Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

7

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den B mars 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till Svenska fiskareförbundets
verksamhet.

(lia avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion
nr 296 av herr Hammarlund har hemställts, att riksdagen måtte bevilja
35,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, att utgå såsom
bidrag till Svenska fiskareförbundets verksamhet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Såsom jämväl i motionen erinrats hade Svenska fiskareförbundet hos
Kungl. Maj:t gjort framställning örn bland annat ett anslag av 35,000
kronor såsom bidrag till förbundets verksamhet under budgetåret 1932/
1933, under förmenande att anslag till nämnda belopp borde därefter få
utgå årligen till dess att förbundet hunnit organisera fiskarena över hela
landet i en gemensam riksorganisation. Det sålunda begärda anslaget
avsåg jämväl bidrag till kostnaden för utgivande under 1932 av »Ny
svensk fiskeritidskrift».

Över fiskarförbundets berörda framställning avgav lantbruksstyrelsen
utlåtande den 10 november 1931 och överlämnade därvid tillika yttranden
av samtliga fiskeriintendenter ävensom av länsstyrelserna samt hushållningssällskapen
eller deras förvaltningsutskott i samtliga län.

Av lantbruksstyrelsens yttrande, varav utskottet tagit del, inhämtas
bland annat följande.

Förbundet lade i sin framställning tydligtvis stor vikt vid uppgiften
att åstadkomma lämpliga fiskeriorganisationer i landet. Med avseende
härå finge emellertid anmärkas, att genom arbete såväl av statens
fiskeriintendenter som av hushållningssällskapens fiskeritjänsteman föreningsväsendet
bland fiskarebefolkningen under senare år starkt utvecklats.
Inom landets alla län funnes nu en eller flera fiskeriföreningar. En
stor del av organisationsarbetet bland fiskarebefolkningen vöre. således
redan undangjort. Lantbruksstyrelsen holle före, att det organisationsarbete,
som ytterligare kunde behövas, bättre utfördes genom lokala organ
än genom en riksorganisation. Propagandan för en utvidgning av
föreningsväsendet i orterna borde därför lämpligen såsom hittills kunna
utföras av fiskeriintendenter och länsfiskeritjänstemän. Genom sin kännedom
om befolkningen och de lokala förhållandena hade dessa helt andra

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

förutsättningar för dylikt arbete än någon från en riksorganisation utsänd
person.

Vad förbundets blivande arbete för övrigt anginge, så förefölle det
tveksamt, om förbundet skulle hava avsevärt större möjligheter att göra
positiva insatser till fiskarebefolkningens fromma än de lokala länsföreningarna.
Uti vårt vidsträckta land vore behoven och intressena i detta
avseende starkt växlande och ibland till och med varandra motsatta. De
lokala föreningarna torde ofta själva kunna utreda och bringa till lösning
frågor, som vore för dem viktiga, utan att anlita den tunga och
med kostnader förbundna omgången genom en riksorganisation.

Förbundet hade i sin framställning icke närmare angivit, i vilken omfattning
de lokala föreningarna hittills anslutit sig till förbundet, men
av de inkomna yttrandena framginge, att flera sådana föreningar från
olika delar av landet anslutit sig. Såsom anmärkningsvärt borde dock
påpekas, att Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening beslutat att icke
för närvarande ingå i förbundet, och att västkustfiskarenas centralförbund
ävenledes beslutat att icke ansluta sig till detsamma. Samma beslut
hade ock fattats av Sveriges ålfiskares riksförbund och Vänerns
fiskareförbund.

Lantbruksstyrelsen ville givetvis icke förneka, att en riksorganisation
som den ifrågavarande möjligen kunde bliva till gagn för fiskerinäringen,
men det hade uti ansökningen och yttrandena knappast angivits
någon fråga, som riksförbundet skulle vara särskilt ägnat att utföra
bättre än de befintliga länsorganisationerna.

Då det gällde att skapa en så stor och dyrbar organisation, som det här
vore fråga om, borde man enligt lantbruksstyrelsens mening söka sig fram
för att få erfarenhet örn det verkliga behovet av en riksorganisation och
möjligheterna för en sådan att göra insatser av betydenhet till fiskets
gagn. Innan staten iklädde sig de dryga kostnader i form av understöd
till förbundet, som här ifrågasatts, borde man söka utröna, huruvida en
sådan organisation komme att få ett fast stöd i de lokala fiskeriorganisationerna.
Skulle det allmänna genom att bevilja de begärda statsunderstöden
positivt medverka till skapandet av organisationen ifråga, bleve
staten också bunden att för framtiden tillhandahålla erforderliga medel.

Lantbruksstyrelsen holle sålunda före att, innan staten lämnade den nya
riksorganisationen sitt ekonomiska stöd, ytterligare erfarenhet borde inhämtas,
huruvida landets fiskerinäring hade så många gemensamma intressen
att en dylik organisation över huvud kunde anses av behovet påkallad.

Lantbruksstyrelsens yttrande utmynnade i en hemställan att Kungl.
Majit måtte med anledning av bland annat fiskarförbundets nu berörda
framställning för 1932 bevilja förbundet understöd dels med 5,000 kronor
för anordnande i huvudsaklig överensstämmelse med av styrelsen framlagd
plan under nämnda år av ett möte med ombud för lokala fiskeriorganisationer,
dels ock med 5,000 kronor till utgivande av Ny svensk fiskeritidskrift.

Genom beslut den 27 november 1931 fann Kungl. Majit, som framdeles
ville meddela beslut i fråga om anvisande av medel till utgivande av berörda
fiskeritidskrift, framställningen i övrigt icke föranleda någon
Kungl. Majlis åtgärd.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29. 9

I förevarande motion har upptagits fiskareförbundets ovanberörda
framställning till Kungl. Majit. Körande det begärda anslagets användning
har angivits, att detta vore bland annat avsett till avlöning åt en
sekreterare, vars uppgift skulle bliva dels att ägna sig åt organisationsarbetet
bland fiskarena och dels att genom samlande och spridande av
uppgifter örn marknads- och prisfrågor, genom råd och upplysningar angående
fiskens lämpliga behandling, sortering och försändning m. m.
sätta fiskarena i stånd att på ett bättre sätt än för närvarande göra sig
gällande i den allmänna marknaden. Vidare vöre en expedition behövlig
för denne sekreterare och för förbundets övriga verksamhet. Härjämte
hade förbundet tänkt sig att i enlighet med stadgarnas föreskrifter
och i mån av råd och lägenhet årligen sammankalla representanter
för fiskarena till ombudsmöten m. m.

I huvudsaklig anslutning till vad lantbruksstyrelsen anfört rörande
det i förevarande motion upptagna förslaget anser sig utskottet icke böra
tillstyrka motionen. Utskottet får sålunda hemställa,

att förevarande motion 11:296 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 mars 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. J. JOHANSSON.

Närvarande'' se utlåtande nr 27.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami 11 haft. (Nr 28—29.)