Statsutskottets utlåtande Nr 138.
1
Nr 138.
Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1932 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under
budgetåret 1932/1933 jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1932/1933 har
Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen under rubrik
»Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor; 6. Dyrtidstilllägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.», fogade statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen
dels godkänna de av departementschefen föreslagna ändringarna i bestämmelserna
angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst m. fl.,
dels och besluta,
att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket
och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag
eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bankoch
fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet ävensom
patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa
och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka
verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid vägorganisationen i länen skola utgå
av statens automobilskattemedelsfond,
samt att, där arbetslönerna vitt försvarsväsendets verkstäder och fabriker
m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstilllägg,
kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande
underhålls- eller anskaffningsanslag.
I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen
behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar,
som beröra befattningshavarna under jordbruksdepartementet samt
pensions- och indragningsstaterna.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. (1 sami. 77 höft. (Nr 13S.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
Vidare har Kungl. Majit i förutnämnda till riksdagen den 4 januari
1932 avlåtna proposition (nr 1), under de huvudtitlar, vilka äro föremål
för statsutskottets behandling, föreslagit riksdagen, att till bestridande
av kostnader för dyrtidstillägg för budgetåren 1932/1933 såsom extra
förslagsanslag anvisa
under andra huvudtiteln
» tredje »
» fjärde »
departementet ....
lantförsvaret ........
sjöförsvaret............
flygvapnet ............
» femte huvudtiteln
» sjätte »
» sjunde »
» åttonde »
» tionde »
kronor 1,150,000
» 180,000
kronor 35,000
» 3,400,000
» 1,400,000
» 110,000
» 4,945,000
» 3,800,000
» 130,000
» 2,000,000
» 6,000,000
» 650,000
I anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag
hava inom riksdagen väckts följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 164, av herr G. Möller m. fl., och den andra inom andra kammaren,
nr 210, av herr P. A. Hansson i Stockholm m. fl., i vilka hemställts, att
riksdagen måtte med anledning av Kungl, Maj :ts förslag till dyrtidstilllägg
till befattningshavare i statens tjänst besluta, att nämnda dyrtidstillägg
skall för budgetåret 1932/1933 utgå efter samma grunder som gälla
för budgetåret 1931/1932;
dels två jämväl likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 234, av herr Alexander Nilsson m. fl., och den andra inom andra
kammaren, nr 346, av herr G. A. Johanson i Hallagården m. fl., i vilka
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att dyrtidstilläggen för statliga
befattningshavare under budgetåret 1932/1933 skola utgå efter ett indextal
av 150;
dels en inom andra kammaren av herr J. Olofsson i /Digernäs m. fl.
väckt motion, nr 240, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan
ändring av vad i statsverkspropositionen under Utgifterna. För flera /huvudtitlar
gemensamma frågor, punkt 6, Dyrtidstillägget till befattningshavare
i statens tjänst m. fl., föreslagits, att dyrtidstilläggen under budgetåret
1932/1933 skola utgå efter ett indextal av 152;
dels ock en inom andra kammaren av herr E. E. Andersson i Stockholm
m. fl. väckt motion, nr 355, i vilken föreslagits, att riksdagen måtte
besluta tilldela tjänstemän och arbetare förhöjning av till dem utgående
dyrtidstillägg med nedan angivna belopp för år räknat.
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
3
A) för befattningshavare med lön enligt avlöningsreglemente utgår förhöjningen
enligt följande tabell:
Löneklass |
O i |
t s g r u |
P P |
||||
A. |
B. |
C. |
i P. |
E. |
F. |
G. |
|
1—5.............................. |
396 |
432 |
468 |
504 |
540 |
576 |
612 |
6 .............................. |
360 |
396 |
432 |
468 |
504 |
540 |
576 |
7 .............................. |
324 |
360 |
396 |
432 |
468 |
504 |
540 |
8 ............................ |
288 |
324 |
360 |
396 |
432 |
468 |
504 |
9 .............................. |
252 |
288 |
324 |
360 |
396 |
432 |
468 |
10 .............................. |
216 |
252 |
288 |
324 |
360 |
396 |
432 |
11 .............................. |
180 |
216 |
252 |
288 |
324 |
360 |
396 |
12 .............................. |
132 |
168 |
204 |
240 |
276 |
312 |
345 |
13 .............................. |
72 |
108 |
144 |
1 180 |
216 |
252 |
288 |
14 .............................. |
— |
36 |
72 |
108 |
144 |
180 |
216 |
15 .............................. |
— |
— |
— |
24 |
60 |
96 |
132 |
16.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
36 |
B) för andra befattningshavare utgår förhöjningen med belopp, som är
i tabellen angivet för den löneklass i vilken lönen är närmast jämförlig
med den lön, som utgår till befattningshavaren. Är lönen lägre än den i
l:a löneklassen, utgår förhöjningen med belopp, som är angivet för denna
löneklass;
alt dyrtidstillägg i övrigt utgår efter de grunder, som fastställdes av
1931 års riksdag, dock att befattningshavare, vilken åtnjuter lön enligt
17:e löneklassen i avlöningsreglemente för lönereglerade verk, skall erhålla
dyrtidstillägg med 11 procent. Den som har lön enligt 18:e löneklassen
med 9 procent. Den som har lön enligt 19:e löneklassen med 6 procent.
