Statsutskottets utlåtande Nr 61.

1

Nr 61.

Ankom till riksdagens kansli den 15 april 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till
förordning om vissa ändringar i förordningen den 1 juni
1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker, m. m.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har Kungl.
Majit under sjunde huvudtiteln (punkterna 17 och 18 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition i ämnet beräkna

dels för upprätthållande av kontrollstyrelsens verksamhet för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 25,900 kronor;

dels ock ordinarie förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter
till 245,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 26 februari
1932 dagtecknad proposition, nr 168, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokllet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till förordning örn vissa ändringar
i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker;

dels till upprätthållande av kontrollstyrelsens verksamhet för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 25,900 kronor;

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter,
nu 350,000 kronor, med 105,000 kronor till 245,000 kronor.

Ifrågavarande proposition har remitterats till statsutskottet, i vad propositionen
icke angår förslag till förenämnda förordning.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Till upprätthållande av kontrollstyrelsens verksamhet har riksdagen
alltsedan budgetåret 1924/1925 anvisat ett extra anslag, som för innevarande
budgetår utgör 23,900 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 3t haft. (Nr 61 — 63.)

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

I fråga om användningen av detta anslag har Kungl. Majit den 15 maj
1931 förklarat, bland annat, att med anlitande av anslaget må hos kontrollstyrelsen
tills vidare under budgetåret 1931/1932 vara anställda
dels följande befattningshavare på extra stat med placering i angivna
lönegrader, nämligen:

Befattning Lönegrad

1 byråinspektör .................................................. B 22

1 byråingenjör .................................................. B 21

1 kanslibiträde .................................................. B 7,

dels ett juridiskt biträde med arvode av 3,000 kronor för år räknat,

dels ock, i den mån så erfordras, extra befattningshavare och sakkunniga.

Det ordinarie förslagsanslaget till kontroll å tillverkningsavgifter är,
såsom av det förestående framgår, i riksstaten uppfört med 350,000 kronor.

I förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker finnas bland annat även bestämmelser meddelade
i fråga örn kontroll över tillverkningen vid de skattefria bryggerierna.
Denna kontroll, i vilken främst ingår övervakandet av att skattepliktiga
maltdrycker icke framställas vid nämnda bryggerier, utövas av
överkontrollörer och tillsyningsmän under överinseende av kontrollstyrelsen.
Den löpande kontrollen handhaves närmast av tillsyningsmännen,
som genom besök vid bryggerierna följa tillverkningen. I viss omfattning
utövas kontroll å färdiga skattefria maltdrycker genom analys
å maltdrycksprover, som insändas till kontrollstyrelsens laboratorium.

Med skrivelse den 21 december 1931 har kontrollstyrelsen för Kungl.
Majit framlagt förslag örn vissa ändringar i maltdryckstillverkningsförordningen
i syfte att ernå förenkling av det kontrollsystem, som enligt
förordningen för närvarande tillämpas beträffande tillverkningen i de
skattefria bryggerierna.

Kontrollstyrelsen har ansett de erfarenheter, som numera vunnits rörande
den hittillsvarande kontrollen vid de skattefria bryggerierna, giva
vid handen, att en eftersyn rörande dennas anordning borde komma till
stånd. Styrelsen har framhållit, hurusom utvecklingen under tiden efter
den nuvarande kontrollens tillkomst år 1903, i samband med maltskattens
införande, i många avseenden medfört förändrade betingelser i fråga
örn kontrollens anordnande. Under hänvisning till att den nu tillämpade
kontrollen påkallade en omfattande organisation och droge betydande
kostnader, har styrelsen ifrågasatt, huruvida kontrollsystemet vore i motsvarande
grad effektivt. Styrelsen har genom sticksprov å maltdrycker
konstaterat, att, trots den vid bryggerierna anordnade kontrollen medelst
tillsyningsmän, förseelser kunnat förekomma i icke ringa omfattning.

