Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
1
#
Kr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1932 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte
i ämnet väckta motioner.
(lia avd.)
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av följande av
Kungl. Majit i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda
framställningar.
Ilo) Reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras*biträden. Under
punkt 3 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till reseersättningar
åt lantbruksingenjörer och deras biträden anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor.
Resekostnaderna för, bland andra, statens lantbruksingenjörer och deras
biträden blevo genom beslut av 1931 års riksdag utbrutna ur nionde huvudtitelns
allmänna reseanslag, och anvisade riksdagen i samband härmed till
reseersättningar åt ifrågavarande grupp av förrättningsmän för budgetåret
1931/1932 ett extra förslagsanslag av 275,000 kronor (se IX H. T.
1931 p. 3).
Enligt statsrådsprotokollet hava reseersättningarna åt nu berörda befattningshavare
för budgetåret 1930/1931 uppgått till i runt tal 308,000
kronor. Anslaget har emellertid för budgetåret 1932/1933 ansetts kunna
begränsas till 250,000 kronor på grund av dels den begränsning av utgifterna
för ändamålet, som förväntas uppstå i anledning av vissa under
år 1931 vidtagna ändringar i fråga örn grunderna för reseersättningarnas
bestämmande, dels ock viss ifrågasatt nedsättning av traktamentena
för lantbruksingenjörer och möjligen även deras biträden, vilken
sistnämnda fråga departementschefen ansett böra avgöras av Kungl.
Maj:t, efter det riksdagen beslutat i anslagsfrågan.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till reseersättningar åt lantbruksingenjörer
och deras biträden anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av kronor 250,000.
Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 10 sami- 2 hafi. (Nr 2.)
Reseersättningar
åt
lantbruksingenjörer
och
deras biträden.
[3.]
Utskottet.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Lägre mejeri- 2:o) Lägre mejeriskolor för kvinnor. Under punkt 26 har Kungl.
*t°innor,> föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till
[26.] lägre mejeriskolor för kvinnor, nu 29,000 kronor, med 6,000 kronor till
23,000 kronor.
Den lägre mejeriundervisningen för kvinnor erhöll sin nuvarande organisation
genom beslut av 1921 års riksdag, som för ändamålet anvisade
ett särskilt anslag. Det ordinarie reservationsanslaget till lägre mejeriskolor
för kvinnor har från och med budgetåret 1923/1924 varit uppfört
med 29,000 kronor. I anslutning till 1921 års riksdagsbeslut i ämnet utfärdade
Kungl. Maj:t den 30 juni 1921 reglemente för mejeriskolor för kvinnor
(nr 509), vilket ännu gäller.
För närvarande är den statligt ordnade utbildningen av manliga
mejerister i sin helhet förlagd till Alnarp. Enligt bestämmelser
i stadgarna den 20 juni 1918 (nr 406) för lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp skall med institutet vara förenad en lägre mejeriskola, avsedd
att utbilda mejerister genom såväl teoretisk undervisning som praktisk
övning i yrket. För inträde vid mejeriskolan fordras, bland annat,
att hava minst ett år allvarligt deltagit i alia vid ett mejeri förefallande
göromål. Antalet elever har under senare år varit 25. Eleverna
hava efter genomgåendet av kursen, som omfattar ett år, i regel omedelbart
erhållit platser såsom föreståndare för mindre mejerier, förste
mejerister, smör- och ostmejerister eller mjölkbedömare.
Mejeriskolorna för kvinnor skola, enligt förenämnda reglemente
den 30 juni 1921, vara förlagda till välskötta, tidsenligt anordnade
mejerier. Högst sju statsunderstödda skolor få inrättas. Inalles böra
platser finnas för minst 56 elever. Varje kurs är ettårig och omfattar
såväl viss teoretisk undervisning som praktiska övningar. För inträde
fordras, bland annat, minst två års väl vitsordad mejeripraktik, och skola
såsom elever i första hand mottagas sökande, som genomgått av lantbruksstyrelsen
anordnad kurs för mejerielever. Elev vid mejeriskola får
ej under lärotiden användas till annat arbete än sådant som kan befordra
det ändamål, för vilket eleven vistas vid skolan. För skolan antages föreståndare.
