Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1932 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående befrielse
från viss värnpliktstjänstgöring.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 124 i första kammaren av herr Möller
m. fl. och nr 282 i andra kammaren av herr Hansson i Stockholm m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen för sin
del ville antaga en lag örn befrielse från viss värnpliktstjänstgöring, vartill
texten torde utarbetas av vederbörande utskott i huvudsaklig överensstämmelse
med innehållet i följande lagutkast:

Lag

om befrielse från viss värnpliktstjänstgöring.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

I den omfattning Konungen bestämmer må värnpliktiga, som inkallats
eller skulle hava inkallats att år 1932 fullgöra i § 27 mom. 1 eller 2 värnpliktslagen
föreskriven tjänstgöring, helt eller delvis befrias från denna tjänstgöring.

Värnpliktig, som på grund härav vinner befrielse från annan tjänstgöring
än repetitionsövning, må enligt Konungens bestämmande befrias från tjänstgöring,
varom i nämnda lagrum stadgas, jämväl till den del densamma skulle
hava ägt rum efter 1932 års utgång.

2 §•

För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas av
Konungen.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för berörda hemställan,
ävensom beträffande den närmare innebörden av denna får utskottet
hänvisa till motionerna.

Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket
han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå år.

Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, han fyller
tjugu år. Inskrivning må dock under vissa omständigheter äga rum tidigare
eller senare.

Vapenför värnpliktig uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 2 avd. 9 haft. (Nr 11.) 329 82 1

Gällande bestämmelser

rörande de
värnpliktigas
utbildningstid
m. m.

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

Till linjetjänst uttagas följande vapenföra värnpliktiga, nämligen:

a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmatt, som, enligt vad Konungen förordnar,
skall anses däremot svara, så ock värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt
sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller
andra klass;

b) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart; samt

c) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, ett så stort antal, som erfordras för att årskontingenten skall
uppgå:

vid hären till 23,283 man, däri ej inräknade de under a) omförmälda
värnpliktiga;

vid marinen till 3,400 man, däri inräknade de under b) men ej de under
a) omförmälda värnpliktiga; samt

vid flygvapnet till 700 man, däri inräknade de under b) men ej de
under a) omförmälda värnpliktiga.

De till antalet bestämda kontingenterna av värnpliktiga fördelas sålunda:

Armeij:

infanteriet................................................

......... 17,193

man

kavalleriet................................................

......... 595

»

artilleriet ...............................................

......... 2,835

ingenjörtrupperna....................................

......... 1,110

»

trängtrupperna .......................................

......... 1,200

»

intendenturtrupperna.............................

......... 350

»

Marinen:

flottan .......................................•_..............

......... 2,600

man

kustartilleriet ..........................................

......... 800

»

Bland dem, som uttagas till linjetjänst vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna,
uttagas vid inskrivningen tjugu procent för utbildning till
underbefäl eller fackmän.

De vapenföra värnpliktiga, som icke uttagas till linjetjänst, bliva uttagna
till ersättningsreserven.

Av de till linjetjänst uttagna skola krigsdugliga formationer omedelbart
organiseras vid inträffande mobilisering.

Kr sättningsr eser vens huvudsakliga uppgift är att i fred utföra den gemensamma
handräckningstjänsten vid truppförbanden för att därigenom möjliggöra
ett mera ostört arbete vid utbildning av de till linjetjänst uttagna.
Vid mobilisering ingå ersättningsreservens värnpliktiga i depåerna för att
efter utbildning kunna dels ersätta avgången vid fälthären, dels vid behov
tagas i anspråk för uppsättande av nya formationer.

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11. 3

Orri utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst, ävensom om
tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven, stadgas i
§ 27 mom. 1 och 2 i värnpliktslagen den 12 juni 1925, varförutom gälla av
Kungl. Majit meddelade särskilda bestämmelser i dessa ämnen.

Utbildningstiden är av olika längd för skilda kategorier av de till linjetjänst
uttagna värnpliktiga. Också med avseende å tiden då utbildningen
äger rum gälla särskilda regler för de skilda kategorierna. A sid. 4 7 läm nas

i tabellarisk form uppgifter beträffande utbildningstidens längd och förläggning.
Vissa i numerärt hänseende jämförelsevis mindre betydande kategorier
hava därvid icke medtagits. I stor utsträckning förekommer någon
tids hemförlovning, varför tiden mellan inryckningsdag och utryckningsdag
ofta icke helt motsvaras av utbildningstid.

Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga äro skyldiga att tjänstgöra
sammanlagt 140 dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en
följd med början under första eller andra året eller ock med en första och
en andra tjänstgöring under de tre första åren. Konungen äger dock medgiva
avkortning av tjänstgöringstiden i den omfattning sådant finnes kunna ske.

Vid beräknande, vilka grupper av värnpliktiga skulle genom förverkligande Räckvidden av
av motionärernas förslag befrias från värnpliktstjänstgöring, synes lämpligt u(av vårnatt
utgå från den tänkta förutsättningen, att en befrielse från värnplikts- pliktstjänstgöring,
i den omfattning motionärerna antytt, ägde rum från och med Svningmn
den 1 mars 1932. De i det följande gjorda beräkningarna avse allenast värnpliktiga
uttagna till linjetjänst. De uppgivna antalen äro delvis approximativa.

Hänsyn har icke tagits till avgång och tillkomst pa grund av uppskov med
tjänstgöring.

Vad armén beträffar skulle under angivna förutsättning övningarna inställas
för de år 1931 inskrivna värnpliktiga — utom studenter och likställda
— den s. k. årsklass 1931, uppgående till 23,283 man, med undantag
av höstgrupperna, vilka inryckt redan under år 1931, eller sammanlagt
4,185 man. Den första tjänstgöringen och den i omedelbar anslutning därtill
anordnade första repetitionsövningen skulle alltså bortfalla för 19,098 man.

Emedan åtta procent av de värnpliktiga beräknas avgå före inställelsen, bör
denna siffra dock minskas till 17,570. Den första tjänstgöringen skulle vidare
bortfalla för höstgruppen av årsklass 1932 (årsklass 1932 = de år 1932 inskrivna
utom studenter och likställda). Höstgruppen uppgår — i enlighet
med det redan nämnda — till 4,185 man, varifrån dock på grund av avgång
bör göras ett avdrag av sex procent. Höstgruppen bör således anslås till
3,934 man. ytterligare skulle den första utbildningen inställas för studenter
och likställda inskrivna år 1932. Denna s. k. årsgrupp 1932 av studenter och
likställda beräknas till 1,600 man, inberäknat ett visst antal studenter och
likställda i specialtjänst. Å det nämnda antalet bör beräknas en avgång
av sex procent, varför den verkliga numerären av denna grupp anslås till
1,504 man. Vid armén skulle enligt denna beräkning alitsa den första tjänstgöringen
komma att inställas för cirka 23,000 man.

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

Utbildningstidens längd

A. Yärnpliktiga i linjetjänst atom

Truppslag och tjänster m. m.

Utbild-

ningstid

Dagantal

Första

tjänst-

göring

Dagantal

Antal

repetitions-öyn ingar

Repeti-

tions-

övning

Dagantal

Armén:

Infanteriet:

1. Flertalet värnpliktiga:

a. höstgruppen ..........................

140

90

2

25

b. sommargruppen...........................

140

90

2

25

2. Underbefäl eller fackmän..............................

225

150

3

25

Kavalleriet.........

200

140

2

30

Fältartilleriet

200

140

2

30

Fästningsartilleriet:

a. höstgruppen .......... ......

200

140

2

30

b. vårgruppen.......

200

140

2

30

Ingenjörtrupperna

200

140

2

30

Trängtrupperna:

1. Trängtjänst................. .........

140

115

1

25

2. Biltjänst:

a. höstgruppen ....................................

140

115

1

25

b. vintergruppen......................................

140

115

1

25

c. sommargruppen......................

140

115

1

25

3. Sjukvårdstjänst............................................

140

90

2

25

4. Underbefäl och fackmän ........................

225

175

2

25

Intendenturtrupperna:

1. Flertalet värnpliktiga:

a. höstgruppen ....................................

140

115

1

25

b. sommargruppen .. ......................

140

115

1

25

2. Underbefäl eller fackmän..............................

225

175

2

25

Marinen:

Flottan:

a. allmän tjänst ..............

200

—

—

—

b. sjötjänst ...............................................

200

—

—

—

Kustartilleriet ............................................

200

170

1

30

Flygvapnet:

a. höstgruppen ...........................................

200

—

—

—

b. vårgruppen.............................................

200 1

_

_

_

1 Underbefäl och fackman, tilldelade biltjänst, fullgöra andra repetitionsövningen först

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

5

och förläggning,

studenter och likställda.

TJ t

) i 1 d n i

ngstidens förlägga

i n g

1. året

2.