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

3

Det av kontrollstyrelsen framlagda förslaget innebär i huvudsak, att
tillsyningsmännen indragas, utom för särskilda undantagsfall, att bryggerierna
i kontrollliänseende ställas direkt under överkontrollörernas tillsyn
samt att en mera omfattande systematisk analyskontroll å de färdiga
maltdryckerna införes, kompletterad med vissa andra kontrollmoment.
Överkontrollörerna skola vid sina kontrollbesök å bryggerierna bland annat
taga prov å färdiga maltdrycker samt insända dem till kontrollstyrelsens
laboratorium för undersökning. Försök skola även göras att överflytta
någon del av analysverksamheten å överkontrollörerna. Kontrollstyrelsen
har ansett, att den av styrelsen föreslagna omläggningen av
kontrollsystemet kan vidtagas utan äventyrande av statens skatteintresse
och utan olägenheter ur nykterhetssynpunkt.

Ett genomförande av kontrollstyrelsens förslag skulle enligt styrelsens
beräkning innebära en betydande årlig kostnadsbesparing. Sålunda skulle
inbesparas kostnader för arvoden till tillsyningsmän med omkring 155,000
kronor samt kostnader för dyrtidstillägg med omkring 23,000 kronor.
Däremot skulle kostnaderna för överkontrollörernas tjänsteresor ökas
med omkring 15,000 kronor, varjämte viss förstärkning av arbetskrafterna
å kontrollstyrelsens laboratorium skulle bliva erforderlig, medförande en
merkostnad av 2,000 kronor. Omläggningen skulle alltså i sin helhet möjliggöra
en årlig kostnadsminskning av omkring 160,000 kronor.

De kostnader för kontrollverksamheten vid de skattefria bryggerierna,
som efter omläggningens genomförande alltjämt skulle kvarstå, hava av
kontrollstyrelsen uppskattats till omkring 80,000 kronor örn året, vartill
skulle komma vissa till särskilt belopp ej beräknade kostnader för analysers
verkställande och för andra kontrollgöromål hos styrelsen.

Vad angår gäldandet av ifrågavarande kostnader har kontrollstyrelsen
uttalat, att det principiellt riktiga syntes styrelsen vara, att staten av de
skattefria bryggerierna, vilka icke tillförde staten någon skatteinkomst,
erhölle gottgörelse för kontrollkostnaden i dess helhet. Då dessa bryggeriers
bidrag till nämnda kostnad under senare år uppgått till belopp, som
jämförelsevis nära överensstämma med vad kontrollstyrelsen nu beräknar
kontrollverksamheten efter omläggningen komma att kosta, har styrelsen
ansett ändring icke böra vidtagas i storleken av det belopp, varmed tillverkare
i skattefritt bryggeri har att bereda statsverket gottgörelse för
kontrollkostnad.

Däremot har styrelsen föreslagit ändring i fråga om sättet för ersättningens
beräkning. Ersättningen beräknas för närvarande i första hand
efter antalet helgfria dygn, under vilka tillståndsbevis vid vederbörande
bryggeri varit gällande, och motsvarar i genomsnitt för helt kvartal räknat
omkring 37 kronor 50 öre. För ernående av större enkelhet har kontrollstyrelsen
nu föreslagit, att tillverkare i stället skall hava att erlägga
en fixerad avgift för kvartal av nämnda storlek. I undantagsfall, där
skärpning av kontrollen anses behövlig och tillsyningsman erfordras här -

4

Statsutskottets utlåtande Nr 61.

för, skulle ersättningen utgöra dubbla beloppet eller 75 kronor, motsvarande
nuvarande ersättning i fall, då förstärkt kontroll förekommer. Den
tilläggsersättning, som är stadgad för mera omfattande maltavverkning,
och som för närvarande utgår med ett halvt öre för varje kilogram av
den myckenhet malt, varmed avverkningen för kvartal räknat överstiger
en efter 60 kilogram för helgfritt dygn beräknad maltåtgång, skulle —
likaledes i förenklingssyfte — enligt kontrollstyrelsens förslag i stället
utgå med ett halvt öre för kilogram av en för helt tillverkningsår angiven
maltavverkning. Denna maltavverkning har kontrollstyrelsen för
ernående av ungefär samma inkomstbelopp som för närvarande föreslagit
till 15,000 kilogram.

