6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

Nr 48.

Ankom til! riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition till riksdagen
angående ytterligare statsunderstöd till delägare i Seveåns
reglering sföretag i Älvsboi''gs lärt.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 11 mars 1932 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 223, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit
riksdagen medgiva, att till nedbringande, på sätt Kungl. Majit må
närmare bestämma, av på delägare i Säveåns regleringsföretag mellan
Hjultorps och Hede kvarnfall belöpande lån från odlingslånefonden må
från statens avdikningsanslag tagas i anspråk ett belopp av 50,000 kronor.

Beträffande den närmare utredningen i ärendet hänvisas till berörda
statsrådsprotokoll.

Vid flera tillfällen har Kungl. Majit anvisat statsbidrag från allmänna
avdikningsanslaget och lån från odlingslånefonden till ett företag, avseende
reglering av Säveån med tillflöden mellan Hjultorps och Hede kvarnfall
för torrläggning av vattenskadade marker, tillhörande hemmanen
Hjultorp i Kullings—Skövde socken, Algutstorp, Häggrunga, Bänatorp
och Stenstorp i Algutstorps socken samt Ormentorp, Lunden, Eklanda,
Kärboröd, Tonestorp, Hede kvarn, Siene, Ljunghem, Tubbestorp, Storehagen
och Vårgårda i Siena socken av Älvsborgs län.

Sedan syneförrättning för ifrågavarande regleringsföretag under åren
1915—1917 hållits av lantbruksingenjören L. Holmström, anvisade Kungl.
Majit sålunda den 28 juni 1918 till ifrågavarande företag dels statsbidrag
från allmänna avdikningsanslaget med 59,870 kronor, dels lån från odlingslånefonden
med 119,760 kronor. Tillika fastställde Kungl. Majit i enlighet
med av lantbruksstyrelsen avgivet förslag arbetsplan för företaget.
Vid den nyssnämnda syneförrättningen hade den båtnad, som genom regleringen
ansågs uppkomma för i företaget ingående mark, uppskattats med
ledning av då inhämtade upplysningar om det med hänsyn till vattenframsläppningen
vid Hjultorps kvarn normala medelvattenståndet i Säveån
under vegetationstiden. I arbetsplanen beräknades båtnaden till
182,942 kronor 50 öre samt kostnaden för arbetet till 191,956 kronor 36 öre.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48. 7

Den 5 maj 1922 beviljade Kungl. Maj:t företaget ytterligare statsbidrag
ecb lån med 2,320 respektive 4,660 kronor.

I skrivelse den 3 oktober 1924 hemställde företagets arbetsstyrelse därefter
hos Kungl. Majit örn ytterligare understöd till belopp av 185,190 kronor.
Arbetsstyrelsen uppgav därvid, att företaget intill den 15 september

1924 kostat omkring 371,000 kronor och att för arbetets fullbordande krävdes
ytterligare 15,000 kronor, vadan den verkliga kostnaden slutligen syntes
bliva 386,000 kronor eller cirka 194,000 kronor mera än som beräknats
vid arbetsplanens fastställande. Såsom orsak till den väsentliga skillnaden
mellan beräknade och verkliga kostnader angavs dyrtiden samt att
de jordmassor, som måste bortschaktas, varit av helt annan och svårare
beskaffenhet än vad i kostnadsberäkningarna angivits. Vidare hade det
varit omöjligt för arbetsstyrelsen att erhålla entreprenör för utförande
av arbetet i dess helhet, vadan arbetsstyrelsen träffat särskilda överenskommelser
örn utförande av skilda delar av företaget.

Med anledning av denna framställning fann Kungl. Maj:t den 13 mars

1925 gott att dels, jämlikt gällande föreskrifter, till företaget anvisa ytterligare
statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget med 14,430 kronor,
dels ock i proposition (nr 113) till riksdagen anhålla örn medgivande att
till företaget anvisa ytterligare statsbidrag från sagda anslag med 12,450
kronor och ytterligare lån från odlingslånefonden med 53,730 kronor. Sedan
riksdagen bifallit propositionen, anvisade Kungl. Majit den 21 augusti
1925 till företaget sistnämnda båda belopp.

Slutligen har företaget enligt kungörelserna nr 464/1919, 565/1920 och
351/1921 uppburit ett tilläggsbidrag från statens avdikningsanslag av
14,250 kronor.

