Konstitutionsutslcottets utlåtande Nr 16.
7
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1932 kl. 11 f. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner om
Sveriges anslutning till den av Nationernas förbunds församling
under dess nionde ordinarie möte förordade generalakten
i dess helhet.
Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 105
i första kammaren av herr Hallin m. fl. och nr 149 i andra kammaren av herr
Engberg m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte medgiva Kungl. Maj :t att
tillställa Nationernas förbunds generalsekreterare tilläggsförklaring av innehåll,
att Sverige ansluter sig till den av Nationernas förbunds församling under
dess nionde ordinarie möte i Genéve i september 1928 till antagande förordade
generalakt i dess helhet».
Generalakten är i officiell svensk översättning av den lydelse, bilaga till
detta betänkande utvisar. (Se Bilaga.)
Till stöd för sin hemställan hava motionärerna anfört bland annat följande:
»övervägande skäl synas tala för att Sverige förbehållslöst ansluter sig
till generalakten i dess helhet. Härigenom skulle icke blott den lucka, som
vidlåder artikel 15 i Nationernas förbunds akt med dess bestämmelser om
medling inför rådet av tvister, som icke hänskjutits till skiljedom, utfyllas,
utan även rådsmedlingen såsom ett politiskt förlikningsförfarande även i
sista hand undanskjutas för en opolitisk behandling av tvister, som leder
till dessas definitiva slitande. En anslutning till även generalaktens bestämmelser
synes därför stå i full överensstämmelse med de strävanden för
ett utbyggande av den mellanfolkliga rättsordningen till allt fastare folmer,
som Sverige städse efter måttet av sina krafter medverkat till inom Nationernas
förbunds ram. Sverige skulle vidare härigenom på ett otvetydigt
sätt ådagalägga en klar bekännelse till idén örn fredlig lösning av alla
mellanfolkliga tvister i förhållande till varje annan stat. Betydelsen av en
dylik manifestation bör icke underskattas inför den snart sammanträdande
nedrustningskonferensen, vid vilken en sammankoppling av frågan om rustningarnas
nedskärning kan väntas komma att äga rum med skiljedoms- och
säkerhetsfrågan.»
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottet anser, att frågan örn Sveriges biträdande av generalakten i dess
helhet bör av Kungl. Majit tagas under övervägande, innan den kommer un
-
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
der riksdagens prövning. Det är bland annat lämpligt, att det undersökes,
huruvida i samband med ett dylikt biträdande förbehåll enligt 39 artikeln i
akten böra förekomma.
Utskottet hemställer fördenskull,
att riksdagen i anledning av förevarande motioner måtte
i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit ville
överväga, huruvida och under vilka förutsättningar ett biträdande
för Sveriges del av kapitel III i generalakten bör äga
rum, samt för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, som
därav kan föranledas.
Stockholm den 4 april 1932.
På konstitutionsutskottets vägnar i
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, Thulin, David Bergström,
greve Spens, O. W. Hansson, Sundberg, Vennerström, Valfrid Erikson,
P. Sandström*, Magnusson i Tumhult*, Engberg, Gustafson i Kasenberg, Persson i
Trången, Hallén, Lindmark, Olsson i Mora*, Fast och Alströmer.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
9
Bilaga.
Generalakt.
Översättning.
Kapitel I. — Om förlikning.
Artikel 1.
Tvister av alla slag, som uppkomma mellan två eller flera till denna generalakt
anslutna parter och som icke kunnat lösas på diplomatisk väg, skola, såvida
icke förbehåll, som i art. 39 sägs, äger tillämpning, hänskjutas till förlikningsförfarande
på sätt i detta kapitel avses.
Artikel 2.
De i föregående artikel avsedda tvister skola hänskjutas till en av parterna
i målet tillsatt ständig eller särskild förlikningsnämnd.
Artikel 3.
En ständig förlikningsnämnd skall på därom av en fördragsslutande part
till en annan framställd begäran tillsättas inom sex månader.
Artikel 4.
Där ej annorledes överenskommes mellan vederbörande parter, skall förlikningsnämnd
tillsättas på följande sätt:
1. Nämnden skall bestå av fem medlemmar. Parterna utse vardera en,
som kan väljas bland det egna landets medborgare. De tre återstående medlemmarna
skola väljas gemensamt bland medborgare i någon tredje stat. Dessa
sistnämnda skola sinsemellan vara av olika nationalitet “och icke hava hemvist
å de tvistande parternas områden eller vara i deras tjänst. Bland dessa skola
parterna utse nämndens ordförande.
