Statsutskottets utlåtande Nr 39.
1
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1932 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående ämneslärarinnas
vid allmänt läroverk rätt att för lönetur
tillgodoräkna sig tjänstgöring vid statsunderstödd enskild
läroanstalt. (2:a avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 5 februari 1932 dagtecknad proposition,
nr 78, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
att medgiva,
1) att ämneslärarinna, som blivit entledigad från föreståndarinne- eller
ämneslärarinnebefattning vid statsunderstödd högre flickskola, enskild mellanskola
eller högre goss- och samskola, emedan skolan till följd av den
beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet nedlagts eller inskränkt
sin verksamhet, och som i anledning härav blivit överflyttad till ämneslärarinnetjänst
vid allmänt läroverk, må under en övergångstid av tio år,
räknat från och med den 1 juli 1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna
vid högre flickskola, enskild mellanskola eller högre goss- och samskola
tillgodoräkna sig så många lönetursår utöver tre, dock högst tio, att, bortsett
från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner såsom ämneslärarinna vid allmänt
läroverk ej komma att understiga summan av den i gällande författningar
stadgade kontanta minimiavlöning och den av statsmedel utgående
tillfälliga löneförbättring, hon uppburit vid frånträdandet av sin befattning
vid den enskilda skolan, varvid dock skall iakttagas att, såvida sådan lärarinna
vid tillämpning av dessa bestämmelser skulle i avseende å rätt till
ålderstillägg hava kommit i förmånligare ställning, därest hennes övergång
i statstjänst inträffat senare än som skett, henne må vid denna senare tidpunkt
tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen, som erfordras för att
nämnda förhållande må utjämnas, samt
2) att efter Kungl. Majits prövning i varje särskilt fall sådan föreståndarinna
eller ämneslärarinna vid statsunderstödd enskild mellanskola, högre
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 25 käft. (Nr 39—44.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 39.
flickskola eller högre goss- och samskola, som före den 1 mars 1927 blivit
anställd med full tjänstgöring vid dylik läroanstalt och efter den 30 juni
1928 erhåller ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk i annan
ordning än genom överflyttande, må under en övergångstid av tio år, räknat
från och med den 1 juli 1928, tillerkännas sådan lönetursrätt, som avses
under 1).
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till omförmälda
statsrådsprotokoll.
Genom proposition nr 231 till 1928 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
under punkt 6:o riksdagen att medgiva, att ämneslärarinna, som blivit entledigad
från ämneslärarinnebefattning vid statsunderstödd högre flickskola,
emedan skolan till följd av den beslutade omorganisationen av det högre
skolväsendet nedlagts eller inskränkt sin verksamhet, och som i anledning
härav på av riksdagen anvisat sätt erhållit ordinarie anställning vid allmänt
läroverk, finge under en övergångstid av tio år, räknat från och med den
1 juli 1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna vid högre flickskola tillgodoräkna
sig så många lönetursår utöver tre, dock högst tio, att, bortsett
från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner såsom ämneslärarinna vid allmänt
läroverk ej komme att understiga summan av den i gällande författning
stadgade kontanta minimiavlöning och den av statsmedel utgående tillfälliga
löneförbättring, hon uppburit vid frånträdandet av sin befattning vid den
högre flickskolan.
I skrivelse den 1 juni 1928 (nr 286) anmälde riksdagen, att riksdagen
bifallit Kungl. Majrts förslag.
Den 29 juni 1928 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 272) i överensstämmelse
härmed.
De förutsättningar, som sådan ämneslärarinna, örn vilken här är fråga,
skall hava uppfyllt för att kunna tillgodoräkna sig lönetursår för tidigare
tjänstgöring vid privatläroverk, äro, enligt vad departementschefen framhåller,
följande:
1) den tjänstgöring, som må tillgodoräknas, skall hava fullgjorts vid statsunderstödd
högre flickskola,
2) lärarinnan skall hava blivit entledigad från ämneslärarinnebefattning
vid sådan skola,
3) entledigandet skall hava skett på den grund, att skolan till följd av
den beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet nedlagts eller
inskränkt sin verksamhet,
4) lärarinnan i fråga skall i anledning av under 2) och 3) nämnda förhållanden
hava på av riksdagen anvisat sätt erhållit ordinarie anställning
vid allmänt läroverk.
