Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.
1
Nr 25.
Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1932 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstadgad begränsning
av arbetstiden för viss bogserbatspersonal
m. fl.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 370,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Ström rrv. fl. hemställt, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära en utredning
angående sådan ändring i lagen örn arbetstidens begränsning, att bogserbatspersonal
m. fl., som äro sysselsatta å fartyg, som trafikera vissa hamnområden
eller andra kortare sträckor, inrymmes under denna lag.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,
får utskottet hänvisa till motionen.
Över motionen har utskottet, i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver,
begärt yttrande av kommerskollegium och socialstyrelsen. Ett av dessa
båda ämbetsverk gemensamt avgivet yttrande, som i anledning härav kommit
utskottet tillhanda, finnes jämte åtföljande promemoria såsom bilaga fogat
vid detta utlåtande; och tillåter sig utskottet hänvisa till detsammas innehåll.
I kungl, proposition nr 242 till 1930 års riksdag med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 13 juli 1926 om arbetstiden å svenska
fartyg, sjöarbetstidslagen, uttalade föredragande departementschefen, att det
icke syntes honom kunna råda tvivel örn att vissa framställda erinringar och
ändringsförslag beträffande sjöarbetstidslagen borde giva anledning till en
ingående undersökning. 1 anledning av propositionen väcktes motioner, nr
319 i första kammaren av herr Möller m. fl. och nr 527 i andra kammaren av
herr Hansson i Stockholm m. fl., med yrkande att riksdagen måtte antaga en
sjöarbetstidslag av annat innehåll än det genom propositionen framlagda lagförslaget
ägde. Den av dessa motionärer föreslagna lagen skulle vara tillämplig
jämväl å arbete, utfört å bogserbåtar och vissa andra smärre fartyg, för
vilka undantag göres i sjöarbetstidslagen. Andra lagutskottet yttrade i sitt
i ärendet avgivna utlåtande nr 33, att utskottet förutsatte, att den i propositionen
omnämnda utredningen kornme att skyndsamt igångsättas. Utskottet
anförde, att därvid uppenbarligen jämväl de i motionerna innefattade förslagen
torde bliva föremål för övervägande. Vid sadant förhållande ansage utskottet
icke lämpligt, att riksdagen för det dåvarande till prövning upptoge nämnda
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 2 avd. 21 käft. (Nr 25.) 1
Utskottet.
2
Andra lagutshottets utlåtande Nr 25.
förslag. Reservation avgavs av herr Linder m. fl., vilka ansett, att riksdagen
borde antaga det i motionerna innefattade lagförslaget. Riksdagen godkände
utskottets utlåtande och avlät skrivelse till Kungl. Majit, nr 227, i vilken
riksdagen under åberopande av andra lagutskottets utlåtande anmälde, att
riksdagen bifallit propositionen.
Såsom synes av den förut omnämnda bilaga, vilken finnes fogad vid detta
utlåtande, uppdrog sedermera Kungl. Majit genom beslut den 13 juni
1930 åt kommerskollegium och socialstyrelsen gemensamt att verkställa utredning
rörande de erinringar och ändringsförslag, som framställts eller under utredningens
gång kunde komma att framställas i fråga örn sjöarbetstidslagen,
varvid jämväl borde tagas i övervägande de förslag, som innefattades i de
nämnda vid 1930 års riksdag väckta motionerna.
Av det anförda framgår, att spörsmålet örn lagstadgad reglering av arbetstiden
för bogserbåtspersonal m. fl. är föremål för en av Kungl. Majit beslutad
utredning. Enligt de för utredningsarbetet givna direktiven, som utfärdats i
enlighet med uttalande av riksdagen, skall utredningen röra sådana erinringar
och ändringsförslag i fråga örn sjöarbetstidslagen, vilka framställts eller under
utredningens gång komma att framställas. Det synes utskottet med hänsyn
till det sagda icke föreligga anledning för riksdagen att, såsom motionärerna
hemställt, hos Kungl. Majit nu begära utredning i frågan.
