos svenska verkstäder. Turbinerna bliva Kaplanturbiner
med rörliga löphjuls skövlar och konstrueras för en vattenmängd av
280 kubikmeter per sekund vardera vid 4.3 meters fallhöjd. De erhålla på
grund av den stora vattenmängden och låga fallhöjden avsevärda dimensioner.
Löphjulen få sålunda 8 meters diameter och torde bliva de största, som hittills
utförts i världen. Generatorerna utföras för en effekt vid normal drift av
vardera 11,000 kilowatt. Sprängnings- och betongarbetena äro ämnade att i
huvudsak utföras under år 1932 och maskinmontaget under senare delen av
samma år samt under år 1933. Kraftstationen är avsedd att bliva driftfärdig
vid slutet av år 1933.»

Departementschefen har för egen del erinrat, att de båda maskinaggregaten
till kraftstationen redan vore beställda. Enligt vad som meddelats vore
arbetstakten vid anläggningsarbetets fullföljande och fördelningen på skilda
år av de för anläggningen ytterligare erforderliga anslagsmedlen härigenom
praktiskt taget bundna. En minskning med 250,000 kronor i det av vattenfallsstyrelsen
för nästa budgetår till detta företag äskade anslagsbeloppet vore
emellertid, enligt vad som inhämtats, möjlig att vidtaga utan rubbning av
planen för anläggningens utförande. Anslaget kunde således bestämmas till

2,750,000 kronor.

Med tillstyrkande att utbyggnaden av den nya kraftstationen vid Vargön
fullföljes enligt den av departementschefen framlagda planen hemställer utskottet,

att riksdagen må till kraftstation vid Vargön för budgetåret
1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 2,750,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

Kraftstation
vid
Vargön.

[24.]

Utskottets

yttrande.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Kraftstation
vid
Malfors.

[25.]

28:o) Kungl. Majit har (punkt 25) föreslagit riksdagen, att till kraftstation
vid Malfors för budgetåret 1982/1933 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 50—53 av åberopade statsrådsprotokollet.

I proposition nr 181 till 1930 års riksdag framlades förslag beträffande anslag
till påbörjande av åtgärder med anläggandet av en kraftstation i Motala
ström mellan Roxen och Norrbysjön. Med företaget avsågs att utnyttja den totala
fallhöjden av omkring 28 meter i fallen vid Råby, Ljung, Jakobslund och
Malfors (de s. k. Jakobslundsfallen) i en enda anläggning, vilken ansågs
böra förläggas till Malfors. Stationen planlades för utnyttjande av en vattenmängd
av högst cirka 90 kubikmeter per sekund. Kostnaderna för anläggningen
beräknades till sammanlagt 9,800,000 kronor, varav 200,000 kronor
skulle anvisas för budgetåret 1930/1931.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beviljade riksdagen till anläggningen
i fråga för budgetåret 1930/1931 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Den av vattenfallsstyrelsen ursprungligen framlagda finansieringsplanen förutsatte
anslag med följande belopp:

1930/1931

1931/1932

1932/1933

1933/1934

1934/1935

200,000

1.500.000

2.500.000

3.500.000

2.100.000

Summa kronor 9,800,000

Kör budgetåret 1931/1932 har emellertid — i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag — av riksdagen anvisats allenast 1,000,000 kronor.

Kör budgetåret 1932/1933 har vattenfallsstyrelsen begärt ett anslag av

2,000,000 kronor.

Departementschefen anför följande:

»Den här närmast föreliggande frågan gäller, huruvida ett igångsättande av
arbetena å kraftstationsbygget vid Malfors, för vilket ännu så länge endast
vissa förberedande åtgärder vidtagits, nu bör ske. Bedömandet av denna fråga
torde, därest icke det nuvarande konjunkturläget relativt snabbt förbättras,
knappast vara särskilt beroende av den blivande kraftleveransen till södra
stambanan, då nämligen en under rådande ekonomiska förhållanden inträdd
minskning i den totala kraftförsäljningen tills vidare lärer möjliggöra, att
denna leverans fullgöres från övriga kraftstationer. Med den förskjutning i
arbetsprogrammet för ifrågavarande anläggningsarbete, som redan ägt rum,
torde för övrigt så under alla förhållanden till en början få ske, därest arbetet
ej forceras. Spörsmålet får i stället främst ses ur synpunkten av den sannolika
konjunkturutvecklingen. I detta avseende har vattenfallsstyrelsen framhållit
bland annat, att vid en återhämtning inom näringslivet en rik tillgång
på billig elektrisk kraft säkerligen kommer att bliva ett villkor för svensk
industri att bestå och göra sig gällande. Åtskilligt talar för riktigheten av denna
uppfattning. Lägges därtill, att kraftstationsanläggningen, därest arbetet
ej forceras, kommer att bliva driftfärdig först under år 1935, synes mig an -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

23

ledning icke föreligga att ytterligare uppskjuta påbörjandet av detta företag.

Jag vill därför tillstyrka, att anslagsmedel till detsamma för budgetåret 1932/

1933 äskas hos riksdagen. Vad angår anslagssumman, torde denna för att
arbetet skall kunna drivas rationellt och ekonomiskt icke böra bestämmas till
lägre belopp än det av vattenfallsstyrelsen föreslagna, 2,000,000 kronor.»

Enligt den ursprungligen uppgjorda kostnadsberäkningen skulle till den nya
kraftstationsanläggningen vid Malfors anvisas 1,500,000 kronor för innevarande
budgetår och 2,500,000 kronor för budgetåret 1932/1933. För innevarande
budgetår beviljades emellertid av 1931 års riksdag allenast 1,000,000 kronor,
och enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle för 1932/1933 anvisas
2,000,000 kronor. Detta innebär en sammanlagd anslagsminskning med

1,000,000 kronor. Enligt vad som i statsverkspropositionen meddelas, skulle
man hava att räkna med att anläggningen bliver driftfärdig först omkring
1935.

