Statsutskottets utlåtande nr 88.
1
Nr 83.
Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1932 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatta
åtgärder till lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien
m. m. jämte fyra i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1932 dagtecknad proposition, nr 211,
vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att dels för budgetaret 1932/1933
under utgifter för kapitalökning och rubrik »Fonden för förlag till statsverket»
till förlag för inköp av gatsten anvisa ett reservationsanslag, att utgå av
lånemedel, av 4,000,000 kronor, att användas i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunder, dels medgiva,
att de medel, vilka inflyta vid försäljning av sten fran statens med för nu
löpande budgetår anvisat anslag inköpta förråd av gatsten, ma under innevarande
och nästkommande budgetår användas för fortsatta beställningar av gatsten,
likaledes i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i
statsrådsprotokollet förordade grunder, dels ock höja den i förslaget till riksstat
för budgetåret 1932/1933 under rubriken »E. Lånemedel» upptagna inkomstposten
»övriga lånemedel» med ett belopp av 4,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
Under hösten 1931 samt vintern 1931/1932 har i enlighet med beslut av
1931 års riksdag genom omfattande statsbeställningar av gatsten öppnats möjlighet
för den av depressionen starkt paverkade stenindustrien att fortfarande
bereda sysselsättning åt ett betydande antal arbetare inom nämnda industri,
vilka eljest skulle hava drabbats av arbetslöshet.
I anledning av två inom riksdagen väckta motioner, I: 75 och II: 147, anvisade
riksdagen (skrivelse nr 232) under utgifter för kapitalökning samt
rubrik: »Fonden för förlag till statsverket» ett reservationsanslag av 3,500,000
kronor till förlag för inköp av smågatsten, att utgå av andra statsinkomster än
lånemedel.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 0 sami. 43 haft. (Nr 83.j
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 83.
I riksdagens skrivelse sammanfattades de grunder, efter vilka steninköpet
borde ske, på följande sätt:
1. Smågatstenen, som skall vara av prima beskaffenhet, nytillverkas, upplagras
och levereras vid kaj eller utlastningsplats till stenhuggerifirmornas
självkostnadspris, dock för Bohuslän och Halland högst 3 kronor 50 öre samt
för ost- och sydkusten högst 3 kronor 85 öre per kvadratmeter.
2. Vid beställningarnas utförande tillses, att arbetstillfällena fördelas på ett
ur arbetslöshetssynpunkt lämpligt sätt.
3. För fördelning av statsbeställningen å olika stenhuggerifirmor och därmed
sammanhängande ärenden bildas en kommitté, bestående av en av Kungl.
Majit förordnad ordförande samt två representanter för företagare och två för
arbetare.
4. Firmorna ansvara för de staten tillhöriga lagren och ställa härför godkänd
säkerhet; lagringen sker kostnadsfritt.
5. Det slutliga godkännandet av den inköpta smågatstenen sker vid leveransen
av densamma till förbrukarna.
6. Utformningen av de närmare grunderna för användningen av förevarande
anslag ankommer på Kungl. Majit.
Kungl. Majit har bestämt, att handhavandet av vissa uppgifter i samband
med inköp av smågatsten skulle ankomma på en kommitté — sedermera benämnd
statens steninköpskommitté -— bestående av en av Kungl. Majit utsedd
ordförande samt fyra ledamöter, av vilka två skulle representera företagare
och utses av Sveriges granitindustriförbund samt två företräda arbetare och utses
av svenska stenindustriarbetareförbundet.
På framställning av statens steninköpskommitté har Kungl. Majit medgivit,
att ett belopp av 225,000 kronor av förenämnda anslag finge användas till inköp
av storgatsten i stället för smågatsten.
Rörande resultatet av de av 1931 års riksdag beslutade åtgärderna samt läget
inom stenhuggeridistrikten har departementschefen anfört följande:
Genom den statsbeställning av gatsten, som i enlighet med 1931 års riksdags
beslut ägt rum och vars utförande ännu pågår, har en tämligen omfattande
verksamhet^ inom stenindustrien kunnat upprätthållas. De kontrakt, som avslutats
angående beställningarna, avsågo anställande av ett antal av sammanlagt
3,104 arbetare. Huvudsakligen genom frivilliga överenskommelser örn begränsning
av, arbetarnas förtjänster under de i avtalen förutsatta maximibeloppen
för månad — 130 kronor för familjeförsörjare och 100 kronor för ungkarlar
— har emellertid sysselsättning kunnat beredas ytterligare ett antal arbetare.
