22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.
Nr 52.
Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna.
(lia avd.)
I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, har Kungl. Maj:t under
punkterna 77 respektive 78 föreslagit riksdagen att, i avbidan på de
propositioner i ämnet, som kunde varda förelagda riksdagen, för budgetåret
1932/1933 beräkna dels för Sveriges utsädesförening ett extra anslag
av 248,000 kronor, dels ock för understödjande av den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm ett extra anslag av 75,000 kronor.
Härefter bar Kungl. Majit i en till riksdagen den 11 mars 1932 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition nr 199, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen att
1) för uppehållande av Sveriges utsädesförenings verksamhet för budgetåret
1932/1933 under nionde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av
248,000 kronor; samt
2) för understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å
iWeibullsholm för budgetåret 1932/1933 under nionde huvudtiteln anvisa
ett extra anslag av 75,000 kronor.
Till uppehållande av Sveriges utsädesförenings verksamhet har riksdagen
från och med 1905 årligen anvisat medel. För ändamålet hava såsom
extra anslag anvisats för budgetåret 1930/1931 244,700 kronor och för
innevarande budgetår 248,000 kronor, därav 144,415 kronor till uppehållande
av föreningens vetenskapliga verksamhet och för ledning av och
samarbete med föreningens filialer samt 103,585 kronor till uppehållande
av verksamheten vid föreningens filialer vid Ultuna, i Östergötland, Kalmar
län, Västergötland, Värmland, Västernorrlands län, Jämtland och
Luleå.
Anslaget har plägat bestämmas till skillnaden mellan föreningens beräknade
utgifter och inkomster. Bland de senare märkes särskilt den av
allmänna svenska utsädesaktiebolaget till föreningen, enligt dem emellan
ingånget avtal, utgivna ersättningen för övertagande av från föreningen
utgående nya sorter och eliter av lantbruksväxter. För tiden till och med
den 30 juni 1933 gäller härutinnan ett den 3 mars 1930 dagtecknat avtal
23
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.
mellan nämnda kontrahenter, vilket avtal av Kungl. Majit genom skrivelse
den 14 mars 1930, nr 271, för yttrande underställdes riksdagen. Enligt
12 § i avtalet har bolaget att till föreningen erlägga dels en årlig
grundavgift av 60,000 kronor, dels ock, för den händelse att bolagets årliga
försäljning av föreningens originalvaror skulle överstiga 1,500,000
kronor, en tilläggsavgift av två procent av den överskjutande försäljningssumman
för dylika originalvaror.
Till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å
Weibullsholm har riksdagen från och med budgetåret 1924/1925 årligen
anvisat extra anslag. Anslaget har för skilda år uppförts med något
oHka belopp. För budgetåret 1930/1931 liksom för innevarande budgetår
har anslaget uppförts med 75,000 kronor.
Såsom nyss erinrats underställde Kungl. Majit genom skrivelse den 14
mars 1930, nr 271, riksdagen ett förslag till förnyat avtal mellan Sveriges
utsädesförening och allmänna svenska utsädesaktiebolaget, avsett att gälla
för viss tid efter den 30 juni 1930.
Uti sitt över Kungl. Marits berörda skrivelse avgivna utlåtande den 6
maj 1930, nr 71, uttalade jordbruksutskottet — jämte det utskottet förorddade,
att avtalet skulle gälla under tre år intill den 1 juli 1933 — att utskottet
förutsatte, att Kungl. Majit skulle under tiden för omförmälda
avtals giltighet låta verkställa den närmare utredning, som vore erforderlig
för ett säkrare bedömande av betingelserna för att kunna pa ett för
den till största delen med statsmedel uppehållna utsädesföreningen och
för den växtodlande allmänheten så ekonomiskt fördelaktigt sätt som
möjligt i marknaden utföra från föreningen utgående nya sorter och
stammar. Vid utredningen borde jämväl undersökas annan, eventuellt
möjlig utväg för förädlingsmaterialets utnyttjande än den för närvarande
anlitade ävensom huruvida icke nya grunder för beräknande av statsbidraget
till föreningen kunde tillämpas; och ifrågasatte utskottet, örn icke,
i stället för ett årligen med ledning av uppgjord stat beräknat belopp, kunde
utgå ett lämpligt avvägt fixerat anslag, varmed föreningen hade att
räkna vid den årligen återkommande planläggningen av dess verksamhet.
