Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64.

1

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1932 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av motioner om viss ändring av bestämmelserna
rörande försäljning av torvströ och torv midi.

(2:a avd.)

Uti två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen nr 18 i första kammaren av herrar Pålsson
och Jönsson samt nr 26 i andra kammaren av herr Jönsson i Fridhill, har
hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla, att § 1 i förordningen
den 20 juni 1918 (S. F. S. nr 696) erhåller följande ändrade lydelse:
Vid försäljning av torvströ eller torvmull må varans mängd eller värde
icke beräknas efter bal, därest icke varje bal å mitten av ändytorna mäter
i längd 1 meter, i bredd 0.6 meter och i höjd 0.5 meter.

Såsom skäl för denna framställning ha motionärerna anfört följande:

»Genom kungl, förordningen den 20 juni 1918 har bestämts, att vid försäljning
av torvströ eller torvmull må varans mängd eller värde icke beräknas
efter bal, därest icke varje bal å mitten av ändytorna mäter i längd
1 meter, i bredd 0.7 meter och i höjd 0.5 meter.

Att lagstadgade bestämmelser i berörda hänseende undanröjt många av
de missförhållanden, som förekommo vid handeln med torvströ och torvmull
före förordningens tillkomst, är uppenbart. Då försäljningen numera
nästan undantagslöst sker i form av pressade balar, är det också
en påtaglig fördel att såväl säljare som köpare vid avtals avslutande hava
kännedom örn den volym de för leverans avsedda partierna omfatta.

De vid torvströtillverkningen använda pressarna äro tillverkade på sådant
sätt, att balens längd alltid blir 1 meter och höjden 0.5 meter, varemot
bredden, som nu enligt förordningen skall vara 0.7 meter, kan regleras till
önskat mått. Vid pressningen förses balarna med träribb, som sammanhållas
med ståltråd.

Den praktiska erfarenheten har emellertid visat, att ovan angivna föreskrivna
bredd gör balarna svårhanterliga, varigenom alltid en stor procent
bräckage förekommer, vilket vållar såväl den levererande fabriken
som återförsäljaren avsevärda förluster och därtill i icke ringa mån försvårar
transporten å järnväg eller båt, i all synnerhet örn omlastningar
äro behövliga. Jämväl i de fall då en man skall handskas med lastning
och lossning, såsom exempelvis då varan skall forslas med lastbil eller hästskjuts,
är det en obestridlig fördel, örn volymen är fullt lämplig.

Det torde därför vara ett allmänt önskemål, att balbredden minskas från

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 24 haft. (Nr 64 J

I

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64.

Motionernas

innebörd.

Vt skott et.

O.io till 0.6u meter. Genom denna minskning skulle också kunna vinnas att:
ha larna kunna pressas hårdare.

Men en annan omständighet förtjänar särskilt beaktande. Den rika tillgång
vi äga inom landet för framställning av till torvströ och torvmull
lämplig torv har givit upphov till ett stort antal torvströfabriker, som
visserligen vid anläggningen närmast varit avsedda för tillgodoseende av
jordbrukets torvströbehov, men som under de senare åren, ej minst på
grund av deli minskade köpkraften hos landets jordbrukare, nödgats söka
avsättning för varorna utomlands och en stor del går numera för export
till i huvudsak Danmark och Tyskland. Enär sistnämnda land Ilar bestämt
normalbredden å bal till O.g meter, är det helt naturligt att försäljningsombuden
påfordra, att balstorleken göres i överensstämmelse med den
inom nämnda land framställda storleken. Då det föreligger ett verkligt
behov av att finna marknad för bärgade överskottspartier som icke kunna
avsättas inom landet och tillverkaren gärna vill anpassa sig efter köparens
önskemål, söker man numera vid fabrikerna tillgodose de nämnda
kraven på mindre balstorlek.

Både praktiska och ekonomiska skäl synas därför nödvändiggöra berörda
ändring---.»

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande
från kommerskollegium, vilket yttrande jämte av kollegiet i sin
ordning infordrat yttrande i ämnet från lantbruksstyrelsen såsom bilaga
fogats vid detta utlåtande. (Beträffande övriga av kommerskollegium
infordrade yttranden hänvisas till den av kollegiet beträffande desamma
lämnade redogörelsen.)