Även med iakttagande av dessa begränsningar hava de årliga anslagsbeloppen
sa tillmätts, att ett rationellt och ekonomiskt bedrivande av utbyggnadsarbetet
vore möjligt.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förevarande förslag, hemställer utskottet att

riksdagen må till kraftstation vid Malfors för budgetåret
1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

29:o) Kungl. Majit har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till veckoregle-Veckoreglering
av Motala ström för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag ?T

av 300,000 kronor. ftX*

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 53 av åberopade statsrådsprotokollet. [26.]

Åtgärderna för veckoreglering av Motala ström äro uppdelade på två stadier.
Det s. k. första stadiet är av mindre omfattning och avser en variabel
avtappning endast å sträckan mellan Vättern och Boren med återutjämning av
variationerna i Boren. Till vissa av denna reglering föranledda byggnadsarbeten
och upprensningar m. m. har 1921 års riksdag å tilläggsstat för år 1921
samt å riksstaten för år 1922 anvisat tillhopa 700,000 kronor.

Efter förslag av vattenfallsstyrelsen framlades för 1931 års riksdag frågan
örn genomförandet av andra stadiet av Motala ströms veckoreglering. Utförandet
av nämnda andra stadium av regleringen innebär, att den tillgängliga
vattenmängden kommer att kunna på hela sträckan mellan Vättern och Roxen
tillfredsställande varieras med hänsyn till skiftningarna i kraftförbrukningen.

En sådan reglering utgör förutsättning för en fullt rationell kraftuttagning i
statens kraftstationer vid Motala och Malfors och kommer att bliva till nytta
jämväl för de två övriga staten tillhöriga kraftstationerna på sträckan Vättern—Roxen,
nämligen stationerna vid Nykvarn och Näs.

Kostnaderna för genomförandet av veckoregleringens andra stadium hava

Utskottets

yttrande.

24

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Partiell
reglering
ar Siljan.

[27.]

Kraftstation
rid
Sillre.

[28.]

Utskottets

yttrande.

Indals älvens reglerings förening.

[29.]

Anläggningar
vid
Porjus
kraftstation.

[30.]

beräknats till 700,000 kronor. Härav har för budgetåret 1931/1932 anvisats

200,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till veckoreglering av Motala ström för
budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 300,000
kronor, att utgå av lånemedel.

30 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts (punkt 27) framställda förslag
hemställer utskottet,

att riksdagen må till deltagande i partiell reglering av Siljan
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av
24,600 kronor, att utgå av lånemedel.

31 :o) Kungl. Majit har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till kraftstation
vid Sillre för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 900,000
kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 56 och 57 av åberopade statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anläggning, som tillkommit som komplettering av Norrfors
kraftverk, har, med inräknande av kostnaderna för en av 1931 års riksdag godkänd
anordning av ett pumpverk för återfyllning av vattenmagasinet ovanför
kraftverket och insättning av ett andra maskinaggregat m. m., beräknats draga
en kostnad av 2,650,000 kronor, varav 1,750,000 kronor redan anvisats.

Med tillstyrkande att återstående, för kraftstationen vid Sillre erforderliga
anslagsbeloppet, 900,000 kronor, nu anvisas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till kraftstation vid Sillre för budgetåret
1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor, att
utgå av lånemedel.

32 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) hemställer utskottet,

att riksdagen må till insatser i Indalsälvens regleringsförening
u. p. a. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 56,400 kronor, att utgå av lånemedel.

33 :o) Beträffande Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30) örn anslag till en andra
tilloppstunnel vid Porjus kraftstation jämte två i ämnet väckta motioner, den
ena inom första kammaren, nr 267, av herr C. I. Asplund m. fl. och den andra
inom andra kammaren, nr 378, av herrar E. Hage och O. W. Lövgren, kom -

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

25

mer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
velat härmed för riksdagen

anmäla.

34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 3,300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 60—62 av åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Vattenfallsstyrelsens anslagsberäkning för budgetåret 1932/1933 bygger
på ett medelsbehov av 2,300,000 kronor för anläggningar, betingade av södra
stambanans elektrifiering, och 1,200,000 kronor till komplettering på angivet
sätt av distributionsanläggningarna i övrigt.

Då kostnaderna för vissa av de i anslagskalkylen uppräknade anläggningarna
möjligen komma att delvis falla på ett senare budgetår, har styrelsen ansett
sig kunna avstå från att räkna med särskilt belopp för oförutsedda anläggningar.

Vattenfallsstyrelsens anslagsberäkning har i stort sett icke givit mig anledning
till erinran. Med hänsyn till den återhållande verkan, som de tryckta
tiderna torde komma att utöva i fråga örn tillkomsten av nya abonnenter, anser
jag mig emellertid kunna föreslå en begränsning av anslagssumman till enahanda
belopp som det för nu löpande budgetåret utgående, 3,300,000 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer utskottet.

att riksdagen må till distrihutionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1932/1933 anvisa ett reservationsanslag av 3,300,000 kronor,
att utgå av lånemedel.

Stockholm den 2 februari 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,
Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Asplund, Walles,
P. A. Bergström, Carlsson i Gävle och Nylander; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Nilsson i
Bonarp, Bengtsson i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Strindlund, Wigforss, Holmgren,
Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs, Persson i Fritorp och Järte.

Distrihutionsanläggnlngar
m. m.
vid statens
kraftverk.

[31.]

Utskottets

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1981?. 0 sami. 9 höft. (Nr 9.)

3