Under hänvisning till vederbörande departementschefs motivering för propositionen
nr 286 till 1928 års riksdag, uttalar departementschefen, att sist
-
Statsutskottets utlåtande Nr 39.
3
nämnda villkor torde få anses innebära, att vederbörande ämneslärarinna
skall genom s. k. överflyttning hava erhållit ordinarie ämneslärarinnetjänst
vid allmänt läroverk. Kungörelse angående övferflyttande av vissa lärarinnor
från statsunderstödda enskilda högre flickskolor till statliga läroverk utfärdades
av Kungl. Maj:t den 26 september 1929 (nr 295).
I skrivelse den 1 oktober 1931 har nu skolöverstyrelsen framlagt två förslag
till utvidgning av den lönetursrätt, som enligt kungörelsen den 29 juni
1928 (nr 272) tillkommer ämneslärarinna, som blivit anställd vid allmänt
läroverk efter att förut hava tjänstgjort som ämneslärarinna vid statsunderstödd
högre flickskola. Enligt båda dessa förslag skulle ifrågavarande
lönetursrätt uttryckligen utsägas tillkomma även f. d. föreståndarinna
vid enskild läroanstalt. Vidare skulle till grund för jämförelsen mellan
löneförmånerna i statstjänsten och i den föregående enskilda tjänsten läggas
förhållanden icke allenast vid själva övergångstillfället utan även vid den
senare tidpunkt, då lärarinnan, därest hon kvarstått i enskild tjänst, skulle
erhållit löneförhöjning. Och slutligen skulle lönetursrätten utsträckas till
att gälla jämväl dem, som förut varit lärarinnor eller föreståndarinnor vid
enskilda mellanskolor samt högre goss- och samskolor. Enligt det andra —
mera omfattande — förslaget skulle rätten att tillgodoräkna tjänstår vid
enskild läroanstalt utvidgas att gälla icke blott de fall, då s. k. överflyttning
ägt rum, utan även, med vissa tidsbegränsningar, varje fall, då lärarinna
vid enskild skola vunnit anställning som ämneslärarinna vid allmänt läroverk,
d. v. s. även då övergången skett efter ansökning och utnämning i
vanlig ordning.
Till stöd för sistnämnda förslag har skolöverstyrelsen anfört bland annat:
Den frågan torde böra tagas under övervägande, huruvida det är lämpligt,
att lönetursrätten inskränkes till sådana lärarinnor, som genom överflyttning
erhållit ordinarie anställning vid allmänt läroverk. I åtskilliga fall
hava ämneslärarinnor vid enskilda skolor själva sökt och i fri konkurrens
erhållit ämneslärarinnetjänster (liksom adjunktstjänster) vid allmänt läroverk.
Det ligger i sakens natur, att i allmänhet endast de mest meriterade av
sådana lärarinnor vid enskilda skolor kunna på denna väg vinna anställning
vid statens läroverk. Går en lärarinna denna väg, erhåller hon emellertid
ingen lönetursrätt. Det kommer därför att ligga i hennes intresse
att icke själv i vanlig ordning konkurrera sig till en tjänst vid statligt läroverk,
då hon har större fördel av att låta sig överflyttas till sådan tjänst.
Det synes dock lämpligt, att bestämmelserna äro sådana, att de icke direkt
avskräcka vederbörande lärarinnor från att i första hand söka sörja för sig
själva.
