8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 21.

i\r 21.

Ankom till riksdagens kansli den 25 februari 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
av vissa mindre lägenheter f rån kronoegendomar
m. m.

(2:a avd.)

I en till riksdagen den 12 februari 1932 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 87, har Kungl. Majit under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag
föreslagit riksdagen,

1) medgiva, att följande lägenheter må försäljas, nämligen
dels av kronoegendomen V* mantal Skegrie nr 10 och Va mantal Skegrie
nr 17 i Skegrie socken av Malmöhus län ett område örn 1,000 kvadratmeter
till Edvin Ehnevid mot en köpeskilling av 1,100 kronor att erläggas
kontant vid tillträdet och under villkor, att området må tillträdas
å dag, varom överenskommelse kan träffas med egendomens arrendator,
att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet, som utfärdar
köpebrev å området, att området försäljes i det skick, vari det vid tillträdet
befinnes, att området ej tilldelas delaktighet i samfälld eller oskiftad
mark och ej heller delaktighet i de rättigheter och förmåner, som för
övrigt må tillkomma stamfastigheterna, att köparen svarar för de å området
a tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, att köparen
ensam vidkännes kostnad för lagfart och avstyckning samt övriga med
köpet förenade utgifter, samt att köparen berättigas att som utfartsväg
begagna stamfastigheternas andel i vägen söder örn området,
dels ock av kronoegendomen 1 mantal Västra Ve nr 1 i Väse socken av
Värmlands län två i statsrådsprotokollet omförmälda tomtområden örn
respektive O.091 och O.039 hektar, vilka innehavas av Anton Kjällgren och
Hjalmar Hedqvist, det förstnämnda till Kjällgren mot en köpeskilling av
200 kronor och det senare till Hedqvist mot en köpeskilling av 80 kronor,
att tillträdas den 14 mars 1933 och under villkor i övrigt, att köpeskillingarna
för områdena skola vid tillträdet kontant erläggas till länsstyrelsen
i länet, som har att å områdena utfärda köpebrev, att områdena
försäljas i det skick, de vid tillträdet befinnas, att köparna skola svara
för de å områdena för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,
att köparna skola ensamma vidkännas kostnaderna för lagfart
och avstyckning samt övriga med köpen förenade utgifter, samt att kö -

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 21.

9

parna tillförsäkras rätt till del i en från den s. k. Kronotorpslotten å
sagda egendom över hemmanen Sandbacken och Åtorp tillhörig skogsmark
ledande väg, i den mån kronan såsom ägare av stamfastigheten
äger del i samma väg;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å försäljning frän kronoegendom
av lägenhet eller jordområde med ett saluvärde av högst 5,000 kronor,
efter prövning i vart fall och där skäl därtill äro, förordna örn försäljning
med hembud, oaktat de i 9—11 §§ förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. angivna förutsättningar
för sådant försäljningssätt ej äro för handen.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 138 till 1929 års riksdag
framlagda förslag angående medgivande för Kungl. Majit att i vissa
fall försälja kronoegendom godkände riksdagen enligt skrivelse den 30
maj 1929, nr 242, sammansatta första lag- och jordbruksutskottets i ärendet
avgivna memorial, nr 2, vari under punkten II hemställdes, att riksdagen
måtte — med upphävande av de beslut, som innefattades i riksdagens
skrivelser nr 63/1874, nr 66/1879, nr 35/1885, nr 7/1887 B, nr 17/1888, nr
77/1891, nr 74/1902 och nr 92/1914 — beträffande kronan tillhörig, under
domänstyrelsens förvaltning ställd fast egendom, vilken icke vore anslagen
för visst ändamål samt ej heller på grund av befintlig skogstillgång
eller annan särskild anledning borde bibehållas åt kronan, medgiva,

A) intill dess annorlunda kunde varda beslutat, att efter Kungl. Majlis
beprövande finge försäljas:

a) egendom, vilken i årligt arrende lämnade högst 1,000 kronor eller,
där den ej vore av kronan för sig utarrenderad, vid verkställd uppskattning
funnes ej kunna lämna högre årligt arrende än sålunda sagts; samt

b) andel i en för flera fastigheter gemensam samfällighet, såframt andelen
vid verkställd uppskattning funnes kunna betinga en köpeskilling
av högst 5,000 kronor;

Såsom villkor för att här ovan under A) a) upptagen kronoegendom
må försäljas med hembudsrätt gälla vissa i 9—11 §§ av förordningen den
6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. angivna villkor, bland annat, att bostadslägenhet finnes uppförd
å densamma.

