Statsutskottets utlåtande Nr 25.

5

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1932 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
viss ändring i bestämmelserna rörande förvaltningen
av fonden för anordnande av lokaler för
statens ämbetsverk i huvudstaden.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen den 12 februari 1932 avlåten, till statsutskottets
förberedande behandling hänvisad proposition, nr 84, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen medgiva,
att förräntningsskyldigheten beträffande de medel, som tillhöra fonden för
anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden, må upphöra.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.

Med bifall till av Kungl. Majit framställt förslag medgav 1875 års riksdag,
att de Kungl. Majit och kronan tillhöriga, av veterinärinstitutet då
disponerade tomterna nr 1 och 3 i kvarteret Edelman mindre samt nr 1 i
kvarteret Krabaten i Stockholm med där befintliga byggnader finge försäljas,
när institutet blivit förflyttat till för detsamma avsedd ny lokal, samt beslutade,
att behållna köpeskillingen skulle avlämnas till riksgäldskontoret.

Därefter har 1893 års riksdag (skrivelse nr 78) med bifall till Kungl.
Majits i proposition, nr 30, därom framställda förslag medgivit, att inflytande
köpeskillingar för tomter inom föreuämnda kvarter finge inlevereras
till statskontoret för att därstädes förvaltas och förräntas såsom en särskild
fond för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden, att
av Kungl. Majit, efter inhämtande i varje fall av riksdagens medgivande,
för sagda ändamål disponeras. Genom brev den 20 april 1894 har Kungl.
Majit förordnat i enlighet med det av riksdagen sålunda lämnade medgivandet.

Sedermera hava på grund av särskilda riksdagsbeslut under årens lopp
försäljningsmedel för tomter och byggnader såväl i huvudstaden som annorstädes
i landet tillförts fonden.

Fondmedlen hava enligt riksdagens vid olika tillfällen fattade beslut
tagits i anspråk för olika ändamål, på senare tid för bland annat nybyggnad
för Kungl. Majits kansli och nybyggnad för mynt- och justeringsverkets
behov m. m.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 25.

TJtskottets

yttrande.

I skrivelse den 1 februari 1932 har statskontoret hemställt, att riksdagens
medgivande måtte inhämtas till att fonden icke behövde av statskontoret
göras räntebärande.

Departementschefen har anfört följande:

Av förenämnda proposition nr 30 till 1893 års riksdag framgår, att man
då utgick från att de inflytande köpeskillingarna för veterinärinstitutets tomter
till större delen icke omedelbart skulle finna den för dem avsedda användningen
utan att därmed skulle kunna dröja åtskillig tid. Detta synes hava varit
anledningen till bestämmelsen, att fondmedlen skulle förräntas. Såsom statskontoret
anfört är det emellertid antagligt, att fondmedlen under de närmaste
åren komma att tagas i anspråk för skilda byggnadsföretag. Exempelvis
kan nämnas, att för fullbordande av nybyggnaden för Kungl. Maj:ts
kansli komma enligt kostnadsförslaget att erfordras, utöver redan till förfogande
ställda och av innevarande års riksdag begärda medel örn tillhopa
2,420,000 kronor, ytterligare belopp av sammanlagt 2,555,000 kronor. Då
medlen alltså lära komma att disponeras ganska snart efter det desamma
influtit till fonden, finner jag lika med statskontoret lämpligt, att förräntningsskyldigheten
upphör.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att förräntningsskyldigheten beträffande
de medel, som tillhöra fonden för anordnande av
lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden, må upphöra.

Stockholm den 23 februari 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 24.