Överstyrelsen finner det således vara ej mindre rättvist ur de lärarinnors
synpunkt, vilka efter ansökan erhålla ledigförklarad ordinarie ämneslärarinnetjänst
(eventuellt även adjunktstjänst) än även ur allmänna synpunkter
lämpligt, att sagda lönetursrätt utsträckes till att gälla lärarinnor, vilka
erhålla ordinarie anställning vid allmänna läroverk oberoende av huruvida
sådan tjänst erhållits efter ansökan i vanlig ordning eller genom s. k. överflyttning
Närmast torde sagda rätt därvid visserligen böra gälla sådana
4
Statsutskottets utlåtande Nr 39.
lärarinnor, vilkas avgång från enskild skola varit eller framdeles kan beräknas
bliva nödvändig på grund av indragning av skolan eller minskning i
dess verksamhet till följd av omorganisationen av det högre skolväsendet.
Men det torde i den praktiska tillämpningen bliva förenat med stora svårigheter
att begränsa bestämmelsen på antytt sätt. Något föregripande av
frågan om medgivande av lönetursrätt för tjänstgöring vid enskilda läroanstalter
i allmänhet, därest den föreslagna lönetursrätten finge generell
karaktär, sker ju ändock icke, alldenstund de här föreslagna liksom de
redan gällande bestämmelserna, frånsett att de äro övergångsbestämmelser
med fixerad tidsgiltighet, enbart avse att skydda vederbörande lärarinnor
för löneminskning och de sålunda bliva utan betydelse i alla de fall — och
de äro flertalet — då övergången i statstjänst icke medför löneminskning.
Det torde därför vara lämpligast att giva generell giltighet åt bestämmelserna
i fråga, så att varje lärarinna, som erhåller ordinarie ämneslärartjänst
vid allmänt läroverk, erhåller rätt att för sin tidigare tjänstgöring vid statsunderstödd
enskild mellanskola, högre flickskola och högre goss- och samskola
räkna lönetursår i sådan utsträckning, att övergången i statstjänst icke
för henne medför minskning i löneförmåner. Bestämmelsen, som alltjämt
bör äga karaktär av övergångsbestämmelse, skulle äga giltighet till och med
den 30 juni 1938 samt endast avse sådana lärarinnor, vilka vunnit anställning
vid statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1927 samt
erhållit ordinarie ämneslärartjänst vid allmänt läroverk efter den 30 juni
1928, men för dessa gälla retroaktivt.
Statskontoret förordar det första förslaget, dock under förutsättning att
samma bestämmelser, som beträffande överflyttning nu gälla för ämneslärarinnor
och föreståndarinnor vid högre flickskolor, också komma att föreskrivas
för lärarinnor vid enskilda mellanskolor samt högre goss- och sämsk olor.
Beträffande skolöverstyrelsens andra förslag har statskontoret anfört bland
annat:
Statskontoret måste ställa sig mycket tveksamt beträffande lämpligheten
av detta förslag. Utan att underskatta vikten av de båda förstnämnda
skälen, kan man dock icke förbise, att det här gäller att beträffande en
särskild grupp lärare rid de allmänna läroverken införa principen örn
lönetursrätt för tjänstgöring vid enskilda och kommunala skolor, en fråga
som sedan länge står på dagordningen och väl kan antagas inom icke allt
för avlägsen framtid bliva löst. De betänkligheter, som måste hysas mot
förslagets principiella sida, bliva icke hävda av den av överstyrelsen framhållna
omständigheten, att det endast är fråga örn övergångsbestämmelser
med fixerad tidsgiltighet, vilka endast avse att skydda vederbörande mot
löneminskning. Man skulle tvärtom kunna säga att, örn det anses skäligt
att lärarinnorna, oberoende av övergångens samband med nya läroverksorganisationen,
erhålla ifrågavarande lönetursrätt, det icke finns någon anledning
att begränsa denna förmån att gälla endast under viss tid — enligt
förslaget tio år. Örn anordningen kunde inskränkas till att avse endast de
fall, då den s. k. frivilliga övergången är föranledd'' av omorganisationen,
vore måhända icke så mycket att erinra däremot. Men då detta, på sätt
överstyrelsen framhåller, av praktiska skäl svårligen låter sig göra, erhåller
bestämmelsen en räckvidd, principiellt sett, som knappast kan anses tillrådlig.