Utskottet får fördenskull hemställa,
att förevarande motion icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 15 mars 1932.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Westman, Linder, -von Geijer*, Lindhagen,
Norman, P. Sandström, Löfvander och Gottfrid Karlsson;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Magnusson i Skövde*,
Wallerius, Andersson i Rasjön, Johanson i Hallagården, Sandström i Nyland,
Hansson i Trollhättan* och Molander*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Lindhagen, som anfört:
Då motionärernas yrkande synes mig förtjänt av beaktande, hemställes, att
riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller, att i sammanhang med pågående revision
av sjöarbetstidslagen övervägande även må ske av den i motionen berörda
frågan.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.
3
Bilaga.
KUNGL. KOMMERSKOLLEGIUM.
KUNGL. SOCIALSTYRELSEN.
Till Riksdagens andra lagutskott.
Genom särskilda beslut den 5 februari 1932 har Kungl. Majit, i anledning
av därom av Eder i skrivelse den 2 samma februari gjord framställning, anbefallt
Kungl. Kommerskollegium och Kungl. Socialstyrelsen att avgiva och till
Eder senast den 10 instundande mars överlämna yttrande över en inom andra
kammaren väckt motion, nr 370, angående lagstadgad begränsning av arbetstiden
för viss bogserbåtspersonal m. fl.
I anledning härav få ämbetsverken, som författningsenligt företagit detta
ärende till gemensam behandling, härmed anföra följande.
Motionen åsyftar åstadkommande av utredning angående sådan ändring i
lagen den 16 maj 1930 örn arbetstidens begränsning (här nedan benämnd allmänna
arbetstidslagen), »att bogserbåtspersonal m. fl., som äro sysselsatta å
fartyg, som trafikera vissa hamnområden eller andra kortare sträckor, inrymmas
under denna lag».
Arbete av det slag, som avses i motionen, är att hänföra till skeppstjänst, sådant
detta begrepp är definierat i 2 § lagen den 13 juli 1926 örn arbetstiden å
svenska fartyg (sjöarbetstidslagen), vilken genom lag den 13 juni 1930 förklarats
skola med ändring, varom här icke är fråga, äga fortsatt giltighet till och
med den 31 december 1933. Skeppstjänst, som omförmäles i sjöarbetstidslagen,
är undantagen från tillämpning av allmänna arbetstidslagen enligt denna
lags 1 § e).
Från sjöarbetstidslagens tillämpning åter är, jämlikt dess 1 § 2 morn., undantaget
bland annat arbete, som utföres av person anställd, å (punkt e) segelfartyg,
med eller utan hjälpmaskin, vars bruttodräktighet icke överstiger 100
ton, samt annat fartyg, som icke äger en nettodräktighet av minst 20 ton, såvida
ej Konungen örn fartyg, varom nu är sagt, annorlunda förordnat. Å bogserfartyg,
vilkas nettodräktighet (såsom i regel är fallet) understiger 20 ton, är sålunda
personalens arbete undantaget från gällande lagbestämmelser angående
arbetstidens begränsning, därest icke annorlunda förordnats, vilket hittills icke
skett.
Av ovanstående redogörelse torde framgå, att det genom motionen framförda
förslaget örn reglering i allmänna arbetstidslagen av arbetstiden för ifrågavarande
kategorier av sjömän i första hand föranleder fråga örn ändring uti sjöarbetstidslagen.
Med hänsyn härtill få ämbetsverken erinra örn att Kungl.