Utskottet förväntade, att det förslag härutinnan, vartill den förutsatta
utredningen kunde komma att leda, förelädes senast 1932 års riksdag, på
det att riksdagen i god tid före avtalstidens utgång kunde taga ställning
till frågan. I samband med utredningen borde enligt utskottets mening
givetvis även komma i betraktande, vilken ställning den andra statsunderstödda
växtförädlingsanstatlen, Weibullsholm, ur statens synpunkt
lämpligen borde intaga. Likaledes syntes böra uppmärksammas dessa
båda anstalters inbördes ställning.
Sedan riksdagen, med godkännande av jordbruksutskottets nämnda utlåtande,
i skrivelse den 31 maj 1930, nr 321, anhållit örn utredning rörande
de statsunderstödda växtförädlingsanstaltema med beaktande därvid av
vad utskottet anfört, tillkallade chefen för jordbruksdepartementet,
1930 års
riksdag.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.
Växtförädlingsut
redningen.
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 augusti 1930, tre utredningsmän.
att verkställa den av riksdagen begärda utredningen.
Utredningsmännen (växtförädlingsutredningen) hava den 10 december
1931 avlämnat betänkande med utredning rörande de statsunderstödda
växtförädlingsanstalterna (st. off. utr. 1931: 34).
Utredningen utmynnar i förslag örn bibehållande av växtiörädlingsanstalterna
vid Svalöv och Weibullsholm såsom självständiga och av varandra
oberoende företag, båda understödda av statsbidrag.
Vidkommande växtförädlingsverksamheten vid Svalöv föreslås sådan
ändring av den nuvarande organisationen, att den av utsädesföreningen
och utsädesbolaget utövade växtförädlingen respektive exploateringen av
dess produkter sammanföras under gemensam ledning. Den samfällda
verksamheten avses att bedrivas antingen av ett enskilt eller av ett statligt
affärsföretag, med anledning varav två olika alternativ framlagts.
Statens medverkan påkallas i båda fallen.
Enligt det första alternativet föreslås staten övertaga Sveriges
utsädesförenings för växtförädlingen använda egendom och med nyttjanderätt,
mot viss arrendeavgift, upplåta denna till ett enskilt bolag —
eventuellt, efter framdeles förda förhandlingar, allmänna svenska utsädesaktiebolaget
— vilket bolag förutsättes skola enligt vissa för verksamhetens
organisation närmare angivna bestämmelser bedriva växtförädling
i minst samma omfattning, som utsädesföreningen nu utövar, samt tillika
omhänderhava exploateringen av förädlingsprodukterna.
Statsbidrag till växtförädlingsarbetets bedrivande avses tillkomma bolaget
med belopp, motsvarande hälften av bolagets enligt vissa grunder
beräknade årliga kostnader för själva förädlingsverksamheten. Enligt
Preliminär beräkning, vilken uppgjorts med ledning av föreningens inkomster
och utgifter för budgetåret 1931/1932, skulle vid tillämpning av
nämnda beräkningsgrunder statsbidraget till huvudanstaltens verksamhet
under sagda budgetår hava uppgått till 101,900 kronor. För statsbidrags tillgodonjutande
föreslås vissa villkor, i huvudsak innefattande allmänna föreskrifter
med avseende å växtförädlingsverksamhetens organisation och
bedrivande samt befogenhet för lantbruksstyrelsen att handhava överinseendet
över såväl förädlingsverksamheten som ock bolagets i samband
därmed stående affärsverksamhet.
