Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
15
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 29 januari 1932 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa ändringar i
lagen örn samhällets barnavård.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 10, villen
behandlats av andra lagutskottet, har herr Paulsen hemställt, att riksdagen
måtte besluta i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning och förslag
till sådan ändring i gällande barnavårdslag, att alla nuvarande hemortsbestämmelser
slopas; att i stället för de slopade hemortsbestämmelserna inskrives
i lagen, att varje svensk medborgare har hemortsrätt i Sverige, utan angivande
av någon särskild kommun; och att staten betalar alla kostnader för den offentliga
barnavården, mot det att kommunen till statsverket insänder barnavårdens
stat, av stämma eller fullmäktige granskad och godkänd.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda hemställan, får utskottet
hänvisa till motionen.
Fattigvårdslagstiftningskommittén uttalade i sitt den 19 april 1921 avgivna
betänkande med förslag till lag örn den offentliga barnavården, att man
vid reglerandet av understödsverksamheten för barn inom barnavårdslagstiftningens
ram skulle kunna tänka sig att ordna förhållandet mellan kommunerna
efter helt andra linjer än de för fattigvården fastställda. Fattigvårdslagens
bestämmelser om hemortsrätt vore ganska invecklade, och det hade framkommit
önskemål även för fattigvårdens del att få dem undanröjda. Frågan därom
hade ingående behandlats vid förarbetena till lagen örn fattigvården, och man
hade därvid kommit till det resultat, att det ur olika synpunkter vore lämpligast
att bibehålla ett system med hemortsrätt. Enligt kommitténs mening
torde detsamma gälla även för det fall, att den del av understödsverksamheten,
varom fråga vore, nämligen för de direkt understödda barnen, överflyttades till
en annan kommunal myndighet än fattigvårdsstyrelsen och alltså behandlades
utanför fattigvårdslagen. I överensstämmelse med detta uttalande intog kommittén
i sitt lagförslag bestämmelser om hemortsrätt, och dylika bestämmelser
inflöto sedermera jämväl i den gällande lagen i ämnet, lagen den 6 juni 1924
örn samhällets barnavård.
I fråga om kostnaderna för barnavård enligt den av kommittén föreslagna
lagen erinrade kommittén till en början, att enligt kommitténs förslag det allmännas
uppgifter med hänsyn till barnavården väsentligen skulle ankomma på
primärkommunerna och anförtros åt kommunala myndigheter. Det lage då,
Lagen om
samhällets
barnavård
och f örarbetena
till
densamma.
16
Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.
Utskottet.
enligt kommitténs förmenande, närmast till hands att låta kommunerna bära
de kostnader, som vore förenade med den offentliga barnavården. Kommitténs
förslag utginge också från att kommunerna i regel skulle bestrida kostnaderna
för denna verksamhet. I proposition till 1924 ars riksdag med förslag
till lag örn samhällets barnavård, nr 150, yttrade föredragande departementschefen
vid det lagrum i förslaget, till vilket kommitténs nu återgivna uttalande
hänförde sig, att någon närmare motivering, utöver den av kommittén
meddelade, icke torde vara erforderlig.
Enligt lagen örn samhällets barnavård har varje kommun att i enlighet med
bestämmelserna i lagen ordna sin barnavård (1 §). Hava två eller flera kommuner,
enligt vad i lagen örn fattigvården sägs, förenat sig att tillsammans
utgöra ett fattigvårdssamhälle, skola de även gemensamt handhava sin barnavård.
Kommunens utgifter för samhällets barnavård skola, i den mån de icke
täckas av eljest för ändamålet avsedda medel, bestridas genom tillskott efter
de grunder, som för kommunalutskylders utgörande i allmänhet äro stadgade
(61 §). I fråga örn hemortsrätt, örn kommuns rätt till ersättning av hemortskommun
för utgift för omhändertaget barn, om hemsändning av barn till hemortskommun
och örn ersättningstalan mot hemortskommun gälla enligt lagen
örn samhällets barnavård regler, vilka i stort sett äro lika fattigvårdslagens
bestämmelser angående motsvarande ämnen (62 och 65 §§). Rörande bestämmelserna
i fattigvårdslagen tillåter sig utskottet att hänvisa till sitt förut
denna dag avgivna utlåtande nr 3. Vissa kostnader för barnavården bäras av
staten eller av landstingen.
I sitt förut denna dag avgivna utlåtande nr 3 har utskottet tagit ställning
till ett av motionären med avseende å fattigvårdslagen motionsvis väckt
förslag, motsvarande det i förevarande motion beträffande barnavårdslagen
framställda. Utskottet har i sitt nämnda utlåtande hemställt, att den där behandlade
motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda. Då synpunkter
likartade med dem, som utskottet anfört i sitt berörda utlåtande, enligt
utskottets mening i huvudsak äro tillämpliga jämväl med avseende å nu
behandlade motion, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 28 januari 1932.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Westman, von Sydow, Sigfrid Hansson, von
Geijer, Hagman* och Gustaf Tamm, fröken Hesselgren och herr Olof Carlsson;
från andra kammaren: herrar Hage, Johanson i Hallagården, Petersson i
Lerbäcksbyn, Aronson, Pettersson i Hällbacken, Sandström i Nyland, Björnberg och
Gardell i Gans.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
320287