Departementschefen har i ärendet anfört i huvudsak följande:

»För egen del finner jag mig böra tillstyrka kontrollstyrelsens föreliggande
förslag. Såsom styrelsen framhållit, har utvecklingen efter den
nuvarande kontrollens tillkomst för nära trettio år sedan medfört förändrade
förhållanden, vilka väsentligt påverka de allmänna betingelserna
i fråga örn kontrollens anordnande. Den kontroll, som består i undersökning
genom analys av stickprovsvis uttagna maltdrycker och som redan
nu i viss utsträckning förekommer, har visat sig synnerligen verksam,
och ett vidare utbyggande av denna analyskontroll i förening med
en utvidgad kontrollverksamhet från överkontrollörernas sida torde vara
ägnat att möjliggöra ett tillräckligt effektivt övervakande av tillverkningen.
Såsom ett vägande skäl att frångå det nuvarande systemet, där
tyngdpunkten varit lagd på kontroll på platsen genom lokala tillsyningsman,
framstår jämväl den avsevärda kostnadsminskning av omkring

160.000 kronor örn året, som därigenom skulle vinnas.

I likhet med kontrollstyrelsen finner jag icke anledning att ifrågasätta
ändring i avseende å storleken av den till statsverket utgående ersättningen
för kontrollkostnad. Däremot törde sättet för ersättningens beräkning
böra förenklas i överensstämmelse med styrelsens förslag.

I det av kontrollstyrelsen upprättade förslaget till ändringar i maltdryckstillverkningsförordningen
hava vissa redaktionella jämkningar vidtagits.
I likhet med kontrollstyrelsen anser jag icke behövligt, att i förordningens
7 § uttryckligen utsäges, att tillverkare skall vara skyldig att
kostnadsfritt ställa till förfogande sådant kärl och emballage, som erfordras
för den i paragrafen omförmälda provtagningen av maltdrycker.

Enligt kontrollstyrelsens beräkning skulle ordinarie förslagsanslaget
till kontroll å tillverkningsavgifter, som för innevarande budgetår är
uppfört med 350,000 kronor, kunna minskas med 140,000 kronor för år räknat.
Då förändringen emellertid icke bör genomföras förrän vid ingången
av nästa tillverkningsår eller den 1 oktober 1932, har kontrollstyrelsen
funnit anslagsminskningen för budgetåret 1932/1933 böra inskränkas till

105.000 kronor, varför anslaget alltså borde uppföras med 245,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 61. 5

Med hänsyn till det ökade arbetet å kontrollstyrelsens laboratorium har
styrelsen för nämnda budgetår till upprätthållande av styrelsens verksamhet
hemställt örn ett med 2,000 kronor till 25,900 kronor förhöjt extra
anslag. I överensstämmelse med kontrollstyrelsens förslag torde anslagen
till kontrollstyrelsens verksamhet och till kontroll å tillverkningsavgifter
för nästa budgetår böra uppföras med respektive 25,900 kronor och

245,000 kronor, till vilka belopp anslagen beräknats i årets statsverksproposition.
»

Under erinran örn att förenämnda förslag rörande omläggning av kontrollen
vid de skattefria maltdryckshryggerierna numera av riksdagen
bifallits, får utskottet, som icke haft något att erinra mot beräkningen av
ifrågavarande anslag, hemställa,

att riksdagen må

a) till upprätthållande av kontrollstyrelsens verksamhet
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 25,900 kronor; samt

b) minska ordinarie förslagsanslaget till kontroll
å tillverkningsavgifter, nu 350,000 kronor, med 105,000
kronor till 245,000 kronor.

Stockholm den 15 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,
Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Bergström, Ernfors, Carlsson i Gävle, Pauli och
Sandén samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Wiklund i Brattfors, Nilsson i Bonarp,
Bengtsson i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Olsson i Blädinge, Holmgren, Eriksson i
Stockholm, Olofsson i Digernäs, Andersson i Höör, Ward och Svensson i Grönvik.

Utskottets

yttrande.