Statsutskottets utlåtande Nr 86.

1

Nr 86.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1932 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1931 församlade revisorers
berättelse angående verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931.

(lia avd.)

Statsutskottet, till vars förberedande behandling ovannämnda revisionsberättelse
jämte de i anledning därav från vederbörande ämbetsverk och
myndigheter till Kungl. Majit avgivna utlåtanden och förklaringar blivit
hänvisad, får, efter tagen kännedom av dessa handlingar och inhämtande
av de för ärendens utredning i övrigt erforderliga upplysningar,
underställa riksdagens prövning de av revisorerna gjorda framställningar,
som ansetts från utskottets sida påkalla yttrande; kommande utskottet
därvid att följa den ordning, som i revisionsberättelsen blivit iakttagen.

l:o) Under justitiedepartementet, § 3, hava revisorerna till behandling
upptagit frågan örn ersättning till vittnen i brottmål m. m. samt lämnat
en redogörelse för nu gällande ersättningsgrunder. (Del I sid. 6—8.)

Revisorerna hava därefter gjort följande uttalande.

»Såsom av det ovan anförda framgår äro bestämmelserna örn reseersättning
i de fall, örn vilka här är fråga, numera föråldrade. I 1878 års
kungörelse talas endast örn hästskjuts och i 1886 års lag allenast örn hästskjuts,
järnväg och ångbåt. Någon ändring härutinnan med hänsyn till
den utveckling, trafikväsendet sedermera undergått, har icke vidtagits.
Statsverket har härigenom kommit att åsamkas avsevärt större utgifter,
än som varit nödvändigt för täckande av de med resor av ifrågavarande
slag förenade kostnaderna. Revisorerna vilja i detta sammanhang erinra
om att skjutslegan för en häst utgår med synnerligen varierande belopp
inom de olika länen, från 3 kronor per mil till 5 kronor per mil, vartill
kommer avgift för begagnande av åkdon. Lägsta automobiltaxan i samtliga
län åter utgör 4 kronor per mil och avgiften för omnibus utgår i regel
med 75 öre ä 1 krona per mil.

Det synes revisorerna vara nödvändigt, att föreskrifterna örn ersättning
för nu ifrågavarande resor bringas i bättre överensstämmelse med
allmänna resereglementets bestämmelser örn resekostnadsersättning. Enligt
revisorernas mening torde härvid med hänsyn till resornas ändamål

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. U6 höft. (Nr 8G.) 1

Ersättning
till vittnen i
brottmål rrv m.

2

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

och beskaffenhet ersättning böra utgå allenast för de verkliga resekostnaderna
och endast för det billigaste färdsätt, som för åstadkommande
av minsta sammanlagda rese- och traktamentskostnad kan komma till
användning.»

Utskottets Det av revisorerna berörda spörsmålet har upptagits av Kungl. Majit,
yttrande. som j propositionen nr 9 till innevarande riksdag framlagt förslag till
»Lag örn ändrad lydelse av 1 § lagen den 4 juni 1886 (nr 44 s. 1) angående
ersättning av allmänna medel till vittnen i brottmål».

Kungl. Majlis proposition har numera av riksdagen bifallits (jfr första
lagutskottets utlåtande nr 4); varom utskottet velat här

erinra.

Marinförvalt- 2:o) Under försvarsdepartementet, § 6, hava revisorerna meddelat uppnXnförin
b°k'' g^ter rörande vissa i marinförvaltningens huvudbok uppförda fondtitönn9''
lars behållningar respektive brister vid utgången av budgetåren 1928/1929,
1929/1930 och 1930/1931. (Del I sid. 11—14.)

Därefter hava revisorerna anfort följande.

»I riksdagens skrivelse den 28 maj 1927 anförde riksdagen, med anledning
av en av riksdagens revisorer framställd anmärkning beträffande
bokföringen av vissa utgifter hos marinförvaltningen, följande:

Riksdagen ansluter sig till vad revisorerna anfört rörande olämpligheten
av att vid marinens medelsbokföring riksstatsmedel redovisas såsom
fonder och alltså undandragas den allmänna budgetredovisningen.
Enligt riksdagens mening bör en omläggning av marinens bokföring ske
på sådant sätt, att densamma kommer att närmare ansluta sig till det vid
arméförvaltningen för närvarande i berörda hänseende tillämpade redovisningssättet.
Med hänsyn till vikten av att en omläggning av marinens
medelsbokföring snarast möjligt kommer till stånd, har riksdagen ansett
sig böra hos Eders Kungl. Majit göra framställning örn vidtagande av
för sådant ändamål erforderliga åtgärder.

Riksdagen får alltså anhålla, att Eders Kungl. Majit måtte beträffande
marinförvaltningens medelsbokföring vidtaga sådana åtgärder, att samtliga
av marinförvaltningen disponerade riksstatsmedel komma att upptagas
i budgetredovisningen samt att det nu tillämpade förfaringssättet
med uppläggande av särskilda fondtitlar för redovisningen av dylika
medel för framtiden upphör.

Sedermera har riksdagen i skrivelse den 16 maj 1929 (nr 175), med föranledande
av riksdagens revisorers anmärkningar å vissa förhållanden
vid repslagarverkstaden i Karlskrona, anfört, bland annat följande:

Riksdagen vill erinra örn att 1927 års riksdag hos Eders Kungl. Majit
anhållit, att sådana åtgärder beträffande marinförvaltningens medelsbokföring
måtte vidtagas, att samtliga av marinförvaltningen disponerade
riksstatsmedel komme att upptagas i budgetredovisningen samt att det
tillämpade förfaringssättet med uppläggande av särskilda fondtitlar för
dylika medel för framtiden upphörde.»

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

3

I denna fråga hava revisorerna slutligen gjort följande uttalande.

»Såsom av sammanställningen framgår har någon väsentlig minskning
av de i sammanställningen ingående titlarnas behållningar icke förekommit
under de tre senaste budgetåren, även örn man tager i betraktande,
att de huvudsakliga tillgångarna för Stockholms varvs byggnadsfond
den 30 juni 1929 icke redovisats i huvudboken och följaktligen icke ingå
i sammanställningen, i vad den avser sistnämnda år.

Ovannämnda titlar äro uppenbarligen av statsmedels karaktär. De å
titlarna förefintliga behållningarna och bristerna böra följaktligen tillföras
respektive ersättas från vederbörliga anslag. Det förfaringssätt,
som marinförvaltningen i strid med riksdagens uttalade åsikt alltjämt
tillämpar, innebär i själva verket, att marinförvaltningen vid sidan av
de av statsmakterna i vanlig ordning för sjöförsvaret beviljade medlen
förfogar över en särskild budget av betydande storlek, vilken genom den
nu påtalade anordningen undandrages den sedvanliga budgetgranskningen.
Detta innebär enligt revisorernas mening ett allvarligt missförhållande,
och revisorerna måste beteckna det såsom synnerligen anmärkningsvärt,
att berörda redovisningssystem, trots de påpekapden, som
gjorts, alltjämt av marinförvaltningen upprätthålles.»

Förklaring har avgivits av marinförvaltningen (Del III sid. 6—14), som
efter att hava lämnat en redogörelse för fondtitlarna och hittills vidtagna
åtgärder för omläggning av bokföringen inom ämbetsverket, yttrat
följande.

Av vad ovan anförts framgår:

att marinförvaltningen redan vidtagit omfattande åtgärder för att fondtitlarna
i största möjliga utsträckning skulle bringas under budgetredovisning
eller eljest upphöra,

att i anledning härav ett betydande antal titlar redan omlagts eller
upphört,

att fonden för krigsfartygs byggande och Stockholms varvs byggnadsfond
böra, så länge icke riksdagen fattat beslut örn dessa fonders tagande
i anspråk, kvarstå och redovisas såsom fondmedel, varvid dock bör anmärkas,
att marinförvaltningen hemställt örn nådigt förslag till riksdagen,
att fonden för krigsfartygs byggande skulle få för i hemställan angivet
ändamål användas,

att fonden för hyror och arrendemedel, som står till Kungl. Maj:ts disposition,
synts böra, så länge medel därå förefinnas, redovisas såsom
fondmedel,

att titeln »Sjökrigsskolan, terminsavgifter» torde komma att upphöra
därigenom, att fondens medel tagas i anspråk för annat ändamål,

att övriga tre under gruppen egentliga fonder och diversemedel angivna
titlar synas sakna större intresse ur nu förevarande synpunkt men i allt
fall äro föremål för marinförvaltningens vidare behandling,

att förslag till Kungl. Majit redan tidigare avgivits beträffande omläggningen
av titlarna för marinens självförsörjande inrättningar,

att beträffande förrådstitlarna ingående undersökningar verkställts rörande
såväl behållningarnas behövlighet som den ändamålsenligaste ordningen
och sättet för omläggningen av kontantredovisningen vid förråden
i syfte att förrådsbehållningarna skulle bliva på lämpligt sätt budgetredovisade,
samt

4

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

att således hela området för fondförvaltningen varit föremål för behandling
i olika avseenden, möjliggörande att marinförvaltningen, i den mån
så ej redan skett, under innevarande budgetår skall kunna meddela de
beslut eller avgiva de underdåniga förslag, som erfordras för åvägabringande
av ett slutligt oell tillfredsställande ordnande av ifrågavarande
spörsmål.

Marinförvaltningen vill icke underlåta framhålla, att det före den 1
juli 1931 gällande reglementet för marinen i viss mån bundit ämbetsverkets
handlingsfrihet, när det gällt meddelande av redovisningsföreskrifter
för underlydande myndigheter, samt att ämbetsverket för erhållande
av friare bänder i detta avseende ansett sig böra avvakta utfärdandet av
nytt reglemente. Sådant bar också under år 1931 utfärdats och börjat tilllämpas
från och med den 1 juli 1931 utom beträffande sjötjänstgöringen,
där tillämpningen tagit sin början från och med den 1 november samma
år. Enligt detta reglemente äger marinförvaltningen — till skillnad från
vad som tidigare varit fallet —- besluta i frågor rörande underlydande
förvaltningars bokföring och redovisning. Inom ämbetsverket pågår också
utarbetandet av de föreskrifter rörande bokföring och redovisning, som
såväl på ferund av fondernas omläggning som av andra anledningar äro
erforderliga.

utskottets Utskottet anser sig böra bestämt hävda den meningen, att den redan
yttrande. av 1927 ars riksdag begärda omläggningen av marinförvaltningens bokföring
snarast möjligt bör genomföras. Utskottet bar emellertid erfarit,
att åtgärder inom försvarsdepartementet äro under övervägande, vilka
skulle möjliggöra en omläggning av marinförvaltningens bokföring redan
från och med ingången av budgetåret 1932/1933.

Vad beträffar Stockholms varvs byggnadsfond, är utskottet av den uppfattningen,
att fonden, vilken delvis är placerad i obligationer, bör, i likhet
med vad fallet är rörande lantförsvarets fond för byggnader och
andra försvarsändamål, förvaltas av statskontoret. Utskottet förutsätter,
att Kungl. Maj:t i samband med omläggningen av marinförvaltningens
bokföring jämväl vidtager åtgärder i angivet syfte.

Ehuru utskottet icke funnit nödvändigt att nu påkalla någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida, har utskottet dock med hänsyn till
ärendets vikt velat vad sålunda förekommit för riksdagen

omförmäla.

Viss av
flottans varv
i Stockholm
verkställd
upphandling
av gjutgods.

3:o) Under försvarsdepartementet, § 7, hava revisorerna redogjort för
en vid flottans varv i Stockholm verkställd upphandling av gjutgods.
(Del I sid. 15—18.)

Till denna redogörelse hava revisorerna anknutit följande uttalande.

»Vid den första gjutningen av ovan ombandlade gjutgods enligt ritning
M. 936 har orätt modell tillhandahållits leverantören, varför en omgjutning
blivit nödvändig, som medfört ökade kostnader för statsverket. Enligt
de åberopade handlingarna i ärendet skulle båda de beställda varu -

Statsutskottets utlåtande Nr 86. 5

partierna hava blivit levererade, besiktigade och godkända och båda partierna
hava kvitterats av varvets uppbördsman, men i sjalva verket har
det första partiet, enligt vad leverantören själv meddelat, aldrig ens avsänts
av denne. Vad sålunda förekommit beträffande redovisningen av
berörda leveranser måste enligt revisorernas mening betecknas såsom
synnerligen anmärkningsvärt och synes giva anledning till en närmare
undersökning angående beskaffenheten av deli kontroll, som utövas pa
hithörande område.*

Förklaring har avgivits av marinförvaltningen. (Del III sid. 14 och 15.)

Då av den lämnade förklaringen framgår, att vad som förekommit vid
nämnda upphandling numera hänskjutits till prövning av krigsrätt, har
utskottet allenast velat vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

4: o) Under försvarsdepartementet, § 9, hava revisorerna meddelat, att ^ vissa
de företagit en granskning av räkenskaperna för flottans stationer (Del dyrtidstiuä(jg

I sid 21) åt befattnings Efter

att hava redogjort för resultatet av denna granskning hava revi- sjofZsvalet
sorerna anfört följande: avförda kost nåder

m, m.

»Revisorerna finna det anmärkningsvärt, att dyrtidstillägg å kostnader
som påvila reservationsanslaget till sjukvård för marinen, utbetalats
från förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid skolorsvaret.
Genom berörda åtgärd hava utgifter, vilka rätteligen bort belasta
ett begränsat anslag, i stället kommit att åvila ett förslagsanslag.

Då personal, tillhörande försvarsväsendet, är underkastad tor beiattnin"stiavare
vid nyreglerade verk gällande avlöningsbestämmelserna,
måste det vidare anses anmärkningsvärt, att dyrtidstillägget åt föreståndaren
för flottans tandklinik i Karlskrona utbetalts efter de for oreglerade
verk gällande grunderna.»

Förklaring har avgivits av marinförvaltningen (Del III sid. 15—16),
som bifogat yttranden från vissa underlydande myndigheter.

Under försvarsdepartementet, § 10, hava revisorerna vidare behandlat
en med ovan nämnda spörsmål i viss mån sammanhängande fråga angående
utbetalta dyrtidstillägg till viss personal vid flottans sjukhus i
Karlskrona.

Revisorerna hava funnit anmärkningsvärt, att till personal, sorn uppburit
avlöning från anslagsposten till avlöning till övrig icke-ordinarie
personal, utbetalats dyrtidstillägg efter andra grunder än de av Kungl.

Majit och riksdagen fastställda.

Förklaring har avgivits av marinförvaltningen (Del lil sid. 16), som
även i detta fall bifogat yttranden från vissa underlydande myndigheter.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

utskottets Utskottet, som helt ansluter sig till vad revisorerna uttalat under §§ 9
yttrande. och anser sjg kunna förutsätta, att rättelser komma att vidtagas i anmärkta
förhållanden. Utskottet har därför icke funnit sig böra påkalla
någon åtgärd från riksdagens sida, utan har allenast velat vad i ärendena
förekommit för riksdagen

omförmäla.

Vissa för- 5:o) Under socialdepartementet, § 12, hava revisorerna framställt an^atensljuk.
märkningar beträffande vissa förhållanden vid S:ta Maria sjukhus i Hälhus.
singberg (Del I sid. 25—29).

Revisorerna hava funnit, att den utredning, som föregått sjukhusets
uppförande, varit i vissa delar otillfredsställande. I flera avseenden hade
anordningarna icke varit grundligt genomtänkta, och tillbörlig hänsyn
hade icke alltid tagits till de lokala förhållandena.

Förklaring har avgivits av medicinalstyrelsen (Del III sid. 26—49).

Under socialdepartementet, §§ 13—16, hava revisorerna vidare behandlat
med ovan nämnda spörsmål i viss mån sammanhängande frågor.

Under § 13 hava revisorerna sålunda framhållit önskvärdheten av att
bagerirörelse anordnades vid S:ta Maria sjukhus, varigenom de för sådant
ändamål inrättade lokalerna skulle komma till avsedd användning
(Del I sid. 29 och 30).

Förklaring har avgivits av medicinalstyrelsen (Del III sid. 50—52).

Under § 14 hava revisorerna meddelat, att de funnit kostnaderna för
bageridriften vid Ulleråkers sjukhus förhållandevis höga och ifrågasatt,
huruvida icke åtgärder borde vidtagas i syfte att rörelsen bomme att
lämna ett bättre ekonomiskt resultat (Del I sid. 30 och 31).

Förklaring har avgivits av medicinalstyrelsen (Del III sid. 53 och 54),
som bifogat tjänstememorial från sysslomannen vid nämnda sjukhus.

Under § 15 hava revisorerna vidare framställt anmärkning mot en av
medicinalstyrelsen vidtagen åtgärd att, i strid mot ett av riksdagen godkänt
byggnadsprogram och utan att avvakta byggnadsstyrelsens yttrande,
låta anordna värmeledning i vissa bostadshus för gift personal vid
Källshagens sjukhus i Vänersborg. Det hade, framhålla revisorerna, varit
medicinalstyrelsens skyldighet att, därest nämnda arbetens utförande
varit erforderligt, hos Kungl. Majit göra framställning örn anvisande av
för ändamålet behövliga medel (Del I sid. 31—34).

Förklaring har avgivits av medicinalstyrelsen (Del III sid. 56 och 57).

Under § 16 hava revisorerna slutligen framställt vissa erinringar mot
ett av direktionerna för Salberga sjukhus i Sala och Västra Marks sjukhus
i Örebro tillämpat förfaringssätt vid upphandling av eldsläckningsapparater
för nämnda sjukhus (Del I sid. 34 och 35).

Förklaring har avgivits av medicinalstyrelsen (Del III sid. 58—60), som
bifogat yttranden från direktionerna för ifrågavarande sjukhus.

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

7

Vad till en början beträffar den av revisorerna under § 12 framställda utskottets
anmärkningen angående S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg, har ut- yttrande.
skottet icke kunnat finna den av medicinalstyrelsen avgivna förklaringen
fullt tillfredsställande. Utskottet har i likhet med revisorerna kommit
till den uppfattningen, att nämnda sjukhus icke blivit på ett ändamålsenligt
sätt planlagt, varav följden blivit att onödiga kostnader drabbat
statsverket.

Även beträffande de av revisorerna under §§ 13—16 anmärkta förhållanden
ansluter sig utskottet till den uppfattning, varåt revisorerna under
angivna paragrafer givit uttryck.

Utskottet, som emellertid icke funnit sig böra påkalla några åtgärder i
dessa frågor från riksdagens sida, har allenast velat vad sålunda förekommit
för riksdagen

omförmäla.

6:o) Under socialdepartementet, § 19, hava revisorerna upptagit till behandling
frågan örn arvoden vid exekutiva auktioner å fast egendom auktioner d
(Del I sid. 40—45). tast egendom.

Efter att hava lämnat en redogörelse för senaste löneregleringar för
befattningshavare vid länsstyrelserna och bestämmelserna örn arvode för
exekutiva auktioner m. m. hava revisorerna meddelat uppgifter rörande
nu vid de särskilda länen tillämpat förfaringssätt vid hållandet av dylika
auktioner och ersättning härför.

Revisorerna hava därefter anfört följande.

»Den ovan lämnade redogörelsen synes giva vid handen, att inom vissa
län exekutiva auktioner hållits å annan plats än landskansliet i större
utsträckning, än vad som av förhållandena varit påkallat. Visserligen
äger, såsom förut framhållits, gäldenär bestämma örn exekutiv auktion
skall hållas å landskansliet eller å tingsställe i orten, men när exempelvis
i ett så vidsträckt län som Norrbottens nära nog samtliga försäljningar
av ifrågavarande slag kunnat försiggå a landskansliet, synes det
svårt att förklara, varför ej samma förhållande skulle kunna råda i
Malmöhus län. Några sakliga skäl för att, såsom skett i Stockholms och
Malmöhus län, förlägga auktionen till tingshuset i residensstaden i stället
för till landskansliet torde näppeligen kunna åberopas. På grund av
denna anordning har emellertid vederbörande tjänsteman gottgjort sig
arvode för förrättningen.

Såsom förut omtalats hava i de fall, befattningshavare vid länsstyrelser
förrättat exekutiv auktion på annan plats lin å landskansliet, de ansett
sig berättigade uppbära auktionsprovision. Såvitt revisorerna kunna
finna står detta icke i överensstämmelse med det ovan åberopade
stadgandet i gällande avlöningsreglemente. Meningen med berörda stadgande
var uppenbarligen, att alla slag av sportler eller extra inkomster,
som härflöte av tjänsten eller av därmed sammanhängande bestyr, skulle
bortfalla. Särskilt anmärkningsvärt förefaller det, att, såsom i ett fall
skett, en landssekreterare, vilken uppbär ersättning för mistade sportler,
därjämte tillgodogör sig auktionsarvode.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Därest tillä vent yrs författningens innebörd i nu förevarande avseende
skulle anses oklar, synes det revisorerna nödvändigt, att denna oklarhet
snarast möjligt undanröjes, pa det att för framtiden auktionsarvoden icke
må utgå till länsstyrelsernas tjänstemän.

Slutligen vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida icke i sådana fall, då
exekutiva auktioner — vare sig på begäran av gäldenär eller eljest —
skola hållas å annan plats än landskansliet, såsom auktionsförrättare
företrädesvis böra förordnas länsstyrelsens egna befattningshavare.»

Yttrande i ärendet har avgivits av allmänna civilförvaltningens lönenämnd,
som bland annat anfört följande (Del III sid. 72—74).