2. Medlemmarna i nämnden skola utses för en tid av tre år. De kunna
återväljas. De gemensamt utsedda medlemmarna kunna under mandattiden
ersättas med andra, örn parterna överenskomma därom. Vardera parten kan
å andra sidan alltid föranstalta om annan persons insättande i stället för den
medlem, den själv utsett. Oaktat sådant utbyte skola medlemmarna i nämnden
förbliva i funktion i och för slutförandet av pågående arbeten.
3. I händelse av uppkommen ledighet på grund av dödsfall, avgång eller
annat förhinder skola, så snart ske kan, nya medlemmar utses i den ordning,
som stadgats för tillsättandet.
Artikel 5.
Örn då en tvist uppkommer, det icke finnes någon av de tvistande parterna
utsedd ständig förlikningsnämnd, skall en särskild nämnd inom en tid av tre
månader från det begäran därom framställts av den ena parten till den andra
tillsättas i och för undersökning av tvisten. Medlemmarna skola tillsättas i
enlighet med bestämmelserna i föregående artikel, för så vitt ej parterna annorlunda
besluta.
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
Artikel 6.
1. Därest val av de medlemmar, som skola utses gemensamt, icke äger rum
inom de i artiklarna 3 och 5 stadgade tider, skall verkställandet av erforderliga
utnämningar anförtros åt en av parterna gemensamt utsedd tredje makt
eller, om parterna begära detta, åt fungerande ordföranden i Nationernas förbunds
råd.
2. Om enighet ej uppnås örn något av dessa förfaringssätt, skall vardera
parten utse en annan stat och de sålunda utsedda staterna gemensamt verkställa
utnämningarna.
3. Därest dessa båda stater icke kunnat enas inom en tid av tre månader,
skall vardera av dem föreslå kandidater till det antal, som skall utses, och
genom lottning avgöras, vilka av de sålunda föreslagna kandidaterna skola
utses.
Artikel 7.
1. Tvist anhängiggöres vid den ständiga förlikningsnämnden genom ansökan,
som tillställes nämndens ordförande av båda parterna i förening eller,
vid bristande samstämmighet, av endera parten.
2. Sådan ansökan skall jämte en kort sammanfattning av tvistens före
mål
innehålla en hemställan till nämnden att vidtaga alla de åtgärder, som
kunna vara ägnade att leda till en förlikning. _
3. Örn ansökan ingives av endera parten ensam, skall denna part utan
dröjsmål tillställa den andra parten meddelanden härom.
Artikel 8.
1. Inom loppet av två veckor, efter det att ena parten hänskjutit en tvist
till en ständig förlikningsnämnd, må vardera av parterna för handläggningen
av denna tvist ersätta den från dess sida fritt valda medlemmen med en person,
som i den fråga tvisten gäller äger särskild sakkunskap.
2. Part, som begagnar sig av denna rätt, skall därom genast underrätta
den andra parten; i dylikt fall äger denna att inom två veckor efter mottagandet
av sådan underrättelse begagna sig av samma rättighet.
Artikel 9.
1. Förlikningsnämnden skall, där annan överenskommelse ej träffas mellan
parterna, sammanträda å den plats, där Nationernas förbund har sitt säte,
eller å annan plats, som bestämmes av ordföranden.
2. Nämnden må under alla förhållanden hos Nationernas förbunds generalsekreterare
anhålla örn dennes biträde.
Artikel 10.
Den ständiga förlikningsnämndens förhandlingar skola icke vara offentliga,
med mindre nämnden med parternas samtycke så beslutar.
Artikel 11.
1. För så vitt icke annan överenskommelse träffas mellan parterna, skall
förlikningsnämnden själv fastställa reglerna för förfarandet, som under alla
förhållanden skall vara kontradiktoriskt. I fråga örn undersökning skall
nämnden, såvida den ej enhälligt annorlunda beslutar, ställa sig till efterrättelse
bestämmelserna i avdelning III i Haagkonventionen av den 18 oktober
1907 örn avgörandet på fredlig väg av internationella tvister.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
11
2. Parterna skola inför förlikningsnämnden vara företrädda av ombud
med uppgift att tjäna såsom mellanhand mellan parterna och nämnden. De
må vidare biträdas av rådgivare och sakkunniga, som de i detta syfte utse,
ävensom påkalla hörande av alla de personer, vilkas utsagor synas dem vara
av värde.