Av stenbeställningens utförande föranledda transport- och lastningsarbeten
för framförande av sten från brytningsställena till lagringsplatserna
hava tagit i anspråk ytterligare ett antal personer. Tages hänsyn till dessa omständigheter,
kan det antagas, att det antal personer, som genom beställningen
helt eller huvudsakligen erhållit sin utkomst, uppgår till icke obetydligt över
4,000. ^ Härtill komma vissa indirekta fördelar — i form av körslor, bergarrenden,
båtfrakter, ökad handelsomsättning o. s. v. — som arbetena med beställningens
utförande berett befolkningen på därav berörda orter.
Otvivelaktigt huva salunda de för stenindustriens stödjande vidtagna åtgärderna
åstadkommit en betydande lättnad i det av depressionen inom nämnda
industri förorsakade, svåra läget. Av arbetslöshetskommissionen har vitsordats,
att den form, som i detta fall använts för statens hjälpaktion, icke medfört
större kostnader än som skulle uppstått vid eljest ofrånkomliga hjälpåtgärder
av annan art.
Statsutskottets utlåtande nr 88.
3
Arbetena med statsbeställningens utförande, vilka togo sin början den 1 oktober
1931, lida emellertid nu mot sitt slut. Dessa arbeten beräknades ursprungligen
komma att pågå under en tid av sex månader eller till utgången av mars
månad innevarande år. Enligt inhämtade upplysningar torde man emellertid
kunna räkna med att arbetena på sina håll komma att fortgå ytterligare någon
tid. Vid arbetsplatserna i Blekinge lärer, enligt vad jag inhämtat, sysselsättning
för hela den anställda arbetarstammen kunna påräknas under större delen
av april månad; vid arbetsplatserna i Bohuslän synas däremot arbetena med
beställningens fullgörande till övervägande del bliva avslutade omkring månadsskiftet
mars—april.
Den situation, som med arbetenas avslutande inträder, måste betecknas såsom
mycket allvarlig. Arbetarnas resurser måste helt naturligt efter den långa, tid
av arbetslöshet eller begränsade arbetsinkomster, som föranletts av den långvariga
depressionen, vara i stort sett uttömda. För stenindustrien — vars avsättning,
frånsett statsbeställningen, allmera minskats och vars lagerbehållningar
för närvarande enligt uppgift äro mycket betydande — synas möjligheterna
för den närmaste framtiden att bereda fortsatt anställning åt arbetarna
vara mycket små. De inom stenhuggeridistrikten belägna kommunerna äro på
grund av det minskade skatteunderlag och de ökade utgifter, som den ihållande
arbetslösheten föranlett, redan nu synnerligen hårt belastade, och vid den ytterligare
mycket betydande stegring av arbetslösheten, som efter avslutande av arbetena
med statsbeställningen måste vara att vänta, torde kommunerna sakna
resurser att bestrida på dem ankommande kostnader för en tillnärmelsevis effektiv
hjälp åt den stora skaran av arbetslösa stenarbetare.
I detta läge finner departementschefen ofrånkomligt, att staten ånyo träder
emellan med åtgärder för beredande av arbetstillfällen åt den här avsedda befolkningen.
Härefter fortsätter departementschefen:
De särskilda förhållanden, som i detta fall föreligga -— bland annat den omständigheten
att åtskilliga av de kommuner, som det här gäller, hava sin ekonomi
så gott som helt baserad på stenindustrien och att stora svårigheter möta
att i tillräcklig omfattning bereda lämpliga reservarbeten av annan art — tala
enligt min mening för att en hjälpaktion även nu får formen av åtgärder, vilka
möjliggöra ett vidmakthållande i viss omfattning av stenindustriens verksamhet.
De skäl, som föranledde 1931 års riksdags beslut örn dylika åtgärder under
innevarande vinter, hava under den gångna tiden erhållit ökad styrka. Jag vill
alltså för min del förorda en förnyad statsbeställning av gatsten hos stenindustriföretag.