Den sorn har lön enligt 20 :e löneklassen med 3 procent samt att
den, som åtnjuter lön enligt högre löneklass än 20:e, icke skall uppbära
något dyrtidstillägg.
För befattningshavare, som nu åtnjuter s. k. oreglerat dyrtidstillägg
och har lön, som är högre än den i 17 :e löneklassen angivna, utgår dyrtidstillägget
med 28 procent och minskas därefter med 2 procent för varje
helt 100-tal kronor, med vilket grundlönen överstiger den grundlön, som
är angiven i 17:e löneklassen i löneplanen för lönereglerade verk;
att militärer, som åtnjuta lön på övergångsstat, skola erhålla lön endast
med efter A-ort fastställt belopp samt att intet dyrtidstillägg skall
utgå på denna lön.
I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 20 maj 1932 till riksdagen avlåten
proposition, nr 262, som hänvisats till statsutskottets förberedande handläggning
i de delar, som icke beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet
samt pensions- och indragningsstaterna, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för sistnämnda
dag, — nied ändring av ej mindre i statsverkspropositionen under »För
flera huvudtitlar gemensamma frågor» framställt förslag angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. än även i statsverkspropositionen
under de särskilda huvudtitlarna gjorda äskanden örn
anslag till dyrtidstillägg, i den mån anslag för ändamålet nu äskas — föreslagit
riksdagen
dels godkänna de av departementschefen föreslagna ändringarna i bestämmelserna
angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst m. fl.;
dels för budgetåret 1932/1933 såsom extra förslagsanslag anvisa
I) till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
under andra huvudtiteln ........................................
» tredje » ......................................
» fjärde » försvarsdepartementet
lantförsvaret ...............
sjöförsvaret ...............
flygvapnet...................
» femte » .......................................
» sjätte » ........................................
» sjunde » ........................................
» åttonde » .......................................
» nionde » .......................................
» tionde » .......................................
kronor
»
»
»
»
1.050.000
160,000
30,000
3.100.000
1.225.000
100,000
3.400.000
120,000
1.800.000
5,650,000
800,000
600,000
II) under åttonde huvudtiteln
till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter................................................ » 19,400,000
III) under elfte huvudtiteln
till dyrtidstillägg åt f. d. civila befattningshavare i statens
tjänst m. fl. pensionärer........................................................ » 2,900,000
till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter civila befattningshavare i statens tjänst m. fl......... » 1,800,000
till dyrtidstillägg åt f. d. militära befattningshavare........ » 1,500,000
till dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn
efter militära befattningshavare ........................................ » 520,000;
dels ock besluta,
att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket
Statsutskottets utlåtande Nr 138. 5
och. statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna före-*
tag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bank’
och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriväsendet ävensom patent-
och registreringsverket, försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa
och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka verkets
eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid vägorganisationen i länen skola utgå av statens
automobilskattemedelsfond,
samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets verkstäder och fabriker
m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna
för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhållseller
anskaffningsanslag.
Denna proposition har såvitt den angår pensions- och indragningsstaterna
hänvisats till bankoutskottet, i vad den rör ,jordbruksärenden till
jordbruksutskottet och i övrigt till statsutskottet. I fråga örn dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter m. fl.
anstalter kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande.
Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I anledning av sist omförmälda proposition hava inom andra kammaren
väckts följande motioner, nämligen
dels av herr O. E. F. Järte m. fl. (motionen nr 545), vilka hemställt, att
riksdagen ville besluta att för budgetåret 1932/1933 det maximibelopp, å
vilket dyrtidstillägg utgår, liksom för innevarande år skall för nyreglerad
avlöning fastställas till 800 kronor och för oreglerad avlöning till 650
kronor i månaden;
dels av herr C. A. Forssell (motionen nr 549), som föreslagit, att riksdagen
måtte besluta, l:o) att, örn gällande levnadskostnadsindex för budgetåret
1932/1933 nedgår under siffran 156, dyrtidstillägget likväl skall
beräknas efter sistnämnda siffra; 2:o) att »den s. k. dyrtidsspärren för
löner över 800 kronor per månad vid oreglerade verk och löner över 650
kronor per månad vid nyreglerade verk slopas;»
dels ock av samme motionär (motionen nr 550), vilken föreslagit,
att terminologien vid dyrtidstilläggens fastställande måtte förändras på
sätt i motionen angivits.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för berörda framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst återfinnas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265). Enligt