Enligt nu gällande bestämmelser i förenämnda förordning den 20 juni
1918 angående storleken av bal å torvströ eller torvmull förbjudes dylik
varas försäljning under beräkning efter bal, därest icke varje bal å mitten
av ändytorna mäter i längd en meter, i bredd 0.7 meter och i höjd 0.5 meter.
Av skäl, för vilka ovan redogjorts, önska motionärerna den ändring i
dessa bestämmelser, att kravet på bredd av balen sättes till O.g meter.

Såsom framgår av kommerskollegii yttrande föreligga vitt skilda meningar
rörande de ändringar uti ifrågavarande bestämmelser, som skulle
vara önskvärda. Allra minst synes någon enighet råda örn att de borde
ändras på sätt motionärerna föreslå. I detta hänseende må allenast
framhållas, att lantbruksstyrelsen befarar, att en sådan ändring — innebärande
balarnas minskning med en sjundedel — icke komme att åtföljas
av en däremot svarande sänkning av balpriset samt att sålunda
den ifrågasatta förändringen indirekt skulle komma att till lantbrukets
nackdel medföra en höjning av torvströpriset. Från andra håll
framhålles visserligen, att den ifrågasatta förändringen skulle medföra
förlust för leverantörerna, enär vissa kostnader för tillverkningen äro av
beskaffenhet att icke sjunka i samma mån som balen minskas. Emellertid
synas motionärerna betrakta frågan närmast ur exportsynpunkt, och

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64.

3

de åberopa därvidlag bland annat, att, enär Tyskland skulle ha bestämt
normalbredden å bal till 0.6 meter, det vore naturligt, att försäljningsombuden
påfordrade, att balstorleken gjordes i överensstämmelse med
sagda mått. I detta hänseende har kommerskollegium överlämnat av
svenska legationen i Berlin inhämtade upplysningar, enligt vilka i Tyskland
inga bestämmelser angående balmått skulle finnas utfärdade eller
eljest vara allmänt gällande. Av den utav kommerskollegium i ärendet
förebragta utredningen synes för övrigt framgå, att en viss oklarhet råder,
huruvida över huvud de i motionerna berörda bestämmelserna äga
tillämpning i fråga örn för export avsedd vara.

Med hänsyn till ovan i korthet berörda förhållanden har utskottet icke
ansett det möjligt att på grundval av motionerna göra hänvändelse till
Kungl. Majit i förevarande ämne. Utskottet anser sig därför icke heller
böra nu ingå på något ståndpunktstagande till de olika uppslag, som i
ärendet framkommit, ehuruväl utskottet med hänsyn till sagda uppslag
finner antagligt, att en revision av bestämmelserna i fråga bör äga rum.
I detta hänseende har emellertid utskottet ur de av kommerskollegium
överlämnade handlingarna inhämtat, att sedan rätt lång tid tillbaka en
mera omfattande utredning ägt rum i fråga örn torvströhandeln i samband
med de s. k. torvströundersökningarna. Huruvida den av motionärerna
framförda särskilda frågan om ändring av gällande bestämmelser
angående storleken å bal av torvströ eller torvmull lämpligen bör utbrytas
ur det övriga sammanhanget och bliva föremål för särskild åtgärd, kan
utskottet icke uttala sig örn, men utskottet finner i varje fall, att denna
fråga — icke minst med hänsyn till de synnerligen olika meningar, som
därutinnan uppenbarligen råda — bör ha varit föremål för behandling
hos Kungl. Majit, innan riksdagen tager ståndpunkt till densamma. Vid
sådant förhållande har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka niotio
lierna utan hemställer,

att motionerna Ii 18 och 11:26 icke ina föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 april 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. ,T. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 63.

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64.

Bilaga.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Kungl, kommerskollegium får härmed avgiva begärt yttrande över de
lika lydande motionerna 1:18 och II: 26 örn viss ändring av bestämmelserna
rörande försäljning av torvströ och torvmull.

