8
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
Nr 110.
Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1932 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående rätt
för biträdande föreståndarinnan Elin Thörn att för uppfattning
i högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring.
(2:a avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 22 januari 1932 dagtecknad proposition,
nr 51, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Majrt, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
medgiva att ämneslärarinnan och biträdande föreståndarinnan vid
statens högre lärarinneseminarium i Stockholm Elin Hilda Sofia Lovisa
Thörn må för erhållande av ålderstillägg vid sin befattning tillgodoräkna
sig 10 år av den tid hon tjänstgjort vid statsunderstödd enskild läroanstalt
samt att ålderstillägg, som på grund av en beviljad dylik rätt kan
ifrågakomma, må åtnjutas från och med den 1 januari 1932.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda
statsrådsprotokoll.
Enligt gällande lönetursbestämmelser för lärarpersonal vid de allmänna
läroverken och statens därmed jämförliga läroanstalter är rätten att tillgodoräkna
arbete utom statens tjänst för erhållande av ålderstillägg i huvudsak
inskränkt till att avse tjänstgöring vid kommunal mellanskola.
Förslag, åsyftande rätt för dylik lärarpersonal att i större utsträckning
än hittills tillgodoräkna sig arbete utom statens tjänst för uppfattning i
högre lönegrad hava emellertid vid olika tillfällen framlagts. Redan den
s. k. lärarnas lönekommitté föreslog i sitt den 15 augusti 1923 avgivna
betänkande, att det för statsdepartementen m. fl. ämbetsverk antagna lönesystemet
skulle gälla jämväl i fråga örn lärarpersonalen, något som
skulle innebära, att å lärarpersonalen bleve tillämpligt stadgandet i 11 §
i avlöningsreglementet den 22 juni 1921, att Kungl. Majrt efter prövning
i varje särskilt fall må helt eller delvis tillgodoräkna befattningshavare
jämväl den tid, han utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt
allmännyttig beskaffenhet, som i avseende på sin art och omfattning finnes
ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av
högre värde än det arbete han har att utföra å befattningen.
Statsutskottets utlåtande Nr 110. 9
Och den s. k. 1928 års lönekommitté föreslog i sitt den 21 juli 1930 avgivna
betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare vid
undervisningsväsendet ett stadgande av den innebörd, att om tjänsteman
— utöver vissa angivna fall — i statens eller det allmännas tjänst utfört
arbete eller fullgjort uppdrag, som funnes vara av beskaffenhet att skäligen
böra tillgodoräknas honom vid bestämmandet av hans placering i
löneklass i den erhållna ordinarie befattningen, det skulle bero på Kungl.
Maj:ts prövning, om och i vad mån dylikt tillgodoräknande finge äga rum.
Hos Kungl. Majit har nu ämneslärarinnan vid statens högre lärarinneseminarium
i Stockholm och den därmed förenade normalskolan för flickor,
biträdande föreståndarinnan vid seminariet Elin Hilda Sofia Lovisa
Thörn hemställt att för uppflyttning i högre lönegrad få tillgodoräkna
sig tidigare tjänstgöring vid privatläroverk.
Elin Thörn är född den 1 oktober 1888, tjänstgjorde såsom ordinarie
ämneslärarinna läsåren 1912-1915 vid statsunderstödd högre flickskola
och från och med höstterminen 1915 till och med. höstterminen 1921 vid
statsunderstödd högre samskola, innehade under tiden januari 1922—maj
1925 anställning såsom lärarinna i svensk familj i Japan, tjänstgjorde
åter såsom ordinarie ämneslärarinna vid statsunderstödd högre samskola
läsåren 1925—1930 samt kallades och utnämndes att från och .med den 1
september 1930 vara ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet. och
normalskolan. Därjämte förordnades hon till biträdande föreståndarinna
vid seminariet från och med samma dag. Hon anhåller nu att för uppflyttning
i högre lönegrad få tillgodoräkna sig tio år av sin ovannämnda
tjänstgöring vid enskilda statsunderstödda läroanstalter samt att ålderstillägg,
som på grund härav kan komma att tillerkännas henne, må. få
uppbäras från och med den 1 januari 1931.