kungörelsen utgå dyrtidstilläggen med vissa procent å månadslönen. Beträffande
befattningshavare med oreglerad avlöning är procenttalet för
dyrtidstillägget lika med hälften av talet för levnadskostnadsökningen
6 Statsutskottets utlåtande Nr 138.
enligt socialstyrelsens index, därvid procenttalet i förekommande fall avjämnats
till närmast lägre liela tal. För befattningshavare med nyreglerad
avlöning utgår dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Dyrtidstillägg
utgår ej å högre belopp än C50 kronor i månaden för oreglerad
och 800 kronor i månaden för nyreglerad avlöning. Förhöjning av dyrtidstillägget
på grund av försörjningsplikt gent emot harn under 16 års
ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor
och vid reglerade verk med 4 kronor för månad och barn. För befattningshavare
under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts,
nedsättes dyrtidstillägget med en tiondel. Vid levnadskostnadsindex av
161 eller 160 blir procenttalet för dyrtidstillägget enligt dessa regler 30
vid oreglerade verk och (30 — 18 =) 12 vid nyreglerade verk. En levnadskostnadsindex
av 159 eller 158 ger procenttalet 29 respektive 11, en
levnadskostnadsindex av 157 eller 156 procenttalet 28 respektive 10 o. s. v.
I statsverkspropositionen till 1931 års riksdag utgick Kungl. Majit
från att gällande bestämmelser rörande dyrtidstilläggen borde bibehållas
oförändrade. Till grund för beräkningarna av utgifterna för dyrtidstillägg
under innevarande budgetår lades en genomsnittlig levnadskostnadsindex
av 160. Riksdagen beslöt emellertid, att, örn gällande
levnadskostnadsindex för nämnda budgetår nedginge under siffran 160,
dyrtidstillägg likväl skulle under budgetåret 1931/1932 beräknas efter
sistnämnda siffra.
Rörande grunderna för dyrtidstilläggen under nästkommande budgetår
uttalades i statsverkspropositionen till årets riksdag, att dyrtidstilläggen,
för att möjliggöra full överblick och effektiv begränsning av statens
blivande utgifter för ändamålet, borde för hela budgetåret fixeras på
grundval av en fast levnadskostnadsindex. Vid bestämmandet av den
indexställning, som i enlighet härmed borde läggas till grund för nästa
budgetår, hade departementschefen stannat vid att förorda ett indextal av
158. Sålunda föreslogs, att dyrtidstilläggen under budgetåret 1932/1933
skulle utgå efter nämnda indextal. I övrigt syntes anledning ej föreligga
till ändring i de allmänna grunderna för dyrtidstilläggen.
Departementschefen har i propositionen nr 262 för egen del till en början
lämnat följande redogörelse:
Socialstyrelsens levnadskostnadsindex, som under de två senare kvartalen
av förra året stått vid 158, sjönk den 1 januari 1932 med en enhet
och har därefter under de båda första kvartalen innevarande år hållit
sig vid 157. Trots den sålunda inträdda nedgången i levnadskostnadsindex
utgå till följd av 1931 års riksdags nyssnämnda beslut dyrtidstillIäggen
under hela innevarande budgetår på grundval av ett indextal
av 160, vilket innebär, att befattningshavare med nyreglerad avlöning
åtnjuta dyrtidstillägg efter 12 procent. Därest icke den av riksdagen beslutade
spärren förelegat, utan 1923 års allmänna grunder i denna del
varit oförändrat gällande, hade — såsom framgår av den inledningsvis
Statsutskottets utlåtande Nr 138. "
lämnade redogörelsen för dessa grunder — dyrtidstillägg a nyreglerade
löner för närvarande i stället utgått efter 10 procent.
Sedan statsverkspropositionen avlämnades, liava inom ett flertal industrigrenar
uppgörelser kommit till stand örn nya kollektivavtal.
Dessa avtalsuppgörelser, vilka beröra över 120,000 arbetare, liava inneburit
lönereduktioner, för de större grupperna varierande mellan 4 oell
10 procent å de förut utgående lönerna. I motsats till statstjänstemannen,
vilka efter genomförandet av 1923 års i huvudsak gällande dyrtidstilläggsgrunder
fått vidkännas en fortgående lönesänkning, svarande mot nedgången
i de allmänna levnadskostnaderna, torde de industriarbetargrupper,
vilka vid de nu träffade avtalsuppgörelserna drabbats av dessa delvis
ganska avsevärda lönereduktioner, i allmänhet hava under de åi, soln
närmast föregått den nuvarande lågkonjunkturen, kommit i åtnjutande
av höjda löner. Vid bedömandet av hithörande förhållanden bör emellertid
jämväl uppmärksammas den i många fall betydande minskning
i löneinkomsterna för talrika arbetargrupper, som blivit en följd av den
senaste tidens driftsinskränkningar inom industrien.
Även beträffande personal i tjänstemannaställning torde inom den enskilda
företagarverksamheten lönesänkningar i viss utsträckning hava
genomförts eller vara förestående. _ 0
I detta sammanhang finner jag mig ock böra erinra örn de svårigheter,
som för närvarande göra sig gällande för de stora befolkningslagei, vilka
hava sin utkomst från jordbruket och detta närstående näringsgrenar.
Jordbrukarna hava som bekant i stegrad omfattning sett sina inkomster
minskade till följd av det prisfall å jordbrukets avsättningsprodukter,
som kännetecknat den nuvarande krisen.