3. Nämnden skall å sin sida äga befogenhet att begära muntliga förklaringar
av de båda parternas ombud, rådgivare och sakkunniga liksom av alla
de personer, vilka den finner lämpligt att låta inkalla med deras respektive
regeringars medgivande.
Artikel 12.
För så vitt icke annorlunda överenskommes mellan parterna, skall förlikningsnämnden
fatta sina beslut med enkel röstövervikt och skall nämnden icke
äga avgiva utlåtande över själva tvistefrågan, annat än örn samtliga medlemmar
äro närvarande.
Artikel 13.
Parterna förplikta sig att underlätta förlikningsnämndens verksamhet och
särskilt att i största möjliga utsträckning tillhandahålla densamma alla erforderliga
handlingar och upplysningar samt att begagna de medel, varöver
de förfoga, för att sätta nämnden i tillfälle att inom deras respektive områden
och enligt deras lagstiftning instämma och höra vittnen eller sakkunniga samt
begiva sig till ort och ställe.
Artikel 14.
1. Under den tid förlikningsnämndens förhandlingar pågå skall envar av
dess medlemmar erhålla en ersättning, vars belopp fastställes genom överenskommelse
mellan parterna, vilka båda skola gälda lika stor del därav.
2. De av nämndens verksamhet föranledda allmänna utgifterna skola fördelas
enligt samma grund.
Artikel 15.
1. Förlikningsnämnden skall hava till uppgift att klarlägga de frågor, om
vilka meningsskiljaktighet råder, att i detta syfte genom undersökningar eller
på annat sätt införskaffa alla erforderliga upplysningar och att söka förlika
parterna. Den må, efter sakens prövning, för parterna framlägga de förslag
till tvistens lösning, den finner lämpliga, ävensom fastställa tid, inom vilken
parterna äga att uttala sig.
2. Vid avslutande av sin verksamhet skall nämnden upprätta ett protokoll,
vari alltefter omständigheterna fastslås antingen att överenskommelse
uppnåtts mellan parterna samt, örn anledning därtill föreligger, villkoren för
denna överenskommelse, eller att parterna icke kunnat förlikas. I protokollet
skall icke angivas, huruvida nämndens beslut fattats enhälligt eller med röstövervikt.
3. Med mindre parterna annorlunda överenskomma, skall nämndens verksamhet
vara avslutad inom en tid av sex månader, räknat från den dag, då
tvisten anhängiggjorts vid nämnden.
Artikel 16.
Nämndens protokoll skall utan uppskov bringas till parternas kännedom.
På paTterna ankommer att besluta örn dess offentliggörande.
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
Kapitel IL — Om rättsligt avgörande.
Artikel 17.
Alla tvister, rörande vilka parterna bestrida varandra en rätt, skola — där
ej förbehållen i art. 39 komma till tillämpning — för rättsligt avgörande
underställas den fasta mellanfolkliga domstolen, för så vitt icke parterna, i
enlighet med vad här nedan stadgas, överenskomma att hänskjuta ärendet till
skiljedomstol. Det är överenskommet, att ovan avsedda tvister omfatta särskilt
dem, som omnämnas i art. 36 av stadgan för den fasta mellanfolkliga domstolen.
Artikel 18.
Örn parterna äro eniga örn att hänskjuta de i föregående artikel avsedda
tvister till en skiljedomstol, skola de upprätta ett skiljeavtal, i vilket de bestämma
tvisteföremålet, valet av skiljedomare och det förfarande, som skall
följas. Lider skiljeavtalet av bristande fullständighet, skola, i den mån så
erfordras, bestämmelserna i Haagkonventionen av den 18 oktober 1907 örn
avgörandet på fredlig väg av internationella tvister tillämpas.
Skulle skiljeavtalet intet nämna i avseende å de grundsatser, som skola tilllämpas
av skiljedomarne, skall skiljedomstolen tillämpa de i art. 38 av stadgan
för den fasta mellanfolkliga domstolen uppräknade grundsatserna.