_Enligt det andra alternativet skulle ett huvudsakligen av staten
bildat aktiebolag förvärva såväl den av Sveriges utsädesförening för
växtförädlingsarbetets bedrivande använda egendomen som ock de
av allmänna svenska utsädesaktiebolaget för exploateringen av föreningens
förädlingsprodukter disponerade tillgångarna. I avseende å rörelsens
bedrivande, statsbidrag m. m. föreslås i huvudsak enahanda bestämmelser
som beträffande det första alternativet. Utredningsmännen hava
ansett det andra alternativet i högre grad än det första tillgodose vissa
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.
25
ur det allmännas synpunkter angelägna intressen samt förordat, att
detta lägges till grund för den blivande organisationen.
För att bättre tillgodose växtförädlingen inom mellersta och. norra Sverige
hava utredningsmännen föreslagit, att utsädesföreningens Ultunaoch
V öst er norr lands filialer ombildas till en mellansvensk, respektive en
norrländsk fullständig växtförädlingsstation samt att till den senare för
den norrländska s. k. innerbygden anknytes en substation, till vilken Jämtlandsfilialen
avses ombildad. Vid det första alternativet skulle engångskostnaderna
för stationernas upprättande bestridas av staten och egendomen
med nyttjanderätt upplåtas till det enskilda bolaget. Vid det
andra alternativet förutsättes det statliga bolaget bestrida engångskostnaderna
i fråga. Det årliga statsbidraget till ifrågavarande växtförädlingsstationer
beräknas, hänfört till nämnda driftkostnader, uppgå till
93,100 kronor.
Av utsädesföreningens övriga filialer hava utredningsmännen ansett
filialerna i Kalmar, Östergötlands och Värmlands län samt eventuellt
även filialen i Norrbottens län böra ombildas till s. k. sortprövningsstationer.
Filialen i Skaraborgs län anses böra nedläggas och sortprövningsverksamheten
för ifrågavarande område förläggas till Lanna försöksgård.
Slutligen innefattar utredningsmännens förslag, vissa åtgärder avseende
åstadkommande dels av en officiell sortprövning och dels av kontroll
över försäljningen av de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas
förädlingsprodukter.
Växtförädlingsanstalten vid Weibullsholm föreslås bibehållen såsom
särskild växtförädlingsanstalt, i likhet med Svalövsanstalten
understödd med statsbidrag. Såsom betingelse för dylikt bidrag
förutsättes växtförädlingsverksamheten organiserad efter enahanda
grunder, som av utredningsmännen vidkommande Svalövsanstalten föreslagits.
Statsbidrag, till beloppet beroende av den omfattning, vari verksamheten
vid anstalten kommer att upprätthållas, anses likaledes böra
utgå enligt för Svalövsanstaltens vidkommande föreslagna grunder. Enligt
preliminär beräkning skulle vid verksamhetens uppehållande i nuvarande
omfattning statsbidrag komma att utgå med 83,300 kronor. Därest
av ekonomiska skäl eller eljest verksamhetens omfattning inskränkes,
förutsättes statsbidraget skola reduceras i förhållande till därav föranledd
kostnadsminskning. För statsbidrags tillgodonjutande föreslås liknande
villkor, som ansetts böra gälla i fråga örn statsunderstöd till den
vid Svalöv bedrivna förädlingsverksamheten.
Över utredningsmännens betänkande och förslag hava yttranden avgivits
av ett flertal myndigheter, institutioner och andra.
Samtliga dem, som sålunda yttrat sig, hava — med undantag i huvudsak
allenast för W. Weibull aktiebolag, som dock uttalat sig endast om
förslaget i vad det avser bolagets verksamhet — i allt väsentligt ställt sig
Yttranden.
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.
Departements
chefen.
avvisande mot utredningsmännens förslag. Särskilt Ilar förslaget rörande
omorganisation av verksamheten vid Svalöv uppkallat bestämda
gensagor från så gott som alla håll. I yttrandena har i allmänhet förordats,
att utredningen av förevarande fråga borde inriktas på ett ernående
inom den nuvarande organisationens ram av en tillfredsställande lösning
av de särskilda spörsmål, som angivits i jordbruksutskottets förenämnda
utlåtande nr 71 vid 1930 års riksdag.