året

3. året

4. året

so/io

«/j

*% ''/lO

88/9 »/i»

»8/

10/» 8/lo

10/9 8/10

29/a

10/r«/io

4«r8/xo

10/9 »/lO

8/4

6/9 7/l0

e/9 7/l0

18/4

6/ö 7/l0

8/9 7/lO

15/io

22/s

.8/9 7/l0

8/9 7/l0

I8/4

«/9j/l0

6/ö 7/io

U/4

•pj/io

®/ö 7/10

»A

“/»

10/9 “/lO

Vio

9/ä

88/9 8/jo

18/j >(

/b

io/7"«/io

4/s

8/9

■»/Tj/io

s8/s

10/9 6/l0

‘8/9 «/lO

4/8

19/. «/io

1#/T»/lO 1

1S/lO

*»/«

1

10/9 6/l0

4/5

7/9

70/9 6/io

8/8

10/9 8/10

io/7«/io

U/7

*‘/l

jan tingen [“■*“““
leiler

l

8/2

"/S

6/io

1 I

88/4

/antingen

1

16/b

4/l0

< eller

|

4/4

88/10

leiler också

1

14/4

8»/,

>°/8 8%

■%>

l»/4

,l/a

:-

14/l0

fjärde året -

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

B. Studenter och likställda (utom

Truppslag och tjänster m. m.

Utbild-

ningstid

Dagantal

Första

tjänst-

göring

Dagantal

Antal

repetitions-

övningar

Repeti-

tions-

övning

Dagantal

Armén:

1. Infanteriet.......................... ........

260

235

i

25

2. Artilleriet.................................................

260

230

i

30

3. Ingenjörtrupperna:

a. fält- och fästningsingenjörtjänst ..............

260

230

i

30

b. telegraftjänst........................................

260

230

i

30

4. Trängtrupperna .........................................

260

235

i

25

5. Intendenturtrupperna..................................

260

235

i

25

Marinen:

Flottan ............................................

260

—

—

— !

Kustartilleriet ................................

260

230

i

30

Flygvapnet...................................

260

230

i

30

1 Efter avlagda examina vid högskola.

Ett inställande av värnpliktsövningarna från och med den 1 mars innevarande
år skulle även medföra, att värnpliktiga, vilka redan fullgjort viss
tjänstgöring, skulle befrias från för dem återstående tjänstgöring. Detta skulle
bliva fallet med årsgrupp 1931 av studenter och likställda, vilken skulle befrias
från andra omgången av sin första tjänstgöring samt från en repetitionsövning.
Denna grupp anslås till 1,000 man, vartill kommer ett visst antal
studenter och likställda i special tjänst. Vidare skulle av årsklass 1930 omkring
21,100 man befrias från sin andra repetitionsövning. Talet 21,100 bör
på grund av avgång minskas med tjugufem procent till 15,825. Slutligen
skulle av årsklass 1929 omkring 8,000 man, däribland underbefäl och fackmän,
befrias från sin sista repetitionsövning. Som avgången beträffande denna
årsklass beräknas till tjugufem procent, skulle det verkliga antalet av tjänstgöringsinställelsen
berörda i denna årsklass uppgå till 6,000 man. Enligt
denna beräkning skulle således cirka 23,000 man erhålla sin påbörjade utbildning
avkortad.

För att belysa innebörden av motionärernas förslag, att värnpliktig, som
på grund av övningarnas föreslagna inställande vunne befrielse från annan
tjänstgöring än repetitionsövning, skulle befrias från tjänstgöring jämväl
efter 1932 års utgång, må såsom exempel nämnas, huru förhållandena skulle
gestalta sig under repetitionsövningarna vid ett infanteriregemente med
begränsad organisation under åren närmast efter 1932.

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

7

för utbildning i specialtjänst uttagna).

Utbildningstidens ungefärliga förläggning

1. året

2. året

4. året

15/o ,9/u

23/r 10/o Vio

30/8 sVo

“/• 5A>

9/i 6/o 7l0

■■ ------- - .......''■''™.

15/6 6/io

10/s 6/0 7i0

lä/e 5/o

9/4 % 7/l0

1®

16/e Vio

•/» 10/o Vio

“/« 6/io

Vs »o/Tvic

29/?

I8/4

(antingen

J S7/o 28/7

9/l 1 '' 28/8

27/fl 16A>

Vs so/o

Vid ett infanteriregemente med begränsad organisation kan under nu
rådande förhållanden värnpliktsstyrkan under repetitionsövningarna efter
sedvanliga avdrag beräknas till i medeltal 1,100 man.

