4
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
Nr 119.
-4nkom till riksdagens kansli den 27 maj 1932 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under rubrik »utgifter för kapitalökning» gjorda framställning
om anslag till studielånefonden.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1932/1933 har
Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen under rubrik
»utgifter för kapitalökning: bil. 4» fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att såsom
kapitalökning för studielånefonden för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
reservationsanslag av 100,000 kronor.
Från och med år 1918 har riksdagen årligen anvisat medel till lån för
underlättande av studiemöjligheterna för begåvade, fattiga lärjungar vid
offentliga läroanstalter av skilda slag. År 1920 beslöt riksdagen på förslag
av Kungl. Majit, att en särskild fond, benämnd fonden för räntefria
studielån, skulle inrättas och ställas under förvaltning av statskontoret,
från vilken fond lån finge av Kungl. Majit utdelas för ifrågavarande
ändamål. De medel, som av riksdagen åren 1918—1930 anvisats för studielån,
uppgå till sammanlagt 3,111,000 kronor. För budgetåret 1931/1932
anvisades av 1931 års riksdag såsom kapitalökning för fonden för räntefria
studielån ett reservationsanslag av 170,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
För den utdelning av studielån, som verkställdes år 1931, funnos till
förfogande dels det av riksdagen för budgetåret 1931/1932 anvisade anslaget
å 170,000 kronor, dels i statskontoret å studielånefonden då innestående
disponibla tillgångar örn i runt tal 165,445 kronor, dels ock under
år 1931 till och med den 24 mars till postsparbanken influtna amorteringar
till sammanlagt belopp av 62,151 kronor 10 öre eller tillhopa i runt
till 397,595 kronor.
Beträffande under år 1931 verkställda amorteringar och räntelikvider
m. m. har jag från generalpoststyrelsens postsparbanksbyrå erhållit vissa
upplysningar, av vilka framgår följande, avseende tiden intill den 7 december
1931.
Under år 1931 hade till postsparbanken influtit från år 1930 resterande
kapitalavbetalningar 61,748 kronor 45 öre och ränta 9,965 kronor 95 öre.
Statsutskottets utlåtande Nr 119. 5
För år 1930 återstode ännu oguldet kapital 27,671 kronor 90 öre och ränta
12,623 kronor 39 öre. Enligt fastställda amorteringsplaner för tolle under
år 1931 kapitalavbetalningar till sammanlagt belopp av 217,718 kronor
7 öre, oell låntagarna påförda räntor för samma år utgjorde tillhopa 33,363
kronor 6 öre. Hos postsparbanken funnes inneliggande i anspråk icke
tagna lånemedel till belopp av 11,605 kronor, vilket belopp skulle i samband
med nästföljande årsredogörelse återlevereras till statskontoret.
Sammanlagda summan av bär angivna belopp utgjorde 374,695 kronor
82 öre.
Örn från sistnämnda belopp dragas dels räntebeloppen å sammanlagt
55,952 kronor 40 öre, dels ock det belopp av 62,151 kronor 10 öre, som av
de under år 1931 till postsparbanken influtna amorteringar kan anses
hava tagits i anspråk för 1931 års utdelning, återstå 256,592 kronor 32 öre
eller i avrundat tal 256,500 kronor, som alltså, under förutsättning att
föregående års amorteringsbelopp i tidigare bestämd ordning inbetalas
och att, i likhet med vad som tidigare ägt rum, de amorteringar, som
avse det löpande året, ej tagas i anspråk, skulle stå till förfogande för
1932 års utdelning. Med hänsyn så\dil till de av Kungl. Maj:t beviljade
uppskov med verkställande av föreskrivna amorteringar som även därtill,
att med ali sannolikhet ej alla amorteringar i övrigt bliva i rätt tid erlagda,
är emellertid denna summa högre än den, som faktiskt kommer att
vara tillgänglig, och redan på grund härav anser jag mig böra föreslå,
att även i år tillskott till fonden äger rum. Jag anser, att detta tillskott
bör bestämmas till 100,000 kronor och tillstyrker alltså, att för budgetåret
1932/1933 av riksdagen äskas ett anslag å detta belopp. Beloppet bör,
liksom under senare år skett, i riksstaten uppföras såsom reservationsanslag
till kapitalökning för ifrågavarande fond.
I anslutning till vad som förordas i riksräkenskapsverkets skrivelse
med inkomstberäkningen för nästkommande budgetår synes »fonden för
räntefria studielån» hädanefter böra i riksstaten benämnas »studielånefonden».
Jag bör erinra om att alltsedan 1924 års riksdag, på förslag av Kungl.
Maj:t, det för denna fond erforderliga anslagsbeloppet täckes med andra
statsinkomster än lånemedel.
Utskottet, som ej velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får hemställa,
att riksdagen må såsom kapitalökning för studielånefonden
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Stockholm den 27 maj 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Utskottets
yttrande.
Närvarande: se under utlåtandet nr 118.