»Av den utav riksdagens revisorer verkställda utredningen rörande de
år 1930 inom olika län hållna exekutiva auktionerna å fast egendom framgår,
att i de fall, sådan auktion hållits utom landskansliet och tjänsteman
hos länsstyrelse förordnats att förrätta auktionen, vederbörande
befattningshavare uppburit arvode för förrättningen. Revisorerna hava
nu ifrågasatt riktigheten av detta förfaringssätt och därvid åberopat 36 §
* gällande avlöningsreglemente för allmänna civilförvaltningen ävensom
vissa av Kungl. Majit i cirkulär den 31 juli 1925 för länsstyrelsernas befattningshavare
utfärdade bestämmelser.

Vad till en början angår den landssekreterare tidigare tillkommande
rätten till arvode för exekutiv försäljning av utmätt fastighet, i det fall
att försäljningen ägde rum å landskansliet, synes det nämnden uppenbart,
att då denna sportelinkomst var förenad med tjänsten såsom sådan, landssekreterare
numera icke kan anses berättigad till dylikt arvode. Ej heller
torde i gällande författningar kunna hämtas något stöd för att medgiva
landssekreterare nu ifrågavarande ersättning för det fall, att denne
utanför landskansliet verkställer förrättning, varom här är fråga.

Däremot synes det nämnden vara tvivelaktigt, huruvida jämväl annan
befattningshavare vid länsstyrelse, vilken förordnas att förrätta auktioner
av nu ifrågavarande slag, kan på grund av gällande avlöningsbestämmelser
anses utesluten från rätten till auktionsarvode. Visserligen äga
de åberopade bestämmelserna i avlöningsreglementet och i förenämnda
cirkulär alltjämt tillämpning å de vid länsstyrelserna anställda befattningshavare,
som tillhöra nu gällande lönestat. Men å andra sidan synes
det gentemot aen av revisorerna hävdade uppfattningen kunna anföras,
att förordnande som auktionsförrättare icke är att betrakta såsom ett
med en viss tjänst lörenat uppdrag och att följaktligen inkomst av dylikt
uppdiag icke kail vara att hänföra till sportler i egentlig mening.
Det må erinras, att även sedan den nya löneregleringen utsträckts tili
att omfatta länsstyrelsernas befattningshavare, tjänstemän hos länsstyrelse
allmänt ansetts berättigade till särskild ersättning för fullgörande
av uppdrag såsom protokollförare i beskattningsnämnd, uppdrag som ur
de synpunkter, varom här är fråga, kunna anses i viss mån jämförliga
med nu ifrågavarande bestyr.

I detta sammanhang torde få bringas i erinran, att enligt vad för lönenämnden
är känt förutvarande landssekreteraren i Jönköpings län J. W.
Spens på anmodan från socialdepartementet till departementet den 16
juni 1928 avgivit yttrande jämte förslag till kungörelse angående ersättning
åt landsstatstjänsteman, som utanför landskansliet förrättar exekutiv
försäljning av fast egendom på landet, vilket yttrande sedermera varit
utremitterat till länsstyrelserna för utlåtande. Några nya bestämmelser

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

9

på området hava visserligen icke framgått såsom resultat av detta förslag,
men såväl det meddelade uppdraget som ock berörda förslag måste
anses förutsätta, att den länsstyrelsernas tjänstemän tidigare tillkommande
rätten till auktionsarvode icke blivit upphävd genom de nya lönebestämmelser,
som blevo å dem gällande vid genomförande av 1925 års
lönereglering för länsstyrelserna.

Emellertid synes det nämnden, att den oklarhet i bestämmelserna, som
uppenbarligen är rådande i fråga örn rätt för länsstyrelsernas befattningshavare
att vid förordnande att förrätta auktion å utmätt fast egendom
tillgodonjuta eljest stadgad ersättning, påkallar förtydligande föreskrifter
på området, något som även framhållits av flera länsstyrelser.
Förslag till ändrade bestämmelser rörande ersättning för auktion å utmätt
fastighet å landet och i stad, där länsstyrelse är överexekutor, har
visserligen framlagts i det betänkande rörande fögderiförvaltningens lönereglering,
som den 11 juli 1931 avgivits av 1928 års lönekommitté. Det
synes dock nämnden föreligga skäl för Kungl. Majit att låta verkställa
en närmare utredning, huruvida icke statsverket borde helt och hållet
övertaga bestyret med förrättande av sådana auktioner mot det att det
för auktionens förrättande utgående arvodet helt tillfölle statsverket.
Vid tillämpning av en sådan anordning skulle givetvis uppdrag att förrätta
här avsedda auktioner ingå i befattningshavarnas allmänna tjänsteåligganden.
»

Därjämte hava förklaringar avgivits av samtliga länsstyrelser (Del III,
sid. 74—114).

Vad i ärendet förekommit synes utskottet giva vid handen, att den strävan
att förlägga de exekutiva auktionerna till landskansliet, som tidigare,
då arvodet för auktionen tillföll vederbörande landssekreterare,
gjort sig gällande, icke förefinnes numera, då arvodet redovisas till statsverket.
Beträffande de fall, då auktionen förrättas å annan plats än landskansliet,
lärer det, på sätt civilförvaltningens lönenämnd uttalat, vara
klart, att, örn landssekreteraren är auktionsförrättare, han ej heller i detta
fall äger uppbära arvode härför. Huruvida jämväl annan befattningshavare
vid länsstyrelsen som förordnas till förrättningsman är lagligen förhindrad
tillgodogöra sig arvode, måste däremot av skäl, som lönenämnden
anfört, anses mera tvivelaktigt. Nu gällande bestämmelser i ämnet kunna
icke anses fullt tydliga och föreskrifterna synas tillämpas olika av de
särskilda länsstyrelserna. På grund härav synes, såsom lönenämnden
framhållit, cn utredning i frågan önskvärd. Denna utredning torde närmast
böra taga sikte på, huruvida icke här avsedda auktioner böra förrättas
av vederbörande befattningshavare såsom ett allmänt tjänsteåliggande.

Dock torde redan nu bestämmelse böra meddelas, att, då tingsställe är
beläget i eller i omedelbar närhet av vederbörande residensstad, där utlyst
auktion skall hållas av befattningshavare hos länsstyrelsen utan särskild
ersättning och arvodet för auktionen ingå till statsverket. Den ti 11 -lämpning av hithörande bestämmelser, som skott vid några länsstyrelser,

Utskottets

yttrande.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Ersättning
till tillförordnade
häradsskrivare.

då arvode utgått för i residensstaden hållen auktion, som förrättats utanför
landskansliet, synes nämligen utskottet innebära ett kringgående av
gällande föreskrifter. I sistnämnda hänseende finner sig utskottet därför
böra föreslå, att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller örn omedelbart utfärdande
av föreskrift därom, att arvodet för sådan auktion skall ingå till
statsverket.

Utskottet bär slutligen funnit sig böra framhålla det anmärkningsvärda
i att en landsfogde förordnats att förrätta exekutiva auktioner samtidigt
som han efter framställning från länsstyrelsen måst erhålla särskilt arbetsbiträde
för att kunna fullgöra sina instruktionsenliga skyldigheter.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

a) att Kungl. Majit ville taga under övervägande,
huruvida icke bestämmelse borde utfärdas därom, att
det skall åligga befattningshavare vid länsstyrelserna
att utan särskild gottgörelse förrätta exekutiv auktion
å fast egendom, då sådan auktion hålles vid tingsställe
beläget i eller i omedelbar närhet av residensstaden;

b) att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning
i övrigt beträffande ordnandet av exekutiva auktioner
å fast egendom samt uppbärandet av gottgörelsen
härför.

7:o) Under socialdepartementet, § 20, hava revisorerna upptagit till behandling
frågan angående vissa häradsskrivare tillkommande extra inkomster
i tjänsten (Del I, sid. 45—49).

Revisorerna hava inledningsvis lämnat följande redogörelse!

»Vid 1917 års omorganisation av fögderiförvaltningen fastställdes häradsskrivares
avlöning till lön 2,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,000
kronor samt förvaltningsbidrag med 150 kronor för varje påbörjat 5,000-tal av folkmängden i fögderiet, ävensom två ålderstillägg, varje om 500
kronor, att åtnjutas efter 5 respektive 10 års tjänstgöring. Häradsskrivarna
i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län
åtnjuta dessutom ortstillägg örn 200 kronor. Utöver nämnda i stat fastställda
avlöningsförmåner utgår till häradsskrivare tillfällig löneförbättring
med 850 kronor, därav 550 kronor lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar,
ävensom dyrtidstillägg efter för icke nyreglerade verk gällande
grunder. Med tillämpning av det för år 1931 gällande procenttalet för
dyrtidstillägg samt med utgångspunkt från att förvaltningsbidraget i medeltal
utgör 1,157 kronor uppgår den sammanlagda begynnelseavlöningen
för häradsskrivare till 7,289 kronor.

Vidare äger häradsskrivare uppbära vissa sportler, såsom provision för
debitering av landstingsmedel, vägskatt och vissa försäkringsavgifter, debetsedellösen,
ersättning för upprättande av röstlängder, pensionsförteck -

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

11

ningar, arbetsgivarförteckningar och vägfyrktalslängder m. m. saint expeditionslösen
ävensom för upprättande av avskrifter av taxeringslängder.

Enligt vad som framgår av 1924 års uppbördssakkunnigas den 30 juni
1929 avgivna betänkande (sid. 117) utgjorde häradsskrivarnas nämnda
sportelinkomster under åren 1923—1925 i medeltal 12,870 kronor. Då häradsskrivarna
därjämte uppbära ersättning för taxeringsuppdrag, vilken
för nämnda tid beräknats till i medeltal 1,471 kronor per år, uppgick sålunda
den sammanlagda medelinkomsten av extra inkomster i tjänsten och
taxeringsuppdrag till 14,341 kronor. Utgifterna för tjänstebiträden, expenser
och expeditionsrum lii. m. för samma tid utgjorde i medeltal för
varje häradsskrivare 7,838 kronor (5,859 + 1,979). Endast i ett fall förslogo
icke de extra inkomsterna i tjänsten till täckande av utgifter och
beräknade kostnader för tjänsten. Lade man i detta fall till arvodet för
taxeringsuppdrag, uppstode dock ett överskott även här. Enligt de sakkunnigas
utredning hade sålunda icke i något fögderi uppstått underskott,
och överskotten hade fördelat sig på följande sätt:

för 1 häradsskrivare .......... högst 1,000 kronor

» 3 » .......... 1,001— 2.000 »

» 6 » .......... 2,001— 3,000 »

»10 » .......... 3,001— 4,000 »

»14 » .......... 4,001— 5,000 »

»16 » .......... 5,001— 6,000 »

»21 » .......... 6,001— 7,000 »

»13 » .......... 7,001— 8,000 »

»13 » .......... 8,001— 9,000 »

» 7 » .......... 9,001—10,000 »

» 5 » 10,001—11,000 »

» 4 » 11,001—12,000 »

» 3 » .......... över 12,000 »

Till jämförelse torde böra framhållas att den av 1909 års kommitté för
omorganisation av fögderiförvaltningen gjorda utredningen i nämnda
hänseende (betänkande den 27 augusti 1912, sid. 159) gav vid handen, att
för 15 häradsskrivare de extra inkomsterna för år 1909, i vilka dock ej
ingingo ersättning för taxeringsuppdrag, upprättande av röstlängder, pensionsförteckningar
och arbetsgivarförteckningar, icke räckt till täckande
av de med tjänsten förenade utgifterna, under det att för 103 häradsskrivare
överskott uppstått och att detta utgjort

för 33 häradsskrivare ............ högst 500 kronor

» 28 » 501—1,000 »

» 22 » 1,001—1,500 »

» 10 » 1,501—2,000 »

» 7 » 2,001—3,000 »

» 3 » ..........mera än 3,000 »

Den behållna inkomsten av extra inkomster i tjänsten och taxeringsuppdrag
för åren 1923—1925 uppgick således enligt 1924 års uppbördssakkunnigas
ovanberörda utredning i medeltal till 6,503 kronor. Därest
till nämnda belopp 6,503 kronor lägges liäradsskrivares begynnelseavlöning,
beräknad på sätt nyss nämnts, skulle den sammanlagda inkomsten
— däri icke inräknat eventuellt ålderstillägg och ortstillägg — uppgå
till i medeltal 13,792 kronor.

12

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

I anledning av ifrågasatt omorganisation av fögderiförvaltningarna
förordnades genom kungl, cirkuläret den 30 november 1923 att, då ledighet
uppstod å häradsskrivartjänst, finge, intill dess annorledes förordnades,
åtgärd för tjänstens återbesättande icke vidtagas utan särskild
föreskrift av Kungl. Majit. Efter utfärdandet av nämnda cirkulär har
ledig häradsskrivartjänst icke besatts med ordinarie innehavare. Till
den som förordnades uppehålla ledig häradsskrivartjänst utgick samtliga
med den lediga tjänsten förenade löneförmåner med undantag av
ett belopp, motsvarande vad ordinarie innehavare av tjänsten skulle hava
att erlägga såsom avgift för egen pensionering (s. k. full lön). Genom
kungl, cirkuläret den 15 maj 1931 upphävdes nämnda cirkulär av den 30
november 1923 och förordnades för tillämpning tills vidare och intill dess
annorlunda föreskreves, att, då ledighet uppstode å häradsskrivartjänst,
länsstyrelsen skulle kungöra befattningen till ansökan ledig och därvid
tillkännagiva, att befattningen bomme att tillsättas endast medelst förordnande
tills vidare, med rättighet för den till häradsskrivartjänstens
bestridande förordnade att uppbära de med tjänsten förenade löneförmånerna
med undantag av ett belopp, motsvarande vad ordinarie innehavare
av tjänsten skulle hava att erlägga för egen pensionering. Enligt denna
föreskrift äga de tillförordnade häradsskrivarna att uppbära jämväl de
med tjänsten förenade sportelinkomsterna.

Av de i staten för fögderiförvaltningarna upptagna 119 häradsskrivartjänsterna
uppehöllos den 1 januari 1931 icke mindre än 42 på förordnande.

I sitt den 30 juni 1929 avgivna betänkande angående åtgärder för åvägabringande
av en rationell skatteuppbörd hava 1924 års uppbördssakkunniga
bland annat föreslagit, att uppbördsmyndighet, vilken jämväl
skulle ombesörja debiteringen, skulle vara i Stockholm Överståthållarämbetet
för uppbördsärenden, i Göteborg och Malmö magistrateu genom
en under magistraten lydande uppbördsförvaltning samt i länen i övrigt
länsstyrelsen genom en inom landskontoret inrättad uppbördsavdelning.
De sakkunniga hava härvid utgått från att de nuvarande ordinarie häradsskrivarna,
vilka vid den nya organisationens genomförande icke uppnått
60 års ålder skulle överflyttas å sådan tjänst inom den nya organisationen,
som kunde anses närmast motsvara häradsskrivartjänst, d. v. s.
aktuarie- eller häradsskrivartjänst. Ordinarie häradsskrivare, som uppnått
60 år, skulle överföras till indragningsstat. Nämnda befattningar
inom den nya organisationen skulle placeras i lönegrad B 22, i vilken
lönegrad begynnelselönen å D-ort är 6,168 kronor. Med tillämpning av
det för år 1931 gällande procenttalet för dyrtidstillägget skulle sammanlagda
begynnelseavlöningen uppgå till 6,908 kronor. Häradsskrivarna
förut tillkommande extra inkomster i tjänsten skulle i mån de icke upphörde
ingå till statsverket.

Ehuru någon ovillkorlig rätt icke förelåge för ordinarie häradsskrivare
att efter förflyttning till någon av de nya tjänsterna åtnjuta ersättning
för mistade sportler å förut innehavd tjänst syntes emellertid de sakkunniga
billighetsskäl tala för att en viss ersättning beredes häradsskrivarna
i likhet med vad som ägde rum beträffande ordinarie landssekreterare
och landskamrerare vid genomförande av 1925 års lönereglering för länsstyrelserna,
och föreslogo de sakkunniga i sådant avseende ett personligt
lönetillägg å högst 5,400 kronor för år, beräknat enligt de grunder som
gälla för sådant lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare, med

Statsutskottets utlåtande Nr 8(1.

13

iakttagande att det personliga lönetillägget skulle nedskrivas med V» för
varje år, så att lönetillägget skulle vara avskrivet efter 9 år. Däremot
skulle befattningshavare förordnad å vakant häradsskrivartjänst vid
eventuellt överförande å den nya lönestaten icke komma i åtnjutande av
dylikt lönetillägg.

I förevarande sammanhang ina erinras örn att Kungl. Majit den 14 juni
1928 — i enlighet med ett av föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet
över finansärenden för berörda dag gjort uttalande — angivit
vissa riktlinjer vid vikariat å befattning, beträffande vilken något
av följande avlöningsreglementen äger tillämpning, nämligen reglementet
den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, reglementet
den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, reglementet den 20 juni
1920 (nr 493) för tjänstemän vid domänverket samt reglementet den 9
juni 1922 (nr 379) för befattningshavare vid lots- och fyrstaten. Såsom
en förutsättning för den högre vikariatsersättningen (s. k. full lön) skulle
enligt nyssnämnda uttalande gälla bland annat, att förordnandet beräknades
komma att fortfara en mera avsevärd tid framåt. I enlighet härmed
skulle dylik ersättning icke utgå i fall, då fråga örn den framtida
organisationen av ett ämbetsverk kunde förväntas komma att inom jämförelsevis
kort tid underställas Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning,
liksom ej heller då det kunde anses sannolikt, att viss befattning bomme
att vid granskning av vederbörande verks organisation eller eljest nedflyttas
i lönehänseende eller indragas.»

Revisorerna hava härefter gjort följande allmänna uttalande:

»Vid de under de senaste årtiondena före det nya lönesystemets tillämpning
företagna löneregleringarna för tjänstemän, som dittills uppburit
sportler, har man såsom regel, för den händelse sportlerna icke indragits
till statsverket eller fått bortfalla, i de nya avlöningsvillkoren inryckt
bestämmelse, att tjänstemännen skola vara skyldiga att underkasta sig
minskning eller upphörande av sportelinkomsterna. Sådan bestämmelse
meddelas ock, då nu gällande lönereglering för häradsskrivare år 1917
beslutades.

I samband med det nya lönesystemets genomförande blevo tidigare förekommande
sportler fråntagna tjänstemännen. Det ligger i sakens natur,
att häradsskrivarna eller de tjänstemän, som vid en omorganisation
av fögderiförvaltningen komma att ersätta nämnda tjänstemän, vid en
blivande lönereglering komma att få vidkännas en indragning av sportelinkomsterna.
Det torde därför kunna ifrågasättas, huruvida icke skäl
föreligga att redan nu en reducering av sportelinkomsterna kommer till
stånd i fögderier, där häradsskrivartjänsterna äro vakanta. Detta synes
desto mera berättigat, som de å sistnämnda tjänster förordnade befattningshavarna
enligt omförmälda cirkulär don 15 maj 1931 tillerkänts en
relativt gynnsam ställning i lönehänseende.

Häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten äro liksom förvaltningsbidrag
avsedda till bestridande av utgifter för tjänstebiträden, tjänsteresor
och tjänstelokal samt expenser i övrigt. Enligt uppgift i nämnda
uppbördssakkunnigas betänkande (sid. 117) förslogo de extra inkomsterna
i tjänsten endast i ett fögderi icke till täckande av utgifter och beräknade
kostnader för tjänsten. Tillägges emellertid i detta fall arvodet för

14

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottets

yttrande.

taxeringsuppdrag, uppstår dock ett överskott även här. Förvaltningsbidraget
har således endast i ett fall måst tagas i anspråk för utgifter i
tjänsten. Med hänsyn till nu angivna förhållanden synes revisorerna
den omtalade reduceringen av sportelinkomsterna för tillförordnade häradsskrivare
exempelvis kunna ske på det sätt, att deras inkomster av
tjänsten minskas med ett belopp, som motsvarar det i staten fastställda
förvaltningsbidraget. Skulle det inträffa, att extra inkomsterna i tjänsten
icke förslå till täckande av utgifter i tjänsten, torde vederbörande
efter särskild framställning kunna av det indragna förvaltningsbidraget
få uppbära ett belopp motsvarande den sålunda uppkomna bristen.

Givetvis kunna även andra utvägar erbjudas för åstadkommande av
den bär avsedda regleringen av tillförordnade häradsskrivares sportelinkomster.
Revisorerna hava med det ovan anförda allenast velat fästa
uppmärksamhet vid berörda förhållanden och angiva ett av de sätt, varpå
den åsyftade regleringen skulle kunna vinnas.»

Förklaringar hava avgivits av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
ävensom av samtliga länsstyrelser (Del III, sid. 114—149).

Vid övervägande av de synpunkter, som av revisorerna anförts, har utskottet
ansett nödvändigt att införskaffa utredning rörande häradsskrivare
och kronouppbördstjänstemän tillkommande debiteringsprovision m.
m. Av nämnda utredning, vilken såsom bilaga fogats vid detta utlåtande,
framgår, att under år 1931 utbetalts provisioner å icke statliga skatter,
som debiterats i samband med kronouppbörden å landet och i stad,
som deltager i landsting, med följande belopp:

landstingsmedel ...................... kronor 529,684:16

vägskatt ............................ » 258,189:86

kreatursförsäkringsavgift ............ » 52,142: 78

bästförsäkringsavgift ................ » 3,296:75

brandstodsmedel .................... » 23,921:57

hushållningssällskapsavgifter ........ » 8,309:06

tingsbusmedel ........................ » 16,936: —

riddarhusmedel ...................... » 42:48

hagelskadeförsäkring ................ » 269:36

skolavgift m. m....................... » 545: 35

Härtill kommer debetsedellösen med 422,555: 04 kronor.