Artikel 19.
Örn parterna icke enas örn det i föregående artikel avsedda skiljeavtal eller
skiljedomare ej utses, skall vardera av parterna vara berättigad att efter tillkännagivande
därom tre månader i förväg genom ansökan direkt hänskjuta
tvisten till den fasta mellanfolkliga domstolen.
Artikel 20.
1. I fråga örn sådana i art. 17 avsedda tvister, som uppstå mellan parter,
vilka anslutit sig till stadgandena i detta kapitel, skall oavsett stadgandet i
art. 1 gälla, att förlikningsförfarande äger rum, endast örn parterna därom överenskomma.
2. Det obligatoriska förlikningsförfarandet förblir tillämpligt på sådana
tvister, som till följd av förbehåll enligt art. 39 må hava undantagits endast
från avgörande på rättslig väg.
3. Örn förlikningsförfarande anlitats utan att förlikning kommit till stånd,
äger ingendera parten hänskjuta tvisten till den fasta mellanfolkliga domstolen
eller begära tillsättande av skiljedomstol jämlikt art. 18, förrän en tid
av en månad, räknat från avslutandet av förlikningsnämndens verksamhet, förflutit.
Kapitel lil. — Örn skiljedom.
Artikel 21.
Beträffande varje tvist av annan art än i art. 17 avses gäller, att därest samförstånd
icke kunnat uppnås inom en månad efter det förlikningsnämnd, varom
i kap. I förmärs, avslutat sin verksamhet och tvisten icke är underkastad förbehåll,
som åsyftas i art. 39, den skall hänskjutas till skiljedomstol, vilken,
så framt ej annat överenskommes mellan parterna, skall tillsättas på nedan angivna
sätt.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
13
Artikel 22.
Skiljedomstolen skall bestå av fem medlemmar. Bland dem utser vardera
parten en, som må väljas bland det egna landets medborgare. De båda återstående
skiljedomarna ock skiljedomstolens ordförande skola utses gemensamt
bland medborgare i någon tredje stat. Dessa sistnämnda personer skola sinsemellan
vara av olika nationalitet och icke hava sitt hemvist på vederbörande
parters område eller vara i deras tjänst.
Artikel 23.
1. Örn val av medlemmar i skiljedomstolen icke äger rum inom en tid av
tre månader från det den ena parten tillställt den andra begäran,* att en skiljedomstol
måtte tillsättas, skall verkställandet av erforderliga utnämningar anförtros
åt en tredje stat, som gemensamt utses av parterna.
2. Örn enighet härom ej uppnås, skall vardera parten utse en annan stat
och de sålunda utsedda staterna gemensamt verkställa utnämningarna.
3. Därest inom en tid av tre månader de sålunda utsedda staterna icke
kunnat ena sig, skola erforderliga utnämningar verkställas av presidenten i
den fasta mellanfolkliga domstolen. Örn denne är förhindrad eller örn han är
medborgare i ett av de länder, som äro parter, skola utnämningarna verkställas
av vicepresidenten. Örn denne är förhindrad eller medborgare i ett av de länder,
som äro parter, skola utnämningarna verkställas av den äldste domstolsledamot,
som icke är medborgare i något av dessa länder.
Artikel 24.
I händelse av uppkommen ledighet på grund av dödsfall, avgång eller annat
förhinder skola, så snart ske kan, nya medlemmar utses i den ordning, som
stadgats för tillsättandet.
Artikel 25.
Parterna skola uppgöra ett skiljeavtal, som bestämmer föremålet för tvisten
och det förfarande, som skall följas.
Artikel 26.
Lider skiljeavtalet av bristande fullständighet i avseende å de i föregående
artikel angivna ämnen, skola, i den mån så är erforderligt, bestämmelserna i
Haagkonventionen av den 18 oktober 1907 örn avgörandet på fredlig väg av
internationella tvister tillämpas.
Artikel 27.
Har icke^ skiljeavtal slutits inom en tid av tre månader från det domstolen
tillsatts, må tvisten hos denna anhängiggöras genom ansökan av endera av
parterna.
Artikel 28.
