Statsutskottets utlåtande Nr 60.

5

Nr 60.

Ankom till riksdagens kansli den 15 april 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under fjärde huvudtiteln gjorda framställning
örn anslag till flygövningar.

(lia avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1932 dagtecknade propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har
Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 132 av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till flygövningar,
nu 1,500,000 kronor, med 500,000 kronor till 1,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 283—288
av åberopade statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har anslaget till flygövningar upptagits med

1,500,000 kronor.

Flygstyrelsen har för nästkommande budgetår föreslagit uppförande i riksstaten
av ett nytt anslag för anskaffning, underhåll och drift av motorfordon
och motorbåtar samt därvid förutsatt, att anslaget till flygövningar skulle
minskas med ett belopp av 67,000 kronor, som skulle överflyttas till förstnämnda
anslag. Med beaktande av detta sitt förslag har flygstyrelsen — som utgått
ifrån, att flygvapnets uppsättning under nästa budgetår skulle fullbordas och
övningarna bedrivas i härav betingad vidgad omfattning — hemställt om ökning
av förevarande anslag till 1,600,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att därest, såsom förut av honom förordats,
flygvapnets nuvarande organisation under budgetåret 1932/1933 bibehölles
oförändrad samt dels nyssberörda överflyttning av medel från förevarande
anslag skedde, dels oek, på sätt av departementschefen föreslagits,
under avlöningsanslaget uppfördes arvoden åt viss personal, vilken för närvarande
åtnjöte avlöning under anslaget till flygövningar, syntes medelsbehovet
under flygövningsanslaget för nämnda budgetår böra uppskattas till
(1,500,000 — 67,000 — 20,000 -— 2,988 —) i runt tal 1,410,000 kronor. Emellertid
borde enligt departementschefens mening icke hela detta belopp behöva upptagas
å riksstaten för nästkommande budgetår. Verkställda undersökningar
hade givit vid handen, att av reservationer å anslaget, vilka beräknades förefinnas
vid utgången av budgetåret 1931/1932, 410,000 kronor skulle kunna
disponeras för täckande av medelsbehovet under anslaget. Anvisningen å riksstaten
kunde vid sådant förhållande begränsas till 1,000,000 kronor.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

Departementschefen har härefter ingått på frågan rörande förläggningsförhållandena
vid 2. flygkåren och därvid inledningsvis erinrat om följande:

Med anledning av gjorda framställningar rörande åtgärder med hänsyn
till rådande förläggningsförhållanden vid Hägernäs anbefalldes flygstyrelsen
genom Kungl. Maj:ts beslut den 3 juli 1930 att verkställa närmare utredning
rörande, bland annat, möjligheten att genom kronans försorg ordna erforderliga
transporter för inställelse till den dagliga tjänstgöringen och återfärd därifrån
för personal, som på grund av förläggningsförhållandena vid Hägernäs måst
bosätta sig utom denna ort. Ifrågavarande utredning avgavs av styrelsen i
skrivelse den 22 augusti 1930. Sedermera anförde flygstyrelsen i sin skrivelse
rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1931/1932 att, enligt vad av
berörda utredning framginge, erfordrades för möjliggörande av omförmälda
transporter, utöver de motorfordon, som för det dåvarande disponerades av 2.
flygkåren, en buss, avsedd för 35 passagerare. Emellertid kunde ett sådant
fordon icke trafikera den dåvarande vägen mellan Viggbyholm och Hägernäs,
beroende på denna vägs dåliga beskaffenhet. Först efter färdigställandet av
den planerade vägen å denna sträcka kunde detta fordon utnyttjas. På grund
därav borde med anskaffning av den ifrågasatta personbussen anstå till slutet
av år 1931. Kostnaden för en lämplig personbuss av angiven storlek beräknades
till 28,000 kronor, och syntes detta belopp böra ställas till flygstyrelsens förfogande
under budgetåret 1931/1932 för tillgodoseende av förevarande behov.
Elygstyrelsen hemställde på grund av vad sålunda anförts, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att för anskaffning av personbuss för 2. flygkåren å
Hägernäs för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

28,000 kronor.

I enlighet med föredragande departementschefens hemställan föreslog Kungl.
Majit i 1931 års statsverksproposition riksdagen att för anskaffande av en
personbuss för 2. flygkåren å Hägernäs för innevarande budgetår anvisa ett
extra reservationsanslag av 26,000 kronor.