Sammanlagt hava alltså uppburits provisioner för debitering av ovannämnda
medel jämte debetsedellösen med tillhopa 1,315,892: 41 kronor. I
medeltal uppgår provisionen jämte lösen för häradsskrivare under år 1931
till 8,942:39 kronor, varav kommer på landstingsmedel nära 3,100 kronor,
på vägskatt omkring 2,150 kronor och på debetsedellösen ungefär 2,800
kronor.

Av utredningen framgår vidare, att debiteringsprovisionen å landstingsmedel
under tidsperioden 1923—1931 i de 96 fögderier, som av 1924 års upp -

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

15

bördssakkunniga specifikt redovisats, ökat från 230,316 kronor till 296,592
kronor eller nied 28 %, att provisionen å vägskatt under samma tid ökat
från 148,703 kronor till 217,023 kronor eller med 46 % samt att debetsedellösen
under samma tidsperiod ökat från 228,838 kronor till 272,597 kronor
eller med 19 %.

Då häradsskrivarnas av statsmedel utgående avlöningsförmåner, förvaltningsbidrag
inbegripet, för budgetåret 1930/1931 uppgingo till i runt
tal 980,000 kronor och deras ersättning av statsmedel för upprättande av
vissa längder m. m. utgjort 403,125 kronor eller i medeltal 3,387 kronor
för varje häradsskrivare, torde härav framgå, att häradsskrivarnas inkomster
äro synnerligen höga. De torde, bortsett från ersättningar för
mer eller mindre tillfälliga uppdrag samt för kommissionärsrörelse och
taxeringsarbete, uppgå till i medeltal minst 20,000 kronor. Även örn häradsskrivarna
få vidkännas icke obetydliga kostnader för hållandet av
lokal och avlönandet av tjänstebiträden m. m., är utskottet av den uppfattningen,
att en reduktion av deras inkomster är påkallad. Denna torde
för övrigt vara motiverad redan därav, att skattesatserna, särskilt för
landstingens vidkommande under de senaste åren måst höjas. Den omständigheten
åter, att kronouppbörden numera fördelats på två terminer,
lärer enligt utskottets mening ej medföra någon mera avsevärd arbetsökning
för häradsskrivarna. Emellertid bör den sålunda föreslagna reduktionen
icke verkställas genom en indragning av utgående förvaltningsbidrag
till tillförordnade häradsskrivare, utan sänkningen synes böra
drabba samtliga häradsskrivare och erhålla formen av en allmän sänkning
i de procentsatser, efter vilka debiteringsprovision nu utgår. Sålunda
synes den vid 1922 års riksdag (kungl, förordningen den 15 juni
1922, nr 269) fastställda grunden för debiteringsprovision å landstingsmedel
eller 1.2 procent å den del av uppbörden, som ej överstiger 100,000 kronor,
kunna minskas till förslagsvis 0.8 procent samt övriga procentsatser
minskas proportionsvis ännu mera, så att deli lägsta nu gällande procentsatsen
av 0.3 procent, som avser den del av uppbörden, som överstiger
500,000 kronor, sänkes till förslagsvis 0.1 procent. Procentsatserna för provisioner,
som nu äro 1.2, 0.9, 0.6 och 0.3, skulle förslagsvis kunna bestämmas
till 0.8, 0.4, 0.2 och O.i. Detta skulle för de skattekraftigaste fögderierna
betyda en minskning av provisionen å landstingsmedel till inemot hälften
av nuvarande belopp, men för de övriga fögderierna proportionsvis mindre
sänkning. Även beträffande debiteringsprovisionen å övriga skatter och
avgifter, framför allt då å vägskatten, torde en motsvarande sänkning
böra äga runi. Den sänkning av provisionen till häradsskrivarna, som
sålunda skulle äga rum, kommer att få betydelse genom minskning av
utgifterna för landsting och vägdistrikt. Särskilt för de norrländska länen,
där på grund av skatteförhållandena provisionerna nu utgå med
mycket stora belopp, blir utgiftsminskningen mera framträdande.

För kronouppbördstjänsteman i stad kan en sänkning av provisionsbe -

16

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utbetalning
av flyttningsersättning.

loppen också ifrågasättas, och synes kunna ske i anslutning till sänkningen
för liäradsskrivarnas del.

I de fall, då nu icke några bestämda grunder fastställts rörande gottgörelsen
för arbetet med debitering, såsom exempelvis är fallet beträffande
tingshusmedel, där vissa häradsskrivare ansett sig kunna för sitt besvär
fordra och uppbära en gottgörelse av ända till 6 procent av uppbörden,
torde uttryckliga föreskrifter örn grunderna för provisionens beräknande
böra utfärdas.

Då utskottet är av den uppfattningen, att här ovan föreslagna åtgärder
snarast möjligt böra komma till utförande, har utskottet funnit sig böra
hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Majit ville för 1933 års riksdag framlägga
förslag örn en allmän sänkning av utgående provisioner
för häradsskrivare och kronouppbördstjänstemän
i städer.

8:o) Under socialdepartementet, § 21, hava revisorerna berört åtskilliga
fall, då flyttningsersättning utbetalts åt tillförordnade häradsskrivare
(Del I, sid. 49—51).

Revisorerna hava härutinnan gjort följande uttalande:

»Av det anförda framgår, att befattningshavare i vissa lönegrader vid
länsstyrelserna, vilka förordnats att tills vidare vara häradsskrivare, tillerkänts
ersättning för kostnad vid flyttning till annan tjänstgöringsort.
Utan att närmare ingå på frågan, huruvida flyttningsersättning över huvud
taget bör utgå vid förordnande å oreglerad befattning, vilja revisorerna
framhålla, att det såsom särskilt skäl för att flyttningsersättning
borde utgå vid förordnande å högre tjänst angivna förhållandet, att den
omedelbara ökningen i avlöningen, som en befordran eller än mera ett förordnande
beredde tjänstemannen, merendels vore så ringa, att denna ökning
i inkomster icke i och för sig kunde utgöra vederlag för flyttningskostnaderna,
icke föreligger vid förordnanden, varom här är fråga. Med
hänsyn till den gynnade ställning, som, på sätt framgår av vad revisorerna
anfört under § 38, t. f. häradsskrivare intaga i avlöningshänseende, kan
det icke anses oskäligt betungande för dem, örn de själva få vidkännas
eventuella flyttningskostnader.

Vad slutligen angår den i det föregående berörda ersättningen till en
andra länsbokhållare för två flyttningar under mindre tid än ett år, vill
det synas revisorerna att, då den senare flyttningen var föranledd av att
den ordinarie häradsskrivaren — efter en kortare tids förordnande å annan
häradsskrivartjänst — på egen begäran återgick till sin ordinarie
tjänst, kostnaden för denna flyttning under alla förhållanden icke bort påvila
statsverket.»

Förklaringar hava avgivits av samtliga länsstyrelser, varjämte allmänna
civilförvaltningens lönenämnd inkommit med infordrat yttrande i ärendet
(Del. III, sid. 149—174).

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

17

Under finansdepartementet, § 38, hava revisorerna vidare upptagit till
behandling frågan om utbetalning till vissa landshövdingar m. f l. av flyttningsersättning.
Revisorerna hava därvid uttalat, att en viss osäkerhet
tycktes råda beträffande rätten till flyttningsersättning för ifrågavarande
befattningshavare samt att det syntes önskvärt, att sådana bestämmelser
i ämnet meddelades, att av dem tydligt framginge, i vilka fall dylik
ersättning skulle utgå.

Utskottet delar den av revisorerna uttalade uppfattningen, att gällande
bestämmelser synas medföra en viss osäkerhet beträffande rätten till flyttningsersättning
samt att det därför måste anses önskvärt, att fullt tydliga
bestämmelser i ämnet meddelas. Eventuellt synes det- i vissa fall böra
tillkomma Kungl. Majit att avgöra, huruvida med hänsyn till förekommande
omständigheter flyttningsersättning bör tillerkännas vederbörande.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit ville taga under övervägande,
huruvida icke gällande föreskrifter rörande rätten till
flyttningsersättning böra omarbetas i syfte att vinna
full tydlighet beträffande de fall, där sådan rätt förefinnes,
samt huruvida det i övrigt bör tillkomma Kungl.
Majit att i särskilda fall medgiva utbetalande av flyttningsersättning.

9io) Under kommunikationsdepartementet, § 29, hava revisorerna upptagit
till behandling frågan angående statens bidrag till skjutsentreprenader
(Del. I, sid. 69—72).

Revisorerna hava till en början redogjort för bestämmelserna i gällande
stadga för skjutsväsendet ävensom lämnat vissa uppgifter beträffande antalet
skjutsanstalter i riket, entreprenadtiden för skjutsanstalterna oell
statsverkets bidrag till skjutsentreprenader.

Härefter hava revisorerna anfört följande:

»Den gjorda utredningen visar att under budgetåret 1930/1931 statsbidrag
till skjutsentreprenader utgått endast i tolv län samt att dylikt bidrag
i sex län icke uppgått till 1,000 kronor. De årliga utgifterna för ifrågavarande
ändamål visa tendens att nedgå i avsevärd grad. Med hänsyn
till den starka ökningen av motortrafiken med därav följande förbättring
av kommunikationerna torde det kunna ifrågasättas, huruvida de nuvarande
föråldrade bestämmelserna örn skjutsväsendet böra bibehållas. Därest
på någon plats statligt bidrag till kommunikationsmedel, som avses i
skjutsstadgan, fortfarande skulle anses behövligt, torde, i likhet med vad
som nu äger rum beträffande bidrag från sjätte huvudtitelns anslag till
kommunikationsändamål, sådant bidrag lämpligen kunna beviljas efter
prövning i varje särskilt fall. För övrigt synes det revisorerna, som örn

Bihang till riksdagens protokoll 1932. (i sami. US höft. (Nr tili.) 2

Utskottets

yttrande

Statens bidrag
till skjutsentreprenader.

18

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottets

yttrande.

Av vissa befattningshavare
i byggnadsstyrelsen

innehavda enskilda
arkitektuppdrag.

bidrag till kommunikationsändamål, varom här är fråga, skulle i vissa
län kunna väsentligt nedbringas under de belopp, som för närvarande utgå
enligt skjutsstadgans föreskrifter. Detta torde särskilt vara fallet i Östergötlands
län, varest skjutsbidraget av statsmedel för närvarande utgår med
belopp, som endast överträffas av bidragen i de tre nordligaste länen. Beträffande
det till 46 skjutsanstalter i Jämtlands län utgående statsbidraget
vilja revisorerna framhålla, att flertalet av dessa skjutsanstalter äro
belägna å platser, som hava regelbundna omnibusförbindelser, upprätthållna
av postverket.»

Förklaringar hava avgivits av vissa länsstyrelser (Del. III, sid. 190—203).

Såsom av revisorernas utredning i ärendet framgår har genom den
starka ökningen av motortrafiken behovet av skjutsanstalter för resandes
befordran under de senaste åren högst väsentligt förminskats och sådant
behov i begränsad utsträckning synes kvarstå endast inom de nordligaste
länen. På grund härav har utskottet i likhet med revisorerna kommit till
den uppfattningen, att de nuvarande föråldrade bestämmelserna örn skjutsväsendet
icke längre äro påkallade. Utskottet har därför ansett sig böra
föreslå, att utredning verkställes i syfte att utröna, huruvida bestämmelserna
i fråga lämpligen böra upphävas. Därest i undantagsfall statligt
bidrag till skjutsentreprenadväsendet fortfarande skulle anses behövligt,
torde sådant bidrag efter prövning av varje särskilt fall kunna bestridas
av för Kungl. Majit tillgängliga medel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning,
huruvida förutsättningar finnas för upphävande
av gällande stadga örn skjutsväsendet.

IOio) Under kommunikationsdepartementet, § 30, hava revisorerna
framställt vissa anmärkningar beträffande omfattningen av den enskilda
arkitektverksamhet, som vissa byggnadsstyrelsens tjänstemän bedrivit
vid sidan av tjänsten (Del I, sid. 72—78).

Revisorerna hava inledningsvis erinrat örn, att i kungörelsen den 6 juni
1925 (nr 272) angående utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet den
22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen m. m., stadgas i avdelning
B mom. 14 beträffande byggnadsstyrelsen följande.-Med ordinarie befattning må ej förenas sådant enskilt arkitektuppdrag,
som, vad angår chefen, Kungl. Majit och, vad angår annan befattning,
styrelsen finner inverka Underligt för tjänstgöringen i ämbetsverket.

Härefter hava revisorerna lämnat en förteckning över de enskilda arkitektuppdrag,
som under budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 innehafts

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

11)

av byggnadsstyrelsens chef och övriga befattningshavare i styrelsen samt
i anslutning härtill gjort följande allmänna uttalande:

»Revisorerna förbise icke, att det även ur det allmännas synpunkt kan
vara till fördel, att de hos byggnadsstyrelsen anställda arkitektutbildade
tjänstemännen i viss begränsad utsträckning bedriva enskild arkitektverksamhet
jämsides med tjänstgöringen i verket, i det att de härigenom
måhända beredas större möjligheter att hålla sig i nivå med utvecklingen
inom sitt fack än vid en enbart till verkets ämbetsområde inskränkt sysselsättning.
Av förestående redogörelse framgår emellertid, att flertalet
av ifrågavarande tjänstemän i mycket betydande omfattning omhänderhaft
enskilda arkitektuppdrag vid sidan av statstjänsten. Visserligen
avse de lämnade uppgifterna en tvåårsperiod och iörbises må ej heller*
att i några fall uppdragen torde hava tillfallit vederbörande före tillträdandet
av nu innehavd anställning, samt att de utförts med biträde
av andra arbetskrafter. Även meri beaktande av nu nämnda omständigheter
synes det likväl revisorerna, som örn man, med hänsyn till de privata
uppdragens antal och art, med fog kan ifrågasätta, huruvida ej
tjänstemännens enskilda arkitektverksamhet vuxit ut till en omfattning,
som sträcker sig utöver vad soini ur statsintressets synpunkt kan anses
tillbörligt.

Särskilt anmärkningsvärt är, att i vissa fall tjänstemännen åtagit sig
privata uppdrag av sådan beskaffenhet, att av dem utarbetade förslag och
ritningar enligt gällande författningar skola bliva föremål för granskning
inom den byrå, dit vederbörande haft sin tjänstgöring förlagd. Så
är förhållandet beträffande vissa av de utav byggnadsrådet Hjort, intendenterna
Ärland Noreen och Fritz Gripe samt biträdande arkitekten Einar
Lundberg omhänderhavda uppdragen och samtliga av byggnadsrådet
Linden redovisade uppdrag. Visserligen deltaga, enligt vad revisorerna
inhämtat, vederbörande i dylika fall icke i ärendets handläggning inom
byggnadsstyrelsen, men oavsett detta kan det anmärkta förhållandet giva
anledning till att förtroendet till objektiviteten i styrelsens ämbetsåtgärder
rubbas.

Överhuvudtaget torde det kunna betecknas såsom mindre lämpligt, att
tjänstemännen åtaga sig privata uppdrag, vilka i en eller annan form
skola bliva föremål för byggnadsstyrelsens prövning.

Vidare vilja revisorerna framhålla vikten av att verkets chef icke genom
att själv bedriva en omfattande privatverksamhet försvagar sin
ställning, då det för honom gäller att upprätthålla efterlevnaden av den
ovan åberopade bestämmelsen om tjänstemännens enskilda arkitektuppdrag.

Enligt vad revisorerna inhämtat har nämnda bestämmelse av vederbörande
tolkats såsom icke innebärande skyldighet för befattningshavare
att bos Kungl. Majit respektive byggnadsstyrelsen från fall till fall
göra anmälan örn och inhämta medgivande till innehav av enskilda arkitektuppdrag.
Den av revisorerna nu verkställda undersökningen torde
få anses hava ådagalagt behovet av att en dylik prövning äger rum. Med
hänsyn härtill anse revisorerna det önskvärt, att en sådan ändring av
bestämmelsen vidtages, som otvetydigt angiver, att vederbörligt tillstånd
till innehav av enskilt arkitektuppdrag skal] för varje särskilt fall inhämtas.
»

20

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottets

yttrande.

Om- och tillbyggnad
av
stora institutionsbyggnaden
rrv. m.
vid centralanstalten
för
försöksväsendet
på jordbruksområdet.

Förklaring Ilar avgivits av byggnadsstyrelsen (Del lil, sid. 203—207),
som bifogat ett av generaldirektören I. Tengbom avgivet särskilt yttrande.

Av revisorernas uttalande framgår, att i vissa fall, då tjänstemän vid
byggnadsstyrelsen åtagit sig privata uppdrag, det av dem därvid utförda
arbetet senare blivit föremål för granskning inom den byrå, där vederbörande
haft sin tjänstgöring förlagd. Utskottet bär ställt sig synnerligen
betänksamt inför ett dylikt förfaringssätt, som enligt utskottets mening
måste betecknas som olämpligt.

Såsom av revisorerna vidare framhållits, bar inom byggnadsstyrelsen
gjorts gällande, att det i ovannämnda författningsrum i avlöningsreglementet
föreskrivna anmälningssystemet icke innebure skyldighet för befattningshavare
att från fall till fall inhämta vederbörligt tillstånd till
innehav av enskilt arkitektuppdrag, utan att ett för visst uppdrag lämnat
dylikt tillstånd finge anses hava generell innebörd. Denna av byggnads
styrelsen företrädda uppfattning, som jämväl kommer till uttryck i styrelsens
i ärendet avgivna förklaring, kan utskottet icke dela, utan anser
för sin del, att medgivande bör inhämtas i varje särskilt fall.

Med tillkännagivande av den ståndpunkt, utskottet intager beträffande
detta ärende, har utskottet velat vad sålunda förekommit för riksdagen

omförmäla.

lim) Under kommunikationsdepartementet, § 31, hava revisorerna
framställt vissa erinringar beträffande planläggningen m. m. av verk
ställd örn- och tillbyggnad av stora institutionsbyggnaden m. m. för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet (Del I sid. 78—81).

Revisorerna hava framlagt resultatet av en av dem verkställd undersökning
rörande ifrågavarande byggnadsföretag och härtill knutit följande
allmänna uttalande:

»Av vad i detta ärende förekommit synes revisorerna framgå, att de
förberedande utredningarna för ifrågavarande byggnadsföretag icke bedrivits
på nöjaktigt sätt. Anmärkningsvärt är, att byggnadsstyrelsen
först efter det riksdagen fattat beslut örn byggnadsföretagets utförande
föranstaltat örn ett närmare studium av förhållandena på platsen, i stället
för att, såsom vederbort, gå i författning örn en sådan undersökning, innan
frågan liänsköts till Kungl. Maj:t, och lägga berörda undersökning
till grund för hela utredningen. Genom det av byggnadsstyrelsen här
tillämpade förfaringssättet har den för Kungl. Majit och riksdagen ursprungligen
framlagda kostnadsberäkningen blivit otillförlitlig.

Jämväl beträffande det sätt, varpå arbetsledningen omhänderhafts,
kunna åtskilliga erinringar göras.

Bland handlingarna i ärendet saknas den arbetsplan, som det enligt
ovannämnda instruktion ålegat arkitekten att utarbeta. Enligt vad revisorerna
inhämtat har dylik plan, utvisande det beräknade fortskridandet
av de olika arbetsetapperna, icke blivit upprättad. Arbetsplanens upp -

21

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

gift är att underlätta kontrollen över byggnadsarbetets fortgång, tiden
för de olika ritningarnas färdigställande otili tillhandahållande samt bestämmandet
av tidpunkten för specialentreprenaders förberedande och
igångsättande. Att avsaknaden av arbetsplanen vållade olägenheter, synes
framgå av brev till byggnadsstyrelsen från huvudentreprenören dels
den 13 augusti 1926, vari snickeriritningarna efterlysas (dessa anmäldes
av arkitekten i byggnadsstyrelsen den 18 augusti 1926), dels och den 20
oktober 1926, vari huvudentreprenören påpekar, att varken elektriska, sanitära
eller värmeanläggningarna i villabyggnaden vore påbörjade, varför
entreprenören reserverade sig för byggnadsarbetenas färdigställande
inom avtalad tid, då de nämnda installationerna vore i förhållande till
andra arbeten sex veckor försenade.

De i instruktionen föreskrivna ekonomiska och byggnadsrapporterna
hava icke heller utarbetats av arkitekten, utan vad avser de förra av en
byggnadsstyrelsens tjänsteman, och vad angår de senare av den av byggnadsstyrelsen
särskilt avlönade kontrollanten. Äv handlingarna framgår
icke, att arkitekten för dessa avvikelser från kontraktet fått vidkännas
avdrag å sitt arvode, vilket utgått med 12,900 kronor jämte ett tillägg förvissa
extra arbeten av 700 kronor.

Granskningen av de olika specialkonstruktörernas ritningar m. m., vilken
även ålegat arkitekten enligt instruktionen, synes i icke ringa omfattning
hava varit ofullständig. Så hava i fråga örn sanitära och rörledningsinstallationerna
under arbetets gång erfordrats tilläggsarbeten för
ett belopp av omkring 5,000 kronor, svarande mot omkring 19 procent av
de i entreprenadkontrakten angivna kostnaderna för dessa ändamål.»

Förklaring har avgivits av byggnadsstyrelsen (Del lil sid. 210—214).

Då enligt utskottets mening byggnadsstyrelsens förfaringssätt måste
anses vara av anmärkningsvärd beskaffenhet, har utskottet, ehuru någon
åtgärd från riksdagens sida icke lärer vara påkallad, ansett sig böra vad
i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

12:o) Under finansdepartementet, § 35, laiva revisorerna upptagit lill
behandling frågan örn inköp av skrivmaskiner för statsförvaltningens behov
(Del I sid. 93—97).

