Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
1
Nr 39.
Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1932 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa lättnader med
avseende å gällande villkor för lån från täckdikning slånefonden.
(lia avd.)
Jordbruksutskottet har till behandling förehaft följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner nämligen
1) II: 93 av herr Jönsson i Fridhill m. fl., vari hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit anhåller örn sådan ändring i kungörelsen angående
lån ur täckdikningslånefonden, att räntefrihet beredes låntagare
under tre år, varefter ränta utgår efter fyra procent jämte kapitalåterbetalning
med en sjuttondel årligen under samma antal år;
2) 1:196 av herrar Hallin och Sundberg likalydande med lii 289 av herr
Olsson i Berg m. fl., vari hemställts, att riksdagen må i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte, efter den närmare utredning, som
kan finnas erforderlig, förelägga riksdagen förslag till sådan ändring i
gällande villkor för lån från täckdikningslånefonden, att statslån från
fonden må under fem år från lyftningsdagen innehavas räntefritt utan
amortering samt amorteringsskyldighet vidtaga först sedan nämnda fem år
gått till ända.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas
till motionerna.
Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande av täckdikningslånefonden och
antogos därvid allmänna bestämmelser för utlåningen ur fonden. Efter
åtskilliga ändringar av desamma gäller numera kungörelsen den 22 juni
1920 (nr 332) angående villkoren för lån från täckdikningslånefonden med
däri genom kungörelserna nr 358/1921, 239/1922 och 84/1930 gjorda ändringar.
Av bestämmelserna må återgivas följande:
Lantbruksstyrelsen tillkommer att efter prövning bevilja hushållningssällskap,
som därom gör ansökning, statslån från fonden. Hushållningssällskapen
äga av dylikt statslånebelopp utlämna täckdikningslån. Lantbruksstyrelsen
har att öva uppsikt och kontroll å hushållningssällskapens
täckdikningslåneverksamhet. Statslån från fonden må av hushållningssällskap
under två år från lyftningsdagen innehavas räntefritt och utan amortering.
Sedan lånet innehavts under sagda två år, skall vid utgången av
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 17 höft. (Nr 39 — 40.)
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
vart och ett av de därpå följande sju åren dels återbetalas en sjundedel av
det ursprungliga lånebeloppet dels ock gäldas ränta efter fyra procent för
år å oguldet kapitalbelopp. Av den, som av hushållningssällskap erhåller
täckdikningslån, må ej fordras högre ränta än nyss nämnts och skall jämväl
berörda återbetalningsvillkor i allmänhet tillämpas å täckdikningslån.
Täckdikningslån må beviljas ägare eller brukare av åker eller annan
odlad jord oberoende av storleken av den fastighet, där arbetet är avsett
att utföras och, beträffande brukare, av brukningstidens längd. Vid låns
beviljande skall så vitt möjligt tillses, att lån främst tillgodokomma dem,
som äro mest i behov därav.
Enligt ovanberörda kungörelse nr 84/1930 medgavs beträffande nya lån
räntefrihet under två år från lyftningsdagen.
Från täckdikningslånefonden äger lantbruksstyrelsen bevilja hushållningssällskapen
för utlämnande av täckdikningslån ett årligt belopp av sammanlagt
2,000,000 kronor.
Över motionerna hava, efter av utskottet därom i vederbörlig ordning
gjord framställning, yttranden avgivits den 29 februari 1932 av lantbruksstyrelsen
och den 8 mars 1932 av statskontoret.
Lantbruksstyrelsen har i ärendet anfört följande:
Den grundförbättring, som täckdikningen innebär, torde alltjämt få tillmätas
mycket stor betydelse för jordbruket. Detta förhållande är i stort
sett oberoende av förekommande svängningar i jordbrukskonjunkturerna.
Från rent ekonomisk synpunkt kan verkställandet av dylik grundförbättring
under lågkonjunktur med då rådande, relativt låga arbetspriser vara
att tillråda. Jämväl för beredande av arbetstillfällen åt arbetslösa synes
täckdikning genom sin särskilda karaktär av i verklig mening produktivt
arbete vara väl lämpad.
De för åtnjutande av lån från täckdikningslånefonden nu gällande villkoren
finner lantbruksstyrelsen vara för normala förhållanden väl avvägda
med hänsyn till såväl det allmänna intresset av att täckdikning utföres i
önskvärd utsträckning, som även den enskildes ekonomiska nytta av dylika
arbeten. I föreliggande motioner begärda lindringar i nämnda villkor
synas därför böra uppfattas såsom tillfälliga åtgärder för åstadkommande
under den nu rådande, särskilda svåra depressionen av täckdikningsarbeten
i lika stor eller helst ännu större omfattning än vad som nu är fallet.
