8

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1932 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss
ändring i bestämmelserna rörande förvaltningen av lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål.

(lia avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 12 februari 1932 dagtecknad proposition (nr
96), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl.
Majit under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att
lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål tillsvidare ej
behöver av statskontoret göras räntebärande.

Uti en till 1902 års riksdag avlåten proposition, nr 61, föreslog Kungl. Majit
riksdagen, att redan då inbesparade medel för försäljning av gardesregementenas
forna tomter i Stockholm och Kommendantsängen i Göteborg skulle jämte
köpeskillingen för öarna Frejsholmen och Boön få sammanföras samt av statskontoret
förvaltas och förräntas såsom en särskild fond, benämnd »lantförsvarets
fond för byggnader och andra försvarsändamål», att av Kungl. Majit, efter
inhämtande i varje fall av riksdagens medgivande, för sagda ändamål användas,
samt att de belopp, som av försäljningsmedlen ytterligare besparades,
skulle tillgodoföras nämnda fond för att på enahanda sätt användas.

Denna framställning blev av riksdagen bifallen, och i skrivelse den 6 juni
1902 meddelade Kungl. Majit statskontoret föreskrift i ämnet.

I skrivelse till Kungl. Majit den 30 januari 1932 har statskontoret framhållit,
att genom särskilda riksdagsbeslut (jfr prop. 118, punkt 6, till 1918 års
lagtima riksdag) betydande belopp blivit för utförande av vissa byggnadsföretag
vid armén av tillgängliga medel förskjutna för att i sinom tid ersättas av
lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål eller annan fond,
dit köpeskillingarna för till lantförsvaret anslagna fastigheter, vilka med riksdagens
samtycke försåldes, kunde komma att inflyta. Med avräknande av den
behållning, som för närvarande förefunnes å fonden, utgjorde den skuld, som på
grund härav åvilade fonden, inemot 18,000,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

9

Det syntes statskontoret lämpligt, att efter bokslutet för fonderna för varje
räkenskapsår foges i anspråk då förefintlig behållning för att täcka fondens
skuld. Under sådana omständigheter syntes det knappast vara nödvändigt, att
fondens medel gjordes räntebärande. Föreskriften att medlen skulle förräntas
stöde icke i god överensstämmelse med det förhållandet, att de förskotterade
kostnader, för vilka täckning skulle lämnas av fonden, borde snarast möjligt
ersättas. Det finge erinras örn, att anslag av lånemedel upptagits i avvaktan
på förskottens ersättande.

Statskontoret hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva, att lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål tillsvidare
icke behövde av statskontoret göras räntebärande.

Förslaget har tillstyrkts av departementschefen.

Utskottet har lämnat Kungl. Maj:ts förslag utan erinran och hemställer,

att riksdagen må medgiva, att lantförsvarets fond för byggnader
och andra försvarsändamål tillsvidare ej behöver av
statskontoret göras räntebärande.

Stockholm den 8 mars 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

Närvarande: se under utlåtandet nr 28.