Departementschefen ingår härefter på frågan om sättet för ordnande av den
förnyade statsbeställningen samt anför härutinnan följande:
Det av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län i ärendet framställda förslaget
går ut på, att för fortsatt statsinköp av gatsten skulle användas medel,
som inflyta i mån av försäljning från de av staten under innevarande budgetår
inköpta stenpartierna. Länsstyrelsen har härvid förutsatt, att arbetena med
en fortsatt beställning skulle begränsas till tiden oktober 1932—april 1933.
Det synes mig emellertid i nuvarande läge knappast vara möjligt att utgå från
en sådan begränsning. Vilken omfattning arbetena med den avsedda nya statsbeställningen
vid bifall till länsstyrelsens förslag skulle erhålla, kan för närvarande
icke med någon tillförlitlighet bedömas. Visserligen torde anledning
finnas till antagande, att man skall finna avsättning för de av staten hittills
inköpta stenpartierna. Den för statens räkning tillverkade gatstenen är
nämligen, enligt vad sakkunniga betygat, av ypperlig kvalitet, och i den mån
städer och vägdistrikt — genom nödig information från väg- och vattenbygg
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 83.
nadsstyrelsen eller eljest — erhålla kännedom härom, kan det förväntas, att
smågatsten skall alltmera vinna användning såsom beläggningsämne för gator
och vägar. Emellertid torde försäljning kunna ske endast småningom. Enligt
från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtade upplysningar har från
statens förråd hittills levererats endast ett mindre parti av omkring 200 kvadratmeter
smågatsten (provleverans). Beställningar hava emellertid inkommit
å omkring 150,000 kvadratmeter smågatsten och 500 kvadratmeter storgatsten,
varjämte för ett visst vägföretag reserverats 16,000 kvadratmeter smågatsten.
Därjämte uppgives försäljning kunna påräknas av omkring 140,000 kvadratmeter
smågatsten till en del städer, därest dessa erhålla särskilda bidrag av automobilskattemedel
för stensättning av gator och vägar. Ytterligare hava förfrågningar
hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorts rörande omkring 220,000
kvadratmeter smågatsten. De nu angivna kvantiteterna motsvara en försäljningssumma
av 1,800,000 ä 1,900,000 kronor. I dessa kvantiteter har inräknats
en beställning av 100,000 kvadratmeter smågatsten, som gjorts av Djurgårdskommissionen
för leverans under loppet av högst 10 år med likvid i mån
av leverans. Härutöver är emellertid kommissionen, enligt vad från dess sida
under hand meddelats, i behov av omkring 50,000 kvadratmeter smågatsten
samt cirka 60,000 löpmeter specialsten (kantsten, rännstensbottnar och gångsten
för gångbanor), vilka partier emellertid torde komma att erfordras successivt
under ett antal år. Dylik specialsten ingår icke i den hittills gjorda
statsbeställningen men torde vid en fortsatt beställning lämpligen kunna tillverkas
för kommissionens räkning. Även örn man skulle utgå från att ytterligare
inköp av sten från statens förråd, utöver dem som enligt vad här anförts
för närvarande äro gjorda eller ifrågasatta, kunna förväntas under innevarande
och nästkommande budgetår, kan man med nyssnämnda siffror för ögonen
konstatera, att försäljningsmedel komma att inflyta i så pass långsam takt,
att en fortsatt statsbeställning av gatsten med anlitande allenast av sådana
medel efter all sannolikhet skulle komma att få en avsevärt mindre omfattning
än den hittills verkställda beställningen. Redan av denna anledning synes det
nödvändigt att för en ny statsbeställning bereda ytterligare medel. Härtill kommer,
att det med hänsyn till det nuvarande arbetslöshetsläget och kommunernas
beträngda ställning knappast kan anses tillrådligt att låta anstå med igångsättande
av en ny beställning ända till hösten 1932. Fastmera synes det mig
ofrånkomligt, att tillfälle beredes till en omedelbar fortsättning på de nuvarande
arbetena, enär endast på detta sätt en tillräckligt effektiv hjälp under
den närmaste tiden torde kunna beredas den till stenindustrien knutna arbetarstammen.
Möjlighet torde därför böra hållas öppen att — eventuellt med
något avbrott eller någon minskning i arbetsstyrkorna, på vissa arbetsplatser
eller över hela linjen, under de med hänsyn till den allmänna arbetstillgången
gynnsammaste månaderna — bedriva fortsatt arbete med tillverkning av gatsten
för statens räkning under återstoden av år 1932 och in på år 1933, för
den händelse icke dessförinnan skulle inträda en avsevärd förbättring i stenindustriens
nuvarande läge.