En huvudlärare skall finnas, och kan föreståndaren antagas därtill.
De nuvarande sju mejeriskolorna för kvinnor äro förlagda till Oppeby
i Södermanlands län, Bjärka-Säby i Östergötlands län, Ljungbyholm i
Kalmar län, Blomberg i Skaraborgs län, Änge i Jämtlands län, Flarken
i Västerbottens län och Nederkalix i Norrbottens län. Av skolorna
äro alltså fyra förlagda till södra och mellersta Sverige samt
tre till övre Norrland.
I syfte att till de kvinnliga mejeriskolorna må erhållas elever med tillräcklig
förutbildning har statsunderstöd lämnats till s. k. elevmejerier.
Under en följd av år har Kungl. Majit sålunda av medel ur det
under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till
befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar anvisat
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
3
statsbidrag till dylika elevmejerier med sammanlagt 8,100 kronor per år.
Reglemente för elevmejerierna är fastställt av lantbruksstyrelsen den 8
september 1922. Enligt detta antager styrelsen i mån av behov enskilt,
välskött och tidsenligt mejeri till elevmejeri.
Sedan fråga uppkommit angående ändrad organisation m. m. icke blott
av de lägre mejeriskolorna för kvinnor utan även av den lägre mejeri
undervisningen över huvud taget, föreläde Kungl. Majit genom proposition
den 6 februari 1931, nr 84, riksdagen förslag i ämnet. Propositionen,
som byggde på ett av lantbruksstyrelsen framlagt förslag, avsåg bibehållande
av det nuvarande systemet med ett flertal mindre mejeriskolor för
kvinnor. Förslaget vann icke riksdagens godkännande, men anhöll riksdagen
i skrivelse den 6 maj 1931, nr 188, under åberopande av jordbruksutskottets,
av riksdagen godkända utlåtande nr 51, att Kungl. Majit ville,
med beaktande av vad utskottet anfört, efter den ytterligare utredning,
som kunde befinnas av förhållandena påkallad, örn möjligt till 1932 års
riksdag framlägga förnyat förslag till den lägre mejeriundervisningens
ordnande. Jordbruksutskottet förordade därvid i anslutning till ett av de
s. k. lägre lantbruksundervisningssakkunniga framlagt förslag vidkommande
de mellersta och södra delarna av landet en övergång till ett
mindre antal större mejeriskolor för kvinnor. Vidare uppförde fjolårets
riksdag för budgetåret 1931/1932 ordinarie reservationsanslaget till lägre
mejeriskolor för kvinnor med oförändrat belopp 29,000 kronor.
Sedan Kungl. Majit den 29 maj 1931 anbefallt lantbruksstyrelsen att
efter verkställd utredning inkomma med förslag till den lägre mejeriundervisningens
ordnande enligt de i jordbruksutskottets förberörda utlåtande
angivna grundlinjer, har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 9
oktober 1931 avlämnat utredning med förslag i ämnet. Därvid har uppmärksamheten
framför allt inriktats på den fråga, där olika meningar i
fjol förelågo, nämligen huruvida man för södra och mellersta Sveriges
del borde övergå från det nuvarande systemet med flera smärre mejeriskolor
för kvinnor till en anordning med tre större dylika skolor.
Efter en redogörelse för lantbruksstyrelsens förslag och däröver avgivna
yttranden har departementschefen angivit på vad sätt en lösning av ifrågavarande
spörsmål enligt de av fjolårets riksdag ifrågasatta grundlinjerna
kunde ske, i vilket avseende utskottet får hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 49 och 50. Härav framgår att vid en genomförd omorganisation
ordinarie reservationsanslaget till lägre mejeriskolor för kvinnor skulle
behöva höjas med 13,600 kronor. Härutöver skulle komma dels understöd
enligt gällande grunder till vissa elever vid mejeriskolorna för kvinnor,
att utgå från det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget
till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter, dels
ock statsunderstöd till särskilda elevmejerier för kvinnor med belopp, som
1931 års
riksdag.