Mot bakgrunden av de nu i korthet antydda förhållandena och örn därjämte
tages i betraktande den större trygghet, som statsanställningen erbjuder,
torde det icke kunna förnekas, att statstjänstemännen i jämförelse
med stora delar av övriga löntagargrupper under nuvarande förhållanden
intaga en relativt förmånlig ställning.
Självfallet hade det efter min uppfattning varit önskvärt, örn det förslag
beträffande dyrtidstilläggen, som av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
förelagts riksdagen, kunnat vidhållas. Med den fortsatta försämringen
av det allmänna ekonomiska läget och de till följd därav ökade
svårigheterna för statsregleringsarbetet finner jag mig icke böra förorda,
■att dyrtidstilläggen fixeras pa grundval av ett indextal, som liggei
högre än nuvarande levnadskostnadsindex. Jag vill i detta sammanhang
framhålla, att i ett flertal främmande länder de statsanställda under
trycket av den rådande depressionen och dennas återverkan på statsfinanserna
måst vidkännas i vissa fall betydande löneminskningar.
Härefter fortsätter departementschefen:
Jämte Kungl. Maj:ts förslag föreligga till riksdagens prövning vissa motionsvis
väckta framställningar i fråga örn dyrtidstilläggen. Bland dessa
framställningar avser en bibehållande av de för innevarande budgetår gällande
grunderna, enligt vilka, såsom förut nämnts, dyrtidstilläggen ej räknas
efter lägre indextal än 160, även då socialstyrelsens levnadskostnadsindex
understiger denna siffra. Därjämte hava framförts yrkanden örn
dyrtidstilläggens fixerande för hela nästa budgetår på grundval av en
levnadskostnadsindex av 152 eller enligt ett annat förslag 150. Medan
det i statsverkspropositionen framlagda förslaget, såvitt angår befattningshavare
med nyreglerad avlöning, föranleder dyrtidstilläggens fixe
-
8 Statsutskottets utlåtande Nr 13S.
rande för nästa budgetår vid 11 procent, skulle dyrtidstilläggen enligt
förstnämnda framställning komma att alltjämt utgå efter 12 procent och
eventuellt kunna stiga över detta procenttal. Ett genomförande av de
två senare yrkandena åter skulle innebära, att dyrtidstilläggen vid nyreglerade
verk komme att utgå efter 8 respektive 7 procent.
Efter övervägande av olika alternativ bär departementschefen för egea
del funnit sig böra föreslå, att till grund för dyrtidstilläggens bestämmande
för nästkommande budgetår lägges en levnadskostnadsindex av
156, innebärande för de nyreglerade befattningshavargrupperna ett dyrtidstillägg
av 10 procent och för de oreglerade ett dyrtidstillägg av
28 procent. Departementschefen har därvid framhållit, att detta, såsom
förut nämnts, är det procenttal, som med tillämpning av 1923 års dyrtidstilläggsgrunder
erhålles vid den för närvarande faktiskt gällande
levnadskostnadsindexen. I överensstämmelse med vad i finansplanen
framhållits, har departementschefen funnit det för att möjliggöra full
överblick och effektiv begränsning av statens utgifter för ifrågavarande
ändamål erforderligt, att dyrtidstilläggen fixeras för hela budgetåret på
grundval av ett fast indextal. Departementschefen har sålunda föreslagit,
att dyrtidstilläggen under budgetåret 1932/1933 skola utgå efter ett
indextal av 156.
I nuvarande läge har departementschefen emellertid funnit det nödvändigt
att taga ännu ett steg. Då en begränsning av nu utgående dyrtidstillägg
ansåges böra ske, syntes det icke vara annat än rimligt, att
denna begränsning genomfördes på ett sådant sätt, att den relativt starkare
träffar de högre löneinkomsterna. För närvarande gällde vissa maximeringsbestämmelser,
enligt vilka dyrtidstillägg icke utginge vid nyreglerad
avlöning å den del av avlöningen, som överstiger 800 kronor i månaden,
och vid oreglerad avlöning å den del därav, som överstiger 650 kronor
i månaden. I nyss angivna syfte har departementschefen ansett sig
böra förorda, att ifrågavarande maximigränser nu något sänkas. I sådant
avseende föreslår departementschefen att det maximibelopp, å vilket
dyrtidstillägg skall utgå, för nyreglerad avlöning fastställes till 700 kronor
och för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden.
Beträffande den utgiftsminskning, som skulle uppstå vid ett genomförande
av vad departementschefen nu förordat, lämnas följande redogörelse:
»Genom
sänkningen av det indextal, efter vilket dyrtidstilläggsprocenten
skall fastställas, från det i statsverkspropositionen angivna talet 158 till
156 beräknas uppstå en kostnadsminskning av omkring 4 miljoner kronor.