Rektor vid högre lärarinneseminariet och skolöverstyrelsen hava tillstyrkt
bifall till ansökningen.
''statskontoret har i utlåtande den 10 februari 1931 anfört följande:
Såväl sökanden som skolöverstyrelsen hava erinrat,_ att 1927 års riksdag
medgivit, att en var av ämneslärarinnorna och biträdande föreståndarinnorna
vid statens högre lärarinneseminarium Gerda von Sydow och
Kerstin Fjetterström finge för erhållande av ålderstillägg vid sin befattning
tillgodoräkna sig 10 år av den tid, varunder hon tjänstgjort vid statsunderstödd
enskild läroanstalt. I anledning härav vill statskontoret framhålla,
att nämnda lärarinnor före tillträdet av statstjänst innehaft anställning
i en följd vid enskild statsunderstödd läroanstalt, von Sydow under
26 och Fjetterström under 31 läsår. T förevarande fall har sökanden före
tillträdet av statstjänst innehaft anställning vid enskild statsunderstödd
läroanstalt under 14 V* läsår, varav icke mer än 5 varit i en följd med
hennes senare statsanställning. Därest 11 § i avlömngsreglementet för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
deri civila statsförvaltningen, hade varit tillämplig å sökanden, torde lion
jämlikt nämnda paragrafs 2 morn., sådant nämnda författningsrum ansetts
böra tillämpas, endast kunnat tillgodoräknas den tid, varunder hon
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 61 hafi. (Nr 109 — 110.)
10
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
i en följd med statsanställningen tjänstgjort vid enskild statsunderstödd
läroanstalt, efter avdrag av tre år. Under angiven förutsättning skulle
hon således endast få tillgodoräkna två år oell först från oell nied den
1 januari 1934 komma i åtnjutande av första ålderstillägget. Då enligt
statskontorets mening anledning icke föreligger att bereda sökanden en
gynnsammare ställning i förevarande avseende, än om nämnda bestämmelse
i avlöningsreglementet för civilförvaltningen varit å henne tilllämplig,
och då det synes sannolikt, att vid den tidpunkt, då frågan om
hennes uppf lyftning i högre lönegrad, på sätt nyss nämnts, kan bliva
aktuell, sådana avlöningsbestämmelser gälla, att spörsmål av nu ifrågavarande
slag icke behöva underställas riksdagens prövning, har statskontoret
icke ansett sig böra tillstyrka framställning till riksdagen om
tillgodoräknande av ifrågavarande tjänstgöring.
För egen del har departementschefen anfört följande:
Den föreliggande framställningen åsyftar en avvikelse från de bestämmelser,
som gälla för, bland andra, lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet.
Som jag redan nämnt, föreligga visserligen förslag, som avse
en generell lösning av de frågor, till vilka det föreliggande ärendet lärer
vara att räkna, men med genomförande av dessa förslag torde ännu dröja.
Jag anser därför, att förevarande framställning redan nu bör upptagas
till prövning och i likhet med seminariets rektor och skolöverstyrelsen
håller jag före, att goda skäl tala för bifall till framställningen. Rektor
och skolöverstyrelsen hava erinrat örn att Kungl. Majit genom proposition
till 1927 års riksdag hemställt örn liknande rätt för ämneslärarinnorna och
biträdande föreståndarinnorna vid ifrågavarande läroanstalt Gerda von
Sydow och Kerstin Fjetterström samt att riksdagen bifallit denna hemställan.
Riksdagens bifall lämnades visserligen med viss tvekan och med
fäst avseende å den särskilda ställning, som högre lärarinneseminariet intoge
såsom statens enda ^bildningsanstalt i sitt slag samt under uttrycklig
föi utsättning, att ett bifall till propositionen icke finge tagas till intäkt
för liknande anspråk från befattningshavare, som i avlöningshänseende
möjligen kunde befinnas jämförliga med nyssnämnda biträdande föreståndarinnor.