Utskottet.
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
i fjolårets proposition upptogs till 17,500 kronor ock föreslogs anvisat såsom
ett särskilt extra reservationsanslag.
Vid övervägande därefter huruvida framställning borde göras till 1932
års riksdag örn godtagande av det ändrade systemet ock uppförande av
för ändamålet erforderliga ökade anslagmedel kar departementschefen
med hänsyn bland annat till det statsfinansiella läget, som påkallade stor
försiktighet i avseende å införande av varje anordning, som medförde
kostnadsökning för statsverket, ansett sig för närvarande ej böra framställa
något förslag i ämnet. Härtill komme, såsom framginge av den lämnade
redogörelsen, att meningarna alltjämt vore delade örn lämpligheten av
att övergå till det ändrade systemet. I överensstämmelse med vad fjolårets
riksdag vid behandlingen av förevarande organisations- och anslagsfraga
fann riktigt, nämligen att spörsmålet örn den lägre mejeriundervisningen
borde på en gång avgöras i hela dess vidd, funne departementschefen
sig nu icke heller kunna vare sig återupptaga de förslag angående understöd
åt kvinnliga och åt manliga elevmejerier, vilka framfördes i förberörda
proposition nr 84 till 1931 års riksdag, eller framställa något yrkande
angående inrättandet av en ny mejeriskola för män. Vad särskilt
anginge sistnämnda fråga hade för övrigt någon fullt tillfredsställande
lösning icke ännu föreslagits, vartill komme, att behovet härvidlag, så
vitt framginge av den senaste utredningen och även av allmänna svenska
mejeristföreningens yttrande i ämnet, ej kunde sägas vara trängande.
I detta sammanhang ville departementschefen emellertid slutligen betona,
att han ansage, att uppmärksamhet alltjämt borde ägnas förevarande
organisationsspörsmål, i syfte att en tillfredsställande lösning härav framdeles
kunde vinnas. Vid bibehållen organisation av de lägre mejeriskolorna
för kvinnor kunde enligt statsrådsprotokollet medelsbehovet för ändamålet
för budgetåret 1932/1933 uppskattas till oförändrat belopp av ungefär
29,000 kronor. Enär en reservation av i runt tal 6,000 kronor torde
kunna påräknas å förevarande anslag, har detta ansetts kunna för sagda
budgetår tillfälligt minskas till 23,000 kronor.
Det sedan förra årets riksdag inträdda i hög grad försämrade ekonomiska
läget finner jämväl utskottet utgöra skäl för att för närvarande
låta anstå med lösningen av frågan örn en förbättrad organisation
av den lägre mejeriundervisningen. Utskottet vill emellertid understryka
departementschefens yttrande, att uppmärksamhet alltjämt bör
ägnas förevarande spörsmål samt uttala en förväntan att Kungl. Majit
skall då de ekonomiska förhållandena anses kunna sådant medgiva förelägga
riksdagen förslag till frågans lösning.
Utskottet, som icke har något att erinra mot att ifrågavarande anslag
upptages till av Kungl. Majit föreslaget belopp, hemställer,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till lägre mejeriskolor för kvinnor, nu 29,000
kronor, med 6,000 kronor till 23,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 5
3:o) Utbildningskurser för kontrollassistenter. Under punkt 27 har vtbiidningsKungl.
Majit föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskur- ^YJit
ser för kontrollassistenter anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra re- assistenter.
servationsanslag av 13,000 kronor. [27.]
Till utbildningskurser för kontrollassistenter har riksdagen alltsedan
1911 anvisat medel. Medelsbehovet för de senaste budgetåren har beräknats
till 14,000 kronor, vilket belopp senast anvisats för budgetåret
1931/1932 i form av extra reservationsanslag.