Majit genom beslut den 13 juni 1930 uppdragit åt Kommerskollegium och Socialstyrelsen
gemensamt att verkställa utredning rörande de erinringar och
ändringsförslag, som framställts eller under utredningens gång kunde komma
att framställas i fråga örn sjöarbetstidslagen, varvid jämväl borde tågås i övervägande
de förslag, som innefattas i de till 1930 års riksdag väckta motionerna,
nr 319 i första kammaren och nr 527 i andra kammaren, ävensom att i sinom
tid till Kungl. Majit inkomma med berörda utredning jämte det förslag, vartill
densamma kunde föranleda. Bland andra frågor, som upptagits i sistberörda
motioner, vilka båda avse sjöarbetstidslagen, finnes även förslag om sådan
ändring av sjöarbetstidslagens 1 §, att förberörda undantag beträffande arbete,
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.
utfört av personal, varom här är fråga, skulle utgå ur lagen. Spörsmålet örn
lagstadgad reglering av denna personals arbetstid befinner sig sålunda redan
under utredning.
Till ytterligare upplysning rörande de förhållanden, som åsyftas i den nu
förevarande motionen, få ämbetsverken hänvisa till bifogade, inom Socialstyrelsen
utarbetade promemoria.
För Kommerskollegium: För Socialstyrelsen:
Ragnar Sohlman. Nils Bergsten.
Axel Lindblad. W. Stenholm.
/Gunnar Böös.
P. M.
angående arbetstidens reglering å mindre fartyg i anledning av motion inom
andra kammaren nr 370/1932.
Det förslag till lag om begränsning av arbetstiden å svenska fartyg, som de
s. k. skeppstjänstkommitterade avgav den 31 januari 1919, omfattade alla maskindrivna
fartyg oavsett storlek. Samma var förhållandet med det förslag
till lag örn arbetstiden å svenska fartyg, som Kungl. Maj :t i proposition den 21
mars 1919 framlade för nämnda års lagtima riksdag.
Vid ärendets behandling inom andra särskilda utskottet avgavs av herr
Thore _en reservation bl. a. mot förslagets 1 § 2 mom. gående ut på att från lagens
tillämpning skulle undantagas »fartyg, icke överstigande 100 bruttoregisterton,
som nyttjas allenast i fart inom linjen Skagen—Lindesnäs och linjen
Asbjerg- Texel». Utskottet tillstyrkte Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt,
men i riksdagen förföll frågan i sin helhet, enär kamrarna stannade i olika
beslut.
I den proposition, som den 2 augusti framlades vid samma års urtima riksdag,
upptogos bland undantag från lagens tillämpning »segelfartyg, med eller
utan hjälpmaskin, vars bruttodräktighet icke överstiger 75 ton, samt annat
fartyg, som icke äger en nettodrriktighet av minst 20 ton». Här infördes alltså
undantag för de allra minsta (icke registreringspliktiga) maskindrivna fartygen,
samtidigt som det emellertid tillfogades, att Konungen beträffande sistnämnda
fartyg ägde annorlunda förordna. Inom andra särskilda utskottet
hemställdes, dels att ifrågavarande undantagsbestämmelse skulle helt uteslutas,
dels att den föreslagna gränsen vid 20 nettoton skulle höjas till 100 bruttoton.
Utskottet tillstyrkte emellertid Kungl. Maj:ts förslag oförändrat på denna
punkt, och riksdagen antog detsamma, dock med höjning av segelfartygsgränsen
till 100 bruttoton.
I detta sammanhang torde böra omnämnas, hurusom Stockholms transportoch
bogseringsaktiebolag i yttrande över skeppstjänstkommitterades betänkande
framhöll, att »ali bogser- och pråmtrafik i svenska innanvatten och i inre och
yttre kustfart matte fran lagens tillämpning undantagas i likhet med vad som
i lagförslaget finnes föreskrivet beträffande isbrytare- och bärgningsfartyg».
Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.