I skrivelse den 29 maj 1931 (nr 289, punkt 4) meddelade riksdagen, att
Kungl. Maj:ts förslag icke av riksdagen bifallits samt anförde därjämte, att,
enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, frågan örn anskaffning
och användning av automobiler, motorbåtar m. m. vid flygvapnet vore föremål
för utredning. Enbart av detta skäl syntes medel icke för det dåvarande böra
anvisas för anskaffning av ifrågavarande personbuss. Härtill kömme, att flygvapnet
redan förfogade över en mindre bilbuss för flygkårens å Hägernäs räkning.
Enligt vad riksdagen hade sig bekant, foges denna i anspråk för beredande
av kostnadsfria resor för kårens personal mellan Hägernäs och Stockholm.
Denna anordning syntes riksdagen knappast stå i överensstämmelse med gällande
avlöningsförfattningar.

Sedan flygstyrelsen härefter anbefallts att till Kungl. Majit inkomma med
yttrande i anledning av riksdagens uttalande beträffande anordningen med
kostnadsfria resor för 2. flygkårens personal mellan Hägernäs och Stockholm,
har flygstyrelsen den 18 september 1931 inkommit med yttrande i ämnet samt
därvid överlämnat utredning i frågan från chefen för 2. flygkåren.

Statsutskottets utlåtande Nr 60,

Kårchefen har i sin utredning anfört.

Vid 2. flygkårens förläggning i Hägernäs ävensom därintill gränsande samhälle
Viggbyholm saknades praktiskt taget möjlighet att bereda bostäder åt 2.
flygkårens officerare och underofficerare. Denna personal hade därför i stor
utsträckning måst bosätta sig i andra samhällen, främst Stockholm och Djursholm.

Med hänsyn till detta förhållande hade även Kungl. Majit genom brev den
14 mars 1930 medgivit, att den personal, som hade Hägernäs som ordinarie förläggningsort,
men som på grund av ovanberörda förhållande nödgats bosätta
sig utom förläggningsorten, finge, efter prövning i varje särskilt fall av flygstyrelsen,
äga åtnjuta avlöning med belopp, som utginge för den ortsgrupp, till
vilken den dyrare bostadsorten vore att hänföra.

Härigenom hade således personalen beretts möjlighet att erhålla lön enligt
bostadsortens dyrortsgrupp.

Då det icke synts kunna ens ifrågasättas, att personalen av sina avlöningsmedel
skulle nödgas bestrida kostnader för inställelse vid tjänstgöringsplatsen
från en bostadsort, å vilken personalen på grund av brist på såväl tjänste- som
andra bostäder å förläggningsorten nödgats bosätta sig, och då det kommunikationsmedel,
som härvid skulle stått personalen till buds, järnväg, på grund av
i flera fall olämpliga tågtider icke utan avsevärda olägenheter kunde tagas i
anspråk för denna transport, hade kårchefen ansett det vara för tjänstens behöriga
upprätthållande oundgängligen erforderligt att låta denna personal
transporteras med en kåren tillhörig mindre automobilomnibuss, som även torde
hava anskaffats för detta ändamål.

För transport av ifrågavarande personal hade kårens omnibuss varje dag
utom lördagar och söndagar gjort turer från Stockholm till Hägernäs och åter
å vissa tider.

Kostnaderna för drivmedel för bussen ävensom kostnaderna för avlöning fölen
busschaufför hade bestritts å anslaget till flygövningar.

Den uppfattningen, att nu påtalade förfaringssätt icke skulle stå i överensstämmelse
med gällande avlöningsförfattningar, syntes icke delas av försvarsväsendets
lönenämnd. I yttrande över en utav flygstyrelsen i skrivelse den 27
maj 1930 gjord framställning om beviljande av tjänstgöringstraktamente till
vissa beställningshavare med Hägernäs som förläggningsort, hade nämligen
lönenämnden hemställt, att Kungl. Majit måtte tillsvidare för tiden 1 juli
1930—30 juni 1931, efter närmare utredning av flygstyrelsen, medgiva dylik
beställningshavare rätt till ersättning, beräknad efter billigaste färdsätt, för
resorna till och från den dagliga tjänstgöringen, i den mån det icke ansåges
lämpligt att ordna erforderliga transporter genom kronans försorg.

Flygstyrelsen har för egen del yttrat följande.