I brist på föreskrifter i skiljeavtalet eller vid frånvaro av skiljeavtal skall
domstolen tillämpa de grundsatser, som uppräknas i art. 38 av stadgan för
den fasta mellanfolkliga domstolen. I den mån sådana rättsgrundsatser icke
finnas, vilka äro tillämpliga på tvisten, skall domstolen döma ex aequo et bono.
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
Kapitel IV. — Allmänna bestämmelser.
Artikel 29.
1. Tvister, för vilkas biläggande särskilt förfarande stadgats i andra mellan
de tvistande parterna gällande avtal, skola avgöras i enlighet med bestämmelserna
i dessa avtal.
2. Denna generalakt skall icke åstadkomma ändring i gällande överenskommelser,
som för parterna föreskriva förlikningsförfarande eller, i avseende å
skiljedom och rättsligt avgörande, förpliktelser, som säkerställa tvistens lösning.
Örn emellertid dessa överenskommelser endast föreskriva förlikningsförfarande,
skola, efter det detta förfarande tillämpats utan resultat, denna generalakts bestämmelser
örn rättsligt avgörande eller skiljedom tillämpas, i den mån de
tvistande partenia anslutit sig därtill.
Artikel 30.
Örn endera av parterna underställer förlikningsnämnden en tvist, vilken den
andra parten med stöd av mellan parterna gällande avtal hänskjutit till
den fasta mellanfolkliga domstolen eller till en skiljedomstol, skall nämnden
uppskjuta handläggningen av tvisten, till dess den mellanfolkliga domstolen
eller skiljedomstolen utlåtit sig i behörighetsfrågan. Samma regel skall gälla,
örn ett ärende under pågående förlikningsförfarande hänskjutits till den mellanfolkliga
domstolen eller skiljedomstol av endera av parterna.
Artikel 31.
1. Örn tvisten rör en fråga, som enligt endera partens inre lagstiftning
skall avgöras av dess egna domstolar eller administrativa myndigheter, kan
denna part motsätta sig att tvisten göres till föremål för de olika förfaranden,
varom stadgas i denna generalakt, innan inom skälig tid slutgiltigt utslag avkunnats
av den behöriga myndigheten.
2. Den part, som i detta fall önskar anlita de i denna generalakt stadgade
förfaranden, skall meddela den andra parten denna sin avsikt inom loppet av
ett år, räknat från ovannämnda avgörande.
Artikel 32.
Därest i dom eller skiljedomsutslag förklaras, att av domstol eller annan
myndighet, tillhörande den ena av de tvistande parterna, fattat beslut eller
anbefalld åtgärd helt eller delvis strider mot den internationella rätten, och örn
denna parts grundlagar helt eller delvis omöjliggöra, att följderna av beslutet
eller åtgärden upphävas, överenskomma parterna, att den part, som sålunda
kommit till skada, genom domen eller skiljedomsutslaget skall tillerkännas
skälig ersättning.
Artikel 33.
1. I alla de fall, då tvisten är föremål för skiljedoms- eller rättsligt förfarande,
särskilt örn den fråga, angående vilken parterna tvista, är resultatet
av åtgärder, som redan verkställts eller äro på väg att verkställas, skall den
fasta mellanfolkliga domstolen i enlighet med art. 41 av dess stadga eller
skiljedomstolen snarast möjligt angiva, vilka tillfälliga åtgärder böra vidtagas.
De tvistande parterna skola vara förpliktade att ställa sig dessa anvisningar
till efterrättelse.
2. Örn tvisten anhängiggjorts hos förlikningsnämnd, äger denna anbefalla
parterna de tillfälliga åtgärder, som den anser påkallade.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
15
3. Parterna förplikta sig att avhålla sig från varje åtgärd, som kunde vara
ägnad att hava en ogynnsam återverkan vare sig på verkställandet av dom
eller skiljedomsutslag eller på de anordningar, som föreslås av förlikningsnämnd,
och att i allmänhet ej skrida till någon handling av vad slag det vara
må, som kunde vara ägnad att skärpa tvisten eller giva densamma ökad omfattning.
Artikel 3å.
. rör den händelse tvist uppkommer mellan flera än två parter, som anslutit
sig till denna generalakt, skola följande regler iakttagas vid tillämpningen av
de i ovanstående bestämmelser angivna förfaringssätt.
a) I och för förlikningsförfarandet skall alltid tillsättas en särskild nämnd.