Departementschefen har anfört följande.
»Med hänsyn till vad jordbruksutskottet 1930 uttalat örn önskvärdheten
av att frågan örn de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas framtida
ställning måtte kunna föreläggas senast 1932 års riksdag hade det
givetvis varit önskvärt, att denna begäran kunnat efterkommas. Detta
har likväl icke synts mig möjligt. Till följd av de starkt divergerande
åsikter, som framkommit å ena sidan i utredningsmännens betänkande
och å andra sidan i de häröver avgivna yttrandena, har nämligen frågan
örn de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas framtida organisation
kommit i det läge, att jag ansett det uteslutet att nu kunna för Kungl.
Majit framlägga ett på grundval av den verkställda utredningen utarbetat
förslag i ämnet. Jag vill därtill anmärka, att ett genomförande av
utredningsmännens förslag förutsätter förhandlingar med såväl utsädesföreningen
som utsädesbolaget bland annat i fråga örn förvärv av viss
dessa institutioner tillhörig egendom, vilka förhandlingar med hänsyn
till den erforderliga tiden för desamma samt de svårigheter, som sannolikt
skulle hava mött för enighets vinnande, under alla omständigheter skulle
hava lagt hinder i vägen för framläggande för innevarande års riksdag
av slutligt förslag i ämnet på grundval av utredningsmännens betänkande.
Jämväl synas mig flera av de i yttrandena framförda invändningarna
mot utredningsmännens förslag vara av den art, att de måste tillmätas
stort avseende vid frågans slutliga omprövning.
Då jag sålunda i den nu uppkomna situationen måst avstå från att
framlägga något utarbetat förslag i ämnet, innebär detta ingalunda,
att frågan härmed måste skjutas åt sidan. Tvärtom delar jag den
från flera håll uttalade uppfattningen, att spörsmålet örn den statsunderstödda
växtförädlingsverksamheten bör göras till föremål för fortsatta
överväganden. Jag har emellertid funnit det vara lämpligt, att innan
ytterligare utredning i ärendet igångsättes, riksdagen, som på sin tid påkallade
verkställande av utredning rörande de statsunderstödda växtförädlingsanstalterna
och därvid uppdrog vissa riktlinjer för utredningens
bedrivande, nu beredes tillfälle att taga del av vad i ärendet hittills förekommit.
För frågans fortsatta handläggning är det nämligen av betydelse
att träffa ett avgörande, huruvida utredningsarbetet hör fullföljas
enligt de av utredningsmännen angivna linjerna med ett statligt övertagande
helt eller delvis av Svalövsanstalten och ett sammanförande i ett
företag av växtförädlings- och affärsverksamheten m. m., eller örn den
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 52.
27
fortsatta utredningen bör, på sätt i yttrandena i allmänhet förordats, inriktas
på ett ernående inom den nuvarade organisationens ram av en
tillfredsställande lösning av de särskilda spörsmål, som angåvos i jordbruksutskottets
förenämnda utlåtande nr 71 vid 1930 års riksdag. För
egen del anser jag det vara mest lämpligt att, innan ett slutligt ställningstagande
sker till frågan örn den statsunderstödda växtförädlingsverksamhetens
framtida organisation och ett val alltså göres mellan de
olika utvägarna, ett alternativt förslag upprättas jämväl i enlighet med
sist antydda linje och allvarliga försök göras att inom den nuvarande
organisationens ram uppnå en ur det allmännas synpunkt godtagbar lösning
av frågan. För så vitt icke från riksdagens sida anses mera lämpligt
att fullfölja utredningsarbetet enligt utredningsmännens förslag, torde jag
alltså framdeles få hos Kungl. Maj:t hemställa örn igångsättande av förnyad
utredning i ämnet, avseende upprättande av ett alternativt förslag
på sätt nyss antytts.