Ifrågavarande bestämmelser, vilka, såsom i motionerna erinrats, återfinnas
i kungl, förordningen den 20 juni 1918 angående storleken å bal av
torvströ eller torvmull och varigenom förbjudes dylik varas försäljande
under beräkning efter bal, därest icke varje bal å mitten av ändytorna
mäter i längd 1 meter, i bredd 0.7 meter och i höjd 0.5 meter, tillkommo efter
framställning av Smålands och Blekinge handelskammare, vilken i sin
ordning härtill föranletts av en torvströfabrikant.

Under uppgift att alla torvströfabrikers balpressar holle en rymd av
minst en kubikmeter men att vid vissa fabriker, för att tillverkningarna
skulle kunna i konkurrenssyfte utbjudas till lägre pris, balinnehållet minskades
genom inlägg av bräder i pressarna, hade denne föreslagit, att en
bal av torvströ eller torvmull skulle innehålla minst en kubikmeter i löst
mål och att för uppnåendet härav pressrummen i torvströpressarna skulle
kontrolleras och förbud utfärdas mot mindre pressrum.

Handelskammaren, som påpekade att med skrivelsen icke avsåges försäljning
efter vikt, såsom i vissa fall skedde till den utländska marknaden,
eller i löst mått och att det ej kunde bliva tal örn inskränkning i rätten att
sälja produkter efter sådana grunder, fastslog, att här blott vore fråga
örn lagligt mått, då, såsom i allmänhet skedde å den inhemska marknaden
och vid export till Danmark, varan såldes i balar. Handelskammaren ansåg,
att en bal borde innehålla minst 1 kubikmeter riven vara i löst mål
ävensom att pressrummen borde justeras till att innehålla 1 kubikmeter.
Denna kvantitet strö, borde, i anledning av att de statsunderstödda torvfabrikernas
balar befunnits hålla i medeltal 0.366 kubikmeter, pressas till
balar med måtten 100 X 50 X 70 centimeter. Dock påpekade handelskammaren.
att sådana torvströbalar, som på två motsatta sidor hade endast tre
lösa ribbor och alltså ej sammanhölls med ramar, sammanspikade av korsade
ribbor, svällde ut på mitten, så att balarnas ytor blevo buktiga, och
att svällningen försvårade tagandet av exakt mått i kanten på balen, varför
längd-, djup- och breddmåtten borde tagas i mitten av ändytan.

I vad förslaget avsåg justering av pressrummet i en torvpress som ett
målkärl örn en kubikmeter avstyrkte kungl, mynt- och justeringsverket
detsamma, enär pressrummet icke uppfyllde tvenne oeftergivliga krav på
ett justerat målkärl, nämligen fast och oföränderlig form samt att sådant
kärl skall vara så tillverkat, att man med lätthet kan övertyga sig örn att
det verkligen fylles vid mätningen.

Dåvarande förste torvingenjören Wallgren förordade de av handelskammaren
föreslagna balmåtten, men påpekade, att det jämväl borde vara
tillåtet att försälja torvströ och torvmull efter kubikmeter. Även Kungl,
lantbruksstyrelsen, som delade mynt- och justeringsverkets åsikt örn
olämpligheten av att justera pressrummen, biträdde handelskammarens
förslag örn balmåtten. Med lantbruksstyrelsen instämde kommerskollegium.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64. 5

Samma ståndpunkt intog Kungl. Majit i den under nr 116 till 1918 års
riksdag avlåtna propositionen i ämnet, i vilken jämväl påpekades, att bestämmelserna
givetvis icke borde förhindra försäljning efter annan grund
än per bal, vilket vore ett ämne, varom kontrahenterna borde äga frihet
överenskomma.

Jordbruksutskottet, som med några smärre ändringar i förslaget, örn
vilka nu ej är fråga, tillstyrkte detsamma, uttalade dock därvid, att utskottet
funne en viss tveksamhet kunna göra sig gällande rörande effektiviteten
av de föreslagna författningsbestämmelserna. Godkännande utskottets
förslag gjorde även riksdagen detta uttalande i ämnet.