Dess sammansättning skall vara beroende av örn samtliga parter hava skilda
intressen att bevaka eller örn tva eller flera bland dem skola göra gemensam
sak.
I förstnämnda fall skall var och en av parterna utse en medlem av nämnden
och parterna gemensamt bland medborgare tillhörande stater, som icke äro
parter i tvisten, utse de övriga medlemmarna, vilkas antal alltid skall med en
överstiga antalet av parterna särskilt utsedda medlemmar.
I sistnämnda fall skola de parter, som göra gemensam sak, enas örn att gemensamt
utse sin medlem av nämnden och tillsammans med den andra parten
eller de andra parterna utse de medlemmar, vilka skola utses bland medborgare
i utomstående stater.
. ^ fallen skola parterna, för sa vitt de icke annorlunda överenskomma,
tillämpa femte och följande artiklar i denna generalakt, i den mån dessa äro
förenliga med bestämmelserna i denna artikel.
b) I avseende å rättsligt förfarande skall stadgan för den fasta mellanfolkliga
domstolen tillämpas.
c) I avseende å skiljedomsförfarande skall, då överenskommelse saknas mellan
partenia angående skiljedomstolens sammansättning, var och en av dem
örn fråga är örn tvister, som omförmälas i art. 17, äga rätt att genom ansökan
direkt underställa tvisten den fasta mellanfolkliga domstolen • i fråga örn de
i art. 21 avsedda tvister skola artiklarna 22 och följande här ovan tillämpas
dock att varje part, som har särskilt intresse att bevaka, skall utse en skiljedomare,
skolande antalet särskilt av parterna utsedda skiljedomare alltid med
en understiga antalet övriga skiljedomare.
Artikel 35.
1. Denna generalakt skall äga tillämpning mellan därtill anslutna parter
även om en tredje makt, vare sig den anslutit sig till generalakten eller icke’
har ett intresse att bevaka i tvisten.
2. Vid förlikningsförfarande kunna parterna gemensamt inbjuda tredje
QlaKU
Artikel 36.
1. Om vid rättsligt eller skiljedomsförfarande en tredje makt anser sig hava
ett intresse av rättslig natur att bevaka, kan denna stat hos den fasta mellaniolkliga
domstolen eller skiljedomstolen ansöka örn rätt att inträda som mellankommande
part.
2. Domstolen eller skiljedomstolen beslutar härom.
Artikel 37.
1. När fråga är om tolkning av ett avtal, till vilket förutom de tvistande
parterna även andra stater anslutit sig, skall sekreteraren hos den fasta mel
-
16 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.
lanfolkliga domstolen eller skiljedomstolen ofördröjligen underrätta dessa
stater.
2. Envar av dessa stater äger rätt att inträda som mellankommande part,
ock skall den i domen givna tolkningen vara (bindande i avseende å stat, som
begagnat sig av denna rättighet.
Artikel 38.
Anslutning till denna generalakt kan avse
A) antingen generalakten i dess helhet (kap. I, II, lil och IV)
B) eller endast bestämmelserna rörande förlikning och rättsligt avgörande
(kap. I och II) samt de allmänna bestämmelserna rörande dessa förfaranden
(kap. IV)
C) eller endast bestämmelserna rörande förlikning (kap. I) samt de allmänna
bestämmelserna rörande detta förfarande (kap. IV).
De fördragsslutande parterna må ej åberopa andra parters anslutning annat
än i den mån de själva åtagit sig samma förpliktelser.
Artikel 39.
1. Oberoende av den i föregående artikel stadgade valfrihet må part vid anslutning
till denna generalakt göra de i följande stycke uppräknade förbehåll.
Sådana förbehåll måste anmälas samtidigt med anslutningen.
2. Dessa förbehåll kunna innebära, att från de i denna generalakt avsedda
förfaranden undantagas: .....
a) tvister, som härleda sig från faktiska förhållanden, som^ ligga i tiden
före vare sig anslutningen från den parts sida, som gör förbehållet, eller anslutningen
från en annan parts sida, med vilken den förstnämnda må råka i
tvist, . .
b) tvister berörande frågor, vilkas avgörande enligt internationell rätt tillhör
staternas uteslutande behörighet,
c) tvister, som hänföra sig till vissa bestämda frågor eller speciella, tydligt
angivna ämnen, såsom territoriella frågor, eller som tillhöra vissa väl avgränsade
kategorier.