Den besparing, som skulle uppstå genom den föreslagna nedsättningen
av de maximibelopp, å vilka dyrtidstillägg skola utgå, har beräknats till
omkring 400,000 kronor. I jämförelse med riksstatsförslaget skulle alltså
vid ett genomförande av det nu framlagda förslaget en sammanlagd utgiftsminskning
av omkring 4,400,000 kronor uppstå. Härav beräknas
9
Statsutskottets utlåtande Nr 136.
omkring 1,700,000 kronor hänföra sig till affärsverken och 2,700,000 kronor
till i riksstaten upptagna dyrtidstilläggsanslag.
Kostnaderna för dyrtidstillägg i enlighet med de av mig nu föreslagna
grunderna fördela sig enligt verkställda beräkningar på följande sätt:
Milj. kr.
Dyrtidstillägg vid affärsverken.................................................................... 17.3
Dyrtidstillägg i övrigt: Milj. kr.
1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst å huvudtitlarna II—X................................... 18. o
2. Statsunderstödda undervisningsanstalter............................... 19.4
3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X........................ 0.7
4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl......... 6.7
5. Pensionerade båtsmän m. fl............................................. I-1 45.9
^ Summa 63.2.»
Beträffande de årliga dyr tid stilläggsbeloppen vid olika indextal hänvisas
till nedanstående tabell.
Jämförelse mellan nu utgående dyrtidstillägg (index 160) och dyrtidstillägg enligt
vissa vid 1932 års riksdag framlagda förslag.
5 lönegraden: Brevbärare, banvakt, stationskarl
m. 11.
kr. 2,160
» 2,688
» 2,610
» 3,258
r i/ begynnelselön ......
^''ort \ slutlön ...............
s,
21 lönegraden: Notarie, aktuarie, revisor
m. fl.
•.. kr. 5,580 j
.. » 6,756
„ / begynnelselön......
,J''ort \ slutlön ..............
: Si
30 lönegraden
C-ort
Byråchef lii. fl.
/ begynnelselön
\ slutlön...........
kr.
Stockholm
f begynnelselön
Islutlön...........
9,540
10,980
10,740
12,180
Dyrtidstillägg (för år |
räknat) |
|||
vid index |
vid index |
vid index |
vid index |
enligt |
160 |
156 |
152 |
150 |
II: 355 |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
252 |
216 |
168 |
144 |
720 |
312 |
264 |
204 |
180 |
636 |
312 |
252 |
204 |
180 |
924 |
384 |
324 |
252 |
216 |
852 |
660 |
552 |
444 |
384 |
|
804 |
672 |
540 |
468 |
— |
792 |
660 |
528 |
456 |
— |
936 |
780 |
624 |
552 |
|
1,140 (1,008) |
948 (840) |
756 (672) |
660 (588) |
_ |
1,152 (1,008) |
960 (840) |
768 (672) |
672(588) |
— |
1,152 (1,008» |
960 (840) |
768 (672) |
672 (588) |
— |
; 1,152 (1,008) |
960 (840) |
768 (672) |
672 (588) |
— |
1 Såsom exempel på C-orter må nämnas städerna Ängelholm och Skara, Hallsbergs och
Kopparbergs köpingar samt Offerdals och Sollefteå landskommuner.
Dyrtidstillägg utgår icke å den del av månadslönen, som överstiger 800 kronor för månad
(9,600 kronor för år). Siffrorna inom parentes angiva årligt dyrtidstillägg vid föreslagen sänkning
av maximigränsen till 700 kronor för månad (8,400 kronor för år).
10
Utskottets
yttrande.
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
Under åberopande av vad departementschefen anfört i ärendet, får utskottet
tillstyrka Kungl. Maurts förslag, att dyrtidstilläggen till befattningshavare
i statens tjänst för nästkommande budgetår bestämmas att
utgå efter en till 156 fixerad levnadskostnadsindex. Kungl. Majit har
vidare föreslagit, att det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg skall utgå,
fastställes till 700 kronor (för närvarande 800) i månaden för nyreglerad
avlöning och till 600 (för närvarande 650) kronor i månaden för oreglerad
avlöning. Utskottet har emellertid ej funnit tillräckliga skäl föreligga för
en dylik ändring i nu gällande grunder, vilka utskottet anser böra i denna
del bibehållas oförändrade. Denna ståndpunkt innebär alltså ett tillstyrkande
av herr Järtes motion II: 545.
I motionen 11:550 har herr Forssell hemställt, att dyrtidstilläggens
storlek hädanefter ej skall uttryckas genom angivande av grundtal (156
o. s. v.) utan genom angivande av deras procentuella storlek i förhållande
till grundlönen (exempelvis 10 procent vid reglerade, respektive 28
procent vid oreglerade verk). Under erinran att ett genomförande av
motionärens förslag skulle medföra vissa rätt vittgående författningsändringar,
får utskottet avstyrka förslaget.
Herr Forssells i motion II: 549 framställda yrkande örn maximigränsens
hela borttagande får utskottet avstyrka.