Vid en undersökning av innebörden därav, att gällande avlöningsförfattningar
icke innefattade medgivande örn ersättande med statsmedel av den
kostnad, vederbörande befattningshavare kunde ådragas för sin dagliga inställelse
å tjänstgöringsplatsen och återfärd till bostaden, torde man komma till
slutsatsen, att detta berodde därpå, att befattningshavare hade frihet välja sin
bostad så, att någon mera avsevärd dylik kostnad icke uppstode. Vid sagda författningars
utarbetande hade med säkerhet icke varit åsyftad någon reglering
för det särskilda fall, att befattningshavare ålades tjänstgöra å en ort, varest
han icke hade rimlig möjlighet att bosätta sig. Skulle meningen i detta fall
vara, att befattningshavaren själv måste bekosta sin färd till och återfärd från
arbetet, bleve ju en sådan befattningshavare ålagd en extra utgift, som verkade
till förminskande av hans enligt stat utgående avlöningsförmåner under vad
andra befattningshavare av samma ställning åtnjöte. Detta kunde enligt flyg -

8

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

styrelsens mening icke hava varit avsikten. Ej heller saknades exempel på, att
riksdagen förut beaktat nödvändigheten av kompensation vid liknande händelse.
Härmed åsyftade flygstyrelsen beviljandet av tidigare utgående mötesbidrag.
Då nämligen vissa regementen haft förläggningsort och mötesplats å skilda orter,
hade medgivits, att till gifta officerare och underofficerare med vederlikar, vilka
icke ägt sitt stadigvarande hemvist vid eller i omedelbar närhet av vederbörligt
regementes mötesplats, finge utgå särskilt bidrag vid tjänstgöring å mötesplatsen,
och att till motsvarande beställningshavare, som ägt stadigvarande hemvist
vid eller i omedelbar närhet av mötesplatsen, finge utgå bidrag vid tjänstgöring
å regementets förläggningsort.

Det vore utrett, att å eller invid tjänstgöringsplatsen Hägernäs icke funnes
för personalen lämpliga bostäder i tillräckligt antal. Ett stort antal officerare
och underofficerare hade därför varit nödgade att bosätta sig å betydande avstånd
från tjänstgöringsplatsen, i regel i Djursholm eller Stockholm. Det måste anses,
att personalen vid sådant förhållande ägt påräkna särskilda åtgärder från myndigheternas
sida för att berörda omständighet ej skolat för dem medföra en slags
särskild pålaga i transportkostnader; att förhållandet även i andra avseenden
medförde ej oväsentliga olägenheter för den på långt avstånd från tjänstgöringsplatsen
boende personalen behövde knappast nämnas.

Elygstyrelsen ansåge sig böra erinra om, att liknande förhållanden i viss
män rådde vid flygskolkåren, varest vissa beställningshavare måst bosätta sig
ä mera avlägsen ort från tjänstgöringsplatsen Ljungbyhed. Åt sådana beställningshavare
hade Kungl. Majit i vissa fall tillerkänt särskilda tjänstgöringstraktamenten
till täckande av deras kostnader för inställelse vid tjänstgöringsplatsen.

Såvitt flygstyrelsen kunde bedöma, vore det i princip likgiltigt, huruvida
staten bidroge till ifrågavarande beställningshavares inställelse å tjänstgöringsplatsen
genom särskilda traktamenten eller genom anordnande genom statens
egen försorg av personalens fortskaffning mellan bostads- och tjänstgöringsplatsen.

Härefter Ilar statskontoret den 3 november 1931 avgivit utlåtande i ärendet
ävensom över en av flygstyrelsen, jämte eget yttrande, den 23 december 1930
till Kungl. Majit överlämnad skrivelse, vari chefen för 2. flygkåren hemställt,
bland annat, att ifrågavarande vid kåren å Hägernäs tjänstgörande personal
måtte beredas ersättning med 789 kronor 90 öre för havda kostnader för vissa
i särskild specifikation upptagna järnvägsresor till och från Hägernäs under
tiden intill den 1 december 1930.

I sitt utlåtande har statskontoret anfört.

I ärendet vore upplyst, att på eller invid tjänstgöringsplatsen Hägernäs icke
funnes för personalen lämpliga bostäder i tillräckligt antal. Vid sådant förhållande
syntes billighetsskäl kunna anföras för att beställningshavare, som av
nämnda anledning nödgats bosätta sig å annan ort, erhölle någon ersättning för
de resekostnader, som han på grund härav finge vidkännas.

Emellertid hade personalen ifråga kommit i åtnjutande av fria resor mellan
Hägernäs och Stockholm med en för ändamålet anskaffad personbuss, vars driftkostnader
bestredes av medel från det under fjärde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget
till flygövningar. I betraktande av de i detta fall föreliggande
säregna omständigheterna syntes intet vara att i och för sig erinra mot en dylik
anordning. Däremot torde det vara tvivelaktigt, huruvida de militära myndigheterna
ägt att, utan Kungl. Majits medgivande, med anlitande av ovanberörda
riksstatsanslag bereda ifrågavarande beställningshavare den förmån, som här
avsåges.