Statsutskottets utlåtande Nr 39.
5
Emellertid vill statskontoret å andra sidan icke förneka, att fall kunna
förekomma, då den föreslagna förmånen skäligen bör beredas vederbörande
lärarinna. Med anledning härav och då det tredje av överstyrelsens skäl
för förslaget — det fåtal lärarinnor, å vilka bestämmelsen skulle bliva tilllämplig
— synes tala för en individuell prövning i varje särskilt fall, vill
det förefalla statskontoret, som om saken lämpligast borde ordnas så, att
Kungl. Majit erhåller riksdagens bemyndigande att i de fall, då övergång
från förenämnda enskilda eller kommunala läroanstalter till allmänt läroverk
äger rum i annan ordning än genom s. k. överflyttning, pröva örn och i
vad mån bestämmelserna i kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 272) må å
vederbörande lärarinna tillämpas.
Statskontoret tillstyrker alltså det av överstyrelsen först framlagda förslaget
med det tillägg, att prövningen av lönetursrätten i ovan angivna fall
förbehålles Kungl. Majit.
Skulle emellertid Kungl. Majit vilja vidtaga åtgärd för genomförande av
en lönetursrätt av den omfattning, som i andra alternativet angives, vill
statskontoret framhålla, att formuleringen i övrigt av bestämmelserna i
huvudsak icke har någon annan reell betydelse än vad som innebäres i nu
gällande kungörelse i ämnet.
För egen del har departementschefen anfört bland annat följande:
För det av skolöverstyrelsen framlagda första förslaget finner jag goda
skäl vara anförda, och vill jag för min del förorda detsamma. Jag vill
erinra, att Kungl. Majit den 5 februari 1932 utfärdat kungörelse, avsedd att
ersätta kungörelsen den 26 september 1929 (nr 295) angående överflyttande
av vissa lärarinnor från statsunderstödda enskilda högre flickskolor till statliga
läroverk, och därvid föreskrivit, att till ämneslärarinnebefattning vid
allmänt läroverk kan överflyttas jämväl föreståndarinna eller ämneslärarinna,
som varit anställd vid statsunderstödd enskild mellanskola eller högre gossoch
samskola.
Vad beträffar det andra av skolöverstyrelsen framställda förslaget, finner jag
i likhet med statskontoret starka skäl tala för även dess godkännande, varvid
jag dock ansluter mig till den begränsning, som statskontoret härutinnan föreslagit
i fråga om rätt att tillgodoräkna tjänstår vid enskild läroanstalt i de
fall, då lärarinna vid enskild skola efter ansökan vunnit anställning vid
allmänt läroverk. Jag anser det alltså lämpligare, att i senast antydda fall
en individuell prövning sker samt att dylik prövning företages av Kungl.
Majit. Riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att verkställa denna
prövning lärer alltså böra utverkas.
Mot Kungl. Majits förslag under punkten 1) har utskottet intet att erinra.
Vad beträffar det under punkten 2) framlagda förslaget, anser sig utskottet,
med tanke på konsekvenserna, kunna förorda bifall till detsamma allenast
under förutsättning, att medgivandet begränsas till att gälla uteslutande
sådana fäll, då vederbörande föreståndarinnas eller ämneslärarinnas avgång
från den enskilda skolan kan anses föranledd av den genom 1927 års riksdags
beslut inledda omorganisationen av det högre skolväsendet. Såsom
vederbörande myndigheter framhållit, kan det vara förbundet med vissa
svårigheter att fastställa nu angivna orsakssammanhang. Då det emellertid
enligt förslaget skulle ligga i Kungl. Majits hand att avgöra varje ärende
Utskottets
yttrande.