Med avstyrkande likaledes av de i ämnet väckta motionerna 1:164 och
234 samt II: 210, 240, 346 och 355, för så vitt dessa motioner ej avse maximigränsen
för dyrtidstilläggen, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) beträffande befattningshavare hörande under andra—åttonde
samt tionde huvudtitlarna
1) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i denna del
samt med avslag å de av herrar Möller m. fl., Hansson
i Stockholm m. fl., Alexander Nilsson m. fl., Johanson
i Hallagården m. fl., Olofsson i Digernäs
m. fl., Andersson i Stockholm m. fl. och Forssell
väckta motionerna (1:164 och 234 samt 11:210, 346,
240, 355, 549, 550), motionerna 1:164 samt 11:210 och
549, i vad desamma avse indextalet, besluta att
dyrtidstilläggen under budgetåret 1932/1933 skola
utgå efter ett fast indextal av 156;
2) med bifall till herr Järtes motion II: 545 och
herrar Möllers m. fl. och Hanssons i Stockholm m. fl.
motioner 1:164 och II: 210 samt med avslag å herr
Forssells motion 11:549, de tre sistnämnda niotio
-
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
11
nema, i vad de avse maximigränsen för dyrtidstillläggen,
avslå Kungl. Maj:ts förslag beträffande
sänkning av det belopp, varå dyrtidstillägg högst må
utgå;
b) för budgetåret 1932/1933 såsom extra förslagsanslag
anvisa till dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst
under andra huvudtiteln
» tredje »
kronor 1,050,000
> 164,000
» fjärde »
» femte »
» sjätte »
» sjunde »
» åttonde »
» tionde »
försvarsdepar- tementet |
35,000 |
|
lantförsvaret |
» |
3,100,000 |
sjöförsvaret |
» |
1,300,000 |
flygvapnet |
» |
100,000 |
» |
3,560,000 |
|
120,000 |
||
» |
1,820,000 |
|
» |
5,800,000 |
|
» |
600,000; |
c) besluta,
att dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
eller vid av nämnda verk övertagna företag
eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen,
ävensom patent- och registreringsverket
och försäkringsinspektionen, skola utgå av de
medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader
i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt
befattningshavare vid vägorganisationen i länen skola
utgå av statens automobilskattemedelsfond;
samt att, där arbetslönerna vid försvarsväsendets
verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade
i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna
för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande
underhålls- eller anskaffningsanslag.
Stockholm den 3 juni 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. II. KVARNZELIUS.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Nilsson i
Malmö, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Johansson i Fredrikslund, Walles, C. G. V.
Hammarskjöld, Bergström, Carlsson i Gävle och Pauli; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Strindlund, Olsson
i Blädinge, Wigforss, Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Persson
i Fritorp, Lindskog, Danielsson och Järte.
Reservationer:
l:o) av herrar Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Walles, Bergström, Pauli,
Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Wigforss, Eriksson i Stockholm och
Nilsson i Örebro, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»Vid prövningen av förevarande ärende måste hållas i minnet de upprepade,
försämring av dyrtidstilläggen medförande ändringar i grunderna
härför, som redan tidigare vidtagits. Ensamt en år 1923 beslutad
ändring i tidigare dyrtidstilläggsnormer medförde en besparing av 30
miljoner kronor. Densamma föranleddes av dåvarande budgetsvårigheter,
i vilket avseende må nämnas, att inkomstskatteprocenten då utgjorde
175. Nämnda procenttal har sedermera efterhand kunnat sänkas till 145.
Trots följande årens förbättrade konjunkturer hava gjorda framställningar
örn dyrtidstilläggsgrundernas återställande till vad som gällt tidigare
alltid avyisats. Det enda undantaget härifrån utgör den vid 1931
års riksdag satta minimibegränsningen av indextalet till 160.
Då nu av departementschefen som skäl för en nedsättning av dyrtidstilläggen
anföres statsanställningens större trygghet, må häremot erinras,
att över hälften av personalen inom den centrala statsförvaltningen
för närvarande står på icke-ordinarie stat nied i regel synnerligen hårt
nedskurna löner och utan något ordnat pensionsväsen. Överhuvud måste
statstjänarnas avlöningsförhållanden sägas vara ogynnsamma i förhållande
till andra med dem jämförliga löntagargruppers. Detta gäller personal
såväl i högre som i lägre löneställning. Vad den stora trafikpersonalen
inom statens järnvägar beträffar, understiga de årliga lönebelopp,
som utgå till denna inom vissa större städer, med flera hundra kronor
vad som till annan kommunalt eller privat anställd personal betalas för
likvärdiga arbetsprestationer.
I utsikt ställda löneregleringar hava efterhand undanskjutits. Det
sedan lång tid tillbaka förberedda och av en allsidigt sammansatt kom
-
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
13
mitté år 1930 framlagda förslaget till lönereglering — avseende löneförbättringar,
som för den egentliga statsförvaltningens del belöpte sig till
omkring 18 miljoner kronor — vilar alltjämt oavgjort. Beträffande tidpunkten
för förslagets framläggande till slutlig prövning hava de statsanställda
allenast att hålla sig till ett av departementschefen i statsverkspropositionen
till 1931 års riksdag gjort uttalande, att proposition i ämnet
skall föreläggas riksdagen »så snart prisförhållandena i erforderlig
utsträckning stadgat sig och under denna förutsättning så vitt möjligt»
redan till 1932 års riksdag. Enligt uttalande i årets statsverksproposition
äro emellertid hithörande frågor avsedda att förbliva tillsvidare vilande.