Efter att hava lämnat en redogörelse för de vid upphandlingen betalta
priserna för olika märken hava revisorerna anfört följande.

»De priser, de olika myndigheterna fått erlägga för skrivmaskiner av
samma typ. hava, såsom förestående redogörelse utvisar, varit synnerligen
växlande. Dessa växlingar hava givetvis sin förklaring i det tilllämpade
upphand 1 ingssättet oell omfattningen av den verkställda upphandlingen.
De myndigheter, sorn efter infordrande av anbud verkställt
upphandling av flera maskiner på en gång, hava kunnat betinga sig de
förmånligaste priserna.

Såväl 1926 som 1927 års statsrevisorer hava förordat, att en fullständig
centralisering av statens inköp av skrivmaskinei- skulle komma till

Utskottets

yttrande.

Inköp av
skrivmaskiner
för statsförvaltningens

behov.

22 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

stånd, men deras framställningar liava, som synes, icke resulterat i några
åtgärder i angivet syfte. Detta är ett beklagligt förhållande, då staten
härigenom otvivelaktigt tillskyndats och fortfarande tillskvndas onödiga
utgifter.

Revisorerna vilja erinra örn att upphandlingen av normalpapper samt
vissa slag av papper, kuvert och läskpapper för statens behov från och
med ar 1931 uppdragits åt generalpoststyrelsen. Det synes revisorerna
böra tågås under övervägande, örn ej ett liknande uppliandlingssätt kunde
komma till stand även beträffande statsverkets behov av skrivmaskiner.
Jämväl upphandlingen av räknemaskiner för statens behov torde i sådant
fall lämpligen kunna ske genom postverkets försorg.»

Utskottets

yttrande.

Det är otvivelaktigt önskvärt, att särskilda åtgärder vidtagas för att
vid upphandling av skriv- och räknemaskiner statsverket skall kunna
erhålla så förmånliga villkor som möjligt. Utskottet anser sig därför, utan
att närmare ingå på revisorernas förslag, böra hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Majit ville taga under övervägande
på vad sätt upphandlingen för statsverkets behov av
skriv- och räknemaskiner bör på det för statsverket
lämpligaste och förmånligaste sätt ordnas.

Liggaren över 13:o) Under finansdepartementet, § 36, hava revisorerna framlagt vissa
speTaZtgifL w.V''iipunkter på redigeringen av stafsågare!! (Del I sid. 97-99).
stater (stats- Revisorerna hava gjort följande allmänna uttalande:

»Revisorerna vilja framhålla, att med statsförvaltningens fortgående
utveckling behovet av lätt tillgängliga upplysningar beträffande dess
olika delar gjort sig alltmer gällande ej mindre inom riksdagen än även
hos statsdepartementen och övriga myndigheter. Den av statskontoret
utgivna liggaren synes i stort sett ägnad att på ett lyckligt sätt fylla sin
uppgift härutinnan. Da emellertid dess användbarhet skulle ytterligare
okas, därest i densamma infördes uppgifter jämväl beträffande de under
fjärde huvudtiteln upptagna anslagen, hava revisorerna, som även för sitt
arbete hava intresse av denna fråga, velat framhålla önskvärdheten av
att en dylik sammanslagning av de olika liggarna snarast möjligt kommer
till stånd.

De liggare, som för närvarande utgivas av armé- och marinförvaltningarna
samt flygstyrelsen, torde dock icke i sin nuvarande form vara lämpade
att, på sätt statskontoret föreslagit, intagas i statsliggaren. Revisorerna
hava funnit att förstnämnda liggare, som ifråga örn format högst
betydligt avvika från statsliggarens, icke äro uppställda på sådant sätt,
att de giva tillräcklig överskådlighet. Mot desamma torde vidare kunna
anmärkas att de beträffande de olika anslagen icke lämna erforderliga
upplysningar. Beträffande arméförvaltningens liggare vilja revisorerna
särskilt framhålla, att i densamma ett stort antal sidor upptagas av stater
för de olika truppförbanden m. fl. Varje stat påbörjas å ny sida.
oavsett det utrymme, staten kräver, vilket medför ett onödigt slöseri med

Statsutskottets utlåtande Nr 86. 2:5

papper. Till staterna hörande anmärkningar upprepas för varje stat även
örn de äro likalydande. Det vill förefalla revisorerna att genom en andrad
uppställning härutinnan antalet sidor i liggaren skulle kunna avsesevärt
reduceras. Då de av revisorerna nu anförda synpunkterna i alla
händelser betinga en omläggning av ifrågavarande liggare, synes detta
lämpligast kunna göras i samband med att de intagas i statsliggaren.
Det torde därvid böra tagas under övervägande, huruvida icke tor åstadkommande
av enhetlighet i avseende å uppställning och stilsorter allenast
ett tryckeri bör anlitas för tryckning av arbetet i dess helhet, samt
att ett intimt samarbete kommer till stånd mellan de vederbörande, som
hava att redigera arbetets olika delar.»

Utskottet är i likhet med revisorerna av den uppfattningen, att statsliggarens
användbarhet skulle ökas, därest i densamma infördes uppgifter
jämväl beträffande de under fjärde huvudtiteln uppförda anslagen.
De särskilda liggare, som hittills plägat upprättas och tryckas rörande
anslagen under nämnda huvudtitel för de särskilda försvarsgrenarna,
torde därför böra infogas i statsliggaren och i samband därmed
i statsliggaren intagas gällande avlöningsreglementen för försvarsväsendets
personal. Detta lärer kunna ske på sådant sätt, att utan stone
kostnad särtryck för försvarsväsendets behov kunna tagas av den del av
tiggaren, som avser försvarsväsendet. Då statsliggaren i allmänhet kan
utkomma först omkring den 1 september, är det önskvärt, att dessa särtryck
kunna utsändas i förväg och i så god tid, att de redan vid budgetårets
ingång kunna komma till användning vid försvarsväsendets myndigheter
och formationer. Hos vederbörande förvaltningsmyndigheter
inom försvarsväsendet torde de delar av liggarna, som beröra försvaret,
böra i samråd med statskontoret upprättas för att sedermera genom statskontorets
försorg tryckas. Härvid bär givetvis tillses, att statsliggaren
uppställes efter enhetliga principer.

Utan att taga ståndpunkt till de särskilda önskemål, som av revisorerna
i övrigt framhållits, vill utskottet uttala den meningen, att i statsligga
ren böra intagas sådana uppgifter, som äro behövliga för att kunna få
en fullständig överblick över den fastställda budgeten och dc bestämmelser,
som reglera anslagen. Givetvis utgår utskottet fran att kostnaderna
för statsliggarens utgivning i största möjliga man begränsas och att de
inskränkningar och förenklingar beträffande dess uppställning, som äro
möjliga, även bliva genomförda. Dc förändringar i den hittillsvarande
uppställningen, som för innevarande budgetår ägt rum beträffande andra
huvudtiteln, synas höra genomföras successivt även beträffande ö\riga
huvudtitlar. Härigenom vinnes större reda och överskådlighet beträffande
anslagsdispositionerna.

De synpunkter, som sålunda enligt utskottets mening böra vara vägledande
för redigeringen av statsliggaren. har utskottet ansett böra
bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.

Utskottets
yttrande.

Vissa tandsköterskakurser
vid
tandläkar institutet.

24 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

I samband med nu behandlade fråga har utskottet uppmärsammat, att
den av revisorerna gjorda framställningen om förändring i uppställningen
och omfattningen av statsliggaren icke blivit utställd till yttrande av
någon myndighet. I anledning härav har utskottet, som fäst sig vid, att
olika praxis i avseende å inhämtande av yttranden rörande revisorernas
framställningar tillämpas i skilda departement, velat framhålla, att det
måste för riksdagsbehandlingen av revisionsberättelsen anses önskvärt,
att, åtminstone rörande framställningar av den betydelse som den förevarande,
yttrande införskaffas från vederbörande myndighet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit ville taga under övervägande
lämpligheten av en omläggning utav statsliggaren i
enlighet med de synpunkter, som härovan angivits.

14:o) Under ecklesiastikdepartementet, § 45, hava revisorerna framställt
vissa anmärkningar rörande dispositionen av tandsköterskeelevernas
kursavgifter (Del I sid. 109 och 110).

Revisorerna hava inledningsvis redogjort för de bestämmelser, som
gälla i fråga örn användningen av inflytande kursavgifter ävensom meddelat,
att institutets inspektor med flera enligt lärarrådets beslut av ifrågavarande
kursers överskottsmedel tillerkänts särskild ersättning för
sina bestyr med nämnda kurser.

Härefter hava revisorerna gjort följande uttalande:

vDa ilrågavarande kurser enligt Kungl. Majits medgivande anordnas
tandläkarinstitutet och genom där anställd personal, synes det kunna
liiagasättas, orri institutets inspektor, soini i sådan egenskap uppbär ett
arvode av 1,450 kronor för år, bort tillerkännas särskild ersättning för
sitt bestyr med nämnda kurser. Revisorerna vilja framhålla, att dylik
ersättning icke tidigare utgått samt att det knappast synes förenligt med
de bestämmelser, som enligt vad ovan nämnts gälla i fråga örn användmn«en
av t andskö ter skeelevernas kursavgifter, att nämnda medel användas
för beredande av särskild ersättning åt inspektor för dennes huvudsakligen
administrativa befattning med berörda kurser. Med hänsyn
^ I t6 upb84fter, som i avseende å kursernas administration åvila Hylin
och Louise Holmberg, synes i varje fall det till inspektor utgående arvodet
alltför högt.

Såsom ovan nämnts har lärarrådet enligt beslut den 4 november 1929
av tandsköterskekursernas överskottsmedel tilldelat Hylin ett belopp av
3000 kronor såsom retroaktiv ersättning för hans befattning med tandsköterskekurserna.
Enligt revisorernas mening måste det betraktas såsom
olämpligt, att uppkomna behållningar å tandsköterskeelevernas avgifter
disponeras på detta sätt.

I anledning av vad sålunda beträffande användningen av ifrågavarande
kursavgifter erinrats, vilja revisorerna framhålla, att större var -

Statsutskottets utlåtande Nr 86:

25

samhet bor iakttagas vid disponerandet av nämnda avgifter och att eventuella
''överskottsmedel’ i första hand synas böra användas för något
eleverna närmare berörande ändamål, exempelvis till beredande av befrielse
helt eller delvis för medellösa eller mindre bemedlade tandsköterskeelever
från erläggande av kursavgift.»

Förklaring har avgivits av universitetskanslern (Del III sid. 226 och
227), som bifogat yttrande från tandläkareinstitutets lärarråd.

Universitetskanslern har i nämnda utlåtande hemställt, att statsrevisorernas
ifrågavarande anmärkning icke måtte föranleda annan åtgärd
än att Kungl. Majit bemyndigade universitetskanslern att efter hörande
av lärarrådet meddela närmare bestämmelser rörande sagda kurser och
angående dispositionen av de uppkomna besparingarna å kursavgifterna.

I likhet med revisorerna har utskottet ansett lärarrådets förfaringssätt
i fråga örn användningen av överskottsmedlen å tandsköterskeelevernas
kursavgifter anmärkningsvärt. Vad tandläkarinstitutets lärarråd
i sin ovannämnda förklaring anfört till stöd för det anmärkta förfarandet,
har utskottet icke funnit tillfredsställande. Enligt utskottets
mening är det påkallat, att förändrade bestämmelser meddelas i av revisorerna
angivna avseenden. Då utskottet emellertid, med hänsyn till
vad universitetskanslern i ärendet anfört, har anledning förutsätta, att
så sker utan framställning från riksdagens sida, har utskottet ansett
sig kunna inskränka sig till att vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

lolo) Under ecklesiastikdepartementet, § 50, hava revisorerna till behandling
upptagit ett fall rörande tjänstledighet från folkskollärartjänst
och därvid anfört följande (Del I sid. 122).

»Genom beslut den 10 december 1930 utnämnde och förordnade domkapitlet
i Luleå folkskolläraren, juris och filosofie kandidaten Nils Johan
Waldemar Palmblad till ordinarie folkskollärare vid statsfolkskolan i
Övre Kuivakangas i Övertorneå skoldistrikt. Efter erhållet meddelande
örn sin utnämning till nämnda tjänst anhöll Palmblad örn tjänstledighet
för egna angelägenheter under vårterminen 1931. Denna, ansökning avslogs
av skolrådet. Omedelbart därefter begärde Palmblad tjänstledighet
för sjukdom med stöt! av läkarintyg. Skolrådet beslöt på grund hGrav
bevilja den begärda ledigheten.

Den 6 augusti 1931 anhöll Palmblad örn tjänstledighet höstterminen
1931 för fortsatt utbildning. Sedan denna ansökning överlämnats till
domkapitlet för prövning, avslog domkapitlet densamma genom beslut
den 19 augusti 1931, varvid domkapitlet tillika anmodade Palmblad att
antingen inträda i tjänstgöring eller också avsäga sig sin befattning. På
därom av Palmblad gjord ansökning beviljades Palmblad av domkapitlet
enligt beslut den 21 oktober 1931 avsked fran sin folkskollärartjänst.
räknat från och med den 11 oktober 1931.

Utskottets

yttrande.

Tjänstledighet
från folkskollärartjänsten
vid
statsfolkskolor
i
Kuivakangas
i Övertorneå
skoldistrikt.

26

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottets

yttrande.

Den 7 januari 1931 erhöll Palmblad plats som notarie vid mellersta Roslags
domsaga och tjänstgjorde därstädes under vårterminen 1931. I
egenskap av notarie har Palmblad icke erhållit någon avlöning (dock har
lian såsom kommissionär i domsagan åtnjutit inkomst med visst, mindre
belopp). Vederbörande domhavande har upplyst, att han först sent på
våren 1931 erhållit meddelande, att Palmblad vore ordinarie folkskollärare.

Jämlikt § 8 i kungörelsen den 16 september 1918 angående avlöning åt
lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning äger
lärare, som erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom, åtnjuta
samtliga honom eljest tillkommande kontanta avlöningsförmåner med
avdrag av ett belopp, motsvarande en tredjedel av den för honom enligt
nämnda kungörelse stadgade kontanta begynnelseavlöningen.

Då Palmblad tydligen varit av sin sjukdom oförhindrad att omedelbart
efter erhållen ledighet inträda i tjänstgöring vid ovannämnda domsaga,
synes det kunna ifrågasättas, örn sådana omständigheter förelegat, som
nödvändiggjort sjukledighet vid folkskollärartjänsten. Även örn detta
skulle vara fallet, synes det dock icke överensstämmande med god ordning,
att tjänstledighet för sjukdom utnyttjas på sätt som i förevarande
fall skett.

Med nu gällande författningsbestämmelser torde det icke vara möjligt
att förhindra missförhållanden av förevarande slag. Revisorerna hava
emellertid velat fästa uppmärksamheten å detta fall i syfte att den brist
i lagstiftningen, som sålunda uppenbarligen föreligger, må på lämpligt
sätt bliva avhjälpt.»

Förklaring har avgivits av skolöverstyrelsen (Del III sid. 270).

Såsom av revisorernas uttalande framgår, har Palmblad efter erhållen
ordinarie folkskollärartjänst med stöd av företett läkarintyg beviljats
tjänstledighet för sjukdom och omedelbart därefter inträtt i tjänstgöring
sorn notarie i domsaga. Att omständigheter icke förelegat, som nödvändiggjort
sjukledighet från folkskollärartjänsten, finner utskottet uppenbart.
Därest missförhållanden av ifrågavarande art endast förekommit
i undantagsfall, torde någon särskild åtgärd från riksdagens sida icke
hava varit påkallad. Då det emellertid kommit till utskottets kännedom,
att så icke är förhållandet, utan att liknande tillvägagångssätt ägt rum
i icke ringa utsträckning, har utskottet i likhet med revisorerna ansett
anstalter böra vidtagas i syfte att avhjälpa den brist i gällande avlöningsbestämmelser,
som här otvivelaktigt föreligger. Det synes utskottet
därjämte böra tagas under övervägande, huruvida icke i förevarande avseende
mera betryggande former för läkarintygs utfärdande skulle kunna
åvägabringas.

Beträffande det föreliggande fallet, som utskottet funnit i hög grad
anmärkningsvärt, anser utskottet, att Palmblads förfaringssätt icke bör
lämnas opåtalt, utan vill ifrågasätta, huruvida icke Kungl. Maj:t må
finna skäl ägna frågan en ingående undersökning i avsikt att utröna
huruvida någon åtgärd i ärendet får anses påkallad.

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

27

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit ville taga under övervägande,
vad utskottet ovan anfört.

16:o) Under jordbruksdepartementet, § 51, hava revisorerna framställt
vissa erinringar i fråga örn uppgörandet av omkostnadsstaton för Flyinge
hingstdepå och stuteri (Del I sid. 123—126).

Revisorerna hava inledningsvis framlagt räkenskapssammandrag ö\ er
stuteriväsendets fond för hudgetåret 1930/1931 ävensom lämnat en redogörelse
över det ekonomiska resultatet för Flyingeanstalten för nämnda
budgetår.

Härtill hava revisorerna knutit följande allmänna uttalande:

»Av det anförda framgår att beträffande vissa i omkostnadsstaten för
Flyinge hingstdepå och stuteri upptagna anslagsposter de verkliga utgifterna
kommit att till beloppen i avsevärd grad skilja sig från de i staten
beräknade. Sålunda har å anslagsposten till furage uppstått en besparing
å 43,288 kronor 24 öre, under det att posterna till byggnaders och
inventariers underhåll samt till jordbruket utvisa underskott å respektive
11,641 kronor 61 öre, 37,370 kronor 21 öre samt 20,244 kronor 95 öre.

Såsom förut nämnts äger stuteriöverstyrelsen för närvarande att, därest
besparing skulle uppstå å någon av anslagsposterna i utgiftsberäkningen,
använda sådan besparing till täckande av brist å annan för avlöning
ej avsedd post. Detta medgivande bör givetvis ej utnyttjas pa sadant
sätt att vissa poster i beräkningen upptagas till avsevärt högre belopp,
än som rimligen kunna beräknas såsom erforderliga, och härigenom
bereda medel till utgifter, till vilka vid kostnadsstatens uppgörande anslag
icke begärts.

Enligt revisorernas mening står det tillämpade förfaringssättet, som är
ägnat att för den anslagsbeviljande myndigheten försvåra eller omöjliggöra
att erhålla ett säkert omdöme örn institutionens medelsbehov, icke
i överensstämmelse med principerna vid uppgörande av en i möjligaste
mån noggrann och tillförlitlig statsberäkning. Revisorerna anse, att en
ändring härutinnan bör komma till stånd, så att vid uppgörandet av staten
större överensstämmelse ernås mellan beräknade och verkliga
utgifter.

Revisorerna vilja ifrågasätta, huruvida icke med anledning av vad sålunda
förekommit en ändring i härutinnan nu gällande bestämmelse borde
göras av innebörd att, därest i kostnadsstaten upptagna^ medel anses
böra disponeras för andra ändamål än i staten angivna, Kungl. Maj:ts
medgivande till vidtagande av en dylik åtgärd skall inhämtas.

Förklaring har avgivits av stuteriöverstyrelsen (Del lil sid. 271—273).
sorn bifogat yttrande från chefen för Flyinge hingstdepå.

Det av stuteriöverstyrelsen tillämpade förfaringssättet för beräknandet
av omkostnadsstaten för Flyinge hingstdepå och stuteri har utskottet

Flyinge
hiwgstdepd
och stuteri.

Utskottet>
yttrande.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 86''.

tionde hui
nätti elus anslag
till rese
och traktamentspenningar.

funnit otillfredsställande. Styrelsens tillvägagångssätt innebär enligt
utskottets mening en viss fara för statberäkningens stabilitet, och det
synes, som örn åtgärder borde vidtagas för åstadkommande av större
tillförlitlighet i beräkningen. Då utskottet emellertid har anledning förvänta,
att ändring i av revisorerna anmärkt avseende kommer att av
styrelsen vidtagas, har utskottet icke ansett nödvändigt att för närvarande
påyrka den av revisorerna ifrågasatta författningsändringen.

Utskottet har därför endast velat vad i ärendet förekommit för riksdagen -

omförmäla.

17:o) Under jordbruksdepartementet, § 53, hava revisorerna lämnat en
redogörelse för belastningen å nionde huvudtitelns anslag till rese- och
traktamentspenningar (Del I sid. 127—132).

Revisorerna hava därvid särskilt fäst sig vid de utbetalningar, som
verkställts till personalen vid lantmäteriväsendet, enär dessa kostnader
under de senaste åren avsevärt stegrats.

Revisorerna hava gjort följande uttalande.

Av det anförda framgår att kostnaderna för distriktslantmätarnas och
deras biträdens resor utvisa en tendens till ökning. Så exempelvis belöpte
sig ifrågavarande kostnad under budgetåren 1927/1928, 1929/1930 och
1930/1931 till respektive 839,624 kronor, 990,631 kronor och 1,019,415 kronor.
Riktigheten av 1930 års revisorers uttalande att den huvudsakliga orsaken
till de höga utgifterna å nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentsersättning
vore att söka i ökade utgifter för distriktslantmätarnas
och deras biträdens resor är av de ovan lämnade uppgifterna ytterligare
bestyrkt.

