Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 9 fehr. 1932 kl. 5 e. na.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
införande av republikanskt statsskick.
I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,
nr 108, har herr Nerman hemställt, »att riksdagen ville hos regeringen
begära utredning och förslag om införande av republikanskt styrelseskick i
Sverige».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet hyser den uppfattningen, att skäl saknas att till övervägande upptaga
den väckta frågan om en förändring av statsskicket, och får alltså hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 9 februari 1932.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, greve
Spens, G. W. Hansson, Sundberg, Vennerström, Mellén, Valfrid Eriksson, Åkerberg,
Engberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Hallén*, Andorson i Norrköping,
Holmström, Norling och Sandwall.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer:
l:o) av herr Reuterskiöld, som anfört:
Formellt har utskottet visserligen kunnat, enligt praxis, mottaga föreliggande
motion, men då densamma icke kan genom någon riksdagens åtgärd
Bihang till riksdagens protokoll 1938. 5 sami. 1 käft. (Nr t—D
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.
föranleda något som helst lagligt förverkligande, har jag ej heller för min del
kunnat ansluta mig till utskottets formulering av dess avstyrkande. Enligt
vår svenska rätt är konung icke berättigad att abdikera och ej heller på annat
sätt berättigad att medverka till konungadömets avskaffande. Han likaväl som
hans rådgivare äro härifrån även av sin ed förhindrade, och ej ens vid tronskifte,
innan försäkran avgivits, vore sådant lagligen möjligt, då i ty fall
kronan automatiskt överginge till annan, så länge någon tronföljdsberättigad
funnes, och då därefter riksdagen vore, enligt grundlagen, pliktig att, med gällande
regeringsforms bibehållande (RF § 94), utse ett nytt konungahus. Ej
ens örn försäkran och eder avskaffades, skulle förhållandet bliva ett annat,
då dessa icke skapa några nya förpliktelser, utan endast bekräfta förpliktelser,
som uppstå i och nied övertagandet av kronan, respektive rådgivarkallet. Grundlagen
har icke heller skapat konung och riksdag, vilka ej i den hava sin rättsgrund,
utan de utgöra tvärtom de faktiska realiteter, på vilka grundlagen själv
vilar och av vilka den beror. Grundlagens föreskrifter (RF § 81) att grundlagarna
ej kunna ändras eller upphävas utan genom konungs och två lagtima,
riksdagars beslut innebär uppenbarligen blott att, örn ändring skall göras, den
skall ske i viss ordning, varemot frågan, vilka ändringar må kunna beslutas,
helt och hållet beror av andra omständigheter. Till och med ett formellt upphävande
av RF § 1, vilket vore möjligt, kunde blott innebära, att konungadömet
icke längre där omtalades, men dess existens bleve då, lika som nu,
heeroende icke av sagda stadgande, utan av det faktiska förhållandet att
konung funnes och icke kunde lagligen avstå kronan. Stadgandet i RF § 1
(»skall») är icke imperativt, utan futuralt, icke konstitutivt, utan deklarativt,
och kan därför bestå eller omskrivas eller upphävas, utan att konungadömets
faktiska realitet därför upphör; däremot kan icke på laglig väg, d. v. s. utan
brytande av bestående förpliktelser, i detta lagrum insättas exempelvis ett stadgande,
att regeringssättet skall vara republikanskt. Då alltså en ändring av
statsskicket till republik alltid innebure en revolutionär akt, har jag ansett
utskottet helt kort böra för riksdagen anmäla, att motionen icke kan efter utskottets
tanke till någon riksdagens åtgärd föranleda.
2 :o) av herrar Sävström, Strömberg, G. W. Hansson, Vennerström, Åkerberg,
Engberg, Hallén och Norling, som ansett att utskottets yttrande bort hava följande
lydelse:
Utskottet håller före, att den republikanska statsformens företräde framför
den ärftliga monarkien väsentligen ligger däri, att statschefen utses genom val.
Något bärigt skäl att med avseende på statens högsta ämbete tillämpa en ärftlighetsprincip,
vilken skulle betraktas som både orimlig och äventyrlig i fråga
om varje annat statsämbete, kan icke förebringas. Det republikanska statsskickets
större ändamålsenlighet synes utskottet för övrigt ha bekräftats genom
de utomordentligt stora landvinningar detta statsskick gjort under de senare
åren. Utskottet finner det därför både nyttigt och önskvärt, att en utredning
kommer till stånd, som dels klarlägger statschefens konstitutionella befogenheter
i olika republikanska stater, dels undersöker vilken utgestaltning ett
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 1.
3
svenskt republikanskt statsskick bör ha, där, utan ändring av vårt nuvarande
statsskicks faktiska, genom parlamentarismens praxis hävdvunna maktfördelning,
ärftligheten ersättes med valbarheten som princip för statschefens utseende.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om
utredning angående statschefens konstitutionella maktställning
i vissa främmande länder med republikansk författning under
jämförelse med vårt gällande statsskick samt rörande de
författningsändringar, som erfordras för sådan omgestaltning
av vårt statsskick, att statschefen utses genom val.
3:o) av herr David Bergström, vilken ansett att utskottets utlåtande bort
hava följande lydelse:
Erfarenheten har lärt att när förändringar av statsskicket genomföras i ett
land, detta gemenligen sker på andra vägar än de parlamentariska. Uteslutet
bör emellertid, såsom också våra grundlagar giva vid hand, ej vara att även
frågor av detta slag handläggas och lösas i laglig och fredlig ordning, därest
förhållandena och en utbredd folkmening kräva deras upptagande.
Då för närvarande så ej kan sägas vara händelsen, hemställer utskottet,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.