Under nu angivna förhållanden måste enligt utskottets mening varje
ytterligare försämring av dyrtidstilläggsnormerna verka godtycklig och
vara ägnad att bland de statsanställda framkalla en berättigad misstämning
och missräkning, vars skadliga verkningar ej böra av statsmakterna
underskattas. De statsanställdas krav på skäligt vederlag för sitt
arbete bör ej rättvisligen få sättas i efterhand i förhållande till de övriga
anspråk av skiftande beskaffenhet som ställas på statskassan. Skulle det
återigen befinnas ofrånkomligt att genom höjning av den direkta skatten
åstadkomma balans i budgeten, äro statstjänarna helt visst villiga taga
sin anpart därav, men det kan å andra sidan ej rimligen begäras, att de
skola förstå skäligheten av att man genom sänkningar i dyrtidstilläggen
avlastar en del av skattetungan från övriga medborgargrupper, av vilka
många befinna sig i avgjort förmånligare löneställning.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet alltså
tillstyrka, att dyrtidstilläggen till befattningshavare i statens tjänst må
för budgetåret 1932/1933 utgå efter samma grunder som för innevarande
budgetår.
Vad utskottet sålunda föreslagit innebär bifall till motionerna 1:164
och II: 210 liksom till det i motionen II: 545 framförda kravet på bibehållande
av nu gällande maximering av dyrtidstilläggen. De i motionerna
I: 234 samt II: 240, 346, 355 och 549 framförda yrkandena har utskottet
däremot ej ansett sig kunna tillstyrka.
I motionen II: 550 har herr Forssell vidare hemställt, att dyrtidstilläggens
storlek hädanefter ej skall uttryckas genom angivande av grundtal
(156 o. s. v.) utan genom angivande av deras procentuella storlek i förhållande
till grundlönen (exempelvis 10 procent vid reglerade, respektive
28 procent vid oreglerade verk). Under erinran att ett genomförande
av motionärens förslag skulle medföra vissa rätt vittgående författningsändringar,
får utskottet avstyrka förslaget.
Med förmälan, att genomförandet av utskottets förslag skulle draga
en merkostnad utöver vad i propositionen 262 föreslagits av cirka 8 miljoner
kronor, får utskottet alltså beträffande de delar av Kungl. Maj:ts
förslag, som nu äro föremål för prövning, hemställa,
14
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
att riksdagen må
a) beträffande befattningshavare, börande under
andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna
1) med bifall till herrar Möllers m. fl. och Hanssons
i Stockholm m. fl. motioner (1:164 och II: 210) i denna
del samt med avslag å såväl Kungl. Maj:ts förslag,
såvitt det rör indextalet, som herrar Alexander Nilssons
m. fl., Johansons i Hallagården m. fl., Olofssons
i Digernäs m. fl., Anderssons i Stockholm och Forssells
motioner (1:234, 11:346, 240, 355, 549, 550), motionen
11:549, i vad densamma avser indextalet, besluta att
beträffande dyrtidstilläggets förhållande till levnadskostnadsindex
gällande allmänna grunder fortfarande
skola äga tillämpning, dock med iakttagande att, örn
levnadskostnadsindex för budgetåret 1932/1933 nedgår
under siffran 160, dyrtidstillägget likväl skall beräknas
efter sistnämnda siffra;
2) ------
b) för budgetåret 1932/1933 såsom extra förslagsanslag
anvisa till dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst
under andra huvudtiteln |
.................... kronor 1,230.000 |
|||
» |
tredje |
» |
194,000 |
|
» |
fjärde |
» |
försvarsdepar- |
|
tementet » |
35,000 |
|||
lantförsvaret » |
3,700,000 |
|||
sjöförsvaret^ » |
1,500,000 |
|||
flygvapnet » |
120,000 |
|||
» |
femte |
» |
4,020,000 |
|
» |
sjätte |
» |
140,000 |
|
» |
sjunde |
» |
.................... » |
2,180,000 |
» |
åttonde |
6,200,000 |
||
» |
tionde |
» |
700,000; |
c) besluta, — — —.»
2:o) av herrar Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Johansson i
Fredrikslund, Strindlund, Olsson i Blädinge, Olofsson i Digernäs, Persson
i Fritorp och Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Med en alltjämt växande styrka gör den allmänna depressionen sig
gällande på samhällslivets skilda områden. Dess hårda verkningar borde
vara för alla uppenbara, och ej heller de statsanställda lära undgå
att helt härav beröras. Nödvändigheten av statsutgifternas, enka uner
-
15
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
ligen, de statliga löneutgifternas begränsning, måste framträda alltmera
påtaglig allteftersom landets ekonomiska bärkraft försvagas och skattekällorna
uttömmas.