6 Statsutskottets utlåtande Nr 39.
av nu ifrågavarande slag, synes det utskottet böra vara möjligt att i berörda
hänseende förebringa sådan utredning, att Kungl. Maj:t vid prövning av
utredningsmaterialet kan bilda sig en bestämd uppfattning, huruvida nämnda
sammanhang kan sägas vara för handen eller icke.
Skolöverstyrelsen har i sitt ovan refererade utlåtande uttalat, att de föreslagna
nya bestämmelserna borde »gälla retroaktivt». För så vitt detta uttalande
åsyftar, att nämnda bestämmelser skulle tillämpas, som om de ägt giltighet
redan från och med den 1 juli 1928, och att således en omräkning av redan
utbetalta löner skulle ske, anser sig utskottet icke kunna ansluta sig till
denna tanke. Enligt utskottets mening böra bestämmelserna träda i kraft
den 1 juli 1932. Retroaktiv giltighet böra de erhålla allenast i den bemärkelsen,
att sådana tjänstår vid den enskilda skolan, som ligga i tiden före
ikraftträdandet, må tagas i beräkning vid lönetursrättens bestämmande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag,
medgiva
1) att ämneslärarinna, som blivit entledigad från föreståndarinne-
eller ämneslärarinnebefattning vid statsunderstödd
högre flickskola, enskild mellanskola eller högre goss- och
samskola, emedan skolan till följd av den beslutade omorganisationen
av det högre skolväsendet nedlagts eller inskränkt
sin verksamhet, och som i anledning härav blivit överflyttad
till ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk, må under en
övergångstid av tio år, räknat från och med den 1 juli
1928, av sina tjänstår såsom ämneslärarinna vid högre flickskola,
enskild mellanskola eller högre goss- och samskola
tillgodoräkna sig så många lönetursår utöver tre, dock högst
tio, att, bortsett från dyrtidstillägg, hennes löneförmåner
såsom ämneslärarinna vid allmänt läroverk ej komma att
understiga summan av den i gällande författningar stadgade
kontanta minimiavlöning och den av statsmedel utgående
tillfälliga löneförbättring, hon uppburit vid frånträdandet
av sin befattning vid den enskilda skolan, varvid dock skall
iakttagas att, såvida sådan lärarinna vid tillämpning av
dessa bestämmelser skulle i avseende å rätt till ålderstillägg
hava kommit i förmånligare ställning, därest hennes övergång
i statstjänst inträffat senare än som skett, henne må
vid denna senare tidpunkt tillgodoföras det ålderstillägg
vid befattningen, som erfordras för att nämnda förhållande
må utjämnas, samt
2) att efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall
sådan föreståndarinna eller ämneslärarinna vid statsunderstödd
enskild mellanskola, högre flickskola eller högre goss
-
Statsutskottets utlåtande Nr 39. 7
och samskola, som före den 1 mars 1927 blivit anställd
med full tjänstgöring vid dylik läroanstalt och efter den
30 juni 1928 erhåller ordinarie ämneslärarinnetjänst vid
allmänt läroverk i annan ordning än genom överflyttande,
må under en övergångstid av tio år, räknat från och med
den 1 juli 1928, tillerkännas sådan lönetursrätt, som avses
under 1); dock att detta skall gälla allenast de fall, då
vederbörande föreståndarinnas eller ämneslärarinnas avgång
från den enskilda skolan kan anses föranledd av den genom
1927 års riksdags beslut inledda omorganisationen av det
högre skolväsendet.
Stockholm den 5 april 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Bergqvist, Svensson i
Kompersmåla, Rosén, Johansson i Fredrikslund, Bergström, Andersson i Eliantorp, Pauli
och Björck;
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Nilsson i Bonarp,
Bengtsson i Norup, Törnkvist i Karlskrona, Olsson i Blädinge, Holmgren, Eriksson i Stockholm,
Olofsson i Digernäs, Persson i Fritorp, Andersson i Ovanmyra och Andersson i
Prästbol.