Vid utgången av budgetåret 1931/1932 beräknas å anslaget förefinnas
en behållning av omkring 1,000 kronor, varför ett anslag för budgetåret
1932/1933 å 13,000 kronor skulle vara tillfyllest.
Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer, utskottet.
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
för kontrollassistenter anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.
4:o) Utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskötare. Under
punkt 28 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till anordnande av
utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskötare anvisa för budgetåret
1932,1933 ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor.
Kiksdagen har under en följd av år anvisat anslag till anordnande av
utbildningskurser för ladgårdsförmän samt från och med 1918 jämväl
till dylika kurser för svinskötare. För budgetåren 1930/1932 hava för
ändamålet beviljats respektive 34,000 och 38,000 kronor i form av extra
reservationsanslag.
Departementschefen har räknat nied en medelstillgång av 42,000 kronor
för budgetåret 1932/1933. Med beräkning att den 1 juli 1932 å anslaget
kommer att finnas en reservation å 8,000 kronor, har det ytterligare belopp
som tarvas för budgetåret 1932/1933. upptagits till 34,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till förevarande framställning hemställer utskottet.
utskottet,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 34,000 kronor.
5io) Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och utbiidnmgsDalarna.
Under punkt 29 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att k*YiZi!gZ
till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i udugirdsska
-
Utbildningskurser
flir
ladu ärdsförmän
oeh
svinskötare.
[28.]
tave i Norr
land och
Dalarna.
[29.]
Utskottet.
Utbildningskurser
i beteskultur
och
ängsskötsel.
[30.]
Utskottet.
Stuteri
väsendet.
[35.]
b Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Norrland oell Dalarna anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.
Till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare
i Norrland och Dalarna har riksdagen alltsedan 1918 anvisat anslag Me
delsbehovet
har för vart och ett av de senaste budgetåren beräknats till
0,000 kronor.
Föi budgetåret 1932/1933 har anslaget med hänsyn till beräknad reservation
ansetts, i likhet med innevarande budgetår, kunna begränsas
till 4,000 kronor.
Framställningen tillstyrkas av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland
och Dalarna anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor.
6:o) Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel. Under punkt
30 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till anordnande av utbildningskurser
i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag av 3,300 kronor.
_ Medelsbehovet har under ett vart av de senare budgetåren beräknats
till 3,500 kronor. Med hänsyn till påräknad reservation har medelsanvisningen
för budgetåret 1932/1933 ansetts kunna begränsas till 3,300
kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majlis förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
i beteskultur och ängsskötsel anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av
3,300 kronor.
7:°) Stuteriväsendet. I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933
har Kungl. Majit upptagit ordinarie förslagsanslaget till stuteriväsendet
med oförändrat belopp, 800,000 kronor.
Därjämte har Kungl. Majit under förevarande punkt (35) föreslagit
riksdagen a) besluta, att det i 5 § 1 mom. av gällande avlöningsreglemente
för statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
upptagna arvodet för chefen för Strömsholms hingstdepå
skall för tiden från och med den 1 juli 1932 nedsättas till 7,500 kronor;
b) medgiva, att till den nuvarande innehavaren av befattningen såsom
chef för Flyinge hingstdepå och stuteri, depåchefen Oscar Samuelson, må,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 7
utöver den med befattningen förenade avlöningen, från och med den 1
juli 1932 utgå ett personligt arvodestillägg av 1,500 kronor; c) vid bifall
till vad under a) och b) föreslagits godkänna de av departementschefen i
statsrådsprotokollet förordade förslagen till ordinarie avlöningsstater for
dels Flyinge hingstdepå och stuteri, dels ock Strömsholms hingstdepå, att
tillämpas från och med budgetåret 1932/1933.
(Statsrådsprotokollet sid. 64—82.)
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr
28 av herr Andersson i Stockholm har hemställts, att riksdagen måtte
uttala, att de stallbetjänter vid Flyinge hingstdepå, som nu benämnas
extra och på grund därav åtnjuta lägre lön, böra avlönas enligt den löneplan,
som gäller för de övriga stallbetjänterna vid samma hingstdepå.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Till stuteriväsendet är i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag.