Beträffande däremot här ovan under A) b) upptagen andel i en för
flera fastigheter gemensam samfällighet har Kungl. Majit utgått från,
att 1929 års riksdagsbeslut i frågan icke innebar någon inskränkning i
Kungl. Majlis, enligt av riksdagen år 1914 lämnat medgivande, tillkommande
rätt att vid försäljning av dylik andel i vart fall meddela erforderliga
föreskrifter örn sättet och villkoren för försäljningen. Häremot
har riksdagen icke haft något att erinra (skr. nr 58/1931). Kungl. Majit
är alltså oförhindrad att under hand försälja dylika andelar.

Gällande

bestämmelser

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 21.

Kungl. Majits nu föreliggande förslag'' innebär för det första, att riksg
dagen skulle lämna sitt medgivande till att särskilt angivna, till kronoegendomarna
Skegrie och Västra Ve hörande mindre områden må under
hand försäljas till vissa köpare, vilka ej hava bostadslägenheter uppförda
å områdena, på grund varav de i förberörda förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angivna förutsättningarna för försäljning med hembud
alltså ej äro uppfyllda.

Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att Kungl. Maj:t skulle erhålla
ett generellt bemyndigande att, i avseende å försäljning från under A) a)
härovan avsedd kronoegendom av lägenhet eller jordområde med ett saluvärde
av högst 5,000 kronor, efter prövning i vart fall och där skäl därtill
vore, förordna örn försäljning med hembud, oaktat de ovan angivna förutsättningarna
för sådant försäljningssätt ej vore för handen. Att saluvärdet
ansetts böra begränsas till högst 5,000 kronor har sin grund i att härigenom
skulle vinnas överensstämmelse med vad som gäller beträffande försäljning
av andel i en för flera fastigheter gemensam samfällighet. Sådan
andel kan nämligen, såsom förut omnämnts, försäljas jämväl under hand,
därest den vid verkställd uppskattning finnes kunna betinga en köpeskilling
av högst 5,000 kronor. — Det bör även bemärkas, att det vid bifall till
Kungl. Majits nu föreliggande framställning är avsett, att försäljning
under hand i sådana fall, varom nu är fråga, endast skulle ske till — förutom
enskild person, som av särskild anledning befinnes böra tillbjudas
lägenheten — kommuner eller menigheter, som för ett lämpligt befunnet
ändamål önska förvärva kronojord av viss mindre omfattning.

Mot bifall till Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser försäljning av vissa
till kronoegendomarna Skegrie och Västra Ve hörande smärre områden,
har utskottet intet att erinra.

Beträffande det av Kungl. Majit begärda bemyndigandet att utan hinder
av gällande bestämmelser örn hembud från kronoegendom försälja
lägenhet eller jordområde med ett saluvärde av högst 5,000 kronor får utskottet
framhålla, att det av praktiska skäl torde vara lämpligt, att Kungl.
Majit för försäljning av mindre områden icke skall vara nödsakad att,
i fall då stadgade villkor för hembud ej äro uppfyllda, antingen låta
försäljningen ske å auktion eller ock inhämta riksdagens medgivande
till försäljning under hand. Det synes utskottet därför lämpligt, att
Kungl. Majit i sådant avseende erhåller viss befogenhet, vilken dock synes
utskottet böra inskränkas till att avse lägenhet eller område med ett
saluvärde av högst 3,000 kronor.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bifalla vad Kungl. Majit under punkten 1) i förevarande
proposition föreslagit,

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 21.

11

b) med anledning av vad Kungl. Majit under punkt
2) i förevarande proposition föreslagit bemyndiga
Kungl. Majit att i avseende å försäljning från kronoegendom
av lägenhet eller jordområde med ett saluvärde
av högst 3,000 kronor, efter prövning i vart fall
oeh där skäl därtill äro, förordna örn försäljning med
hembud, oaktat de i 9—11 §§ förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. angivna förutsättningar för sådant
försäljningsätt ej äro för handen.

Stockholm den 26 februari 1932.

På jordbruksutskottets vägnar i
C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 16.

Reservation:

av herr Andersson i Löbbo.