5
Antalet icke registreringspliktiga svenska fartyg och dessas besättningsnumerär
kan icke utan vidare fastställas. Det stora flertalet av denna grupp fartyg
utgöres emellertid av bogserångare, vilkas antal enligt uppgift torde kunna
approximativt uppskattas till mellan två och tre hundra med en sammanlagd
besättningsstyrka av omkring ett tusen personer. Förutom de båtar, vilka tillhöra
bogseringsbolagen i de större sjöfartsstäderna, äges ett avsevärt antal av
industriella företag, särskilt sågverk och trämassefabriker i Norrland. Personalen
å de flesta av dessa båtar äro i regel anslutna till någon arbetarorganisation
— svenska transportarbetareförbundet, 3:dje maskinist- och eldarefackföreningen,
svenska eldareunionen, maskinist-, motorskötare- och eldarefackföreningen
m. fl. — som för sina medlemmar ingått kollektivavtal med resp. arbetsgivareorganisation
eller enskilda arbetsgivare. Dessa avtal innehålla samtliga
vissa bestämmelser rörande de ombordanställdas arbetstid. Sålunda stadgas
bl. a. ifråga örn däcks- och maskinmanskap å i Stockholm hemmahörande
båtar att den ordinarie arbetstiden skall, förlagd mellan kl. 6 f. m. och 6 e. m.,
vara 66 timmar per vecka å båt, som är stationerad eller utför arbete inom
hamnområdet; för överskjutande tid utgår övertidsersättning med kr. 1:— per
timme å söckendagar och kr. 1:40 å sön- och helgdagar. För båtar som göra
resor till eller från platser i Mälaren eller Stockholms skärgård, är den ordinarie
sammanlagda arbetstiden inom och utom hamnområdet 12 timmar per dygn
eller 72 timmar i veckan. För överskjutande tid betalas övertidsersättning som
ovan sägs. I Göteborgsavtalet fastställes den ordinarie arbetstiden till 10 timmar
per söckendag, förlagda mellan 6 f. m. och 6 e. m., varutöver betalas kr.
1: 00—1: 30 per timme för övertid å söckendag samt 50 % mera för allt arbete å
helgdag. Å bogserbåtarna i Gävletrakten är arbetstiden förlagd mellan 6 f. m.
och 6 e. m. å socken- samt mellan 8 f. m. och 12 middag å helgdagar utan angivande
av någon maximitid. För arbete som utföres utanför denna tid betalas
övertidsersättning med kr. 0: 80 per timme å söckendag och kr. 1: 35 å helgdag.
För bogserbåtar hemmahörande i Söderhamn med omnejd är den avtalsenliga
ordinarie arbetstiden 76 timmar per vecka. Övertidsersättning utgår med
kr. 1:— per timme å söckendag och kr. 1: 50 å helgdag.
I Sundsvallsdistriktet är den ordinarie arbetstiden för maskinister 76 timmar
per vecka och för manskap 295 timmar per 30 dagar med en begränsning
av 24 timmar under två på varandra följande dygn. Övertidsarbete av maskinister
ersättes med kr. 1: -— per timme å söckendag och kr. 1: 50 å helgdag samt
av manskap med kr. 0: 75 resp. kr. 1: 15.
I samtliga avtal stipuleras att, då fartyg ligger för på- eller avrustning vid
varv eller annorstädes, den ordinarie arbetstiden skall vara 8 timmar per dag
eller 48 timmar per vecka.
Såsom framgår av den preliminära undersökningen synes arbetstiden å de
mindre maskindrivna fartygen i allmänhet vara på ett eller annat sätt reglerad
genom avtal. Som av ovanstående synes, växlar dock arbetstidens längd väsentligt
mellan i genomsnitt 66 timmar i veckan i Stockholm och 295 timmar
under 30 dygn i Sundsvallstrakten. Det må dock anmärkas, att det i det senare
fallet är fråga örn ett utpräglat säsongarbete. Det har jämväl framhållits,
att den i avtalen fastställda arbetstiden är maximitid och ofta icke fullt utnyttjas
utan avbrytes av mera eller mindre sammanhängande vilopauser.
Stockholm den 29 februari 1932.
E. Eggert.