Samtliga utgifter för stuteriväsendet bestridas från och med budgetåret
1930/1931 av de medel, som inflyta till statsverket på grund av
kungörelsen den 4 maj 1923 (nr 87) angående anordnande av vadhållning
medelst s. k. totalisator (totalisatormedel). Dessa medel uppsamlas över
förslagsanslaget till stuteriväsendet i en fond, benämnd stuteriväsendets
fond, från vilken utgifterna i fråga skola direkt bestridas.
Med tillämpning från och med budgetaret 1931/1932 av den principen,
att förslagsanslaget till stuteriväsendet bör upptagas med samma belopp
som det, vartill totalisatormedlen beräknas komma att under budgetåret
inflyta, har anslaget för innevarande budgetår uppförts med 800,000
kronor.
Utgifterna för stuteriväsendet under budgetåret 1931/1932 beräknades
sålunda:
Stuteriöverstyrelsen, förslagsvis ....................... kronor 42,100
Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri.
förslagsvis......................... Ä 49’000
Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri,
förslagsvis ........................................ * 494,999
Hästavelns befrämjande, förslagsvis....... » 598,JOD
summa förslagsvis kronor 790,600.
Motion.
Under rubriken hästavelns befrämjande äro beräknade följande belopp:
Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet ............
Hästpremieringen, förslagsvis .........................
Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring
av hästar ..............................................
kronor 240,000
» 328,500
» 30,000
förslagsvis kronor 598,500.
Kunni. Maj:t8
förslag.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Den i utgiftsberäkningen ingående förslagsposten å 49,000 kronor till
avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri disponeras enligt
följande av Kungl. Majit fastställda avlöningsstater:
Avlöningsstat för Flyinge hingstdepå och stuteri.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 24,400
Dyrtidstillägg, förslagsanslag .............................. » 5 finn
summa förslagsanslag kronor 29,400.
Ordinarie avlöningsstat för Strömsholms hingstdepå.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 17,700
Arvode till en veterinär................................ Ä 2 000
Dyrtidstillägg, förslagsanslag.............................. » 2000
summa förslagsanslag kronor 21,700.
Övergångsavlöningsstat för Strömsholms hingstdepå.
mämann’ ^VOde.............................................. kronor 700
Tillfällig löneförbättring .............................. -j7k
summa kronor 875.
Staternas sammanlagda belopp uppgår till 51,975 kronor. Att anslagsbeloppet
uppförts med allenast 49,000 kronor sammanhänger med att
vissa befattningar tidvis uppehållits på förordnande.
I de av Kungl. Majit efter riksdagens beslut i anslagsfrågan den 27
juni 1930 fastställda avlöningsstaterna för stallpersonalen vid Flyinge
hingstdepå och stuteri samt Strömsholms hingstdepå (övrig personal)
upptages avlöning till ordinarie stallbetjänt med 1,350 kronor jämte rätt
tili tre ålderstillägg å 90 kronor efter 3, 6 och 9 år. Dessutom åtnjuter
stallbetjänt vissa förmåner in natura.
Kungl. Majit har i nu förevarande framställning, sorn i huvudsak
grundar sig på av stuteriöverstyrelsen framställt förslag i ämnet, icke
ifrågasatt annan förändring i anslaget till stuteriväsendet än beträffande
de häri ingående anslagsposterna till avlöningar till tjänstemän
vid hingstdepåer och stuteri samt till hästavelns befrämjande.
I fråga örn anslagsposten till avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer
och stuteri innebär Kungl. Majits förslag beredande åt nuvarande
chefen för Flyinge hingstdepå och stuteri av ett arvodestillägg av 1,500
kronor, varigenom hans avlöning skulle komma att uppgå till 11,000 kronor
samt en sänkning av arvodet till chefen för Strömsholms hingstdepå
från 8,500 till 7,500 kronor. Förutom den härav föranledda höjningen i
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
9
anslagsposten med (1,500 — 1,000 =) 500 kronor har stuteriöverstyrelsen
ifrågasatt viss ytterligare höjning på grund av nytillkommande ålderstillägg.