Såsom skolöverstyrelsen framhållit, gäller det emellertid
bär icke en befattningshavare, som i avlöningshänseende möjligen kan
befinnas jämförlig med de två nämnda biträdande föreståndarinnorna,
utan innehavaren av alldeles samma tjänst som den ena av dem innehade.
Alldeles samma skäl torde därför föreligga för ett bifall till den
förevarande framställningen, som år 1927 åberopades av Kungl. Majit för
den framställning, det då gällde och som av riksdagen bifölls. Jag vill
särskilt erinra örn vad som då anfördes, nämligen att stor vikt alltid lagts
uppå att såsom föreståndarinnor vid ifrågavarande läroanstalter få lärarinnor,
som med framstående pedagogisk skicklighet förena grundlig och
mångsidig erfarenhet från de läroanstalter, i främsta rummet de högre
flickskolorna, för vilka seminariet utbildar lärarinnor. Då dylik erfarenhet
främst kan väntas hos lärarinnor vid högre flickskolor, är det vanligen
bland dem, som man haft att söka personer, lämpade att bekläda de
viktiga föreståndarinneposterna vid seminariet. Så Ilar varit fallet även
med den befattningshavare, om vilken nu är fråga.
Vad beträffar det avbrott i tjänstgöringen vid statsunderstödd enskild
läroanstalt, som statskontoret anfört som skäl mot ett tillstyrkande från
dess sida av framställningen, bör det framhållas, att detsamma förorsa
-
11
Statsutskottets utlåtande Nr 110.
kades av en verksamhet i enskild tjänst, som var väsentligen likaitad eller,
för att använda författningsbestämmelsens ord, »jämförbar» med den
övriga tjänstgöring, som sökanden åberopar. Denna verksamhet innebal
alltså intet avsteg från den gärning, sökanden gjort till sin livsuppgift.
Det torde ej heller böra förbises, att ifrågavarande lär ar verksamhet i enskild
tjänst var förlagd till ett avlägset kulturland, där vistelsen bör hava
varit av värde för sökandens utveckling och förkovran i sitt kall. Jag vill
erinra, att det i förevarande fall icke gäller för sökanden att för lönetursberäkningen
tillgodoräkna sig verksamheten utomlands utan allenast att
få det hinder undanröjt, som ligger i att hennes mer än 14-åriga tjänstgöring
vid enskilda skolor avbrutits av nämnda verksamhet utomlands.
Enligt min mening bör detta avbrott icke betaga henne den sökta förmånen
att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sin föregående
tjänstgöring vid enskild läroanstalt. .... ...
Jag anser mig alltså böra förorda, att förslag pin rätt för nu ifrågavarande
lärarinna att för lönetur tillgodoräkna sig intill tio år av sin tjänstgöring
vid enskild statsunderstödd läroanstalt nu avlåtes till riksdagen.
Med hänsyn till att ålderstilläggsberäkningen för lärarpersonalen vid statens
läroanstalter gäller för kalenderår, anser jag mig även böra förorda,
att ålderstillägg, som på grund av den gjorda framställningen må bliva
sökanden tillerkänt, må åtnjutas från och med den 1 januari 1932.
De invändningar, som av statskontoret i dess i ärendet avgivna yttrande
riktats mot förslaget örn rätt för biträdande föreståndarinnan Elin
Thörn att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig viss tjänstgöring,
hava synts utskottet vara av avgörande betydelse. Ett bifall till
Kungl. Majrts förslag skulle, såsom statskontoret påpekat, innebära, att
i detta enskilda fall gynnsammare beräkningsgrunder tillämpades, än
örn de allmänna bestämmelserna i avlöningsreglementet varit i berörda fall
gällande. För ett sådant förfarande synas tillräckliga skäl icke hava blivit
anförda. Utskottet anser sig därför böra avstyrka Kungl. Maj:ts
förslag och hemställer fördenskull,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke måtte
vinna riksdagens bifall.
Stockholm den 24 maj 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Utskottets
yttrande.
härvarande: sc under utlåtandet nr 109.