Statsutskottets utlåtande Nr 73.
Nr n.
Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1932 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om rätt för tyghantverkaren
T. R. Haglund att för bestämmande av löneklass tillgodoräkna
sig viss tjänstgöringstid.
(l:a avd.)
Uti en inom andra kammaren av herr H. Lundström väckt motion (nr 182),
vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har hemställts,
att riksdagen måtte medgiva, att tyghantverkaren Ture Reinhold Haglund må
för bestämmande av löneklass såsom tjänsteår tillgodoräkna sig tiden 1 januari
1916—15 januari 1930.
Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:
»Tyghantverkaren vid artilleriets fabriker och tyganstalter Ture Reinhold
Haglund, som den 6 februari 1904 anställdes såsom tygarbetare vid Stockholms
tygstation samt sedermera som hantverksbeställningsman i olika beställningar
och utnämndes den 15 januari 1930 till tyghantverkare, har hos
Kungl. Majit anhållit att i och för löneplacering få såsom tjänsteår tillgodoräkna
sig tiden från utnämningen till hantverksfurir den 1 januari 1916 t. o. m.
den 15 januari 1930. ...
Såsom skäl för denna sin anhållan har Haglund anfört: 28 ars tjänst, vid
tygstaten i en följd och därav som hantverksunderbefäl och hantverkare i 23
år, samt 1930 års militäravlöningssakkunnigas ''Förslag till Militärt avlöningsreglemente
m. m.’, där de sakkunnigas uppfattning synes vara den, att tyghantverkare
m. fl. måtte fa tillgodoräkna sig såsom tjänsteår den tid efter
uppnådda 31 års levnadsålder, varunder de varit anställda såsom hantverksunderbefäl
och hantverkare vid försvarsväsendets verkstäder (sid. 39 i betänkandet).
Sagda förslag tillkommet som jämförelse vid furirs utnämning till
sergeant, beträffande tillgodoräknande av tjänstetid för uppfattning i löneklass,
avlöningsreglemente för officerare och underofficerare m. fl. (S. F. S.
nr 170/1927 § 7, mom. la).
Kungl. Majit har enligt resolution av den 9 juli 1931 icke bifallit ovan
nämnda anhållan.
Då på grund av 1925 års härordning befordringsmöjligheterna avsevärt
fördröjts och då den tjänst Haglund utförde såsom hantverksunderbefäl och
hantverkare är av samma art som den han nu utför, synes billighetsskäl tala
för bifall till framställningen.»
I fråga örn en vid motionen fogad tjänsteförteckning för tyghantverkaren
Haglund får utskottet hänvisa till motionen.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 73.
Utskottets
yttrande.
På sätt i motionen erinras, har Haglund tidigare gjort framställning hos
Kungl. Maj:t i samma avseende, som nu motionsvis förelagts riksdagen, men
framställningen i fråga har av Kungl. Maj:t lämnats utan bifall. Vid sådant
förhållande och med hänsyn till de konsekvenser, som ett bifall till motionärens
framställning skulle medföra, har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka
förslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Lundströms förevarande motion (II: 182) icke må
av riksdagen bifallas.
Stockholm den 22 april 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 72.