3. Örn en av de tvistande parterna gjort ett förbehåll, kunna övriga parter
gentemot den förstnämnda åberopa samma förbehåll.
4. De av parter, som anslutit sig till bestämmelserna i denna generalakt örn
rättsligt avgörande eller skiljedom, gjorda förbehåll skola icke anses omfatta
förlikningsförfarande annat än örn detta uttryckligen angivits.
Artikel 40.
Part, vars anslutning blott är partiell eller förbunden med förbehåll, kan när
som helst genom en enkel förklaring vare sig öka räckvidden av sin anslutning
eller helt eller delvis avstå från förbehållen.
Artikel 41.
Meningsskiljaktigheter rörande tolkningen eller tillämpningen av denna generalakt,
däri inbegripna sådana, som beröra tvisternas karaktär eller räckvidden
av eventuella förbehåll, skola underställas den fasta mellanfolkliga
domstolen.
Artikel 42.
Denna generalakt, vars franska och engelska texter skola äga enahanda vitsord,
skall dagtecknas den 26 september 1928.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 10.
17
Artikel 43.
1. Denna generalakt skall sta öppen för anslutning av varje statschef eller
annan behörig myndighet i stat, som är medlem av Nationernas förbund, liksom
också i de till förbundet icke anslutna stater, till vilka Nationernas förbunds
råd i sådant syfte översänt avskrift av generalakten.
2. Anslutningshandlingarna ävensom de i art. 40 omförmälda tilläggsförklaringar
skola tillställas Nationernas förbunds generalsekreterare, som skall
lämna underrättelse örn mottagandet därav till alla medlemmar av förbundet
liksom också till de till förbundet icke anslutna stater, som avses i föregående
stycke.
3. Genom generalsekreterarens försorg skola tre förteckningar upprättas
betecknade med bokstäverna A, B och C och motsvarande de i art. 38 av denna
generalakt avsedda tre olika former för anslutning, vari de fördragsslutande
parternas anslutningar och tilläggsförklaringar skola angivas. Dessa förteckningar,
i vilka alla förändringar Skola upptagas, skola offentliggöras i generalsekreterarens
årsrapport till Nationernas förbunds församling.
Artikel 44.
1. Denna generalakt skall träda i kraft å nittionde dagen efter det Nationernas
förbunds generalsekreterare mottagit minst två fördragsslutande parters
anslutning.
2- ^ Varje anslutning, som sker efter det denna generalakt i enlighet med
föregående stycke trätt i kraft, skall äga giltighet från och med den nittionde
dagen efter dess mottagande av Nationernas förbunds generalsekreterare.
Samma regel skall gälla i avseende a de i art. 40 avsedda, av parterna avgivna
tilläggsförklaringar.
Artikel 45.
1. Denna generalakt skall gälla under fem år, räknat från dess ikraftträdande.
2. Den förblir i kraft under en ytterligare femårsperiod o. s. v. i vad angår
till densamma anslutna parter, som icke senast sex månader före utgången av
en sådan period uppsagt densamma.
3. Uppsägning skall ske medelst skriftlig anmälan till Nationernas förbunds
generalsekreterare, som därom skall underrätta alla medlemmar av Nationernas
förbund och de till förbundet icke anslutna stater, som avses i
art. 43.
4. Uppsägning kan avse endast vissa delar av generalakten eller bestå i anmälandet
av nya förbehåll.
5. Utan hinder av uppsägning från en till generalakten ansluten parts sida,
vilken är inblandad i en tvist, skola förfaranden, som inletts före utgången av
generalaktens giltighetstid, fortgå till deras normala slutförande.
Artikel 46.
Ett exemplar av denna generalakt skall, försedd med förbundsförsamlingens
presidents och generalsekreterarens underskrifter, deponeras i sekretariatets arkiv,
bestyrkt avskrift därav skall delgivas) alla medlemmar av Nationernas
förbund liksom de till förbundet icke anslutna stater, som utses av Nationernas
förbunds råd.
Artikel 47.
Denna generalakt skall registreras av Nationernas förbunds genera Dekret erare
å dagen för dess ikraftträdande.
Bill ant! till riksdagens protokoll 19S2. 5 sami. 7 haft. (Nr 15_10.)