I fråga härom har departementschefen anfört följande:
»Den starka utveckling, som under senare år präglat verksamheten vid
Flyinge hingstdepå och stuteri, synes mig motivera, att chefen för denna
institution erhåller en något förmånligare löneställning än vad för närvarande
är fallet. Jag har icke heller något att erinra mot beloppet av den
av stuteriöverstyrelsen föreslagna förbättringen i sådant avseende. På
de av lönenämnden anförda skälen anser jag mig emellertid icke kunna
förorda en däremot svarande höjning av det i avlöningsreglementet upptagna
arvodet, utan torde i avvaktan på den närmare prövningen av 1928
års lönekommittés förberörda förslag frågan böra lösas genom att i enlighet
med lönenämndens av statskontoret biträdda förslag den nuvarande innehavaren
av befattningen i fråga, nämligen depåchefen O. Samuelson, som
numera erhållit nytt förordnande tills vidare under sex år räknat från den
1 januari 1932, tillerkännes ett personligt arvodestillägg av 1,500 kronor.
På grund av vad i ärendet anförts med avseende å det med de ifrågavarande
båda befattningarna förenade arbetet och ansvaret anser jag mig
jämväl böra biträda förslaget att sänka det med chefsbefattningen å
Strömsholms hingstdepå förenade arvodet med 1,000 kronor, vilket såsom
stuteriöverstyrelsen anfört utan vidare låter sig genomföras, enär den
person, som för närvarande uppehåller depåchefsbefattningen, på grund av
innehavande pension å annan tjänst endast uppbär 5,600 kronor av depåchefsarvodet.
I händelse av riksdagens bifall på denna punkt torde senare få vidtagas
härav påkallad ändring av 5 § i avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen.
I avseende å stuteriöverstyrelsens förslag örn höjning av förevarande
anslagspost på grund av nytillkommande ålderstillägg må framhållas, att,
enär de i berörda avlöningsstater ingående anslagen till befattningshavares
avlöning hava förslagsanslags natur, höjning av nu nämnd anledning
icke torde behöva vidtagas.
Vid bifall till vad jag nu föreslagit och under iakttagande att avlöningsposterna
till ordinarie befattningshavare enligt vedertagna grunder
beräknas efter en avlöning i näst högsta löneklassen för vederbörande befattningshavare,
böra nyss angivna stater erhålla följande lydelse, att tilllämpas
från och med budgetåret 1932/1933:
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Kungl. Maj-.ts
förslag.
Avlöningsstat för Flyinge hingstdepå och stuteri.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 24,100
Personligt arvodestillägg åt depåchefen O. Samuelson ____ » 1,500
Dyrtidstillägg, förslagsanslag .............................. » 5,000
summa kronor 30,600.
Ordinarie avlöningsstat för Strömsholms hingstdepå.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 16,700
Arvode till en veterinär .................................. » 2,000
Dyrtidstillägg, förslagsanslag .............................. » 2,000
summa kronor 20,700.
Med bibehållande i oförändrat skick av övergångsavlöningsstaten för
Strömsholms hingstdepå, slutande å 875 kronor, skulle alltså förevarande
anslagspost »avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri» från
och med budgetåret 1932/1933 upptagas med (30,600 + 20,700 + 875 =)
52,175 kronor, vilket belopp bör avrundas till 52,000 kronor.»
Vidkommande anslagsposten till hästavelns befrämjande innefattar
Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn det däri ingående beloppet till hingstdepåernas
och stuteriets verksamhet en höjning med 1,185 kronor för utskylder
och övriga utgifter, vilken höjning närmast är avsedd för anskaffande
av en del i stallpersonalens beklädnadsstat ej ingående skyddskläder
för att möjliggöra ett bättre bevarande av den reglementsenliga beklädnaden.