Vad slutligen beträffar den av lantbruksstyrelsen och styrelsen för statens
centrala frökontrollanstalt framförda tanken på viss förlängning av
det nu gällande, av staten godkända avtalet mellan föreningen och bolaget,
anser jag det icke vara oundgängligen påkallat, att ett avgörande
härom träffas redan vid årets riksdag. Det torde nämligen icke böra
vara helt uteslutet, att såsom resultat av det fortsatta utredningsarbetet
kan framkomma något förslag rörande sådan ändrad ordning för föreningens
finansiering, som kan tillämpas redan från och med tiden för nu gällande
avtals utlöpande den 1 juli 1933. Skulle så icke bliva fallet, torde
frågan örn det gällande avtalets eventuella förlängning för någon kortare
tid kunna i god tid föreläggas nästa års riksdag.»
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser anvisande för budgetåret
1932/1933 dels av ett oförändrat anslag å 248,000 kronor för uppehållande
av Sveriges utsädesförenings verksamhet och dels av ett likaledes
oförändrat anslag å 75,000 kronor för understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm.
Utskottet vill först uttala ett beklagande av att det icke varit Kungl.
Majit möjligt efterkomma den av 1930 års riksdag -— med hänsyn till tiden
för utlöpandet av det förenämnda mellan allmänna svenska utsädesaktiebolaget
och Sveriges utsädesförening gällande avtalet — uttalade
önskan, att frågan örn de statsunderstödda växtförädlingsanstalternas
framtida ställning måtte kunna föreläggas senast 1932 års riksdag. Departementschefen
har såsom förklaring härtill framhållit, att till följd av
de starkt divergerande åsikter, som framkommit å ena sidan i utredningsmännens
betänkande och å andra sidan i de häröver avgivna yttrandena,
frågan örn växtförädlingsanstalternas framtida organisation kommit i
det läge, att han ansett det uteslutet för Kungl. Majit att nu kunna
framlägga ett på grundvalen av den verkställda utredningen utarbetat
Utskottet.
28 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 52.
förslag i ämnet. Emellertid, borde enligt departementschefens mening
förevarande spörsmål göras till föremål för fortsatta överväganden. Med
anledning av vad departementschefen härutinnan vidare yttrat vill utskottet
uttala, att utskottet anser sig icke höra frångå vad utskottet i sitt
förenämnda av 1930 års riksdag godkända utlåtande nr 71 uttalat i fråga
örn riktlinjerna för bedrivande av utredningen angående de ifrågavarande
växtförädlingsanstalterna. Utskottet har emellertid intet att erinra mot
att en närmare undersökning göres med avseende jämväl å den av departementschefen
alternativt antydda linjen i syfte att underlätta Kungl.
Maj:ts slutliga ställningstagande till spörsmålet ifråga. Utskottet håller
dock före att, hur än den statsunderstödda växtförädlingsverksamheten i
övrigt kan komma att organiseras, statsunderstödet bör till vederbörande
utgå i form av ett lämpligt avvägt, för en viss följd av år bestämt anslag,
med hänsyn vartill växtförädlingsverksamheten för varje år bör planläggas.
Då det förberörda mellan allmänna svenska utsädesaktiebolaget och Sveriges
utsädesförening nu gällande avtalet utlöper den 30 juni 1933, vill
utskottet slutligen framhålla angelägenheten av att den fortsatta beredningen
av frågan örn förevarande båda växtförädlingsanstalters blivande
organisation så inriktas, att proposition i ämnet må kunna föreligga till
behandling redan vid början av nästkommande års riksdag.
Mot att anslagen till Sveriges utsädesförening och Weibullsholms
växtförädlingsanstalt, såsom Kungl. Majrts förslag innebär, för budgetåret
1932/1933 upptagas med oförändrade belopp har utskottet med hänsyn
till förhandenvarande förhållanden icke något att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) för uppehållande av Sveriges utsädesförenings
verksamhet för budgetåret 1932/1933 under nionde
huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 248,000 kronor;
samt
2) för understödjande av den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm för budgetåret
1932/1933 under nionde huvudtiteln anvisa ett extra
anslag av 75,000 kronor.
Stockholm den 19 april 1932.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 40.