Från sålunda angivna utgångspunkter har departementschefen tillstyrkt, att
för nya statsbeställningar av gatsten avses, utöver de medel, som kunna inflyta
vid försäljning från nu befintliga förråd, ett belopp av 4,000,000 kronor.
För den fortsatta verksamheten för motverkande av arbetslösheten inom
stenindustrien böra enligt departementschefen lända till efterrättelse i huvudsak
samma grunder, som tillämpats beträffande den hittillsvarande verksamheten.
Härom anföres följande:
Statsinköpen torde alltså böra väsentligen avse smågatsten, men frihet bör
lämnas åt Kungl. Maj :t att förordna örn inköp jämväl av storgatsten och kant
-
Statsutskottets utlåtande nr 83.
5
sten eller annan specialsten i den mindre utsträckning, som kan finnas nödvändig
för att bereda arbetstillfällen å sådana orter, där stenmaterialets beskaffenhet
icke möjliggör tillverkning av fullgod smågatsten, eller eljest av särskilda
skäl prövas påkallat. Vad angår det pris, som av staten bör erläggas för den
tillverkade stenen, saknas tillräcklig anledning att ifrågasätta minskning av
nu stadgade maximibelopp; det torde emellertid liksom hittills böra ankomma
på steninköpskommittén — vilken fortfarande bör handhava inköpsverksamheten
— att efter undersökning rörande företagens självkostnad fastställa inköpsprisen.
Departementschefen framhåller, att den avsedda hjälpaktionen lika litet som
hittills bör begränsas till vissa särskilda orter utan att arbetstillfällen böra
beredas uteslutande med hänsyn till vad arbetslöshetsförhallandena påkalla och
tillgängliga medel möjliggöra.
Vad finansieringen av de avsedda fortsatta stenbeställningarna angar, har
departementschefen förordat, att, på sätt statskontoret tillstyrkt, anslag för
ändamålet anvisas å riksstaten. Liksom för innevarande budgetår skett, skulle
sådant anslag uppföras under utgifter för kapitalökning och rubrik »Fonden
för förlag till statsverket». Med hänsyn till utsikterna att efter hand vinna
avsättning av sten från statens förråd har departementschefen ansett sig kunna
utgå från att, i den mån det ifrågasatta nya anslagsbeloppet till äventyrs icke
skulle komma att i sin helhet återvinnas genom försäljningar av med detta anslag
inköpta stenpartier, skillnaden skall komma att mer än uppvägas genom
försäljning av sten från det stenförråd, som inköpts med anlitande av innevarande
budgetårs anslag, vilket i sin helhet utgått av andra statsinkomster än
lånemedel. På grund härav skulle det nya anslaget kunna i sin helhet anvisas
å lånebudgeten. Medelsanvisningen syntes liksom för innevarande budgetår
böra göras i form av reservationsanslag.
Härefter anför departementschefen:
Hinder torde icke böra möta att i män av behov taga anslaget i anspråk redan
under innevarande budgetår.
Jag vill slutligen framhålla, att det med hänsyn till önskvärdheten av att
undvika ett avbrott i de pågående arbetena, i varje fall omedelbart efter avslutandet
av den hittills gjorda beställningen av sten för statens räkning, givetvis
är av vikt, att frågan av riksdagen göres, till föremål för skyndsam
behandling. I detta sammanhang får jag emellertid omnämna, att efter överläggning,
som av mig hållits med representanter för Sveriges granitindustriförbund,
medlemmarna av detta förbund förklarat sig villiga att. under april
månad 1932 utan driftsavbrott fortsätta produktionen vid dem tillhöriga arbetsplatser
i enlighet med nu gällande kontrakt med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och till en omfattning, som motsvarar en sjättedel av de för tiden
i/io 1931—31/3 1932 fastställda tillverkningskvantiteterna. Förbundet, har därvid
förutsatt att, sedan en proposition i ämnet eventuellt bifallits av riksdagen,
den under april månad producerade stenen skulle övertagas och betalas av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen enligt nu fastställda villkor för pågående stenbeställning.
Mot denna förutsättning synes mig intet vara att erinra.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren (nr
112) av herr G. Möller m. fl. och den andra inom andra kammaren (nr 199)
6
Statsutskottets utlåtande nr 83.