1930 års revisorer framhöllo nödvändigheten av, att för nedbringande
av de höga kostnaderna för distriktslantmätarna och deras biträdens resor
åtgärder snarast möjligt måtte vidtagas för begränsning i rätten till
traktamentsersättning i likhet med vad som i besparande syfte skett beträffande
ett flertal grupper befattningshavare samt framhöllo i samband
härmed, att det också borde undersökas, örn icke motsvarande föreskrifter
borde gälla jämväl för lantbruksingenjörer och deras biträden. Enligt
vad revisorerna inhämtat har ännu icke någon dylik begränsning i rätten
till traktamentsersättning genomförts för nämnda grupper befattningshavare.
I detta sammanhang vilja revisorerna erinra örn att i innevarande
års riksstat finnes uppfört ett anslag å 275,000 kronor till reseersättningar
åt lantbruksingenjörer och deras biträden samt ett anslag å
820,000 kronor till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som sysselsättes
med lantmäteriförrättningar, medan utgifterna under förra budgetåret
för reseersättningar till nämnda personal uppgått till respektive
308,140 kronor och 1,019,415 kronor, ett förhållande, som tydligt ådagalägger
behovet av att åtgärder skyndsamt vidtagas för nedbringande av
ifrågavarande kostnader.

Förklaring har avgivits av lantmäteristyrelsen (Del III sid. 280—284).
Härvid har lantmäteristyrelsen framhållit, hurusom lantmäteripersona -

Statsutskottets utlåtande Nr 86. 29

lens tjänsteresor vore beroende av den omfattning, i vilken jorddeluingsförrättningar
förekomme. Statsverkets kostnader för dessa resor vore
emellertid till sin natur endast att anse såsom ett statsbidrag till jordägarna
för fastighetsbildningar av olika slag, laga skiften, rågångsförrättningar,
vägdelningar m. m. Därest ett ytterligare nedbringande av
statsverkets ifrågavarande kostnader ansåges behövligt, syntes därför
böra tagas under övervägande, huruvida icke förevarande form av statsbidrag
skulle kunna begränsas till mera ömmande fall, närmast motsvarande
dom, där staten lämnade bidrag till själva förrättningskostnaden.
Med fog kan ju sättas ifråga, huruvida icke rese- och traktamentskostnaden
i många fall borde gäldas av de enskilda sakägarna (yrkesmässiga
markexploatörer, gränstvistande grannar med flera).

Frågan örn begränsning i rätten till traktamentsersättning för bland annat
personalen vid lantmäteri väsendet har varit föremål för behandling
vid innevarande års riksdag, i det Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen,
nionde huvudtiteln, föreslagit en nedsättning av anslagen till
reseersättningar dels för lantbruksingenjörer och deras biträden (punkt
3), dels ock för personalen vid lantmäteriväsendet (punkt 151). Båda
dessa förslag äro delvis grundade på en beräknad nedsättning av vissa
traktamentsersättningar. Riksdagen har numera efter tillstyrkande av
jordbruksutskottet (utlåtande nr 2 punkterna 1 och 57) bifallit dessa förslag.
Frågan örn nedsättning av traktamentena för lantmäteripersonalen
har departementschefen ansett böra avgöras av Kungl. Maj:t, sedan
riksdagens beslut i anslagsfrågan föreligger.

Örn den behandling, som ärendet sålunda fått vid innevarande års riksdag,
har utskottet velat här

erinra.

18:o) Under pensionsväsendet, § 55, hava revisorerna redogjort för ett
fall, då en småskollärarinna samtidigt uppburit avlöning och pension (Del
I, sid. 134—136).

I anledning härav hava revisorerna gjort följande uttalande:

Omständigheterna i det föreliggande fallet synas revisorerna ganska
märkliga. Redan då Kungl. Majit hos riksdagen hemställde om understöd
åt ifrågavarande lärarinna på grund av att hon ansetts för all framtid
oförmögen till tjänstgöring, hade hon under nära två år varit i tjänstgöring,
och vid tidpunkten för propositionens framläggande hade hon
vunnit fast anställning såsom lärarinna vid mindre folkskola. Det torde
vara uppenbart, att, därest Kungl. Majit och riksdagen ägt kännedom om
nu påpekade omständigheter, understödet aldrig blivit beviljat. Efter
understödets beviljande har hon jämsides med sin avlöning såsom lärarinna
uppburit det av riksdagen beviljade understödet. I själva verket
visar det nu påtalade fallet behövligheten av att vid beslut örn understöd

Utskottets

yttrande.

Samtidigt
uppburen aflöning
och
pension.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottets

yttrande.

Vissa järnvägsstyrelsens
åtgärder
med avseende
d handläggningen
av
frågan angående
trycket
fibi oms för
godståg.

och pensioner av ifrågavarande slag städse knytes ett villkor, som utesluter
ett upprepande av vad som här inträffat. Att statens pensionsanstalt,
ehuru den redan år 1921 erhöll kännedom örn förhållandet, underlät
att fästa Kungl. Maurts uppmärksamhet på saken, synes revisorerna —
oavsett huruvida i sakens dåvarande läge någon rättelse stod att vinna
— anmärkningsvärt.

Förklaring har avgivits av statens pensionsanstalt (Del III, sid. 284),
som funnit det tvivelaktigt, huruvida rättelse i anmärkta förhållandet
kunnat vinnas, och därför för sin del instämt i statsrevisorernas uttalade
mening örn behövligheten av att vid beslut örn understöd och pension av
ifrågavarande art knytes villkor, som utesluter ett upprepande av vad
som i förevarande fall inträffat.

Utskottet måste finna det synnerligen anmärkningsvärt, att ett sådant
missförhållande som det av revisorerna påtalade överhuvudtaget kunnat
förekomma. Men ej mindre anmärkningsvärt är det, att, sedan statens
pensionsanstalt erhållit kännedom örn saken, anstalten funnit lämpligt att
allt fortfarande utbetala understödet utan att vidtaga någon som helst
åtgärd för att vinna rättelse i ett förhållande, som — hurudant än det
rent formella stödet för detsamma må vara — likväl realiter sett måste
anses såsom högeligen otillfredsställande. En anmälan till Kungl. Majit
örn vad som förelupit jämte förslag till åtgärder till förekommande av
ett upprepande synes man med skäl kunna hava förväntat från anstaltens
sida.

Då så nu ej skett, vill utskottet framhålla, att det synes nödvändigt,
att till pension eller understöd, som beviljas genom särskilt riksdagsbeslut,
hädanefter knytes villkoret, att sådan förmån endast må utgå tills
vidare så länge de förhållanden, som föranlett beviljande av pensionen
eller understödet, fortfara, samt att Kungl. Majit må äga på anmälan
förordna om pensionens eller understödets indragning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit ville taga under övervägande
vad revisorerna och utskottet anfört rörande uppbärandet
av pension eller understöd, som beviljas genom
särskilt riksdagsbeslut.

19:o) Under statens affärsverksamhet, statens järnvägar, § 56, hava revisorerna
framställt vissa anmärkningar beträffande handläggningen inom
järnvägsstyrelsen av frågan angående tryckluftbroms för godståg
(Del I, sid. 137—176).

Beträffande detta ärende kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härmed för riksdagen

anmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

31

20:o) Under statens affärsverksamhet, statens vattenfallsverk, § 59,
hava revisorerna framställt vissa erinringar beträffande av vattenfallsstyrelsen
utbetalade gratifikationer (Del I, sid. 181—184).

Revisorerna hava inledningsvis anfört, att Kungl. Majit i anledning av
en utav vattenfallsstyrelsen gjord framställning i proposition till 1931
ars riksdag hemställt, att vid befattningen såsom driftchef vid Västerås
kraftverk finge, räknat från och med den 1 juli 1931, utöver lön enligt
avlöningsreglementet utgå ett tillfälligt lönetillägg av 2,000 kronor. Beträffande
ifrågasatt lönetillägg till kraftverksdirektören vid de norrländska
kraftverken fann Kungl. Maj:t, med hänsyn bland annat till att befattningen
inrättats så sent som år 1929, att med prövning av frågan härom
borde tills vidare anstå.

I skrivelse den 15 april 1931 nr 130 biföll riksdagen vad Kungl. Maj:t i
ovanberörda proposition föreslagit.

Revisorerna hava härefter meddelat, att vattenfallsstyrelsen genom beslut
den 17 april 1931 tilldelat kraftverksdirektören vid de norrländska
kraftverken S. Malmfors en gratifikation av 4,000 kronor för banbrytande
arbete vid hushållselektrifieringen inom Norrbottens län samt driftchefen
K. G. Ljungdahl en gratifikation av likaledes 4,000 kronor för banbrytande
arbete vid ångpanneanläggningen i Västerås.

I den av överrevisorerna för granskning av statens vattenfallsverks
förvaltning och räkenskaper för år 1930 den 3 augusti 1931 avgivna revisionsberättelsen
hade överrevisorerna efter att hava erinrat örn riksdagens
ovan omförmälda beslut ifrågasatt lämpligheten av, att vattenfallsstyrelsen
utanordna! nämnda gratifikationer. Då Kungl. Majit prövat
frågan örn tillfälligt lönetillägg åt dessa befattningshavare, hade vattenfallsstyrelsen
bort hos Kungl. Majit jämlikt 40 § avlöningsreglementet
hemställa örn särskild gottgörelse till nämnda tjänstemän för de banbrytande
arbeten, de utfört.

Efter att hava redogjort för de med driftchefsbefattningen vid Västeråsverket
och befattningen såsom kraftverksdirektör vid de norrländska
kraftverken förenade avlöningsförmånerna hava revisorerna gjort följande
allmänna uttalande:

Avd. I i avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk avser ordinarie
tjänstemän och är uppdelat i tre kapitel, innehållande det första allmänna
bestämmelser, det andra bestämmelser örn ordinarie tjänstemän, som
tillsättas genom förordnande, och det tredje bestämmelser örn ordinarie
tjänstemän, som tillsättas genom konstitutorial. För kraftverksdirektör
vid statens vattenfallsverk gälla bestämmelserna i 2 kap. och för driftchef
bestämmelserna i 3 kap.

Den av vattenfallsstyrelsen till stöd för utbetalandet av de här ifrågavarande
gratifikationer åberopade 40 § i reglementet ingår i dettas 3 kap.
och lyder på följande sätt:

Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring vid vederbörande verk må

Vissa av
vattenfallsstyrelsen
lUbetalda
gratifikationer.

32

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottets

yttrande.

icke — annorledes än såsom gratifikation, eller belöning från anslag, som
anvisats för sådant ändamål — utbetalas utöver vad i detta reglemente
förutsattes eller eljest enligt beslut av Kungl. Majit och riksdagen må
utgå, så framt ej för fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som kan
anses falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda
medel eller Kungl. Majit finner skäl medgiva särskild gottgörelse.

Denna bestämmelse lärer emellertid äga tillämpning endast å de i reglementets
3 kap. avsedda tjänstemännen och icke å de tjänstemän, som
lyda under 2 kap. och till vilka som nyss nämnts kraftverksdirektör är
att hänföra.

Under ovan angivna förhållanden torde vattenfallsstyrelsen hava överskridit
sin befogenhet, då den tilldelat kraftverksdirektören Malmfors
ovanberörda gratifikation.

Vad driftchefen Ljungdahl beträffar hava riksdagens revisorer i likhet
med överrevisorerna vid statens vattenfallsverk funnit vattenfallsstyrelsens
beslut att omedelbart efter riksdagsbeslutet i frågan örn tillfälligt
lönetillägg tillerkänna honom gratifikation till betydande belopp
icke lämpligt.

Riksdagens revisorer vilja i detta sammanhang erinra, att byråchefen
i järnvägsstyrelsen I. Överholm och arkitekten hos samma styrelse
F. Zettervall för sina arbeten med respektive elektrifieringen av
vissa delar av statens järnvägar och den senaste ombyggnaden av centralstationen
i Stockholm ävenledes tilldelats betydande gratifikationer,
men att i båda dessa fall Kungl. Majits tillstånd till åtgärden av vederbörande
verk blivit inhämtat. På enahanda sätt synes vattenfallsstyrelsen
hava bort förfara i fråga örn gratifikationen åt Ljungdahl.

Revisorerna hava funnit vattenfallsstyrelsens förfarande i båda de relaterade
fallen synnerligen anmärkningsvärt.

Förklaring har avgivits av vattenfallsstyrelsen (Del I sid. 317—319), som
bifogat ett till grund för styrelsens beslut i ärendet upprättat tjänstememorial.

Utskottet delar revisorernas mening, att den av vattenfallsstyrelsen till
stöd för utbetalningen av ifrågavarande gratifikationer åberopade bestämmelsen
i 40 § av avlöningsreglementet för de affärsdrivande verken
äger tillämpning allenast å de i reglementets 3 kap. avsedda tjänstemännen
och icke å de tjänstemän, som förordnats för viss tid i enlighet med
reglementets kap. 2, till vilken senare kategori kraftverksdirektören är att
hänföra.

Med tillkännagivande av den ståndpunkt, som utskottet intager beträffande
denna fråga, har utskottet velat vad i ärendet förekommit för riksdagen -

omförmäla.

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

33

21 :o) Under statens affärsverksamhet, statens domäner, § 60, hava revisorerna
meddelat, att fall förekommit, då domän verkstjänst erinia med vederbörligt
tillstånd innehaft befattning eller uppdrag hos vissa bankföretag.
(Del I sid. 184 och 185.)

Efter att hava redogjort för vad gällande avlöningsreglemente för tjänstemän
vid domänverket stadgar i fråga örn innehav av bisysslor, hava
revisorerna gjort följande uttalande:

Av vissa domänverkstjänstemän

innehavda
enskilda uppdrag
vid
sidan om
statstjänsten.

Då det numera i stor utsträckning förekommer, att affärsbankerna äro
ägare till eller eljest ekonomiskt intresserade i företag, vilka bedriva
skogshantering och sågverksrörelse, och det sålunda lätt kan inträffa,
att statens intressen såsom virkesförsäljare och bankens med virkesköparens
förbundna intressen råka i kollision med varandra, synes det revisorerna
olämpligt, att tjänstemän, vilka i chefsställning hava att handlägga
frågor örn försäljning av kronans virke, innehava befattning eller
uppdrag hos sådana bankföretag.

Det synes revisorerna nödvändigt, att domänstyrelsen även eljest vid
meddelandet av tillstånd åt Överjägmästare och jägmästare att innehava
bisyssla tillser, att innehavet av densamma icke på något sätt kan menligt
påverka statens intressen.

Förklaring har avgivits av domänstyrelsen (Del III sid. 323 och 324),
som framhållit, att styrelsen i tre fall medgivit Överjägmästare och jägmästare
rättighet att tillsvidare inneha uppdrag såsom ordförande eller
ledamot i vissa affärsbankers avdelningskontor. Styrelsen hade därvid
utgått från att det vore lämpligt, att skogsstatstjänstemännen erhölle en
för deras ställning såsom förvaltare av statsskogar värdefull inblick ej
blott i en del affärsförhållanden i allmänhet utan ock i vissa virkesköpares
ekonomi, varigenom förluster för domänverket kunde förebyggas. Därest
förhållandena skulle så utveckla sig, att påtagliga olägenheter för domänverket
komme att uppstå till följd av de meddelade bank- eller andra uppdragen,
ämnade styrelsen tillse, att ifrågavarande tillstånd komme att
upphöra.

Yad revisorerna under förevarande paragraf anfört, har utskottet fun- utskottets
nit anmärkningsvärt. Det måste enligt utskottets mening anses olämpligt, yttrande.
att domänverkstjänstemän medgivits tillstånd att innehava uppdrag i sådana
affärsbanker, som äro ekonomiskt intresserade i företag, vilka bedriva
skogshantering och sågverksrörelse eller eljest annan bisyssla, vars
innehav kan giva anledning till att förtroendet till objektiviteten i veder -börandes tjänsteåtgärder rubbas. Utskottet kan därför icke i något avseende
dela den uppfattning, åt vilken domänstyrelsen i sin i ärendet avgivna
förklaring givit uttryck. Då utskottet emellertid förväntar, att domänstyrelsen
kommer att taga vederbörlig hänsyn till den ståndpunkt, som
utskottet intager i denna fråga, har utskottet icke funnit sig behöva föreslå,
att någon särskild åtgärd från riksdagens sida för närvarande vidtages.

Bihang till riksdagent protokoll 1932. C sami. tili hafi (iSr Sik)

Övriga anmärkningar.

34 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Vad i ärendet förekommit, kar utskottet dock ansett vara av den vikt,
att utskottet velat detsamma för riksdagen

omförmäla.

22:o) Vadi övrigt blivit av revisorerna anmält ock erinrat, kar utskottet
funnit dels kava medfört åsyftad eller i utsikt ställd rättelse, dels vara
av vederbörandes utlåtande nöjaktigt förklarat, dels ej vara av den vikt,
att, oaktat förklaringen ej varit fullt tillfredsställande, någon riksdagens
åtgärd bort av förhållandena föranledas, dels slutligen icke kava varit av
beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något yttrande; vilket utskottet
skolat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 3 maj 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widéll, Olof Olsson, Bergqvist, Nilsson
i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Walles,
Bergström, Pauli och Pålsson samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Nilsson i Bonarp,
Strindlund, Olsson i Blädinge, Eriksson i Stockholm, Nilsson i Örebro, Danielsson, Persson
i Falla, Jönsson i Revinge, Högström och Hollertz.

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

35

Bilaga

P. M.

angående häradsskrivare och kronoupphördstjänsteman tillkommande
debiteringsprovision m. m.1

Enligt § 1 i uppbördsreglementet den 14 december 1917 (nr 838) med
den lydelse densamma erhållit genom kungörelsen den 13 november 1931
(nr 382) verkställes debitering av kronoutskylder för landet, vartill i
nämnda reglemente jämväl räknas stad, där magistrat ej finnes, av häradsskrivaren
oell för annan stad av magistraten eller, där särskild tjänsteman
finnes därtill förordnad, av denne under magistratens inseende
och ansvar.

Till kronoutskylder hänföras i samma reglemente årliga utskylder och
avgifter till kronan samt sådana utskylder och avgifter, som enligt allmän
författning eller med tillämpning av särskilda, av Kungl. Majit meddelade
stadganden uppbäras och redovisas i sammanhang med kronouppbörden.

Vid kronouppbörden förekomma utöver statsskatter och statliga försäkringsavgifter
väsentligen följande utskyldstitlar:

1) landstingsskatt,

2) vägskatt,

3) tingshusmedel,

4) sjukvårdsavgift,

5) vissa försäkringsavgifter till bolag,

6) riddarhuskapitation savgift och hushållningssällskapsavgift,

7) debetsedelslösen.

Enligt 48 § lagen örn landsting den 20 juni 1924 ombesörjer länsstyrelsen,
på landstingets därom framställda begäran, att de av landstinget
till uttaxering beslutade medel under benämning landsting smedel varda
genom vederbörande, i sammanhang med kronoskatterna, debiterade och
indrivna samt i riksbanken insatta inom den tid och med det ansvar, som
är för kronans uppbörd stadgat. Någon möjlighet för landsting att anordna
egen uppbörd av landstingsskatt eller att eljest överlämna uppbörden
därav till andra uppbördsorgan än de för kronouppbörden avsedda lärer
icke föreligga.

Landsting

skatt.

Jfr prop. 180/1931 och 1924 års uppbördssakkunnigas betänkande.

36

Stalsutii!<oltets utlåtande Nr 86.

I § 53 i förordningen den 21 mars 1862 om landsting föreskrevs att såsom
ersättning för upprättande av vissa handlingar, varom här ej är fråga,
samt debitering och uppbörd av landstingsskatt finge innehållas 3 %
av inlevererade landstingsmedel, varav beräknades 11h % för debiteringen,
1 % för uppbörden samt 1/-i % att lika fördelas emellan landskamreraren
och lanträntmästare!!.

I anledning av i ärendet väckta motioner hemställde 1921 års riksdag i
skrivelse nr 319 örn utredning, örn och på vad sätt det i § 53 av gällande
landstingsförordning stadgade procenttal kunde nedsättas, och att Kungl.
Majit ville därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda.

Resultatet av den på riksdagens begäran verkställda utredningen framlades
för 1922 års riksdag i prop. nr 204, vari Kungl. Majit föreslog, att
§ 53 landstingsförordningen skulle ersättas av en provisorisk förordning
med särskilda föreskrifter angående ersättning för debitering och uppbörd
av landstingsskatt. Enligt densamma skulle den då utgående provisionsersättningen
minskas, dels vad beträffar ersättning för debiteringen
i fråga örn såväl häradsskrivare som uppbördsmän i stad, dels i fråga
örn landskamrerare; för ersättningens bestämmande skulle härvid i båda
fallen en glidande skala tillämpas. Det framlagda förslaget anslöt sig
i huvudsak till ett av 1902 års löneregleringskommitté i ärendet avgivet
yttrande. Efter att hava framhållit att provisionerna på uppbörden av
landstings- och vägskatt på sina håll stigit till belopp, som måste anses
allt för höga i förhållande till det arbete och ansvar, som vore förenat
med detta åliggande, samt de avlöningar, som i allmänhet utginge till
statens tjänstemän, och att en beskärning av provisionerna därför omedelbart
borde vidtagas, förklarade departementschefen att liksom 1902 års
löneregleringskommitté, som i ärendet avgivit yttrande, han vore av den
uppfattningen, att en provisorisk lösning måste sökas, varigenom vunnes,
att de mest påfallande olägenheterna med de dåvarande bestämmelserna
avhjälptes. Departementschefen ansåge sig böra förorda den av kommittén
föreslagna glidande skalan men betonade samtidigt, att han icke ansåge
denna lösning i något avseende bindande för framtiden.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle ersättning för debitering såväl till
häradsskrivare som till kronouppbördstjänsteman i stad utgå med 1.2 %
å den del av uppbörden, som ej överstege 100,000 kronor, 0.9 % å den del
av uppbörden, som överstege 100,000 men ej 300,000 kronor, och 0.6 % å
den del av uppbörden, som överstege 300,000 kronor.

