Statsutskottets utlåtande Nr 140.
1
Kr 140.
Ankom till riksdagens kansli den (i juni 1932 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
rubrik »Utgifter för kapitalökning» framställda förslag
örn nedskrivning av det i statens produktiva fonder
nedlagda lånemedelskapitalet m. m.
(4:e avd.)
Uti den. till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har
Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen under rubrik
»Utgifter för kapitalökning» fogade utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen besluta, bland annat
1) att, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats, för nedskrivning
av det i statens produktiva fonder nedlagda lånemedelskapitalet ävensom
för täckande av förluster å lånemedelskapital skall av fonden för
statsskuldens amortering tagas i anspråk ett belopp av 27,532,790 kronor
62 öre; samt
2) att för nedskrivning av statens järnvägars lånekapital skall under
budgetåret 1932/1933 av fonden för statsskuldens amortering tagas i anspråk
ett belopp av 2,600,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Av 1929 års riksdag har beslutats nedskrivning av statens järnvägars
oräntabla lånekapital med 240 miljoner kronor. Detta beslut innebar
i korthet, dels att vid utgången av år 1929 en nedskrivning av nämnda lånekapital
skulle ske med ett belopp av 100 miljoner kronor, vilken nedskrivning
ansågs täckt av verkställda amorteringar å statsskulden, dels
ock att återstående 140 miljoner kronor av den totala nedskrivningen av
lånekapitalet förutsattes skola successivt avskrivas i anslutning till en
i riksdagens skrivelse i ämnet den 5 juni 1929, nr 287, intagen plan för
amortering av sagda belopp under 30 år efter en räntefot av 41/2 procent.
För sistnämnda avskrivning har riksdagen för budgetåren 1929/1930—
1931/1932 anvisat tillhopa 7.20 miljoner kronor av skattemedel.
Å den av 1929 års riksdag beslutade nedskrivningen av statens järnvägars
lånekapital med 140 miljoner kronor återstår alltså, sedan avdrag
Bihang till riksdagens protokoll 1932. (I sami. 79 hafi. (Nr HO—thid
1
Utskottets
yttrande.
2 Statsutskottets utlåtande Nr 140.
gjorts för hittills å riksstaten anvisade anslag, ett belopp av 132,800,000
kronor.
Departementschefen har, då enligt hans uppfattning något avbrott ej nu
borde ske i den år 1929 beslutade planen för nedskrivning av statens järnvägars
lånekapital, förordat, att sådan nedskrivning sker under nästa budgetår
med belopp, som för det budgetåret upptagits i planen, eller i avjämnat
tal 2.6 miljoner kronor. Denna nedskrivning borde dock icke, såsom
hittills, anvisas i form av särskilt anslag å riksstaten utan bestridas direkt
från amorteringsfonden.
Beträffande nedskrivning av det i statens produktiva
fonder nedlagda lånemedelskapitalet hava särskilt tillkallade
sakkunniga, 1931 års lånemedelsrevision, med skrivelse den 13 november
1931 överlämnat betänkande.
Departementschefen bar i anslutning till de sakkunnigas förslag förordat
nedskrivningar av lånemedelskapital örn tillhopa 31.70 miljoner kronor.
I nämnda summa ingå bland annat 15 miljoner kronor statens aktier
i Ostkustbanans aktiebolag samt 11.09 miljoner kronor vissa nedskrivningar
å vattenfallsverken.
För vattenfallsverkens del skulle för därvid ifrågakommande nedskrivningar
tagas i anspråk tillgängligt skattekapital i verken till belopp av
4.17 miljoner kronor.
Enligt departementschefens förslag skulle fonden för statsskuldens amortering
tagas i anspråk för beredande av täckning för återstående lånemedelsförluster
(31.70 — 4.17 =) 27.53 miljoner kronor.
Vid avlåtandet av propositionen nr 261 med förslag till beräkning av
vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1932/1933 m. m. bar departementschefen
ifrågasatt, huruvida icke med hänsyn till det numera inträdda
läget med den slutliga prövningen av lånemedelsrevisionens förslag
borde anstå.
I anslutning till riksdagens vid olika tillfällen uttryckta uppfattning1
— innebärande att inom det statliga finansväsendet upplånade medel skola
förekomma allenast för produktiva ändamål och endast i sådan utsträckning,
att full förrättning kan påräknas — har under senare åren företagits
vissa rätt omfattande nedskrivningar av mindre räntabla lånemedel
samt andra avskrivningsåtgärder. Sammanlagt uppgå de under budgetåret
1925/1926 och följande budgetår verkställda avskrivningarna å
affärsverken, utlåningsfonderna o. s. v. till ett belopp av över 75 miljoner
kronor. Härtill kommer den till 49 miljoner kronor uppgående summa,
som under årens lopp anvisats för täckning av förluster å Aktiebolaget
1 Se bland annat riksdagens skrivelser 1924: 35, 1926: 28 och 55 saint 1928: 256.
Statsutskottets utlåtande Nr 140.
3
Kreditkassan av år 1922. I överensstämmelse med den sålunda förda saneringspolitiken
och på grundval av en av 1931 års lånemedelsrevision
verkställd undersökning har nu av Kungl. Majit framlagts förslag till
ytterligare avskrivningsåtgärder till belopp av 27.53 miljoner kronor. Det
vore självfallet önskvärt, att detta förslag nu kunde av riksdagen bifallas.
Ett sådant beslut skulle tvivelsutan stå i god överensstämmelse med
riksdagens tidigare intagna ståndpunkt. Med hänsyn till rådande budgetärt
svåra läge och i anslutning till vad departementschefen i proposition
nr 261 ifrågasatt, nödgas dock utskottet föreslå riksdagen att för denna
riksdag avstå från att fatta beslut örn avskrivning helt eller delvis av
ovannämnda till 27.53 miljoner kronor upptagna lånemedelskapital.
Däremot vill utskottet tillstyrka, att i enlighet med den av 1929 års riksdag
godkända planen ett ytterligare belopp av 2.g miljoner kronor avskrives
av statens järnvägars lånekapital.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att Kungl. Majits förslag angående nedskrivning
av det i statens produktiva fonder nedlagda låneinedelskapitalet
m. m. ej må av riksdagen bifallas, samt
b) att riksdagen må besluta, att för nedskrivning av
statens järnvägars lånekapital skall under budgetåret
1932/1933 av fonden för statsskuldens amortering
tagas i anspråk ett belopp av 2,600,000 kronor.
Stockholm den 6 juni 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Olof Olsson, Bergqvist, Nilsson i
Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Rosén, Johansson i Fredrikslund, Asplund,
Walles och Pauli; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Olsson i Blädinge,
Wigforss, Holmgren, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Persson i Fritorp, Undskog,
Danielsson och Andersson i Prästbol.