Utskottets
yttrande.
av herr P. A. Hansson i Stockholm, i vilka hemställts, att riksdagen måtte under
»Utgifter för kapitalökning» samt rubrik »Fonden för förlag till statsverket»
till förlag för inköp av sten anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000
kronor;
dels ock ytterligare två likalydande motioner av samma motionärer, nämligen
nr 115 inom första kammaren och nr 198 inom andra kammaren, i vilka
hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl.
Majit måtte dels vidtaga omedelbara och effektiva åtgärder för skapande av
en hemmamarknad för svensk sten, dels ock låta påskynda slutförandet av pågående
utredningar i de delar, de kunna med detta spörsmål äga samband.
Beträffande de till stöd för motionerna åberopade skälen får utskottet hänvisa
till en av herr Möller m. fl. väckt motion I: 109, sid. 23—25 och 53
—58.
I förevarande proposition har departementschefen jämväl upptagit till behandling
frågan örn fördelning förskottsvis av automobilskattemedel i och för
igångsättning av nya vägbyggnad sa rbe ten, vilkas påbörjande kan anses påkallat
för lindrande av arbetslöshet.
Till denna fråga återkommer utskottet framdeles i annat sammanhang.
Kungl. Majits förevarande förslag utgör ett led i den allmänna hjälpaktionen
för att lindra verkningarna av krisläget inom stenindustrien, ett krisläge
som framträtt särskilt svårartat på grund av nämnda industris lokalisering
till ett flertal redan förut ekonomiskt haft beträngda kommuner inom
Västkustens och Blekinges mest karga kusttrakter. Bland övriga vidtagna
hjälpåtgärder må erinras örn det genom arbetslöshetskommissionen igångsatta
kanalföretaget innanför Sotenfjorden i Bohuslän — för vilket företag kostnaderna
numera beräknas till 3.7 miljoner kronor — ävensom ett flertal omfattande,
likaledes av arbetslöshetskommissionen utförda vägföretag i Bohuslän
och Blekinge.
Beträffande anledningarna till stenindustriens beträngda läge får utskottet
hänvisa till den av utskottet i samband med frågans behandling vid 1931 års
riksdag lämnade redogörelsen. Det påvisades här, hurusom den inträdda hämningen
av exporten vöre att härleda ej endast från den allmänna depressionen
utan ock från en av utländska statsingripanden understödd konkurrens från
exportländernas egda stenindustrier. Från stenbrotten i mellersta Tyskland
försigginge sålunda en genom starkt nedsatta järnvägsfrakter gynnad försäljning
på Nordtyskland, som tidigare varit den svenska gatstensindustrien förbehållen
som en dess huvudmarknad; men även Belgien, Frankrike och England
hade numera betydande stenindustrier, som i olika avseenden lämnades
företräde vid inhemska leveranser. Belysande för exportsvårigheterna äro
nedanstående av utskottet''från kommerskollegii statistiska byrå införskaffade
uppgifter över den totäla svenska Utförseln av gatsten under åren från och
med år 1929.
Statsutskottets utlåtande nr 88.
7
Exporten av gatsten.*
Ton Kronor
År 1929 .............. . 853,436 16,421,980
» 1930 ............... 708,172 15,181,365
» 1931 ................ 300,885 6,543,816
Mot en exportsiffra av i runt tal 850,000 ton för 1929 svarar en kvantitet
av allenast 300,000 ton för 1931. Anmärkas må, att den svenska gatstensindustrien
tidigare så gott som helt varit inriktad på export. Av 1929 års totalproduktion
960,000 ton exporterades sålunda, såsom nyss nämnts, 850,000
ton.
Föreliggande siffror rörande arbetslösheten inom Göteborgs och Bohus län
samt Blekinge län bestyrka ock behovet av fortsatta omfattande hjälpåtgärder.
I detta avseende får utskottet hänvisa till den i propositionen framlagda
redogörelsen. Av uppgifter, sorn utskottet därutöver inhämtat från steninköpskommittén,
framgår, att av de inom 51 stenindustrikommuner till ett
antal av 9,300 redovisade gatstenarbetare allenast cirka 1,800 kunde sysselsättas
med ordinarie arbeten; dessa uppgifter avse läget den 1 mars 1932, I
statsbeställningarna voro vid samma tidpunkt direkt sysselsatta 4,000 man,
vartill komma vissa vid dessa statsbeställningar sysselsatta hjälparbetare, stenkörare
m. fl. till ett antal av 1,350. Att statsbestäl 1 ningarna haft en avgörande
betydelse, då det gällt att bringa lättnad inom dea nuvarande ur arbetslöshetssynpunkt
synnerligen bekymmersamma situationen inom stenindustrien, är
alltså alldeles påtagligt.