Utskottet föranlåtes erinra örn dessa på dyrtidstilläggsfrågans bedömande
i hög grad inverkande förhållanden, då nu motstånd reses
mot varje förändring i reducerande riktning av de vid 1931
års riksdag fastställda dyrtidstilläggsgrunderna. I enlighet med
föregående års riksdags beslut utgår statstjänarnas dyrtidstillägg
för närvarande efter indextalet 160, trots att levnadskostnaderna
— efter socialstyrelsens beräkningar — motsvaras allenast av det
lägre talet 157. Detta beslut av 1931 år,s riksdag har medfört en förhöjning
av dyrtidstillägget med 2 procent i förhållande till vad som nu
skulle utbetalats enligt tidigare fastställda grunder, och den uppkomna
merkostnaden för statskassan måste för närvarande beräknas till omkring
8 miljoner kronor för år.
Vid sin prövning av ärendet har utskottet funnit oundvikligt, att
minskningar nu vidtagas i dyrtidstilläggen, och utskottet måste också
finna befogat, att denna reduktion tilltages kraftigare än vad ett bifall
till Kungl. Maj:ts nu senast framlagda förslag skulle innebära. I anslutning
till vissa i detta syfte väckta motioner vill utskottet för sin del tillstyrka,
att dyrtidstilläggen för nästkommande budgetår fastställas att
utgå efter ett indextal av 152. Detta innebär, att dyrtidstilläggen vid nyreglerade
verk — dit även de vid affärsverken anställda och jämväl det
övervägande antalet övriga statstjänare äro hänförliga — komma att utgå
efter 8 procent mot nu utgående 12 procent och av Kungl. Maj:t i den
senast avlåtna propositionen föreslagna 10 procent.
Vad åter angår den av departementschefen föreslagna nya begränsningen
för det månatliga avlöningsbelopp, varå dyrtidstillägg högst må
utgå, får utskottet med hänsyn till den redan för närvarande i detta avseende
gällande starka maximibeskärningen avstyrka någon dess ytterligare
skärpning, i all synnerhet som någon mera avsevärd besparing ej
skulle stå att härigenom vinna. Utskottet, som alltså biträtt det av herr
Järte m. fl. i motionen nr 545 i detta avseende framställda yrkandet, har
däremot ej ansett sig kunna tillstyrka herr Forssells i motionen II: 549
gjorda hemställan att den nuvarande maximibeskärningen skulle helt
bortfalla.
I motionen 11:550 ---avstyrka förslaget.
Den utgiftsminskning, som uppstår vid genomförande av detta förslag,
uppgår till cirka 16 miljoner kronor i förhållande till nu utgående dyrtidstillägg
och till cirka 12 miljoner kronor i förhållande till Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag. I jämförelse med
Kungl. Maj:ts nu senast framlagda förslag utgör besparingen cirka 8
miljoner kronor.
Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit skulle helt eller delvis
tillgodoses de i motionerna 1:234 samt 11:240 och 346 framställda kraven
16
Statsutskottets utlåtande Nr 138.
på sänkningar av dyrtidstilläggen, varemot utskottet ej ansett sig kunna
tillstyrka de i motionerna 1:164 och 11:210 och 355 gjorda yrkandena örn
höjningar i dyrtidstilläggen utöver Kungl. Maj:ts förslag liksom ej heller
det av herr Forssell i motionen II: 549 framställda yrkandet örn att siffran
156 allenast skall betraktas som ett minimigrundtal.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet beträffande de
delar av Kungl. Maj:ts förslag, som nu äro föremål för prövning, hemställa,
att riksdagen må
a) beträffande befattningshavare, hörande under
andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna
1) i anledning av herrar Alexander Nilssons m. fl.,
Johansons i Hallagården m. fl. och Olofssons i Digernäs
m. fl. motioner I: 234 samt II: 240 och 346 ävensom
med avslag å såväl Kungl. Maj:ts förslag, såvitt
det rör indextalet, som herrar Möllers m. fl., Hanssons
i Stockholm m. fl., Anderssons i Stockholm och Forssells
motioner (1:164 samt 11:210, 355, 549 och 550),
motionerna 1:164 samt 11:210 och 549 i vad desamma
avse indextalet, besluta, att dyrtidstilläggen under
budgetåret 1932/1933 skola utgå efter ett fast indextal
av 152;
2) ----
b) för budgetåret 1932/1933 såsom extra förslagsanslag
anvisa till dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst
under andra |
huvudtiteln |
.................... kronor 910,000 |
|
» tredje |
» |
.................... » |
140,000 |
» fjärde |
» |
försvarsdepar- |
|
tementet » |
33,000 |
||
lantförsvaret » |
2,500,000 |
||
sjöförsvaret » |
1,100,000 |
||
flygvapnet » |
80,000 |
||
» femte |
» |
3,120,000 |
|
» sjätte |
» |
100,000 |
|
» sjunde |
» |
1,460,000 |
|
» åttonde |
» |
5,400,000 |
|
» tionde |
» |
.................... » |
500,000; |
c) besluta, - |
— — —.» |
■*21744. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.