Vad särskilt beträffar den ifrågasatta ändringen i villkoren för lånens
förräntning må framhållas, att den för närvarande gällande räntefriheten
torde, med hänsyn till den omständigheten att i sakkunnigt och omsorgsfullt
utförd täckdikning nedlagt kapital kan påräknas jämförelsevis hastigt
återkomma, få anses ur synpunkten av önskvärd lättnad för låntagarna tillfyllest.
Lantbruksstyrelsen tinner emellertid det nuvarande ekonomiska
läget för jordbruket kunna motivera en tillfällig utsträckning av den räntefria
tiden, dock högst med 1 år, eller till 3 år från lyftningsdagen, på sätt
i motionen II: 93 föreslagits. Styrelsen anser sig av samma skäl kunna
jämväl förorda en likaså tillfällig utsträckning av den nuvarande amorteringstiden,
7 år, till högst 10 år. Lantbruksstyrelsen förutsätter dock, att
efter återinträdet av normala förhållanden inom jordbruket en återgång till
de nuvarande lånevillkoren beträffande såväl förräntningen som amorteringen
kommer att ske.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
3
Då räntefoten för täckdikningslån utgör 4 procent, skulle nied en beräknad
årlig utlåning av 1,500,000 kronor en eventuell utsträckning av den räntefria
tiden med 1 år innebära en uppoffring för staten av 60,000 kronor
för år.
För den händelse nu ifrågasatta ändringar i lånevillkoren bliva medgivna,
torde desamma knappast kunna i någon högre grad inverka på täckdikningsarbetenas
omfattning under innevarande kalenderår. De synas därför icke
behöva föranleda någon ökning i det för budgetåret 1932/1933 beräknade förvaltningsbidraget
till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden (IX. H. T.
1932 punkt 66).
Lantbruksstyrelsen vill slutligen uttala sin anslutning till vad i motionen
II: 93 anförts örn önskvärdheten av att redan beviljade täckdikningslån mätte,
då hushållningssällskapen linna säkerheten god, kunna omskrivas till den
längre amorteringstid, som må varda medgiven.
Statskontoret har anfört:
Med de nu begärda lindringarna i betalningsvillkoren för statens täckdikningslån
torde, såsom ock lantbruksstyrelsen framhållit, motionärerna
främst hava åsyftat att väcka ett mera allmänt intresse bland jordbrukarna
att med statligt låneunderstöd genomföra vissa ur jordförbättringssynpunkt
önskvärda täckdikningar. Att den omständigheten att de genom beslut vid
1930 års riksdag medgivna lindringarna i nämnda villkor icke medfört en
väntad ökad täckdikningsverksamhet och därmed även ökad utlåning från
fonden skulle innebära, att nu gällande villkor för täckdilmingslånen vore
för jordbrukaren alltför betungande, har icke av motionärerna direkt utsagts
och synes enligt statskontorets mening icke heller med fog kunna göras
gällande. I varje fall saknar man därom ännu tillräcklig erfarenhet, då
lån med dessa nyare betalningsvillkor utlämnats först under budgetåret
1930/1931 och betalningsskyldigheten för dylika lån sålunda icke inträder
för låntagarna förrän från och med juli månad 1933.
Beträffande utlåningen från fonden vill statskontoret för övrigt framhålla,
att denna utlåning visserligen icke ännu vunnit den väntade ökade omfattningen,
men att under senast förflutna budgetår dock en viss mindre ökning
av det totala utlåningsbeloppet kunnat förmärkas. Med hänsyn till den
korta tid, som förflutit, sedan de nya återbetalningsvillkoren fastställts,
torde man även här ännu sakna tillräcklig erfarenhet örn dessas verkningar
på lånens efterfrågan.
Vid bedömandet av kapitalbehovet för täckdikningslånefonden under budgetåret
1932/1933 har beräknats, att utlåningen under detta år skulle, såsom
lantbruksstyrelsen tidigare angivit, hålla sig inom ramen av l,a00,000 kronor
samt att förty nu förefintliga kapitalmedel å fonden skulle kunna täcka en
utlåning av nämnda omfattning. Skulle emellertid genom ytterligare lindringar
i lånevillkoren en ökad utlåning upp till de för lantbruksstyrelsens
låneanvisningsrätt medgivna 2,000,000 kronor komma till stand redan under
nästkommande budgetår, måste för samma budgetår anvisas ett mot denna
ökning svarande kapitalökningsanslag för fonden.