Till ifrågavarande företag hava sålunda enligt hittills meddelade beslut
och gällande bestämmelser utgått sammanlagt 103,320 kronor såsom statsbidrag
och 178,150 kronor såsom odlingslån eller tillhopa 281,470 kronor.
Av den beräknade båtnaden 182,942 kronor 50 öre belöpte sig 178,156 kronor
fri öre på de fastigheter, vilka erhållit odlingslån.

Företaget godkändes av lantbruksstyrelsen den 5 november 1926. Någon
uppgift örn den slutliga kostnaden för företaget lämnades då icke lantbruksstyrelsen.

Hos Kungl. Majit har nu arbetsstyrelsen för företaget i skrivelse den
11 september 1931 — med överlämnande av en utav f. d. lantbruksingenjören
A. V. Nordin i ämnet verkställd utredning — anhållit örn ytterligare
statsbidrag för täckande av 1) skillnaden mellan den av intressenterna
nu uppgivna slutliga kostnaden för företaget, 440,000 kronor, och den år
1925 vid anvisandet av ytterligare statsundstöd beräknade kostnaden,
386,000 kronor, eller 54,000 kronor, 2) skillnaden mellan den av förrättningsmannen
1915—1917 beräknade båtnaden, 182,942 kronor 50 öre, oell
den av Nordin nu konstaterade verkliga båtnaden, 104,455 kronor 85 öre,
eller 78,486 kronor 65 öre samt 3) kostnaden för den av Nordin verkställda

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

undersökningen oell utredningen, 800 kronor. Sammanlagt avser ansökningen
sålunda ett ytterligare statsbidrag av 133,286 kronor 65 öre.

Lantbruksstyrelsen, som icke ansett sig böra förorda ytterligare statsunderstöd
för täckande av kostnader å 54,000 kronor, som förorsakats huvud
sakligen genom att arbetet av intressenterna bedrivits på ett oekonomiskt
och ineffektivt sätt, bär med avseende å den beräknade båtnaden av företaget
anfört följande.

Båtnaden av företaget hade vid 1917 års syneförrättning beräknats till
182,942 kronor 50 öre, varvid, i likhet med vad fallet varit vid en 1912
hållen syneförrättning, hänsyn tagits till visst vattenstånd i Sävean under
vegetationstiden enligt den kännedom i fråga örn vattenframsläppningen
vid Hjultorps damm, som vid förrättningen syntes varit tillgänglig
för förrättningsmännen. Av förenämnda, av Nordin efter undersökning
på platsen i augusti 1931 verkställda utredning framginge emellertid,
att det för torrläggningen av i företaget ingående marker bestämmande
vattenståndet torde ligga 0.»5 meter högre, än det varifrån förrättningsmännen
vid 1912 och 1917 års syneförrättningar utgått. Nordin hade
med biträde av två godemän verkställt en uppskattning i stora drag av den
båtnad, som i verkligheten erhållits genom företaget, då hänsyn toges till
detta högre vattenstånd, och därvid kommit till en slutsumma för hela
företaget av 104,455 kronor 85 öre, vilket belopp med 78,486 kronor 65 öre
eller omkring 43 procent understege det år 1917 uppskattade båtnadsvärdet.

Vissa skäl funne lantbruksstyrelsen tala för att en jämkning av det
till företaget beviljade lånet vidtoges med hänsyn till den nu konstaterade
minskningen av den tidigare uppskattade båtnaden av företaget.
Även örn den av Nordin verkställda uppskattningen av denna båtnadsreducering
skett i tämligen stora drag, torde densamma kunna ur här berörda
synpunkt tillmätas vitsord.

Här ifrågasatt jämkning syntes böra vidtagas beträffande samtliga i
företaget ingående fastigheter, i den mån desamma enligt Nordins utredning
drabbats av den inträdda båtnadsreduceringen. Hock syntes härvid
i nu förevarande sammanhang undantag böra göras för de fastigheter,
Vårgårda l1, 21, 31 och 4l samt Jonskulla 1\ vilka tillhörde ägaren av
Hjultorps kvarn. Denne syntes nämligen hava genom det utförda regleringsarbetet
erhållit viss båtnad för kvarndriften, utan att därmed varit
förenad någon skyldighet att för sagda båtnad deltaga i kostnaderna för
torrläggningsföretaget, och det torde vara rimligt att, då fråga nu kunde
uppstå örn en eventuell jämkning av lånet, hänsyn toges jämväl till dylik,
vid syneförrättningen icke förutsedd båtnad. Någon utredning örn dennas
storlek förelåge likväl icke, varför frågan örn jämkning av det till företaget
utlämnade lånet syntes, för ifrågavarande fastigheters vidkommande,
böra anstå, tills sådan utredning kunde hava kommit till stånd.