I de nu remitterade motionerna föreslås balmåttens ändring till 100 X
50 X 60 centimeter samt anföres som skäl därför dels att de nuvarande
måtten 100 X 50 X 70 centimeter medförde, att balarna bleve svårhanterliga,
och dels att torvströexporten till Tyskland skulle underlättas genom
att balarna gåves sagda mått, enär därstädes normalbredden å bal vore
bestämd till 60 centimeter.

Då motionärerna uttala, att den föreslagna minskningen av balstorleken
skulle medföra, att balarna kunde pressas härdare än nu, ligger häri att de
räkna med, att i vissa fall mängden av i balen ingående torvströ i löst mått
torde komma att bibehållas eller åtminstone ej minskas i samma grad som
balens storlek.

Över motionerna har kollegium hört kungl, lantbruksstyrelsen, torvingenjörerna,
Smålands och Blekinge handelskammare, Svenska mosskulturföreningen
samt Torvströfabrikernas centralförening, och de från dessa
inkomna yttrandena får kollegium härmed överlämna.

De i den inkomna utredningen lämnade upplysningarna rörande faktiska
förhallanden av betydelse för förevarande fråga synas kunna i huvudsak
sammanfattas sålunda.

I flera avseenden arbetar torvströhanteringen under olika villkor i skilda
delar av landet. Dels är nämligen strötorven mera liumifierad oell alltså
tyngre i företrädesvis vissa av de sydsvenska mossarna i jämförelse med
vad fallet iir i de övriga huvudsakligen i västra och mellersta Sverige belägna.
Och dels medför i vissa trakter bristen på skog och därmed följande
högre virkespriser att vid försäljning av torvströ i balar, vilket är det
ojämförligt vanligaste försäljningssättet, det i emballaget ingående virket
för besparings skull inskränkes till tre eller fyra ribbor på två motsatta
sidor av balen under det att på andra håll ungefär dubbelt så mycket
virke får ingå i emballaget, i det balarna sammanhållas med två ramar,
bestående av korsvis hopspikade ribbor.

Den benägenhet torvströet bar att svälla vid fuktig väderlek och efter
stark pressning framträder givetvis starkare, då emballaget består av endast
ribbor än då det utgöres av ramar, som göra ett kraftigare motstånd
mot svällningen. Å andra sidan kan under torra perioder också inträffa
att cn normalt pressad bal krymper genom ytlagrens hoptorkning.

Det uppgives av Svenska mosskulturföreningen och torvingenjören Wallgren,
att de stadgade balmåtten ofta underskridas, och den senare meddelar,
att vissa andelsfabriker ej anse sig behöva hålla dessa mått vid leverans
till sina andelsägare, vilka sedan sälja sådana undermåliga balar till
personer utanför föreningarna.

Den av motionärerna åsyftade utförseln av torvströ och torvmull är
obetydlig i jämförelse med hela tillverkningen och sker från endast ett faral
fabriker. Ontralföreningon meddelar, alt torvströfabrikerna i Dan -

6

Jordbruksutskottet.s utlåtande Nr 6i.

mark oell Norge använda torvströpressar av samma typ sorn de svenska,
men att i Tyskland tillverkas balar av andra typer och storlekar. Där växlade
1922 balrymderna mellan O.33 och (Ina kubikmeter, och handelskamma
ren, som erfarit, att man vid export till Tyskland och Holland måste utfästa
sig att giva dalarna vissa dimensioner oell viss minimivolym, meddelar,
att den mest brukliga formen lärer vara 100 X. 50 X 66 centimeter,
men att det torde vara en allmän önskan att formen utjämnas till att innehålla
100 X 55 X 60 centimeter, alltså i vardera fallet O.33 kubikmeter.

I anledning av vad i motionerna anföres örn önskvärdheten att giva dalarna
större hållfasthet genom att göra dem lätthanterligare påpekas från
torvingenjörhåll att den föreslagna minskningen med allenast en sjundedel
av volymen ej skulle kunna hava någon avsevärd inverkan härpå, i det
att dalarna alltjämt förbleve så stora och ohanterliga, att de som hittills ej
skulle kunna varligt lyftas och flyttas av en person utan måste vältras.
Det erinras också därom, att på hållbarheten inverkar sådana omständigheter
som god emballering och hård pressning, med vilken även en surare
och tyngre bal kan vara hållfastare än en torrare och lättare.