Av de stenpartier, vilkas snart slutförda tillverkning finansierats med 1931
års anslag, hava trots stenens vitsordade förstklassiga kvalitet beställningar
hittills ingått på allenast inemot en tredjedel. Beställningarna avse så gott
som helt städer, därav ett större parti till Djurgårdskommissionen att levereras
under tidsperiod av 10 år. Utan att underskatta svårigheterna för stenens
lämpliga avsättning har emellertid utskottet vid bedömandet av frågan också
måst taga stor hänsyn till det synnerligen bekymmersamma läget inom stenhuggeridistrikten
och nödvändigheten av att i lämpliga former lämna undsättning
och arbete till den av en långvarig arbetslöshet hårt tryckta befolkningen.
Uppenbart är visserligen att stenindustrien och de där anställda ej få
räkna med att statshjälpen kan bliva av någon mera varaktig natur. Självfallet
måste stenindustriens fortbestånd grundas på mera varaktiga förutsättningar,
främst dess egen förmåga till anpassning efter det förändrade läget.
Även örn alltså statsbeställningarna efterhand måste avvecklas, är dock önskvärt
att detta ej sker alltför brådstörtat, varigenom ju hela syftet med den
statliga aktionen kunde förfelas.
Av arbetslöshetskommissionen har vitsordats, att de statliga gatstensbeställningarna
utgjort ett verksamt medel att avhjälpa arbetslöshetstrycket bland
stenarbetarna utan att dock medföra större kostnader än eljest erforderlig ar
1
Övrig hearbetad ävensom ohuggen sten inberäknat utgjorde hela stenexporten år 1929 25.G, år
1930 24.0 samt år 1931 13.1 miljoner kronor (nppgivna värdet fritt ombord exportorten).
8
Statsutskottets utlåtande nr 83.
betslöshetshjälp. Den sålunda åstadkomna lättnaden bär, enligt vad utskottet
inhämtat, ur arbetslöshetssynpunkt varit desto mera värdefull som viss brist
i dessa trakter visat sig föreligga på företag, lämpade till reservarbeten.
Från dessa utgångspunkter och med beaktande, att endast mycket begränsade
försäljningsmedel för den redan avyttrade stenen kunna beräknas inflyta
under den närmaste tiden, kan ej utskottet annat än tillstyrka Kungl. Maj:ts
förevarande förslag örn anvisande av ytterligare anslag med 4 miljoner kronor
för fortsatta statsbeställningar av gatsten. Den av departementschefen framlagda
planen för medlens användning har ej givit utskottet anledning till erinran.
Departementschefen har förutsatt, att de nuvarande villkoren för stenens
inköp och försäljning skulle i stort sett gälla oförändrade. I avseende härå
vill utskottet framhålla angelägenheten av dels att i möjligaste mån tillförlitliga
kalkyler rörande firmornas självkostnadspris läggas till grund för
bestämmandet av stenens inköpspris, dels ock att noggrann kontroll alltjämt
utövas över stenens kvalitet.
Med vad utskottet sålunda anfört, hava också besvarats de av herr Möller
m. fl. motionsvis i liknande syfte framförda yrkandena örn anslag — med
5 miljoner kronor — till förlag för inköp av sten. Yad av samma motionärer
i två andra motioner anförts örn det önskvärda i att den svenska gatstenen må
beredas en ökad inhemsk avsättning, har utskottet funnit värt allt beaktande.
Utskottet tillstyrker motionärernas förslag örn att en undersökning göres till
klarläggande av möjligheterna att utvidga den svenska gatstenens hemmamarknad,
något som för närvarande måste framstå som särskilt angeläget med
hänsyn till de av utländska statsingripanden framkallade exportsvårighetema.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,
I) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag samt i anledning av de av herrar Möller m. fl. och P. A.