Ersättning för uppbörden skulle till kronouppbördstjänsteman i stad
utgå med 1 % å uppbörden för staden.

Ersättning till landskamrerare skulle utgå med 0.2 % å den del av uppbörden,
som ej överstege 1,000,000 kronor, 0.15 % å den del av uppbörden,
som överstege 1,000,000 men ej 3,000,000 kronor och O.i % å den del av uppbörden,
som överstege 3,000,000 kronor.

I skrivelse nr 227 framhöll 1922 års riksdag att enligt riksdagens mening
starka skäl talade för att genomgående en reduktion av de då utgående
provisionsbeloppen utöver den i propositionen föreslagna vidtoges.
Riksdagen ville därvid främst erinra örn den utomordentligt kraftiga
ökning, som provisionsbeloppen under de senare åren utvisade. Det
vore enligt riksdagens mening uppenbart, att denna ökning väsentligen
berodde på att landstingsskatternas belopp tillvuxit, blott i mindre grad
på att antalet skatteobjekt blivit större; därmed vore även klart, att er -

37

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

sättningen för landstingsskatternas indrivning vuxit i långt högre grad
än det med detsamma förenade arbetet. Med hänsyn härtill kunde det
knappast förnekas, att den i propositionen föreslagna reduktionen vöre
alltför liten. Riksdagen ville i detta sammanhang framhålla, att det ej
med fog kunde göras gällande, att de under senare år utgående stora
landstingsskatterna och häremot svarande höga provisionerna i avsevärd
grad vore av tillfällig natur och att en återgång härutinnan alltså vore
att förvänta. Ty ökningen av landstingsskatternas storlek under senare
ar berodde till huvudsaklig del på att landstingens arbetsuppgifter tillvuxit,
och i detta hänseende vore enligt riksdagens mening, snarare an
en återgång, en fortsatt utveckling att antaga. Följden härav hade blivit
och måste även för framtiden bliva, att landstingsskatternas storlek
i förhållande till antalet skatteobjekt bliva långt mera betydande, än som
vid landstingsförordningens tillkomst och fixerande^ av de nuvarande
provisionsbeloppen vore förhållandet. Riksdagen ansåge sålunda större
reduktion av landstingsprovisionerna tillbörliga än de i propositionen föll
överensstämmelse med av riksdagen beslutade grunder fastställde
Kungl. Majit genom förordningen den 15 juni 1922 (nr 269) särskilda föreskrifter
angående ersättning för debitering och uppbörd av landstingsskatt.
Enligt denna utgår sålunda ersättning för debitering av dylika
medel såväl till häradsskrivare som till kronouppbördstjänsteman i stad
med 1.2 % å den del av uppbörden, som ej överstiger 100,000 kronor, 0.9 %
å den del av uppbörden, som överstiger 100,000 men ej 300,000 kronor, 0.6
% å den del av uppbörden, som överstiger 300,000 men ej 500,000 kronor,
och 0.3 % å den del av uppbörden, som överstiger 500,000 kronor.

Ersättning för uppbörden skall till kronouppbördstjänsteman i stad
utgå med lh % å uppbörden för staden.

Ersättning till landskamrerare skall utgå med 0.15 % å den del av uppbörden,
som ej överstiger 1,000,000 kronor, O.io % å den del av uppbörden, ,
som överstiger 1,000,000 men ej 3,000,000 kronor, och O.os % å den del av
uppbörden, som överstiger 3,000,000 kronor.

De till statsverket indragna provisionsandelarna 1 skola utgå med /= /o.

I tjänst kvarstående lanträntmästares provisionsandelar skola utgå efter

hittills gällande grunder. . . .

I städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och
Gävle, vilka städer icke deltaga i landsting, utgår ej landstingsskatt. 1
Eskilstuna, Jönköping, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Uddevalla och
Borås ingå ifrågavarande provisioner till vederbörande stadskassa.

• Landstingsskatt debiterades år 1929 nied 56,862,883 kronor, motsvarande
20.04 % av hela kronouppbörden sagda år (se tub. 1).

Av tab 2 framgår, att i ersättning för debitering av landstingsskatt
under år 1931 utbetalats 529,684 kronor, varav till häradsskrivare 367,227
kronor, eller i medeltal för häradsskrivare 3,085 kronor, samt till debiteringsförrättare
i stad 162,457 kronor.

Enligt i Statistisk årsbok och Årsbok för Sveriges kommuner lamnade
uppgifter inflöto i landstingsskatt och sjukvårdsavgifter för nedannamnda
år följande belopp, nämligen:

1 Avser kronofogdarna tillkommande provisioner för uppbörd oell redovisning av sådana
enskilda medel, som debiteras och uppbäras i samband med kronouppbörden.

Vägskatt.

Tingshus medel.

38

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

1880

1890

1900

1905

1910

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1,129,049

1921

1,387,604

1922

2,270,100

1923

3,910,233

1924

6,661,231

1925

9,476,919

1926

12,285,783

1927

15,236,313

1928

21,868,569

1929

50,302,253

52,143,275

68,394,423

1930

................................ 63,003,670

............................... 46,262,245

............................... 40,766,532

................................ 42,305,090

................................ 44,299,870

................................ 47,637,563

................................ 49,598,129

................................ 52,637,399

................................ 55,675,347

(preliminära uppgifter)
................ 59,994,803.

Influtna sjukvåräsnygifter utgjorde år 1880 671,820 kronor oell år 1930
omkring 1,125,000 kronor. Å sjukvårdsavgifter utgår icke provision.

Enligt 63 § i lagen den 23 oktober 1891 örn väghållningsbesvärets utgörancle
pa landet ombesörjer länsstyrelsen, på vägstyrelsens därom framstailda
begäran, att vägskatten varder genom vederbörande i sammaliming
med kronoskatterna debiterad, indriven och redovisad, på sätt örn
landstingsmedel ar föreskrivet. De väghållningsskyldiga äga dock besluta,
att vagskattens debitering, uppbörd oell redovisning må överlämnas
at kommunalnämnd, därest överenskommelse därom träffas, eller åt utsedda
förtroendemän. I sådan händelse skall i fråga örn uppbörd och
redovisning sa ock örn indrivning av restantier i tillämpliga delar gälla
vad örn kommunalutskylder finnes stadgat.

Pa grund av ovanberörda föreskrift utgick jämväl ersättning för
debitering och uppbörd av vägskatt i enlighet med för landstingsskatt
gallande bestämmelser. Genom nämnda hänvisning i väglagen till landstmgsförordningens
bestämmelser om uppbörd m. m. har den år 1922 vid1
tågna ändringen i samma förordning i fråga örn ersättning för debitering
oen uppbörd kommit att automatiskt gälla även i avseende å vägskattem

Ar 1929 påfördes vägskatt å kronodebetsedel med 26,438,150 kronor motsvarande
9.32 % av hela kronouppbörden sagda år (se tab. 1). För nedanIflttfl
o j ‘1 ~J'' ’ ilagt följande belopp:

........................... 26,537,489

........................... 29,161,366

........................... 32,234,302

........................... 33,923,754

........................... 32,406,533.

Av tab. 2 framgår att till samtliga häradsskrivare i ersättning för debitering
av vägskatt under år 1931 utbetalats 258.189 kronor, eller i medeltal
för häradsskrivare 2,169 kronor.

1910 ................

............... 4,691,776

1926

1914 ................

............... 5,646,030

1927

1920 ................

............... 16,411,489

1928

1923 ................

............... 19,747,530

1929

1924 ...............

1925 ................

............... 19,482,857

................ 23,586,096

1930

Beträffande uppbörd av tingshusmedel eller liäradsmedel, som de för
tingslagens behov uttaxerade medlen å vissa orter jämväl benämnas finnes
väl icke någon allmän föreskrift, utan beror sättet för uppbörden av
dessa medel på beslut av de tingshusbyggnadsskyldiga. På flera håll
plägar efter länsstyrelsens medgivande medlen upptagas å kronodebetsedlarna
och uppbäras i samband med kronoutskylderna. I kungörelsen

39

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

den 30 april 1881 angående redovisning för uppbörd av häradsmedel är
stadgande meddelat örn kronobetjänts redovisning för av honom verkställd
uppbörd utav någon inom härad eller tingslag för dess gemensamma
behov utgående utgift. Stundom ombesörjes uppbörden av häradsmedel
av kommunal myndighet efter därom träffad överenskommelse
med de tingshusbyggnadsskyldiga.

I 1924 års uppbördssakkunnigas betänkande (sid. 152) uppgives, att ersättning
för debitering och uppbörd av tingshusmedel utgår med 3 % av
influtna beloppet, varav 11h % tillkommer debiteringsförrättaren, 1 %
uppbördsförrättaren i stad, 1 V« % statsverket samt V* % i tjänsten kvarstående
lanträntmästare eller, där räntmästartjänsten indragits, likaledes
statsverket. Enligt vad som inhämtats av länsstyrelsernas räkenskaper
utgår emellertid ifrågavarande ersättning efter växlande grunder från
3 % till 9V2 %, varav häradsskrivarna erhålla IV2—6 %.

Tingshusmedel förekomma ar 1929 a kronodebetsedel till belopp av
615,345 kronor, motsvarande O.21 % av kronouppbörden för sagda år (se

tab. 1). , , . .... . „.. ,

Av tab. 2 framgår, att till samtliga häradsskrivare 1 ersättning för debitering
av tingshusmedel under år 1931 utbetalats 16,935 kronor.

Enligt kungörelsen den 22 oktober 1886 angående uppbörd av avgifter
till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter må pa ömsesidig- ‘ 8bolag_
het grundad brand-, liagelskade- eller kreatursförsäkringsanstalt, vars
reglemente blivit fastställt av Kungl. Maj:t eller Konungens befallningshavande
och vars verksamhet omfattar minst ett härad, få delägarnas pa
landet avgifter till anstalten debiterade, indrivna och redovisade 1 sammanhang
med kronouppbörden. Såsom villkor härför är stadgat, att det
vid prövning befi lines, att anstaltens reglemente innehåller nödiga bestämmelser
med avseende å uttaxering av delägarnas avgifter. Prövningen
tillhör Kungl. Majit, örn bolagets verksamhet omfattar mera än ett
Fän, men eljest Konungens befallningshavande. o

För debitering och uppbörd av försäkringsavgifter utgår ersättning enligt
ovanberörda kungörelse med 31/a % å det debiterade beloppet, av
vilka l1/» % tillfalla häradsskrivare, V* % landskamrerare samt, ! A %
statsverket, dock att av sistnämnda belopp Vi % utgår till lanträntmästare
i län, där sådan tjänsteman ännu finnes.

Hela beloppet av dylika å kronodebetsedel påförda avgifter utgjorde ar
1929 något mer än 5.6 miljoner kronor (se tab. 1). .

Av tab. 2 framgår, att till samtliga häradsskrivare ersättning tor debitering
av försäkringsavgifter under år 1931 utbetalats 79,070 kronor.

Landskamrerare tillkommande provisionsandelar å nu omhandlade skatter
och avgifter hava numera indragits till statsverket. Av lanträntmästare
kvarstår endast en i tjänst.

Enligt kungörelsen den 3 december 1897 angående ersättning till veder- Debetsedel»,
börande tjänsteman för utfärdande av debetsedlar är den, som utfärdar
debetsedel a de inom varje fögderi eller stad förekommande årliga utskylder
och avgifter till kronan ävensom å utskylder och avgifter eller sammanskott
av menigheter, som enligt givna stadgande^ skola uppbäras oell
redovisas av dem, som uppbörden av utskylderna åligga, berättigad att
såsom ersättning för detta bestyr åtnjuta och å debetsedeln upptaga för
varje sådan sedel, vars slutsumma icke överstiger 7 kronor, 3 ore, darover

40

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

50ö?eh m6d 75 kr°n0r’ 12 Öre’ Samt för debetsedel å ännu högre belopp

DetbetsedeMösen debiterades år 1929 med 497,909 kronor, motsvarande
O.is % av kronouppborden for sagda år (se tab. 1).

un^Jr^Sqq/^w^’+atUti1iVSaimtliga häradsskrivare i debetsedelslösen
o cnt i1931 utbetalats 334,18o kronor, eller i medeltal för häradsskrivare
-'',808 kronor, samt till debiteringsförrättare i stad, som icke tillhör
landsting, sammanlagt 88,369 kronor.

Jämförelse
mellan uppburna
provisioner
och
debetsedelslösen
under
åren 1923
och 1931.

Enhgt av 1924 års uppbördssakkunniga inhämtade uppgifter utgingo
nämligen"3 ^ häradsskrivare i 96 fögderier 1 följande ersättningsbelopp,

i provision å landstingsskatt ...................... kronor 9o0olfi

i debetsedelslösen ...............................s 228 838

för åv S^f?relSe °(Se Aab'' j? förhållandena i motsvarande fögderier
för ar 1931 framgar att under tiden 192S-1931 provisionerna å landstingsskatt
och vagskatt okats med 28 % respektive 46 %. Debetsedelslösen har
under samma tid undergått ökning med 19 %.

statsmedel för „ /?arf^SS^11Vare ager dessutom uppbära ersättning av statsmedel för
upprättande . ra aa a'' röstlängder, arbetsgivarförteckningar, pensionsförteck>
av vissa nmgar samt avskrifter av taxeringslängder. Under budgetåret 1930/1931
längder m. m. ut betaltes dylik ersättning med nedanstående belopp.

Ersättning för upprättande av röstlängder (II:I 2) .. kronor 68,148:80
försättning tor upprättande av förteckningar å arbets Sivare

(V:B 16) .................................. » 52 320-70

Ersättning för pensionsförteckningar (V:B 28) ........ » 55 428: 76

Ersättning för avskrifter av taxeringslängder (VII:C 7) » 227^227-_

Summa kronor 403,125: 26.

Till varje häradsskrivare utgick således för nämnda bestyr ersättning med
i medeltal 3,387 kronor.

Ersättning för
vissa andra
bestyr.

Utom nämnda sportler uppbära häradsskrivare expeditionslösen, ersättning
for vägfyrktalslängder m. m.

Ehuru icke sportler i egentlig mening åtnjuta häradsskrivare i regel
ersättning för vissa andra uppdrag såsom för avskrifter av mantalslängder
och pensionsavgiftsförteckningar åt kommuner, utdrag av mantalslangder
åt systembolag, avskrifter av röstlängder åt politiska sammanslutningar,
taxeringsuppdrag m. m. Beträffande sistnämnda uppdrag,
framgar av 1930 års statsrevisorers berättelse, § 20, att under budgetåret
1929/1930 88 häradsskrivare varit förordnade såsom ordförande i taxeringsnämnd
och härför åtnjutit en sammanlagd ersättning av 176,675 kronor
eller i medeltal 2,007 kronor för häradsskrivare.

1 BelräJfande övriga fögderier lämna handlingarna till 1924 års upphördssakknnnigas
betänkande icke närmare specificerade uppgifter.

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

41

Den från ordinarie stat utgående avlöningen till häradsskrivarna utgå- statens ayres
av lön, tjänstgöringspenningar, ortstillägg, förvaltningsbidrag och lonmgskostålderstillägg.
För budgetåret 1930/1931 uppgingo nämnda avlöuingsförmåner
till i runt tal 650,000 kronor. Läggas härtill de för samma tid a Tarna.
extra stat utgående avlöningsförmånerna, tillfällig löneförbättring och
dyrtidstillägg med respektive 101,320 och 230,000 kronor skulle sammanlagda
avlöningskostnaden för häradsskrivarna under förra budgetåret utgöra
i runt tal 980,000 kronor.

1 kungl, kungörelsen den 14 juni 1917 (nr 472) angående villkor och be- Skyldighet för
stämmelser för åtnjutande av de från 1918 års början fastställda avlö- att under_
ningsförmåner för landsstaten stadgas att den, som tillträder den nya kasta sig upplönestaten
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestäm- hörande av
mande, upphörande av eller minskning i extra inkomster, som kunna åt- eiler minskfölja
tjänstebefattningen eller utgå för bestyr i sammanhang därmed,

Samtliga häradsskrivare åtnjuta avlöning enligt 1918 års lönestat och äro
således underkastade nämnda bestämmelse örn upphörande eller indrag -

ning av sportler.

Antalet häradsskrivartjänster utgör 119, varav 49 den 1 januari 1932
uppehöllos på förordnande. Av de tillförordnade häradsskrivarna vörö o tjänster,
länsassessorer (lönegrad B 27), 1 landsfogde, 1 kronofogde, 1 förste kanslisekreterare
(lönegrad B 26), 5 förste länsbokhållare (lönegrad B 24), 1
andre länsbokhållare, 26 landskontorister samt 4 icke ordinarie tjänstemän
hos länsstyrelserna. Å 7 tjänster hade vikarie icke blivit definitivt
förordnad.

Genom beslut av 1931 års riksdag har kronouppbörden uppdelats på två uppdelning av
terminer. Då nämnda reform först i slutet av innevarande år träder i kronouppbörtillämpning,
kan för närvarande icke bedömas, i vad mån härigenom hä- ®"rLner_
radsskrivarnas debiteringsarbete kommer att ökas.

Av den verkställda utredningen framgår, att under år 1931 i provisio- Sammanner
för debitering av icke statliga skatter m. m. i samband med krono- Iattmnsuppbörden
å landet och i stad, som tillhör landsting, och i debetsedelslosen
utbetalts sammanlagt 1,315,892 kronor, varav i provision å landstingsskatt
529,684 kronor och i provision å vägskatt 258,189 kronor samt i debetsedelslösen
422,555 kronor. Av förstnämnda belopp 1,315,892 kronor,
hava häradsskrivarna erhållit sammanlagt 1,064,144 kronor, varav i provision
å landstingsskatt 367,227 kronor, å vägskatt 258,189 kronor och i
debetsedelslösen 334,185 kronor, samt debiteringsförrättare i stad 251,747
kronor, varav i provision å landstingsskatt 162,457 kronor och i debetsedelslösen
88,369 kronor. Medeltalet av nämnda provisioner och debetsedelslösen
utgör sålunda för häradsskrivare 8,942 kronor.

Häradsskrivarna uppbära dessutom — såsom förut angivits — ersättning
för vissa bestyr, exempelvis för upprättande av vissa längder. Under
budgetåret 1930/1931 utbetalades dylik ersättning med ett belopp av
403,125 kronor, utgörande i medeltal för häradsskrivare 3,387 kronor.

% omhandlade provisioner, debetsedelslösen och ersättning utgjorde
under år 1931 således i medeltal ungefär 12,330 kronor för häradsskrivare.

Utom nu nämnda sportler uppbära häradsskrivare även andra extra
inkomster såsom expeditionslösen, ersättning för vägfyrktalshingder
m. m.

42 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Ehuru icke sportler i egentlig mening åtnjuta här ad sskri varna i regel
ersättning för vissa andra uppdrag såsom färdigställande av avskrifter
av mantalslängder och pensionsförteckningar åt kommuner, utdrag av
mantalslängder åt systembolag, avskrifter av röstlängder åt politiska
sammanslutningar, taxeringsuppdrag m. m.

Landstingsskatten och vägskatten hava från år 1923 undergått en ökning
med ungefär 47 % respektive 64 %. På grund härav har jämväl såsom
närmare framgår av tabell 3 den till häradsskrivare utgående ersättningen
för debitering kommit att ökas.

I detta sammanhang torde böra nämnas, att levnadskostnadsindex,
som för l:a kvartalet år 1923 var fastställd till 183, nedgått och för närvarande
är fixerat till 157.

Jämlikt gällande avlöningsbestämmelser föreligger skyldighet för häradsskrivare
att underkasta sig upphörande av eller minskning i extra
inkomster.

Stockholm den 12 mars 1932. V.

V. Arvidsson.

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

43

Tab. 1. Vid kronouppbörden år 1929 debiterade belopp, Sördelade efter titlar1

(Jfr prop. nr 186/1931, sid. 51.)

\ Statsskatter:

Mantalspenningar ..........

Prästerskapets till statsverket

indragna tionde ..........

Statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
................

Utjämningsskatt..............

Utskiftningskatt för bolag
Skogsvårdsavgift ...........

Kommunala skatter:

Landstingsskatt..............

Vägskatt .......................

Tingshusmedel ..............

Sjukvårdsavgift ..............

Kommunal progressivskatt för
gemensamt kommunalt ändamål
...............................

Statliga försäkringsavgifter:

Pensionsavgifter................

Olycksfallsförsäkringsavgifter

Försäkringsavgifter till bolags

Brandstodsmedel ...............

Kreatursförsäkringsavgift......

Hästförsäkringsavgift............

Frivilliga ledamotsavgifter:

Riddarhusmedel..................

Ledamotsavgift till hushållningssällskap.
....................

i Diverse:

j Avbetalningar å odlings- och

I vattenavtappniugslän ........

] Annuiteter å egnahemslån •

Övriga titlar ....................

Debetsedelslösen.................

Summa

Lands- !
bygden och!
fögderi-städerna |

ttagistrats-

städerna

utom

Stockholm

Stimma för
hela riket
utom

Stockholm

Stock-

holm

Summa för
riket

hela

kronor

°/

/O

801,062

264,131

1,065,193

102,311

1,167,504

0.41

2,147,913

102,528

2,250,441

22,020

2,272,461

0.80

40,262,794

56,449,480

96,712,274^

57,813,667

154.525,241

54.4 7

1,072,8081

1,722,188

2,794,996

2,190,235

4,985,231

1.76

— !