De i yttrandena framkomna önskemålen gå vida i sär.

Vid sitt ställningstagande har man på flera håll utgått från utförselns
ringa betydelse i jämförelse med avsättningen inom landet.

Av lantbruksstyrelsen uttalas sålunda, att ur dess synpunkt huvudvikten
bör läggas på att det svenska jordbruket tillhandahållen torvströ till
skäligt pris, att det enligt styrelsens förmenande föreligger fara för att en
minskning av dalarnas storlek icke komme att åtföljas av en däremot sva
rande sänkning av balpriset samt att sålunda den ifrågasatta förändringen
indirekt skulle komma att medföra en höjning av torvströpriset. Styrelsen
avstyrker därför den i motionerna ifrågasatta åtgärden.

Även torvingenjörerna befara, att genom en minskning av volymen varan
skulle förhållandevis fördyras, enär vissa tillverkningskostnader äro
av beskaffenhet att icke sjunka i samma mån som balens storlek. De sjuas
dock förmoda, att förlusten på grund härav skulle komma att gå ut
över tillverkarna. Emellertid föreslår torvingenjören Wallgren, att bestämmelse
införes om 5 centimeters spelrum i måtten, varjämte denne och
torvingenjören Björkman förorda ändring så till vida, att ett visst kubikinnehåll
skulle fastställas, enligt den förre som kompletterande och enligt
den senare som alternativ bestämmelse.

Handelskammaren betrakta!- frågan endast ur exportsynpunkt och angi
ver som motiv till motionerna att det skulle underlätta fabrikationen örn
man på samma gång kunde pressa balar såväl för inrikes försäljning som
för export och därvid hava pressen inställd på det mått, som gemenligen
användes i de länder, dit exporten från Sverige sker. Den tillstyrker därför
de lagliga balmåttens ändring till de i motionerna angivna 100 X 50 X
60 centimeter. Handelskammaren meddelar tillika, att hos densamma från
ett håll föreslagits, att som lagliga mått skulle fastställas de av handelskammaren
i det föregående såsom i utlandet önskvärda omnämnda måtten
100 X 55 X 60 centimeter ävensom att från ett annat håll förordats upphävande
av de givna måttbestämmelserna och övergång till fastställande
av vissa rymdmått för olika fall.

Även Torvströfabrikernas centralförening förordar, att de nuvarande
måttbestämmelserna finge utgå ur författningen och i stället stadgas en
minsta balrymd av O.33 kubikmeter. Den motiverar detta förslag med en
hänvisning till de variationer i avseende på torvströets beskaffenhet och

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64. 7

emballering, vartill <le tömt omtalade omständigheterna föranleda. Som
skäl för ett lagstadgat minimiinnekåll av O.33 kubikmeter anför föreningen,
att detta är det verkliga kubikinnehållet av en med ribbor emballerad bal,
som håller de nu lagstadgade höjd-, bredd- och längdmåtten.

Även Mosskulturföreningen utgår från de inom den inhemska torvströhandeln
föreliggade förhålladena, sådana föreningen enligt vad ovan
nämnts funnit desamma, d. v. s. att undermål i balmåtten ofta förekomme,
och föreslår balmåttens ändring till de av motionärerna förordade, men
med 5 centimeters spelrum under förutsättning att balinnehållet utgjorde
högst 0.33 oell minst 0,30 kubikmeter.

Vad från torvingenjörshåll i sistnämnda avseende föreslagits har kollegium
förut omnämnt.

Till vad ovan anförts örn visst spelrum för måtten bör märkas, att i flera
yttranden gjorts gällande, det behov förelåge ej blott av lagliga minimimått
utan även av lagliga maximimått.

Torvingenjören Wallgren erinrar i sådant avseende att allt för stora balar
bliva något svårhanterligare och att, örn maximimått föreskreves, detta
skulle kunna motverka osund konkurrens. Även Mosskulturföreningen
anlägger sistnämnda synpunkt. Däremot uttalar sig Centralföreningen
mot kriminalisering av ett dylikt överskridande av måtten.