Under repetitionsövningarna år 1933 komme denna styrka att minskas
till omkring 700 man. Detta innebure, att endast en i stället för två bataljoner
kunde organiseras. Övningar i regementsförband skulle därigenom omöjliggöras.
Under repetitionsövningarna 1934 kunde värnpliktsstyrkan beräknas
till ungefär 900 man, vilket innebure, att möjligen två starkt reducerade
bataljoner kunde uppsättas. Under repetitionsövningarna 1935 komme värnpliktsstyrkan
att uppgå till omkring 1,000 man, och först år 1936 hade styrkan
återfått sin normala storlek.

Vid flottan skulle, örn värnpliktsövningarna inställdes från och med
den 1 mars 1932, ungefär 1,000 man i tjänst varande värnpliktiga komma
att hemförlovas. Att värnpliktsövningarna inställdes från och med sistnämnda
dag, skulle även medföra, att inkallelse till första tjänstgöring icke
ägde rum beträffande cirka 1,700 värnpliktiga. Antalet av dem, som därigenom
skulle befrias från värnpliktstjänstgöring, uppgår efter vederbörliga avdrag
till omkring 1,400 man. För ett mindre antal värnpliktiga skulle en efter
år 1932 infallande andra tjänstgöringstid bortfalla.

Vid kustartilleriet skulle ett inställande av värnpliktsövningarna från
och med den 1 mars 1932 innebära, att ett mindre antal till tjänstgöring
inkallade värnpliktiga hemförlovades. Vidare skulle största delen av års -

Utskottet.

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

klass (årsgrupp) 1931 befrias från sin första tjänstgöring. Detta skulle
beröra 800 man eller, efter vederbörliga avdrag, 700 man. Av årsklass
(årsgrupp) 1932 skulle ett mindre antal värnpliktiga befrias från sin första
tjänstgöring. På grund av övningarnas inställande under året skulle ytterligare
beträffande årsklass 1929 repetitionsövningen bortfalla för, efter avdrag,
730 man. Den angivna befrielsen för vissa värnpliktiga från första
tjänstgöring skulle som följd medföra, att under år 1933 övningar bortfölle
för ett mindre antal värnpliktiga och att under år 1934 repetitionsövningen
bortfölle för huvudparten av årsklass 1931.

För flygvapnets del skulle värnpliktsövningarnas fullständiga inställande
från och med den 1 mars 1932 innebära, att den till tjänstgöring inkallade
höstgruppen av årsklass 1931, cirka 325 man, hemförlovades och att vårgruppen
av nämnda årsklass och höstgruppen av årsklass 1932, tillsammans
nominellt 700 man, helt befriades från tjänstgöring.

Den ovan lämnade redogörelsen ådagalägger, att en befrielse från värnpliktstjänstgöring,
i den omfattning motionärerna föreslagit, skulle få djupt
ingripande verkningar för vår försvarsorganisation. Beträffande arméns
huvudtruppslag, infanteriet, framgår sålunda av redogörelsen, att en del av
årsklass 1932 samt årsgrupp 1932 av studenter och likställda ävensom den
vida större delen av årsklass 1931 skulle bliva helt outbildade, att årsgrupp
1931 av studenter och likställda samt årsklass 1930 och en mindre del av
årsklass 1929 skulle lämnas med ofullständig utbildning samt att utbildningen
för större delarna av årsklasserna 1932 och 1933 bleve ogynnsamt påverkad.
I utbildningshänseende komme på detta sätt verkningarna av den föreslagna
befrielsen från tjänstgöring att bliva kännbara för fem årsklasser.

Den omständigheten, att enligt motionärernas förslag repetitionsövningar
skulle bortfalla dels för de värnpliktiga, som skulle fullgjort sådan övning under
år 1932, dels ock för dem, som under år 1932 skulle befrias från annan
tjänstgöring än repetitionsövning, skulle utöva särskilt menlig inverkan på
försvarsväsendets effektivitet. Befälstillgången skulle nämligen därigenom
avsevärt minskas, i det att av årsklasserna 1929 och 1930 den viktiga kategorien
underbefäl och fackmän skulle erhålla väsentligt minskad utbildning
samt att årsgrupp 1931 av studenter och likställda komme att till övervägande
del erhålla allenast soldatutbildning. Övningar i regements- och högre
förband skulle vidare vara omöjliggjorda icke blott under år 1932 utan även
under år 1933 samt vara försvårade under år 1934.