Å andra sidan har räknats dels med vissa minskningar i utgiftsberäkningen
hänförande sig huvudsakligen till kostnaderna för furage dels
ock med vissa ökade inkomster (språngavgifter). Anslagsposten har sålunda
upptagits med ett 39,000 kronor lägre belopp än för innevarande budgetåret
eller med 201,000 kronor. I det till hästpremiering avsedda beloppet
ifrågasättes en höjning med 25,500 kronor eller till 354,000 kronor.
Denna höjning är föranledd av den förlidet år vidtagna ändringen i grunderna
för fördelning av kostnaderna för hästpremieringen att — från att
tidigare staten och hushållningssällskapen bestritt hälften vardera — statens
bidrag skall i regel utgå med sju tiondelar och hushållningssällskapens
med i regel tre tiondelar av kostnadsbeloppet, vilka bestämmelser (nr
333/1931), som trätt i kraft den 1 januari 1932, komma att tillämpas för
1932 års premieringar. Då det till understöd åt hästavelsföreningar och
för stamboksföring av hästar avsedda beloppet upptagits oförändrat med
30.000 kronor, har anslagsposten till hästavelns befrämjande i sin helhet
i Kungl. Maj:ts förslag undergått en minskning med 13,500 kronor eller till
585.000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag skulle sålunda för de under rubriken
hästavelns befrämjande hänförda behovsposterna beräknas följande
belopp:
,/ordbruks utskottets utlåtande Nr 2.
11
Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet .............. kronor 201,000
Hästpremieringen, förslagsvis ............................ » 354,000
Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring
av hästar .............................................. » 30,000
förslagsvis kronor 585,000.
Vid bifall till vad ovan tillstyrkts skulle de för stuteriväsendet i dess
helhet erforderliga anslagsposterna bliva:
Stuteriöverstyrelsen, förslagsvis .......................... kronor 42,100
Avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri,
förslagsvis .............................................. » 52,000
Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri,
förslagsvis .............................................. » 101,000
Hästavelns befrämjande, förslagsvis .................... » 585,000
summa förslagsvis kronor 780,100.
Till sistnämnda belopp, 780,100 kronor, skulle alltså utgifterna för stuteriväsendet
för budgetåret 1932/1933 böra beräknas. Dessa utgifter skulle
alltjämt direkt bestridas från stuteriväsendets fond. I detta sammanhang
har departementschefen framhållit, att det, liksom hittills, torde böra vara
Kungl. Majit obetaget att efter prövning i vart fall härutöver disponera
tillgängliga medel i stuteriväsendets fond för tillgodoseende av ändamål,
som äro ägnade att befrämja hästaveln.
Vad angår finansieringen av förenämnda utgifter för stuteriväsendet
eller med andra ord medelstillförseln till stuteriväsendets fond, har departementschefen
erinrat, att chefen för finansdepartementet vid anmälan
av inkomstberäkningen för budgetåret 1932/1933 förordat upptagande liksom
för innevarande budgetår av inkomsttiteln »totalisatormedel» till belopp,
motsvarande vad som kunde påräknas komma att under budgetåret
verkligen inflyta i form av dylika inkomster, eller 800,000 kronor. Med
fortsatt tillämpning av principen, att förslagsanslaget till stuteriväsendet
bör upptagas till samma belopp som det, vartill totalisatormedlen beräknas
komma att under budgetåret inflyta, har departementschefen ansett, att
sagda anslag jämväl för nästkommande budgetår borde uppföras till belopp
av 800.000 kronor.
Den väckta motionen avser att i löneavseende likställa de extra stallbetjänter,
som avlönas från det i anslagsposten till hästavelns befrämjande
ingående beloppet till hingstdepåernas och stuteriets verksamhet med
de i ovanberörda stater för stallpersonalen vid Flyinge och Strömsholm
upptagna stallbetjänterna.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke någon erinran
från utskottets sida utom i vad densamma innefattar en höjning med 1,500
Motionen.
Utskottet.