För övriga i företaget ingående fastigheter, vilka kommit i åtnjutande
av de till företaget beviljade lånen, hade vid 1917 års syneförrättning båtnaden
av torrläggningen uppskattats till ett värde av 156,003 kronor 94 öre,
medan motsvarande värde enligt Nordins uppskattning utgjorde allenast
97,474 kronor 73 öre. Båtnadsreduceringen uppginge sålunda beträffande
dessa fastigheter till ett belopp av 58,529 kronor 21 öre. Ifrågavarande
fastigheters andel i de till företaget beviljade lånen å 178,150 kronor utgjorde
sammanlagt 155,998 kronor 13 öre. Med hänsyn till de nu påvisade

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

9

förhållandena och om, såsom lantbruksstyrelsen i föregående icke velat
motsätta sig, Nordins utredning angående den uppkomna båtnaden i
det stora hela tillmättes vitsord, syntes skäl kunna anses föreligga, att
sistnämnda lån minskades till samma belopp som det reducerade båtnadsvärdet,
det ville säga till 97,474 kronor 73 öre. Låneminskningen skulle därigenom
komma att uppgå till (155,998 kronor 13 öre — 97,474 kronor 73 öre
=) 58,523 kronor 40 öre. Lantbruksstyrelsen ville såsom skälig kompensation
för den uteblivna båtnaden föreslå en låneminskning av 50,000
kronor.

På grund av vad sålunda anförts har lantbruksstyrelsen hemställt, örn
ock icke utan tvekan, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till företaget måtte från statens avdikningsanslag anvisas ytterligare
statsbidrag med 50,000 kronor, under villkor att det till företaget, efteiv
frånräknande av fastigheterna Vårgårda 1\ 21, 31 och 41 samt Jonskulla IL
beviljade lånet från odlingslånefonden minskades med ett bidraget motsvarande
belopp.

Statskontoret har anfört bland annat, att, då här syntes föreligga alldeles
särskilda förhållanden, som för flertalet intressenter medfört, att
de utan motsvarande nytta drabbades hårt av skuldbördan för odlingslånen,
statskontoret icke ville motsätta sig, att någon lättnad härutinnan
bereddes på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit.

Departementschefen har yttrat:

»För egen del finner jag mig kunna biträda vad lantbruksstyrelsen och
statskontoret föreslagit. Jag finner sålunda tillräcklig anledning icke
föreligga att tillstyrka den del av framställningen, som avser utlämnande
av ytterligare statsbidrag för täckande av de i företaget nedlagda
stora arbetskostnaderna. Ej heller kan jag tillstyrka ersättning för de av
arbetsstyrelsen nu havda utredningskostnaderna. Däremot anser jag, lika
med ämbetsverken, att sådana omständigheter framkommit i avseende å
båtnadsuppskattningen, att billighetsskäl tala för lämnande av ytterligare
statsunderstöd åt företaget med hänsyn till den minskade båtnad, som
slutligen utvunnits genom företaget. Då härtill kommer, att åtskilliga delägare
i företaget synas vara i trängande behov av bistånd, kan jag alltså
ansluta mig till ämbetsverkens förslag, att ytterligare understöd lämnas
vissa av de ägare av i företaget ingående mark, vilka häfta för odlingslån.
Lika med ämbetsverken anser jag, att sådant understöd ej bör utgå beträffande
de fastigheter, vilka tillhöra ägaren av Hjultorps kvarn, enär denne,
enligt vad lantbruksstyrelsen uppgivit, av företaget erhållit båtnad för
kvarndriften utan att härför hava deltagit i kostnaderna. Det ifrågasatta
ytterligare understödsbeloppet, 50,000 kronor, torde böra användas till gäldande
av viss på respektive delägare belöpande del av odlingslån för företaget.
För utlämnande av här avsett bidragsbelopp erfordras riksdagens
medgivande. Beloppet torde böra utgå ur statens avdikningsanslag samt
därvid icke inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

Utskottet.

medgivande äger för respektive år bevilja jämlikt gällande bestämmelser
för anslagets användning.»

Med hänsyn till i ärendet anförda omständigheter anser utskottet i likhet
med departementschefen billighetsskäl tala för att staten lämnar något
ytterligare understöd till företaget i fråga. Utskottet vill i sådant
avseende förorda Kungl. Maj:ts förslag, vilket överensstämmer med vad
lantbruksstyrelsen och statskontoret i ärendet föreslagit.

Utskottet hemställer sålunda,

att förevarande proposition må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 19 april 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 40.