I detta sammanhang vill utskottet erinra, att — såsom framgår av den
till årets statsverksproposition fogade bilagan rörande fjärde huvudtiteln —
1930 års försvarskommission i en den 23 oktober 1931 dagtecknad, till chefen
för försvarsdepartementet ställd skrivelse gjort framställning därom, att
under nästkommande budgetår vissa övningar måtte komma till stånd, avseende
utprövandet dels av en lämplig organisation för infanteriregementet,
dels av den operativa enhet, som borde ersätta den nuvarande arméfördelningen.
Försöken syntes, enligt vad försvarskommissionen anför, på grund

9

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

av deras relativt stora omfattning, icke kunna förläggas till annan tidpunkt
än regementsövningarna, och det vore med hänsyn till kommissionens arbete
önskvärt, att försöken kunde komma till stånd redan år 1932. Försvarskommissionen
vore medveten örn de betänkligheter, som de rådande statsfinansiella
svårigheterna väckte mot anspråk för nya ändamål. Kommissionen
saknade dock möjlighet att avgöra, örn svårigheterna vore av den art, att
medel för ändamålet överhuvud icke nu kunde ställas till förfogande. Med
hänsyn till provens betydelse hade kommissionen i vart fall ansett sig böra
anmäla önskemålet. Det är tydligt, att dylika övningar, örn motionärernas
förslag genomfördes, icke skulle kunna äga rum vare sig år 1932 eller år 1933.

Utskottet vill icke heller underlåta att framhålla, hurusom den rådande
svårartade arbetslösheten säkerligen skulle komma att genom ett inställande
av värnpliktsövningarna förvärras i synnerhet inom de yngre årsklasserna.

Den ökning av arbetslösheten, som sålunda kunde väntas bliva följden
av värnpliktsövningarnas inställande, skulle komma att medföra ökade krav
på arbetslöshetshjälp från det allmännas sida och därigenom minska den
med åtgärden avsedda besparingen. Vid övervägande av de ekonomiska
verkningarna av förslagets genomförande bör också uppmärksammas, att för
vård av materiel under alla förhållanden erfordras manskap och medel.

De anförda omständigheterna mana till försiktighet vid beräknande av
det allmännas besparing genom ett inställande av värnpliktsövningarna.
Vid bedömande av förslaget synes emellertid framför allt böra fästas avseende
därvid, att dess genomförande, såsom i det föregående utvecklats,
skulle innebära en ingripande desorganisation av vårt för svars väsen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 februari 1932.

På andra lagutskottets vägnar:

HJALMAR von SYDOW.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar von Sydow, von Geijer, Österström,* Frändén,*
Norman, Larsson i Brålanda, Olof Carlsson och Forslund;*

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Magnusson i Skövde, Flage,
Wallerius, Andersson i Rasjön, Petersson i Lerbäcksbyn, Olovson i Västerås* och
Gardell i Gans.*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 9 sami. 2 avd. 9 käft. (Nr 11.) 829 82 2

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

Reservation

av herrar Norman, Olof Carlsson, Forslund, Magnusson i Kalmar, Hage och
Olovson i Västerås, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort ha följande
lydelse:

Då utskottet går att taga ståndpunkt till motionärernas förslag örn inställande
eller inskränkande av vissa värn pliktsövningar under år 1932 och
viss därmed följande befrielse från värnpliktsövningar även under följande
år, vill utskottet först erinra därom, att avsikten med nämnda förslag är,
att man skall på detta sätt kunna möjliggöra den mera omfattande krisoch
arbetslöshetshjälp, varom yrkande i andra motioner framförts från samma
motionärer. Utskottet anser sig kunna på grund härav tillstyrka motionerna,
då utskottet med hänsyn till den nuvarande situationen finner det rimligt,
att någon del av det behövliga beloppet för hjälpen till de nödlidande och
arbetslösa anskaffas på detta sätt.

Otvivelaktigt kommer innevarande års riksdag att se sig nödsakad att
anslå betydande belopp för nämnda ändamål, vare sig man kommer att gå
fram på de vägar, som föreslagits i de socialdemokratiska motionerna, eller
följa andra riktlinjer. Under sådana förhållanden måste det ur nationalekonomiska
och statsfinansiella utgångspunkter innebära en lättnad, örn någon
del av utgifterna för detta ändamål kan anskaffas, icke genom ytterligare
belastning å skattebetalare eller konsumenter, utan genom beskärande av
sådana utgiftsposter i budgeten, vilka anses kunna minskas, utan att detta
medför sådana olägenheter, att den ifrågasatta anslagsbeskäringen med hänsyn
härtill måste avstyrkas.