Hansson i Stockholm m. fl. väckta motionerna I: 112 och II:
199, må
a) för budgetåret 1932/1933 under utgifter för kapitalökning
och rubrik »Fonden för förlag till statsverket» till förlag
för inköp av gatsten anvisa ett reservationsanslag av 4,000,000
kronor att användas i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 11 mars 1932 förordade grunder;
b) medgiva, att de medel, vilka inflyta vid försäljning av
sten från statens med för nu löpande budgetår anvisat anslag
inköpta förråd av gatsten, må under innevarande och nästkommande
budgetår användas för fortsatta beställningar av gatsten,
likaledes i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i omförmälda statsrådsprotokoll förordade grunder;
samt
Statsutskottets utlåtande nr 88.
9
II) att riksdagen, i anledning av de av herrar Möller m. fl.
och P. A. Hansson i Stockholm m. fl. väckta motionerna 1:115
och 11:198, må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn en
undersökning till klarläggande av möjligheterna för åstadkommande
av en ökad hemmamarknad för svensk gatsten.
Beträffande sättet för beredande av täckning av ifrågavarande anslag ävensom
Kungl. Maj :ts förslag örn höjning av inkomstposten »övriga lånemedel»
kemmer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.
Stockholm den 29 april 1932.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit.
från första kammaren: herrar Lindblad, Widell, Bergqvist, Nilsson i Gränebo,
Svensson i Kompersmåla, Walles, Bergström, Carlsson i Gävle, Pauli, Nylander
och Pålsson; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Nilsson
i Bonarp, Törnkvist i Karlskrona, Strindlund, Olsson i Blädinge, Holmgren, Eriksson
i Stockholm, Olofsson i Digernäs, Persson i Falla, Jönsson i Revinge och Andersson
i Prästbol.
Reservation
av herrar Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Nylander,
Pålsson, Nilsson i Bonarp, Strindlund, Olsson i Blädinge, Olofsson i
Digernäs och Persson i Falla, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Kungl. Maj :ts-----alldeles påtagligt.
Då nu av Kungl. Majit begäres att utöver tidigare anvisat förlagskapital
å 3.6 miljoner kronor skulle anvisas ytterligare 4 miljoner kronor till fortsatta
gatstensinköp, måste dock en så betydande utvidgning av statsbeställningarna
ingiva stora betänkligheter. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän
liksom ock arbetslöshetskommissionen hava visserligen tillstyrkt ett fortsät
Bihang
till riksdagens protokoll 1982. 0 sami. 43 haft. (Nr 88.) > 2
10
Statsutskottets utlåtande nr 88.
tande av verksamheten. Härvid har dock ej i frågans dåvarande läge förutsatts
behövligheten av något ytterligare kapitaltillskott utan allenast ett medgivande,
att det tidigare beviljade förlagskapitalet finge i mån av verkställda
försäljningar användas för fortsatta statsbeställningar.
Tvekan mot ytterligare medels anvisande kan också hysas i betraktande av
svårigheterna att erhålla avsättning av stenen. Av de stenpartier, vilkas snart
slutförda tillverkning finansierats med 1931 års anslag, hava trots stenens
vitsordade förstklassiga kvalitet beställningar hittills ingått på allenast inemot
en tredjedel. Beställningarna avse så gott som helt städer, därav ett
större parti till Djurgårdskommissionen att levereras under en tidsperiod av 10
år. Då vid 1931 års riksdag ett belopp av 3.5 miljoner kronor anvisades, utgick
man visserligen från att för svenska landsbygdens vägnät skulle föreligga
behov av cirka 500,000 kvadratmeter1 (100 kilometer väg med en antagen
medelbredd av 5 meter); denna kvantitet utgör något mer än hälften
av den kontrakterade stenkvantiteten cirka 925,000 kvadratmeter. Beträffande
de sålunda till beläggning med gatsten ifrågasatta vägsträckoma bör
emellertid uppmärksammas, att hithörande permanentbeläggningsföretag äro
synnerligen kapitalkrävande och att stora bidrag av automobilskattemedel och
andra allmänna medel förutsättas. Ett alltför forcerat utförande av dylika
gatstensbeläggningar skulle kunna innebära ett oberättigat undanskjutande
av andra vägförbättringsarbeten, som ur allmän kommunikationssynpunkt
framsta som mera angelägna. Örn man alltså, enligt utskottets mening endast
i en viss ganska begränsad utsträckning kan räkna med att under den
närmaste tiden bland landsbygdens vägdistrikt finna avnämare till den statsbeställda
stenen, torde bättre möjligheter föreligga för avsättning till vissa
städers gatu- och vägnät, enkannerligen städernas infartsvägar, därvid emellertid
också förutsättas stora statsbidrag. Att märka är, att den statsbeställda.
stenen uppgivits vara av ypperlig kvalitet.