_

_

53,655

53,655

0.02

2,353,784

7,091

2,360,875

143

2,361,018

0.83

39,092,943 17,769,940

56,862,883

56,862,883

20.04

26,438,150

—

26,438,150

—

26,438,150

9.32

615,336

9

615,345

—

615,345

0.21

1,001,326

330,165

1,331,491

127,888

1,459,379

0.51

—

—

300,049

300,049

0.11

9,029,837

6,580,733

15,610,570

3,715,800

19,326,370

6.81

2,283,020

559,691

2,842,711

338,613

3,181,324

1.12

1,971,623

35,584

2,007,207

2,007,207

0.71

3,312,713

1,361

3,314,074

—

3,314,074

1.17

263,583

14,500

278,083

—

278,083

O.io

9,830

9,140

18,970

10,210

29,180

O.oi

189,120

11,636

200,756

—

200,756

0.07

1,317,101

19,126

1,336,227

1,336,227

0.4 7

1,856,321

100,329

1,956,650

1 -

1,956,650

0.69

255,192

282,114

537,30b

3,602

3 540,908

0.19

349,218

144,958

494,176

3,733

497,909

0.18

134,623,674 84,404,704

219,028,378 64,681,926 283,710,304 lOO.oo

1 Sammanställningen har beträffande länen verkställts med anlitande av riksräkenskapsverkets
siffermaterial; beloppen skilja sig beträffande vissa titlar i någon mån från Statistiska
centralbyråns uppgifter.

■ Därav liagelskadeförsäkringsavgift...................................................... kronor i>9,252

mjältbrandsförsäkringsavgift ................................................... * 21,333

lasarettsrnedel i Gävle stad.................................................... >; 245,706.

44 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Tab. 2. Uppgift å under år 1931 utbetalade provisioner å icke statliga skatter,

i landsting, samt

Landstings-

[ Yägskatt

Kreaturs-

försäkrings-

Häst-

försäkrings-

Brandstod s-

Stockholms lån.

avgift

avgift

Norra Roslags fögderi...............

2,150

41

1,329

58

423

j 05

—

18

—

—

Mellersta » » ...............

1,429

72

1,054

20

416

137

86

12

—

—

Svartsjö » ...............

4,546

85

2,757

14

371

3 5

—

—

—

—

Danderyds » ...............

6,078

74

1,791

65

68

30

—

—

—

—

Värmdö » ...............

2,878

87

2,277

84

35S

—

—

57

—

—

Södertörns » ...............

Debiteringsförrättare i

11,116

14

5,003

56

215

44

—

—

—

—

Södertälje.................................

2,453

89

—

—

—

: —

—

—

—

—

Norrtälje ................................

748

75

—

—

—

—

—

—

—

—

Sigtuna....................................

231

98

—

—

—

—

—

—

—

—

Vaxholm ........................ .......

519

62

—

—

—

—

—

—

—

—

Uppsala län.

Trögds fögderi...........................

2,216

64

1,918

01

564

79

—

—

_

—

Tiunda » ...........................

3,079

80

2,496

87

738

70

—

—

—

—

Örbyhus » ...........................

Debiteringsförrättare i

3,451

98

1,798

88

535

22

—

—

—

—

Uppsala....................................

5,215

76

—

—

—

—

—

—

—

—

Enköping .................................

1,210

62

—

—

—-

—

—

—

—

—

Södermanlands län.

Nyköpings fögderi........................

3,092

98

2,765

82

710

92

—

—

—

—

j Oppunda » ......................

3,547

88

2,114

81

660

07

—

—

—

—

Rekarne » ........................

2,997

81

2,889

70

898

70

—

—

—

Gripsholms » ........................

Debiteringsförrättare i

1,940

65

2,269

10

880

81

—

—

—

Nyköping.................................

2,505

08

—

—

—

—

—

—

Strängnäs.................................

1,074

28

—

—

—

—

—

_

—

—

Torshälla .................................

247

72

—

—

—

—

—

—

—

—

Eskilstuna.................................

4,533

53

—

—

—

—

—

—

_

—

Mariefred ................................

237

62

—

—

—

—

—

—

_

—

Trosa......................................

Östergötlands län■

151

19

i

Kinda och Ydre fögderi ...............

1,835

52

1,634

43

479

29

_

_

Linköpings » ...............

2,777

86

2,306

70

l,00u

42

—

—

—

Mjölby » ...............

3,02610 7

2,266

86

1,060

50

—

—

—

Motala » ...............

2,762 42

1,618

30

1,085

38

—

—

_

Finspångs » ...............

3,428 70

2,287

90

453

21

—

—

_

—

Norrköpings » ...............

Debiteringsförrättare i

2,564143

2,651

97

767

88

—

—

Linköping.................................

4,505)9 0

—

—

_

—

—

—

—

—

Söderköping.............................

457 7 7

—

—

—

—

—

—

—

—

Motala ....................................

1,144)86

—

—

—

—

—

—

_

—

Vadstena .................................

6O8I09

—

—

—

—

—

_

_

_

Skenninge.................................J

269 4 2

—

—

—

-

—

—

—

—

Jönköpings lån.

Tveta, Vista och Mo fögderi......

4,341 64

1,445

70

680

99

—

_

_

Norra och Södra Vedbo » ......

2,986 87

—

—

517

71

—

—

—

—

Njudungs » ......

2,605119

2,205

20

441

09

—

—

—

—

Östbo » ......

2,709 io

2,287

58

400

05

—

—

—

—

Västbo » ......

2,344 53

1,872

19

311

69

—

—

—

—1

1 Avgått i januari 1932. Uppbar provision enligt 1862 års bestämmelser.

gssäl

såpa

gittel

146

167

126

31

117

86

6

11

4

171

171

12<

r

<

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

iand med kronouppbörden

å landet och i stad, som deltager

Debet sedelslösen -

Tingshus medel -

Riddarliusmedel -

Avgifter till
Eriksundsf
ärj an

Medel till

underhåll av
Olandsåns
upprensning

Summa

846

1,599

419

1,834

4,010

606

28
73
14
3 71
82
12

1,712

2,497

2,645

2,176

2,831

2,357

13
01
18
62 i

82 j
62

2,946189
210 59
490 7 7
302j68
132 13

4,212

2,536

2,671

2,886

2,220

227

341

165

92

ost

7»!

88‘

39

30

so;

78

80!

86 9 2

—

—

21 17

—

—

97

79

—

—

173

25

—

—

142

—

—

—

192

33

—

—

127

48

50

135

6,234
4,747
12,780
14,586
8,731
i 22,529

3,809

$8

1,149

27

339

35

780

38

75,688

79

7,266

33

10,314

11

8,988

28

9,246

01

1,826

17

37,640

90

9,416

19''

9,459

66

9,595

90

7,068

59

B,871

81

1,600

S6

403

96

8,510

50

373 64

232|8i

50,53$

82

5.741

2 9

8,60"

6C

9,09<

3 4 0

7,81

5 87

9,143

63''

8,534 23

7,452

668

1,635

910

401

60,014| 6 S;

10,682 io
6,041 26
7,923 si
8,284|oi|
6,749 loa1

46

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Jönköpings län (forts.).

Debiteringsförrättare i

Jönköping ........................

Eksjö ..............................

Gränna ........................

Kronobergs län.

Uppvidinge fögderi ................

Konga och Kinnevalds fögderi
Allbo o. Norrvidinge »

Sunnebo fögderi ...................

Debiteringsförrättare i
Växjö ...............................

Kalmar län.

j Tjusts fögderi ...........................

| Tunaläns och Sevede fögderi ......

j Aspelands och Handbörds fögderi
Norra Möre och Stranda »

| Södra Möre fögderi.....................

Ölands fögderi ...........................

Debiteringsförrättare i

Kalmar .................................

Oskarshamn ...........................

Vimmerby..............................

Västervik ..............................

Gotlands län.

Gotlands norra fögderi ...

» södra »
Debiteringsförrättare i
Visby ........................

Blekinge län.

Karlskrona fögderi ........

Ronneby » ........

Karlshamns » .........

Debiteringsförrättare i

Karlskrona..................

Karlshamn..................

Ronneby.....................

Sölvesborg..................

Kristianstads län.

Ängsholms fögderi ■ ■
Hässleholms »
Broby »

Kristianstads »
Toltorps »

Simrishamns »
Debiteringsförrättare

Kristianstad ........

Ängelholm...........

Simrishamn .........

Landstings medel -

Kreaturs- I Häst- t>

Vägskatt jförsäkrings-jförsäkrings.|randstodsavgift
avgift ! medel

2,061

4,387

6l! —

1,336

5 7 j —

—

_

_

205

74: -

—

~~

2,839

591 2,594

440

Sol

1,894

93 2,147

48

679

62

2,270

22 2,188

62

518

08

2,278

28! 2,706

73

489

58

37 —

2,799

1,821

2,506

2,09

2,882

2,076

4,118

1,769

609

2,212

1,834

1,435

2,376

99

Cöj

65

851

821

I

83:

23

95

26

43

2,211

1,962

2,344

4,412

2,124

1,232

995

3,811

2,894

2,540

2,486

2,309

3,042

4,985

2,173

991

2,752 60
1,535
2,134
423
1,755:35

414

472

684

871

814

1,17(

5

1,246

97

1,498

.

17

581

34

1,347

44

399

10

1,510

58

528

39

1,497

49

596

81

2,076

51

747

73

3,257

16

369

63

1,874

86

278

36

2,401

50

366

09

2,248

17

519

18

2,314

47

612

24

2,466

L6

350

59

—

1 1

834

407

566

235

554

585

9

6

12

23

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

47

Hushål]

Medel till

ningssäll-

Debet-

Tingshus-

Riddarhus- j

underhåll

av

skaps-

sedelslösen

medel

medel

Olandsans .

avgifter

upprensning i

2,984

02

lj

05

1

7,372

68 i

_

_''

647

46

_

_

70

—

— I

1,984

73|

—

—

116

78

—

30

—

-I

322

8 21

1

49,360

2 61

27

12

2,935

62!

520''

84

_

_

9,358

02!

20

48

2,405

39!

673 56

—

—

—

7,821

46

16

04

2,552

31

611

S 7

—

—

8,157

14

18

60

2,613

13

—

—

—

—

8,136

32

3

48

956

40

_ I

_

—

—

—

-

3,021

251

36,4941

! 9 i

149

44

2,898

53

213!

08

_;

10,062

74!

140

24

1,974

37

—

—

—

—

—

6,361

84!

41

52

2,364

24

—

—

—

—

—

8,298

24:

28

08

1,884

59

167

06

_

—

—

—1

5,707

74

48

12

2,833

—

—

—

—

—

—

8,288

2 41

45

72

2,145

38

—

03

—

—

—

—1

7,273

46!

10

08

2,187

55

_

_

—

6,325

85 j

5

64

801

31

—

_

_

—

_

2,583

03

10

32

280

56

—

—

_

_

—

—

912

83 i

13

9 2

1,131

35

—

—

—

—

—

—

3,380

96

59,784

43|

2,100

6,014

251

—

—

1,800

—

—

—

—

—

4,982

5 2

_

_

_

_

_

2,376

03

13,372

80

50

88

2,146

11

328

52

30

6,776

06

81

—

2,059

49

417

95

_

25

i

6,615

63

44

64

2,279 04

1,068

24

—

15

8,560

90

2,996

53

_

2

25

7,411

4 11

_

_

838

30

_

_

_

35

■

;

:

2,962

971

_

_

549

31

_

—

_

10

i

1,781

92

_

—

383

03

_

—

—

_

:

1,378

87

I

''

:

B5,487| 261

97

32

3,602

82

1

11,138

60

57

24

2,605

37

_

_

_

7,701

90

78

12

2,363

95

_

_

_

7,749

88

68

40

2,202

14

_

_

_

7,524

16

8C

76

2,362

35

_

1

7,678

»1

98

76

2,969

88

—

8,92-

51

It

12

1,619

^os

6,611

68 i

76

583

22

_

2,76t

76''

7

266 o £

_

1,26

01,

;

61,369|42

48

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

•

Malmöhus län.

Landstings-

medel

Vägskatt

Kreatnrs-

försäkrings-

avgift

Häst-

försäkrings-

avgift

Brandstods-

medel

Malmö fögderi...........................

4,588

88

4,584

42

174

71

_

_

Ystads » ...........................

3,423

81

3,407

92

354

54

_

_

_

_

Lunds » ..........................

4,395

29

4,330

36

368

06

_

_

_

_

Sjöbo » • ...........................

2,752

09

2,972

38

365

07

_

_

_

_

Eslövs » ...........................

4,209

10

3,416

22

646

21

_

_

_

_

Landskrona » ...........................

3,415

64

3,559

34

291

48

_

_

_

_

Hälsingborgs » ...........................

Debiteringsförrättare i

4,236

69

3,501

97

206

94

—

—

—

—

Landskrona ..............................

3,453

66

—

—

—

—

_

_

_

_

Ystad .......................................

2,567

86

—

—

—

_

_

_

_

_

Trälleberg .................................

3,106

28

—

—

—

—

_

_

_

_

Lund .......................................

4,606

13

—

—

—

_

_

_

_

_

Skanör och Falsterbo..................

285

19

—

—

—

—

—

—

—

—

Hallands län.

Laholms fögderi ...........................

2,436

86

3,139

02

543

35

_

__

_

Halmstads » ...........................

2,612

58

2,428

43

1,175

.4 4

_

_

_

_

Varbergs » ...........................

Debiteringsförrättare i

2,181

78

2,439

94

792

07

*—

—

—

—

Laholm ....................................

482

45

—

—

_

—

—

—

_

_i

Halmstad .................................

4,211

56

—

—

_

—

_

_

_

_

Falkenberg................................

1,209

14

—

—

—

—

—

—

_

_

Varberg ...................................

1,709

47

—

—

—

—

—

—

—

—

Kungsbacka ..............................

598

33

—

—

—

—

—

—

—

—

Göteborgs och Bohus län.

1 Göteborgs fögderi.....................

4,467

50

2,856

19

289

91

_

_

133

78

| Inlands » .....................

2,663

75

3,102

96

642

53

—

—

81

47

j Orusts och Tjörns » .....................

1,455

45

1,037

61

221

68

—

135

21

j Sunnervikens » ....................

1,915

91

1,763

82

107

19

—

81

12

Norrvikens » .....................

j Debiteringsförrättare i

1,297

—

1,203

75

165

66

23

48

87

88

Marstrand .................................

240

70

—

—

_

—

—

—

_

Uddevalla ................................

2,456

29

—

—

_

—

—

—

25

14

Strömstad .................................

528

80

—

—

_

—

_

_

__

_

Lysekil ....................................

853

59

—

—

—

—

—

—

—

—

Älvsborgs län.

Vedbo fögderi..............................

2,185

7 5

628

35

ilo

81

_

_

_

Sundals » .............................

1,988

77

—

—

146

22

—

—

_

_

Väne » ..............................

4,229

87

992

55

224

57

—

—

_

_

Borås » ..............................

1,853

91

1,659

78

357

81

—

—

_

_

Kullings » ..............................

3.303

88

3,806

70

323

98

—

—

_

_

i Kinds » ..............................

2,026

19

2,480

—

486

05

—

—

_

_

j Marks » ..............................

j Debiteringsförrättare i

2,590

87

1,902

28

232

69

—

—

—

—

Vänersborg................................

1,811

99

—

—

—

—

—

—

_

_

Borås .......................................

4,860

50

—

—

_

—

_

_

_

_

Alingsås ....................................

1,508

30

—

—

—

—

—

_

_

_

Ulricehamn ..............................

916

12

—

—

—

—

—

_

_

_

Amål .......................................

1,266

96

—

—

—

—

—

—

—

Skaraborgs län.

Mariestads fögderi .......................

2,087

83

2,924

01

519

73

_

_

Skövde » .......................

2,307

57

2,760

46

454

13

—

_

_

_

Skara » ...................

2,153

19

2,127

50

1,165

—

—

—

_

_

Vartofta » .......................

2,714

90

—

—

704

75

—

-

—

—

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

49

:

Hushåll

ningssäl]

skaps-

avgift

-

Debet-

sedelslösen

Tingshus

medel

Riddarlius-

medel

Hagelskade-

försäkring

4,531

23

_

_

—

3,130

97

- 1*

—

—

—

4,459

52

—

—

—

—

—

2,764

46

—

—

—

—

—

4,032

85

—

—

—

—

—

3,072

94

—

—

—

—

—

3,750

49

—

_1

—

—

—

_

_

1,986

53

—

_

—

—

—

—

—

1,319

87

—

—

—

—

—

—

—

1,494

04

—

—

—

—

—

—

—

2,974

41

—

—

—

—

—

—

—

—

147

46

2,529

41

398

78

_

:—

—

2,802

39

104

84

—

—

—

—

—

—

2,701

14

173

91

—

—

—

—

_

_

260

96

—

—

_

—

—

—

—

—

2,740

23

—

—

—

—

—

—

—

—

517

90

—

—

—

—

—

—

—

—

849

72

—

—

—

—

—

—

—

237

64

—

“

43

32

4,747

10

_

_

_

145

08

3,243

05

—

—

—

—

46

118

92

1,867

39

—

—

—

—

—

64

77

52

2,164

92

—

—

—

—

32

73

68

1,610

52

—

—

—

—

—

25

_

_

151

53

—

—

_

—

—

—

—

—

1.527

52

—

—

—

—

—

—

—

—

288

92

—

—

—

—

—

—

—

—

446

66

—

—

~

38

80

1,954

26

119

34

1

18

45

2 8

2,037

16

386

82

—

—

58

66

ii

84

3,477

40

321

78

—

—

12

57

—

—

2,247

65

—

—

—

—

12

92

36

88

3,494

70

—

—

—

—

6

18

—

—

2,537

76

93

25

—

—

7

52

—

—

2,446

81

—

—

—

14

81

1

20

1,014

95

—

—

—

—

—

4,684

67

—

—

—

—

—

—

819

87

—

—

—

—

—

—

451

21

—

—

—

—

—

1

20

689

60

2,184

88

585

67

40

j -

2,373

15

—

—

2 5

—

—

2,528

81

370

8

40

—

—

-

2,309

02

—

7 (

__

—

Summa

13,879

24

10,317

24

13,553

23

8,854

12,304

38

10,339

40

11,695

99

5,440

19

3,887

73

4,600

27

7,580

64

432

65

102,884

86

9,047

42

9,123

63

8,288

79

743

41

6,951

79

1,727

04

2,559

19

835

97

39,277

24

12.537

80

9,879

30

4,836

80

6,110

80

4,462

22

392

23

4,008

95

817

7 21

1,300

25

44,346

07

5,038

49

4,662

91

9,270

58

6,132

07

10,971

82

7,630

76

7.187

46

2,828

14

9,54r

17

2,327167

1,36788

1,957W 6

68,921

16

8,305

61

7,89?

56

8,34?

76

5,721

971

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. US haft. (Nr 86.)

50

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Landstings-

medel

Vägskatt

: Kreaturs-försäkrings-avgift

Häst-

försäkrings-

avgift

i

jBrandstods-1

medel

1 . T . • i \

...

Barne fögderi .............................

2,156

93

788

33

998

01

Lidköpings fögderi .......................

2,159

31

1,273

87

995

j 3 i

_

—

_

1

Debiteringsförrättare i

Mariestad ................................

1,386

90

1

Lidköping ...............................

2,113

62

—

—

2

11

—

—

__

_

Skara ......................................

1,357

23

—

—

4

75

_

_

Skövde.......................................

2,303

24

—

—

5

63

—

_

_i

Hjo ..........................................

632

77

—

-

i

36

—

_

Falköping .................................

1,420

05

—

—

76

—

—

—

—|

Värmlands län.

Östersysslets fögderi .....................

3,003

67

2,431

39

356

56

Mellansysslets » .....................

4,552

68

3,251

41

235

78

_

—

_

_i

Södersy sslets » .....................

3,467

10

2,902

30

184

05

_

—

_

_

Västersysslets » .....................

3,819

08

2,652

78

177

25

_

_

_

__

Fryksdal » .....................

2,267

4 5

1,743

30

279

04

_

_

_

_1

Älvdals » .....................

3,179

89

1,474

80

172

61

—

_

_

Debiteringsförrättare i

Karlstad...................................

4,284

84

_

_

_

_

_

_!

Kristinehamn..............................

2,628

49

_

_

_

Filipstad..................................

984

13

—

—

—

—

-!

Örebro län.

Hallsbergs fögderi...........................

8,246

53

2,660

55

791

31

237

81

914

82

Örebro » ...........................

3,518

58

2.454

42

645

99

411

19

1,434

2 7

Lindes » ...........................

2,533

15

2,720

78

368

38

195

31

812

83

Nora » ...........................

3,024

15

2,536

44

109

67

135

58

798

86

Karlskoga » ...........................

3.487

93

927

11

209

40

102

61

615

191

Debiteringsförrättare i

Örebro ......................................

5,115

28

-

78

80

41

61

Askersund .................................

394

26

—

—

—

0

04

Nora .......................................

680

35

—

—

—

—

1

12

13

70 j

Lindesberg.................................

647

25

—

—

—

18

27

Västmanlands län-

Västerås fögderi ...........................

•

2,835

20

1,924

34

319

98

323

44

Kungsörs » ...........................

2,099

90

1.364

65

296

12

129

43

_

Bergslags » ...........................

2,465

64

538

87

80 8 7

127

65

_

i

Salbergs-Väsby fögderi .................

2.719

20

1,541

4 3

609153

390

46

_

_;

Debiteringsförrättare i

Västerås ....................................

