Statsutskottets utlåtande Nr 51.
1
Nr 51.
Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1932 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående statsförvärv
av Mellersta Södermanlands järnväg.
(4:e avd.)
I en till riksdagen den 26 februari 1932 avlåten, till statsutskottet hänvisad
proposition, nr 127, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att Mellersta Södermanlands
järnväg må av staten förvärvas i enlighet med de av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordade grunder.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
Av tillgänglig statistik framgår, att inkomsterna av järnvägens drift
under senare år varit i sjunkande och för år 1930 visat ett överskott av
allenast i runt tal 6,400 kronor; inberäknat andra utgifter än driftkostnader
utvisar järnvägsbolagets rörelse för sagda år en förlust av något mer
än 6,700 kronor. Under år 1931 har driftresultatet ytterligare försämrats
och den under sistnämnda år förfallna annuiteten å statslånet har icke blivit
erlagd. Det bekymmersamma läge, i vilket bolaget trots en efter allt
att döma försiktig skötsel av företaget sålunda råkat, har blivit än mera
hotande genom verkningarna av Norra Södermanlands järnvägs införlivande
med statsbanorna. Den transitotrafik från och till stationer vid
nämnda järnväg, som förut gått över Mellersta Södermanlands järnväg,
har nämligen i och med detta införlivande på grund av gällande bestämmelser
angående godssamtrafiken i avsevärd omfattning avletts till statsbanorna.
Härigenom har en för järnvägens fortbestånd såsom särskilt företag
avgörande förutsättning bortfallit. I detta sammanhang må även,
såsom en faktor bland andra, nämnas den trafikminskning, som förflyttningen
av Södermanlands regemente från Malma hed till Strängnäs inneburit
för järnvägen.
Då ståndpunkt skall tagas till frågan, hur i det uppkomna läget bör förfaras,
synas uppenbarligen andra alternativ ej föreligga än statsförvärv
av järnvägen eller dess nedläggande inom en nära liggande tid. De hörda
myndigheterna hava tillstyrkt det förra alternativet. Vid ett statsförvärv
av järnvägen komma nu utgående övergångs- och banavgifter att bortfalla
och därmed traiikinkomsterna att ytterligare minskas. Å andra sidan
Bihang lill riksdagens protokoll 1932. G sami. 31 höft. (Nr 51—54.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 51.
borde emellertid gynnsammare taxeförhållanden oell i vissa hänseenden
förbättrade tågplaner kunna verka stimulerande på trafiken och därigenom
i sin mån förbättrande på driftresultatet; icke desto mindre torde man
lika med järnvägsstyrelsen nödgas utgå från att järnvägen såsom del av
statsbanorna skall — åtminstone under åtskillig tid framåt — komma att
visa driftunderskott. I betraktande av den stora betydelse för orten och
dess näringsliv, som ifrågavarande järnvägsförbindelse obestridligen äger,
och med hänsyn till de omständigheter, som enligt vad nyss sagts utesluta
möjligheten av att genom rekonstruktionsåtgärder vidmakthålla järnvägen
såsom självständigt företag, anser jag mig dock böra biträda den av
myndigheterna hävdade meningen, att staten bör övertaga järnvägen.
Beträffande bolagets ställning hänvisar jag till den i det föregående återgivna
balansräkningen för den 31 december 1930. Med avseende å ställningen
den 31 december 1931 hava endast preliminära uppgifter kunnat
erhållas. Dessa uppgifter utvisa, att beloppet av i bank innestående medel
undergått viss minskning; de egentliga skulderna avse nästan uteslutande
statslånet samt trafikavräkning med statens järnvägar. I detta
sammanhang må omnämnas, att från bolagets sida avgivits en den 23
februari 1932 dagtecknad förbindelse, att bolaget icke kommer att dispo
nera sina tillgångar eller ikläda sig nya förpliktelser för andra ändamål
än det normala uppehållandet av driften å bolagets järnväg.
Det föreliggande förslaget till statsförvärv av banan innebär, att staten
skulle övertaga bolagets samtliga tillgångar och skulder mot det att till
aktieägarna utbetalades 10 procent av aktiernas nominella belopp eller
sammanlagt 72,580 kronor. I betraktande av de betydande kostnader,
som bolaget fått vidkännas på grund av i koncessionen meddelade
särskilda bestämmelser örn sättet för järnvägens anordnande med hänsyn
till att den berörde Södermanlands regementes dåvarande förläggnings
plats vid Malmköping och för vilka kostnader bolaget vid regementets
förflyttning till Strängnäs icke erhöll någon gottgörelse, har jag i likhet
med riksgäldsfullmäktige och de hörda myndigheterna funnit billighetsskäl
tala för att sådan utbetalning medgives. Bolagets kontanta tillgångar
beräknas kunna täcka denna utgift.
Till belysning av Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolags ekonomiska
ställning vid ingången av år 1932 återgives här en av utskottet införskaffad
balansräkning så lydande:
Balansräkning den 31 december 1931.
Tillgångar:
Kassa ........................................................................... 28: 9 3
Innestående i Södermanlands Enskilda Bank 5,619: o 6
» » Villåttinge Härads Sparbank 122,521:91 128,169:9 0
Materialier................................................................. 5,975: 8 o
Inventarier.................................................................. 22,656:6 9
Fordran hos stationerna för frakter .................... 74: i o
Järnvägsanläggningen 1,018,519:34
Bullande materiel..................................................... 226,702:40 1,273.928: 33
kronor 1,402,098: 23
Stutsutskottets utlåtande Nr 51.
3
Skulder :
I trafikavräkning till Sveriges Statsbanor
Statslån, inklusive oguldna räntor
Outtagna vinstmedel
Aktiekapitalet .................................................
Avskrivnings- och förnyelsefonden ............
3,151: 7 8
518,390: 7 5
732:— 522,274:5 3
Reservfonden
725,800: —
100,000: —
54,023: ?o 879,823:7 0
kronor 1,402,098: 23
Mellersta Södermanlands järnväg förbinder den numera statsinlösta utskottets
Norra Södermanlands järnväg (Eskilstuna—Södertäljelinjen) med stats- yWr0
banelinjen Södertälje—Katrineholm. Förutom banans nämnda egenskap
av förbindelselinje mellan två statsbanor, bör också vid förevarande inlösningsfrågas
bedömande tagas i betraktande vanskligheterna att kunna
rationellt driva den 23 kilometer långa järnvägen som en isolerad trafikenhet.
På dessa och övriga i propositionen angivna grunder vill utskottet
tillstyrka banans införlivande med statsbanenätet.
Utskottet hemställer alltså,
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Bergqvist, Nilsson i Gränebo,
Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Hosén, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Bergström,
Betren och Nglander sami
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist i Karlskrona,
Olsson i Blädinge, Holmgren, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Lindskog, Danielsson,
Järte, Norsell och Svensson i Grönvik.
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, må medgiva, att Mellersta Södermanlands
järnväg må av staten förvärvas i enlighet
med de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 26 februari 1932 förordade
grunder.
Stockholm den 8 april 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.