Det göres från flera håll gällande, att nuvarande bestämmelser ej skulle
avse tillverkningen för export. Med hänsyn till vad ovan nämnts örn att
vid bestämmelsernas tillkomst beaktats även förhållandena i Danmark, synes
dock riktigheten av denna åsikt kunna starkt betvivlas. I samband härmed
må anmärkas, att Centralföreningen anser de nya bestämmelserna
böra uttryckligen begränsas till att gälla endast försäljning för förbrukning
i Sverige, Norge och Danmark.

Vid övervägande av vad sålunda förekommit får kollegium för sin del
uttala, att kollegium ej, vare sig ur hanterlighetssynpunkt eller eljes, finner
tillräckliga skäl förebragta för ersättande av de nuvarande måtten
100 X 50 X 70 centimeter med andra i avseende å för inhemsk förbrukning
avsett torvströ i bal.

För undvikande av onödiga svårigheter för den export, som fortfarande
må kunna ilga rum, bör den ändringen vidtagas, att bestämmelserna uttryckligen
angivas icke avse försäljning flir export. Att låta de för inhemska
förhållanden avpassade bestämmelserna gälla för export till vissa
hinder men icke till andra, torde icke vara lämpligt.

Då sålunda i varje fall bestämmelserna ej böra förbliva helt oförändrade,
torde det icke vara ur vägen att samtidigt med nyssnämnda ändring vidtaga
även den att visst spelrum medgives i de olika måtten, varvid dock.
för att ej härigenom möjliggöra fusk genom konsekvent hållna undermål,
minimivolym för hela balar jämväl måste stadgas.

Mot att, såsom föreslagits, spelrummet bestämmes till 5 centimeter har
kollegium icke något att erinra. Av det ovan sagda framgår, att kollegium
anser det behöva angivas endast som en tillåten variation i föreskrivet
mått.

Minimivolymen torde i överensstämmelse med Centralföreningens förslag
böra fastställas till 0.33 kubikmeter.

K. A. Fryxell.

Kali Siden vidi.

(''. (i. Hindbeck.

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64.

Till kungl, kommerskollegium.

Med anledning av Kungl. Maj:ts Eder givna befallning att till riksdagens
jordbruksutskott avgiva yttrande över likalydande motionerna 1:18
och 11:26 örn viss ändring av bestämmelserna rörande försäljning av
torvströ och torvmull har Ni i skrivelse den 16 februari 1932 anhållit örn
kungl, lantbruksstyrelsens utlåtande i ärendet.

Motionerna avse en minskning i de enligt kungörelsen den 20 juni 1918
(nr 696) fastställda måtten å salubjudna balar av torvströ och torvmull
ifråga örn balarnas bredd från 0.7 till 0.6 meter. En sådan åtgärd skulle
tydligen medföra en minskning av balarnas storlek med en sjundedel. Såsom
motiv för den föreslagna ändringen anföres, dels att balarna enligt nuvarande
bestämmelse skulle vara för stora och därför svårhanterliga, dels
ock att inom Tyskland, till vilket land export av svenskt torvströ ägde
rum, en normalbredd av 0.6 meter vore fastställd.

Lantbruksstyrelsen har sig icke bekant, att vid de förhandlingar, som
varit å bane angående export av torvströ till Tyskland, gjorts gällande, att
den svenska balstorleken utgjorde något hinder för exporten i fråga. Ur
de synpunkter, lantbruksstyrelsen har att företräda, spelar emellertid den
inhemska torvströhandeln den största rollen och därvid framför allt, att
det svenska jordbruket tillhandahålles torvströ till skäligt pris. Enligt
styrelsens förmenande föreligger fara för, att en minskning av torvströbalarnas
storlek icke kommer att åtföljas av en däremot svarande sänkning
av priset per bal, och att sålunda den ifrågasatta förändringen indirekt
skulle komma att medföra en höjning av torvströpriset och därmed
också av lantbrukets redan höga produktionskostnader.

Ur de synpunkter, lantbruksstyrelsen har att bevaka, anser sig styrelsen
därför böra avstyrka den i förenämnda motioner ifrågasatta åtgärden.

Stockholm den 26 februari 1932.

Erik Insulander.

Georg von Zweigbergk.

321364. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.