4,770

19

-

34

89

Arboga.......................................

912

19

_

—

_

_

1

31

_

_

Köping.......................................

1,179

34

_

—

_

_

42

25

_

_

Sala.................................

1,319

54

—

—

—

—

24

94

—

-

Kopparbergs län.

Falu fögderi ................................

4,062

4 5

354

20

4 i

Hedemora fögderi...........................

3,478

22

1,547

78

208

66

108

_

—

Nedansiljans fögderi.....................

3,292

34

879

12

221

30

5

1 9

Ovansiljans » .....................

3,471

93

916

24

380

57

32

07

_

Västerbergslags » ............

4,231

57

2,372

80

161

74

91

64

_

_

Västerdals fögderi .....................

2,976

49

1,693

98

229

ö4

_

Debiteringsförrättare i

Falun .......................................

3,199

28

_

_

_

Hedemora .................................

789

27

_

_

_

Säter .........................

1

451

48

—

—

—

—

—

—

—

—

Statsutskottets utlåtande Nr 86

51

Hushåll-

ningssäll-

Debet-

Tingshus-

Riddarhus-

Hagelskade-

Skolavgift

Summa

skaps-

avgift

sedelslösen

medel

medel

försäkring

—

2,196

29

35

I

1

!

6,139

il

2,149

24

-

—

35

(5,578

98!

558

15''

_

40

_

1,946

45

_j

1,016

7 9 i

_

—

25

—

-1

3,132

77

_ i

643 10

—

—

—

30

—

2,005

38

■ —

_i

1,211 851

—

— |

i

90

—

—i

3,522

12

_

238140

—

—

—

—

—

—I

872

53

i _

_1

654!94

—

—

—

30

-•-i

2,076

»5

56,547

0 9 |

87

48

2,519121

_

_

_

8,398

*i|

75

_

3,676

01

—

_

—

—

—

—

11,790

88,

87

96

2,895

44

—

—

—

—

—

9,536

8 51

93

73

3,322

53

_

_

—

—

—

—

10,065

sol

78

36

2,101

82

_

—

—

—

—

6,462

47

63

12

2,210

_

-

—

—

—

_

7,100

4 2

17

40

2,421

87

_

_

—

6,723

61;

6

84

1,407

51

_

_

_

—

—

—

4,042

84

6

_

459

78

_

_

—

—

—

—

1,44919 lj

1

j

65,570

65

82

OS

3,742

63

1,083

91

_

14

50

41

51

12,815

65

98

32

4,071

43

190

04

—

—

25

38

—

12,849

6 2

72

48

2,685

24

32

09

—

12

98

—

—

9,433

26

35

60

2,528

07

350

_

—

—

—

18

203

59

9,722

14

54

88

3,023

54

266

37

—

—

3

—

—

—

8,690

03

19

44

4,397

29

_

_

_

03

—

—

9,652

45

4

56

209

97

—

_

—

—

—

—

—

613

88

2

40

284

60

_

_

—

_

—

—

982

17

88

329

96

—

_

—

—

—

—

—

-

996|86

(55,755 51

75

7 2

2,678

70

i

30

38

58

_

_

8,197 26

44

40

1,909

63

—

_

—

25

4

17

—

—

5,848|65

43

6S

1,953

72

—

_

—

20

14

89

—

—

5,225102

113

76

2,719

39

—

—

—

20

31

87

—

—

7,625 84

14

2 8

3,756

40

1 _

45

3

42

—

—

8,579

63

2

76

428

99

—

_

—

05

—

—

—

—

1,345

30

9

24

613

96

_

_

_

10

4

58

—

—

1,849

46

7

32

714

42

_

_

—

10

—

27

—

—

2,066

59

40,737

65

117

84

3,351

45

_

_

_

—

—

7,886

38

149

40

3,148

11

—

_

—

—

—

—

8,640

G3

ilo

40

2,642

79

—

_

—

—

—

—

—

7,151

14

145

6 8

2,433

37

_

—

—

—

7,379

86

90

60

3,506

54

—

_

1 _

—

—

—

10,454

8 9

148

32

2,587

30

!

7,(535

93

4

68

1,522

61

_

_

—

i

4,726

57

4

88

391

18

—

—

| -

—

1,184

88

6 0

263

47

—

—

! —

—

—

715

55

55,775 78

52

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Lands-

i

Kreaturs-

Hästför-

Brand

tings-

Vägskatt

försäk

-

säkrings-

stods

medel

ringsavgift

avgift

medel

Gävleborgs lån.

|

| Gävle fögderi .............................

4,03ö

73

1,565

03

195

91

o

55

1,098

67

Storviks fögderi ..........................

3,644

89

1,271

42

109

91

12

66

596

26

Bollnäs » ...........................

2,911

11

2,109

55

536

92

48

24

—

_

Söderhamns fögderi .....................

3,217 06

2,290

43

170

94

6

27

—

—

Hudiksvalls » .....................

2,383 2 7

2,203

43

261

34

13

39

—

Ljusdals » .....................

2,414 07

2,468

82

411

27

44

05

—

j Debeteringsförrättare i

*

Söderhamn .............................

, 2,152 66

—

—

—

—

—

—

—

Hudiksvall ..............................

1,322(48

—

—

—

—

—

Västernorrlands län.

| Ljunga fögderi ...........................

3,904 08

2,082

69

696

03

138

01

821

26

j Vivsta » ...........................

4,669 9 2

3,484

18

95

84

36

32

614

67

Kramfors » ...........................

4,291

26

3,538

—

242

71

34

07

812

43

1 Skogens » ...........................

2,762

95

2,069

24

—

—

17

57

735

62

1 Ådals » ...........................

3,973

94

3,226

81

388

65

77

41

1,071

98

J Mellansel » ...........................

3,658

60

1,605

98

82

21

25

94

877

_

i Debiteringsförrättare i

Härnösand ..............................

3,204

20

—

—

—

—

—

48

79

| Sundsvall.................................

4,669

51

—

—

—

—

—

—

—

—

Örnsköldsvik ...........................

1,674

80

—

—

—

—

—

—

—

—

Jämtlands län.

I Östra fögderiet ...........................

3,296

98

3,747

65

575

18

95

29

544

72

| Västra » ...........................

2,655

59

2,739

75

165

89

29

89

331

45

Norra » ...........................

3,348

29

3,544

66

195

30

47

04

221

49

Södra » ...... ...................

2,288

60

2,220

59

257

69

18

05

439

11

Debiteringsförrättare i

i Östersund.................................

4,028

41

—

—

—

—

_

-j

Västerbottens län.

1 Umeå fögderi ...........................

4,409

09

4,893

25

153

69

_

40

2,288

97;

Skellefteå » ...........................

4,036

56

3,529

15

354

31

1

82

1,860

55''

Lappmarks » ...........................

4,287

18

4,208

63

430

99

18

74

—

—

i Degerfors » ...........................

3,005

93

1,961

30

353

14

3

24

1.398

95

Debiteringsförrättare i

Umeå.......................................

3,347

23

—

—

—

—

—

107

60

j Skellefteå ................................

1,862

65

—

—

—

—

—

—

Norrbottens lån.

Piteå fögderi ...........................

3,104

50

2,501

78

89

29

2

20

160

lil

Luleå » ...........................

4,046

01

1

45

331

78

—

634

0 7 i

] Gällivare » . .........................

5,466

54

870

55

229

26

10

40

279

7 lj

! Kalix » ...........................

2,827

14

1,667

94

182

36

—

62

236

74

! Torneå » ...........................

7,288

89

1,819

09

128

99

4

33

298

23

j Debiteringsförrättare i

Luleå.......................................j

3,917

61

—

—

7

80

—

_

14

52

Piteå .......................................

927

24 |

|

“

68

—

16

99

Summa

529,684

16

258,189

86

52,142

78

3,296

75

23,921

57

Säger för häradsskrivare ...............

367,227

04

258,189

86

52,118

69

3,090

13

23,601

65

Säger för debiteringsförr. i stad......

162,457

12

—

24

09

206

62

319

92

Medeltal för häradsskrivare .........

3.085

94

2,169

66

I

—

—

1 Avgift till Eriksundsfärjan 7:50, Olandsåns upprensning 263:31, Skolavgifter 274: 54;

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

53

Hnshälln.-

sällsk.

avg.

Debet.- xingslms.

91edels- medel
losen

Kiddar husmedel -

Hagel skadeför säkring -

Skol avgift -

138

154

101

103

145

135

6

5

28

21

20

29

27

17

13

3

13

84

3,927

17

82

2,645

38

—

—

—

—

—

76

2,698

41

—

—

—

—

29

44

44

2,764

81

—

—

—

—

—

—

—

2 0

2,532

04

184

66

—

—

—

—

—

—

84

2,403

78

—

—

—

—

—

- 1

;

12

1,004

13

-

—

—

—

—

—

—

88

676

82

—

24

3,489

84

_

_

—

52

4,486

14

1,029

52

—

—

—

—

—

— i

72

3,320

99

338

88

—

—

—

—

—

—

92

2,546

17

183

51

—

—

—

—

—

20

3,272

78

160

24

—

—

—

—

—

52

2,981

11

411

94

—

—

—

—

:

52

1,312

32

_

—

—

—

—

—

—

—

20

2,083

59

—

—

—

—

—

—

—

-1

88

564

89

~

_

68

3,111

91

_

_

_

_

2,429

03

—

—

—

—

—

—

—

-,

60

2,891

94

—

—

—

—

—

—

—

—

92

1,853

84

—

—

—

—

—

—

—

“1

86

1,738

88

—

—

—

-

—

—

—

:

!

88

5,077

91

10

_

—

_

64

4,612

43

—

—

—

50

—

—

—

—

80

3,534

33

—

—

—

30

—

—

—

—

—

2,921

19

—

—

—

—

—

—

7 2

1,343

53

—

—

i

30

—

—

—

—

20

537

84

—

~

92

2,654

_

_

_

—

—

68

2,786

9 2

—

—

—

—

—

—

—

08

2,466

lo

—

—

—

—

—

—

—

—

1 —

2,046

38

—

—

—

—

—

—

—

—

20

2,887

42

—

—

—

—

—

—

29

1,297

64

—

—

—

—

—

—

89

301

77

10,967

80

8,434

84

8,435

43 j

8,552

95

7,723

33

7,877

83''

3,162

90

2,005

18!

57,160

26 i

11,160

10 i

14,438

ii

12,599

06!

8,344

98

12,198

961

9,660

30

4,578

83

6,756

30

2,248

07

81,984

71

11,495

41

8,505

60

10,404

32

7,157

30

5,780

6 5

43,343

28

17,108

29

14,575

96

12,716

97

9,841

75

4,834(38

2,411 i 68

61,489|o4

8,673 80

8,023 91

9,460|6»

7,155 18

12.528 15

5,256

76

1,254

07

52,354|ö6

1,315,892 41

1,064,144

89

251,74''

52

8,!I4S

8»

8,309

7,965

343

I

422,555 04! I6,936j334,
185.571 16,935 i 7‘t
88,369|47 — 128

2,808 2»

424a
24 os

18 40

269

261

8

''545

545

8.r>
8 5

= Summa 545: 86.

54

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Tab. 3. Uppburna provisioner å landstingsskatt och vägskatt saint debetsedelslösen
under åren 1923 och 1931 i nedannämnda 96 fögderier.

Landstingsmedel

Vägskatt

Deb etsedel8lösen

1923

1931

1923

1931

1923

1931

Stockholms län.

Norra Roslags fögderi...............

2,154

2,150

1,091

1,329

2,306

1

2,056

Mellersta Roslags » ...............

—

—

—

—

—

—

; Svartsjö » ...............

4,218

4,546

2,012

2.757

3,897

4,123

j Danderyds » ..............

5,680

6,078

2,120

1.791

5,150

5,011

; Värmdö » ...............

2,872

2,878

2,286

2.277

2,937

2,678

Södertörns > ...............

9,450

11,116

4,520

5,003

4,294

4,271

Uppsala län.

Trögds fögderi...........................

i 1,626

2,216

592

1,918

2.278

2,164

Tiunda » ........................ ..

2,184

3,079

965

2,496

3,234

3,342

i Örbyhus » ...........................

2,718

3,451

909

1,798

2,917

2,907

Södermanlands län.

Nyköpings fögderi .....................

3,153

3,092

1.622

2,765

2,558

2,845

Gripsholms » .....................

1,662

1,940

805

2,269

1,765

1,977

Rekarne » .....................

2,321

2,997

1,350

2,889

2.539

2,808

| Oppunda » .....................

2,870

3,547

1,160

2,114

2,200

3,136

Östergötlands län■

Kinda och Ydre fögderi ...............

1,801

1,835

1,166

1,634

1,520

1,712

Linköpings » ...............

—

—

—

—

- •

| Mjölby » ...............

2,502

3,026

1,185

2,266

2,487

2,645

Motala » ...............

2,478

2,762

969

1,618

2,163

2,176 :

Finspångs » ...............

3,249

3,428

2,387

2,287

2,528

2,831 !

i Norrköpings » ...............

2,450

2,564

1,696

2,651

2,200

2,357 j

Jönköpings län.

1 Tveta, Vista och Mo fögderi......

3,149

4,341

1,013

1,445

3,159

4,212

Norra och Södra Vedbo » ......

1,931

2,986

—

—

2,008

2,536

I Njudungs » ......

1,673

2,605

626

2,205

1,854

2,671

! Östbo » ......

—

—

—

_

'' Västbo X ......

1,460

2,344

1,360

1,872

1,530

2,220

Kronobergs län.

1 Uppvidinge fögderi ......

2,331

2,839

945

2.594

2,219

2,935

Konga och Kinnevalds » ......

1,684

1,894

746

2,147

1,825

2,405

; Allbo och Norrvidinge » ......

2,108

2,270

927

2,188

2,166

2,552

1 Sunnerbo » ......

1,515

2,278

2,146

2,706

2,364

2,643

Kalmar län.

Tjusts * fögderi. ••

2,388

2,799

2,296

2,752

2,262

2,898

Tunaläns och Sevede »

1,480

1,821

780

1,535

1,490

1,974

Aspelands och Handbörds »

2,076

2,506

835

2,134 i

1,766

2,364

Norra Möre och Stranda » ...

1,476

2,097

290

423

1,470

1,884

Södra Möre » ... 1

2,089

2,882

681

1,755

2 223

2,833

Ölands »

1,716

2,076

243

1,170

2,056

2,145

Gotlands län.

Gotlands norra fögderi ...............

1,435

1,834

489

1,498

1,554 j

2,100

Gotlands södra » ...............1

1,075

1,435

163

1,347 1

1,331 |

1,800 1

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

55

~ ......~ 1

Landstingsmedel

Vägskatt

Debetsedelslösen

1

1923

1931 |

1923

1931

1923

1931

Blekinge län.

Karlskrona fögderi .....................

1,793

2,211

1.102

1,510

1J93

2,146 |

Ronneby » .....................

—

—

—

—

—

—

Karlshamns » .....................

1,904

2,344

1,032

2,076

1.660

2,279 :

Kristianstads län.

Ängelholms fögderi-...............

2,657

3,811

1,179

3,257

3,170

3,602 ''

| Hässleholms » .....................

1,767

2,894

882

1,874

2,182

2,605 i

Broby » .....................

—

—

—

—

—

—

Kristianstads » .....................

—

—

—

—

—

—

Tollarps »

1,638

2,3091

1,207

2,314

2,155

2,362

Simrishamns » .....................

2,034

3,042

1,444

2,466

2,491

2,969

Malmöhus län.

Malmö fögderi....................

2,747

4,5881

3,002

4,584

3,244

4,531

Ystads » .....................

2,239

3,423

1,709

3,407

2,411

3,130

3,065

4,395

3,487

4,330

3,574

4,459

■ Sjöbo » .....................

Eslövs » .....................

1,584

2,752

900

2,972

1,948

2,764

2,710

4,209

1,013

3,416

2,770

4,032

| Landskrona » .....................

—

—

—

—

—

—

i Hälsingborgs » .....................

3,216

4,236

1,679

3,501

3,315

3,750

Hallands län.

Laholms fögderi........................

2,055

2,436

1,493

3,139

2,188

2,529

1 Halmstads » ........................

—

—

—

—

| Varbergs » ........................

1,543

2,181

1,825

2,439

2,204

2,701

Göteborgs och Bohus län.
j Göteborgs fögderi ............

4,883

4,467

1,962

2,856

4,204

4,747

Inlands a ............

2,604

2,663

2,256

3,102

2,236

3,243

Orusts och Tjörns » ............

—

—

—

- •

—

| Sunnervikens » ............

1,444

1,915

1,208

1,763

1,505

2,164

Norrvikens » ............

1,370

1,297

1,192

1,203

1,328

1,610

Älvsborgs län.

Vedbo fögderi...........................

1,897

2,185

199

628

1,838

1,954

Sundals » ...........................

—

—

—

—

—

Väne » ..........................

—

—

—

—

—

—

Borås » ...........................

1,407

1,853

816

1,659

1,756

2,247

Kullings » ...........................

2,675

3,303

2,546

3,806

2,773

3,494

Kinds » ...........................

1,652

2,026

j 922

2,480

1,997

2,537

Marks » ...........................

1,963

2,590

i 2,862

1,902

2,064

2,446

Skaraborgs län.

Mariestads fögderi........................

|

! Skövde » ........................

2,161

2,307

1,287

2,760

2,285

2,373

Vartofta » ........................

—

—

—

—

—

—

Skara » ........................

1,983

2,153

73

2,127

1,942

2,528

Barne » .......................

1.680

2,156

423

788

1,850

2,196

Lidköpings » ........................

1,911

2,159

203

1,273

1,847

2,149

Värmlands län.

Östersysslets fögderi .................

1,560

3,003

1,034

2,431

1,767

2,519

Mellansysslets » ................

3,509

4,552

2,905

3,251

3,380

3,676

Södersysslets » .................

2,273

3,467

2,006

2,902

2,355

2,895

2,621

1.889

3,819

2,267

j _

2,701

2,652

2,423

3,322

1,228

1.743

1,889

2,101

Älvdals » .................

56

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Landstingsmedel

Vägskatt

Debetsedelslösen

1923

1931

1923

1931

1923

1931

Örebro län.

.

Hallsbergs fögderi ...............

—

—

—

_

—

—

Nora * ...............

1,573

3,024

1,522

2,536

1,811

2,528

Örebro » ...............

2,023

3,518

1,572

2,454

3,344

4,071

Lindes * ...............

—

—

—

—

—

—

Karlskoga » ...............

1,735

3,487

474

927

2,000

3,023

Västmanlands län.

Västerås fögderi..................

2,271

2,835

3,449

1,924

2,303

2,714

Kungsörs » ..................

1,755

2,099

675

1,364

1.610

1,834

Bergslags » ..................

2,146

2,465

1,353

538

2,038

1,927

Salbergs Väsby » ..................

1,993

2,219

1,647

1,541

2,645

2,680

Kopparbergs lån.

Falu fögderi..................

—

—

—

—

—

—

Hedemora » ..................

2,970

3,478

1,874

1,547

2,788

3,148

Västerbergslags » ..................

3,391

4,231

1,987

2,372

2,580

3,506

Västerdals » .................

2,512

2,976

905

1,693

2,182

2,587

Nedansiljans » ..................

2,485

3,292

297

879

2,062

2,642

Ovansiljans » ..................

3,149

3,471

545

916

2,161

2,433

Gävleborgs län.

Gävle fögderi....................

2,721

4,039

1,712

1,565

2,187

3,927

Storviks » .....................

2,551

3,644

1,452

1,271

2,474

2,645

Söderhamns » .....................

2,456

3,217

712

2,290

2,124

2,764

Bollnäs » .....................

2,904

2,911

1,517

2,109

2,547

2,698

Ljusdals » .....................

—

—

—

—

—

—

Hudiksvalls » .....................

2,300

2,383

1,900

2,203

2,760

2,532

Västernorrlands län.

Ljunga fögderi........................

—

—

—

—

—

—

Vivsta » ........................

—

—

—

—

—

—

Kramfors » ........................

2,378

4,291

1,895

3,538

2,916

3,320

Skogens » ........................

2,182

2,762

1,050

2,069

1,973

2,546

Ådals » .......................

3,329

3,973

2,706

3,226

2,109

3,272

Mellansel » ........................

2,510

3,658

1,016

1,605

2,354

2,981

Jämtlands län.

Jämtlands norra fögderi...............

2,555

3,348

3,150

3,544

2,061

2,891

Jämtlands östra » ...............

2.332

3,296

2,787

3,747

2,209

3,111

Jämtlands södra » ...............

1,363

2,288

1,759

2,220

1,349

1,853

Jämtlands västra » ...............

1,810

2,655

2,095

2,739

1,715

2,429

Västerbottens län.

Umeå fögderi ....................

3,296

4,409

5,030

4,893

3,796

5,077

Skellefteå » .....................

2,919

4,036

3,176

3,529

3,428

4,612

Lappmarks » ...................

2,937

4,287

3,779

4,208

1,979

3,534

Degerfors » .....................

2,027

3,005

1,085

1,961

2,210

2,921

Norrbottens län.

!

Piteå fögderi .......................

2,190

3,104

4,360

2,501

2,155

2,654

Luleå » ........................

—

—

—

—

—

—

Gällivare » ........................

4,145

5,466

3,070

870

2,174

2,466

Torneå » ........................

—

—

—

—

—

—

Kalix » ........................

—

—

—

—

—

—

Summa

230,316

296,592

148,703

217,023

228,838

272,597

Ökning

28 %

46

°/

/o

19

%

32142!!. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.