Med allt avseende fästat vid spörsmålet örn stenens lämpliga avsättning
har dock utskottet vid bedömandet av frågan också måst taga stor hänsyn till
det synnerligen bekymmersamma läget inom stenhuggeridistrikten och nödvändigheten
av att i lämpliga former lämna undsättning och arbete till den
av en långvarig arbetslöshet hart tryckta befolkningen, varigenom också ett
flertal härav berörda kommuner försatts i ett synnerligen vanskligt ekonomiskt
läge. Uppenbart är visserligen, att stenindustrien och de där anställda
ej få räkna med att statshjälpen kan bliva annat än rent tillfällig. Självfallet
måste statsbeställningarna efter hand avvecklas, men det är dock önskvärt,
att detta ej sker alltför brådstörtat, varigenom ju hela syftet med den statliga
aktionen kunde förfelas. Av arbetslöshetskommissionen har vitsordats,
att de statliga gatstensbeställningarna utgjort ett verksamt medel att avhjälpa
arbetslöshetstrycket i de berörda trakterna utan att dock medföra större kostnader
än eljest erforderlig arbetslöshetshjälp.
Eran dessa utgångspunkter och med beaktande att endast mycket begränsade
försäljningsmedel för den redan avyttrade stenen kunna beräknas in
-
1 1 kvm smågatsten har en vikt av i fant tal 200 kg och 1 kvm storgatsten 440 kg.
Statsutskottets utlåtande nr 88.
11
flyta under den närmaste tiden, vill utskottet tillstyrka, att som ytterligare
förlag för inköp av gatsten av riksdagen ställes till förfogande ett belopp
av 3,000,000 kronor. Härvid har utskottet räknat med, att arbetet å de förnyade
statsbeställningarna väsentligen utföres under nästkommande vinter och
att. arbetslöshetskommissionen — på sätt kommissionen själv föreslagit — under
tiden mellan de nuvarande statsbeställningarnas avslutande och nästkommande
vinter bereder stenindustriens arbetslösa erforderlig hjälp i vanlig
ordning.
I avseende å villkoren för stenens inköp och försäljning vill utskottet framhålla
angelägenheten av dels att i möjligaste mån tillförlitliga kalkyler rörande
firmornas självkostnadspris läggas till grund för bestämmandet av statens
inköpspris, dels ock att noggrann kontroll alltjämt utövas över stenens
kvalitet.
Med vad utskottet sålunda anfört, ha också besvarats de av herr Möller
m. fl. motionsvis i liknande syfte framförda yrkandena örn anslag — med
5 miljoner kronor — till förlag för inköp av sten. Vad angår de av samma
motionärer i två andra motioner framförda kraven på åtgärder för att skapa
en hemmamarknad för svensk sten, har utskottet visserligen funnit värt allt
beaktande vad som anförts örn det önskvärda i att den svenska gatstenen —
liksom övriga svenska vägbeläggningsämnen och andra svenska varor — må
beredas en ökad inhemsk avsättning. Motionärernas yrkande att riksdagen
skulle i skrivelse till Kungl. Majit begära särskild utredning av denna fråga,
kan utskottet likväl ej biträda.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande
förslag och de av herrar Möller m. fl. och P. A. Hansson i
Stockholm m. fl. väckta motionerna I: 112 och II: 199, må
a) för budgetåret 1932/1933 under utgifter för kapitalökning
och rubrik »Fonden för förlag till statsverket» till
förlag för inköp av gatsten anvisa ett reservationsanslag av
3,000,000 kronor att användas i huvudsaklig överensstämmelse
med av utskottet förordade grunder;
b) medgiva, att de medel, vilka inflyta vid försäljning av
sten från statens med för nu löpande budgetår anvisat anslag
inköpta förråd av gatsten, må under innevarande och nästkommande
budgetår användas för fortsatta beställningar av
gatsten, i huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet förordade
grunder;
II) att de av herrar Möller m. fl. och P. A. Hansson i
Stockholm m. fl. väckta motionerna I: 115 och II: 198 ej
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Beträffande
avgiva utlåtande.»