Den av motionärerna begärda utsträckningen av räntefriheten till respektive
fem år (motion 1:196 och II: 289) och tre ar (motion II: 93) skulle
även i och för sig föranleda anslag å nästkommande års riksstat. Medan
sålunda för närvarande ungefär 55 procent av a fonden redovisade kapitalmedel
äro räntabla, skulle nied en räntefrihet å lånen enligt motionerna
endast omkring respektive 35 procent och 45 procent (respektive 20 procent
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39.
utskottet.
och 10 procent mindre) av det i nya lån engagerade kapitalet bliva räntabelt.
Med en tillämpning av samma grunder, som iakttogos vid 1930
års nedskrivning av utlåningsfondernas lånemedelskapital, skulle i förevarande
fall för disponerande av 1,500,000 kronor av täckdikningslånefondens
nuvarande kapitaltillgångar för nya lån med föreslagen räntefrihet
erfordras anvisningar å nästkommande års riksstat av andra statsinkomster
för ersättande av genom utlåningen uppkommande oräntabla lånemedel å
respektive 300,000 kronor och 150,000 kronor.
Med hänsyn till att, såsom ovan anförts, tillräcklig erfarenhet ännu icke
kan anses hava vunnits örn verkningarna av senast medgivna lindringar i
villkoren för täckdikningslån samt i betraktande av de jämförelsevis betydande
krav, som ytterligare lindringar i dessa villkor skulle ställa på
statskassan, anser sig statskontoret för närvarande icke kunna tillstyrka
åtgärder i den av motionärerna åsyftade riktningen.
Därest det på grund av rådande depression skulle visa sig, att svårigheter
i allmänhet bomme att uppstå för låntagare att fullgöra betalningsskyldigheten
å täckdikningslånen — något som emellertid icke påvisats för
närvarande vara fallet — skulle möjligen enligt statskontorets förmenande
en tillfällig lättnad kunna beredas låntagarna genom medgivande av ett
års amorteringsfrihet och därmed även ett års förlängning av lånetiden.
Utskottet har tidigare vid skilda tillfällen framhållit täckdikningens
stora betydelse för jordbruket särskilt på grund av möjligheten att därigenom
snabbt öka åkerjordens avkastningsförmåga. Då täckdikningen sålunda
är att betrakta som ett i hög grad produktivt företag och därtill ägnat att
skapa arbetstillfällen, synes ur synpunkten av rådande depression syftet med
de väckta motionerna belijärtansvärt.
Att såsom i motionerna avses redan nu blott två år efter tillkomsten av
bestämmelsen örn två års räntefrihet för lån från täckningslånefonden vidtaga
åtgärder för utsträckning av den räntefria tiden ävensom för en allmän
förlängning av amorteringstiden anser sig utskottet med hänsyn till
vad statskontoret i ärendet anfört icke böra förorda. Såsom statskontoret
anfört inträder betalningsskyldigheten för lån, som utlämnats enligt nu
gällande villkor för låntagarna först från och med juli månad 1933. Å
andra sidan skulle en utsträckning av räntefriheten till fem respektive tre
år enligt statskontorets yttrande påfordra anvisningar å nästkommande
budgetårs riksstat av andra statsinkomster än lånemedel för ersättning av
genom utlåningen uppkommande oräntabla lånemedel å 300,000 respektive
150,000 kronor. Därest det emellertid på grund av depressionen skulle
visa sig att svårigheter i allmänhet komma att uppstå för låntagare att
fullgöra betalningsskyldigheten å täckdikningslånen, synes såsom statskontoret
antytt, en viss tillfällig lättnad böra beredas låntagare, som därav kan
vara i behov. Utskottet vill i sådant syfte i anslutning till vad statskontoret
yttrat tillstyrka, att bemyndigande lämnas Kungl. Majit att utan
hinder av gällande villkor för lån från täckdikningslånefonden träffa
anstalter för beredande av möjlighet för låntagare, att på därom gjord
ansökan och efter prövning av omständigheterna i det särskilda fallet
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 39. 5
erhålla ett års amorteringsfrihet och därmed även ett års förlängning av
lånetiden. gjj
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med anledning av förevarande
motioner II: 93 samt I: 196 och II: 289 bemyndiga
Kungl. Maj:t att utan hinder av gällande bestämmelser
örn lån från täckdikningslånefonden träffa anstalter för
beredande av möjlighet för låntagare att på därom gjord
ansökan och efter prövning av omständigheterna i det
särskilda fallet erhålla ett års amorteringsfrihet och
därmed även ett års förlängning av lånetiden;
2) att förevarande motioner i den mån de icke kunna
anses besvarade genom vad utskottet hemställt under
1) här ovan ej må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 april 1932.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 38.
Reservation
av herr Pehrsson i Bramstorp.