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

9

Så länge denna personaltransport med bilbuss vore anordnad, syntes tillräckliga
skäl knappast föreligga för ett medgivande av innebörd, att ersättning
finge i förekommande fall utgå för resor med järnväg.

Huruvida det kunde ur statsverkets synpunkt vara fördelaktigt att i stället
för anordnande av nämnda busstrafik medgiva personal ersättning för resor
med järnväg, undandroge sig statskontorets bedömande. Därest emellertid
Kungl. Majit skulle finna detta vara fallet, syntes jämväl dylik ersättning kunna
anvisas att utgå av anslaget till flygövningar. I överensstämmelse härmed syntes
samma anslag även böra bekosta den ersättning för vissa, i särskild specifikation
upptagna resor å järnväg, som Kungl. Majit kunde finna för gott att medgiva
i anledning av den härom gjorda framställningen.

Genom beslut den 13 november 1931 har Kungl. Majit i anledning av chefens
för 2. flygkåren förenämnda framställning rörande reseersättning medgivit, att
gottgörelse för personalens ifrågavarande under tiden intill den 1 december
1930 havda kostnader för järnvägsresor till och från Hägernäs finge utgå med
tillhopa 789 kronor 90 öre, och skulle sagda belopp bestridas från flygvapnets
anslag till extra utgifter.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Enligt vad av det anförda framgår, har den till Hägernäs förlagda personalen
i stor utsträckning icke kunnat erhålla lämpliga bostäder å förläggningsorten
utan nödgats bosätta sig å annan plats. Såsom statskontoret framhållit,
torde billighetsskäl tala för, att befattningshavare, vilken av nämnd anledning
nödgas bosätta sig på längre avstånd från förläggningsorten, antingen av statsverket
erhåller någon gottgörelse för sina kostnader för resor till och från sistnämnda
ort eller ock genom statens försorg kostnadsfritt tillhandahålles kommunikationsmedel
för resornas företagande. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att avgöra, vilket av dessa alternativ som i förekommande olika fall kan
ur ekonomiska och andra synpunkter befinnas vara för statsverket mest fördelaktigt.
De kostnader, som komma att föranledas av personalens resor, torde
få bestridas av anslaget till flygövningar.»

Vad till en början beträffar frågan om bostadsförhållandena vid Hägernäs,
har utskottet, som avlagt besök därstädes, funnit, att tillgången på lämpliga
vinterbonade bostäder vid Hägernäs och det närbelägna Viggbyholm icke kan
anses tillfyllest för att andra flygkårens befäl skall kunna åläggas att vara
bosatt å förläggningsorten. Den omständigheten, att befälet icke är bosatt å
flygkårens ordinarie förläggningsplats utan på ett betydande avstånd därifrån,
är emellertid enligt utskottets mening ett förhållande, som ur tjänstesynpunkt
icke i längden kan fortfara. Härtill kommer, att statsverkets merkostnader
för denna anordning enligt av utskottet införskaffad uppgift för
budgetåret 1931/1932 kunna beräknas uppgå till omkring 15,500 kronor. Det
synes utskottet därför nödvändigt, att åtgärder utan uppskov vidtagas för att
förläggningsförhållandena för befälet vid andra flygkåren ordnas på ett mera
tillfredsställande sätt. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka,
att gottgörelse för resor från förläggningsorten till bostadsorten lämnas
(dier kostnadsfria sådana resor beredas personalen för längre tid än intill utgången
av budgetåret 1934/1935. Vid nämnda tidpunkt synes nämligen den

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 3S haft. (Nr .5,9—60.) »2132 2

Utskottets

yttrande.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 60.

utredning rörande ändring i rådande förläggningsförhållanden vid andra flygkåren,
varom utskottet föreslår att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
göra framställning, vara slutförd ock kunnat föranleda vidtagandet av lämpliga
åtgärder.

Mot Kungl. Majits förslag i övrigt, som innebär en nedsättning i nu utgående
anslag till flygövningar, har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) minska ordinarie reservationsanslaget till flygövningar, nu

1,500,000 kronor, med 500,000 kronor till 1,000,000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte
skyndsamt låta verkställa utredning och för riksdagen framlägga
förslag rörande ordnandet av förläggningsförhållandena för
befälet vid andra flygkåren.

Stockholm den 15 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 59.

Stockholm 1932. K. b. Beckmans Boktr.