Den utredning, som inom utskottet skett rörande innebörden och konsekvenserna
av motionärernas förslag i nämnda hänseende, har varit ägnad
att klarlägga, att — även örn det är riktigt, som det påståtts, att ett inställande
av värnpliktsövningarna kunde draga med sig något ökade kostnader
för bekämpande av arbetslösheten inom de årsklasser, som beröras av den
ifrågasatta åtgärden — så skulle dock ett betydande nettobelopp genom ett
bifall till motionärernas förslag kunna frigöras för användning till kr i »hjälp
och arbetslöshetsarbeten av produktivt slag, vilka arbeten skulle nationalekonomiskt
och som arbetslöshetshjälp betyda något helt annat för vårt land
än ett antal dagsverken, använda för militära övningar.

Utredningen har ej heller kunnat övertyga utskottet därom, att de påvisade
olägenheterna, som skulle följa av en inskränkning av värnpliktsövningarna,
äro så avsevärda, att de väga tyngre än de förut nämnda statsfinansiella
fördelarna och den möjlighet till ökade sociala försvarsåtgärder,
som skulle kunna bliva en följd av ett bifall till motionerna.

Framför allt kan utskottet ej anse, att en tillfällig åtgärd av detta slag
—- föreslagen under en tid, då utomordentliga tidsförhållanden nödvändiggöra
utomordentliga åtgärder — kan rubriceras som en desorganisation avvårt
försvarsväsen.

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

Det framgår dessutom tydligt av de väckta motionerna, att de av motionärerna
framförda yrkandena ej syfta till att i detta sammanhang framföra
någon viss uppfattning rörande försvarets organisation m. m., eftersom det
i motionerna endast är fråga örn en tillfällig anordning, som icke i någon
mån av motionärerna motiverats ur principiella utgångspunkter rörande den
under utredning liggande frågan, vilken omfattning våra försvarsanordningar
böra lia.

Motionärerna ha som motiv för sina yrkanden endast hänvisat till behovet
av att tillräckliga medel anskaffas för den föreslagna utvidgade krishjälpen.
Utskottet finner sig kunna instämma i den uppfattningen, att ett
bifall till motionärernas här nämnda yrkande skulle underlätta möjligheterna
att åstadkomma en krishjälp av här avsedd omfattning.

Slutligen anser sig utskottet böra erinra därom, att statsmakterna under
gångna tider icke ställt sig avvisande till den här framförda tanken, att det
kan finnas motiv för att inskränka föreskrivna militärövningar under tider,
då detta kräves med hänsyn till landets försörjningsmöjligheter eller på
grund av statsfinansiella eller andra skäl. Sådana inskränkningar beslutades
nämligen av riksdagarna åren 1918, 1919, 1920, 1921, 1922, 1923, 1924
och 1925. Dessa nedsättningar i övningstiden motiverades bland annat dels
av finansiella skäl, dels med hänsyn till att man a v vak Lade en allmän revision
av vårt försvarsväsen samt dels för att de värnpliktiga skulle kunna
användas vid produktionen av jordbruksförnödenheter, på vilka landet under
vissa år led brist — alltså av sociala, finansiella, näringspolitiska och andra
motiv, som lia en uppenbar släktskap med de skäl, som nu kunna anföras
som grund för de här gjorda yrkandena.

På grund av vad sålunda anförts hemställes alltså,

att riksdagen måtte antaga följande

Lag

Olli befrielse från viss värnpliktstjänstgöring.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

I den omfattning Konungen bestämmer må värnpliktiga,
som inkallats eller skulle hava inkallats att ar 1932 fullgöra i
§ 27 mom. 1 eller 2 värnpliktslagen föreskriven tjänstgöring,
helt eller delvis befrias från denna tjänstgöring.

Värnpliktig, som på grund härav vinner befrielse från annan
tjänstgöring än repetitionsövning, må enligt Konungens bestämmande
befrias från tjänstgöring, varom i nämnda lagrum
stadgas, jämväl till den del densamma skulle hava iigt rum
efter 1932 års utgång.

12

Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.

. 2§''

För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter
meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Stockholm 1932. K. L. Beckmans Boktr.