12 .Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
kronor av arvodet till chefen för Flyinge hingstdepå och stuteri. Detta arvode
är för närvarande bestämt till 9,500 kronor. Härtill kommer emellertid
dyrtidstillägg enligt gällande grunder. Ifrågavarande befattningshavare,
som bebor den gamla chefsbostaden, har enligt vad utskottet inhämtat
att för bostaden erlägga ett hyresbelopp av 600 kronor.
Utskottet är fullt medvetet örn det krävande och ansvarsfulla arbete,
»om är förenat med chefsbefattningen vid Flyinge. Emellertid måste det
väcka allvarliga betänkligheter att utan avvaktan på den slutliga prövningen
av 1928 års lönekommittés förslag till reglering av statstjänstemännens
löner, vilket förslag jämväl omfattar tjänstemännen vid stuteriväsendet,
och därjämte under rådande ekonomiska läge, som påkallar
största återhållsamhet med statsmedel, företaga en ökning av löneförmånerna
för ifrågavarande depåchef. Utskottet anser sig härvid höra särskilt
framhålla, att det ifrågasatta lönetillägget tillsammans med det nuvarande
arvodet motsvarar avlöning i högsta löneklassen i lönegraden
B 30 i lönekommitténs förslag till allmänt avlöningsreglemente, under
det att kommittén föreslagit ifrågavarande befattnings placering i lönegraden
B 28 med rätt till avlöning i högsta löneklassen.
Med hänsyn till angivna omständigheter anser sig utskottet icke kunna
biträda Kungl. Maj:ts förslag i nu angiven del. Avlöningsstaterna för
hingstdepåerna och stuteriet skulle sålunda erhålla följande lydelse, att
tillämpas från och med budgetåret 1932/1933:
Avlöningsstat för Flyinge hingstdepå och stuteri.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 24,100.
Dyrtidstillägg, förslagsanslag ............................ B 5 qqq
summa kronor 29,100.
Ordinarie avlöningsstat för Strömsholms hingstdepå.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 16,700
Arvode till en veterinär .................................. » 2 000
Dyrtidstillägg, förslagsanslag ............................ » 2,000
summa kronor 20,700.
Med bibehållande i oförändrat skick av övergångsavlöningsstaten för
Strömsholms hingstdepa, slutande å 875 kronor, skulle alltså förevarande
anslagspost »avlöningar till tjänstemän vid hingstdepåer och stuteri» från
och med budgetåret 1932/1933 upptagas med (29,100 + 20,700 + 875 —)
50,675 kronor, vilket belopp bör avrundas till 50,500 kronor.
Vid bifall till vad sålunda tillstyrkts skulle de för stuteriväsendet i dess
helhet erforderliga anslagsposterna bliva:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 13
Stuteriöverstyrelsen, förslagsvis .......................... kronor 42,100
Avlöningar till tjänstemän vid kingstdepåer och stuteri,
förslagsvis ............................................ » 50,500
Avlöningar till övrig personal vid hingstdepåer och stuteri,
förslagsvis ............................................ » 101,000
Hästavelns befrämjande, förslagsvis .................... » 585,000
summa förslagsvis kronor 778,600.
Till sistnämnda belopp, 778,600 kronor, torde alltså utgifterna för stuteriväsendet
för budgetåret 1932/1933 böra beräknas. Med försatt tillämpande
av principen, att förslagsanslaget till stuteriväsendet bör upptagas till
samma belopp som det, vartill totalisatormedlen beräknas komma att
under budgetåret inflyta, torde sagda anslag jämväl för nästkommande
budgetår böra uppföras till belopp av 800,000 kronor.
Beträffande den av herr Andersson i ämnet väckta motionen väcktes vid
1931 års riksdag av samme motionär en motion med enahanda syfte
som den förevarande nämligen att bereda de extra stallbetjänterna vid
Flyinge enahanda ställning i avlöningshänseende som de fast anställda
(ordinarie) stallbetjänterna därstädes. De ordinarie stallbetjänterna åtnjuta
såsom ovan nämnts ett årligt i av Kungl. Majit efter riksdagens hörande
fastställd stat bestämt arvode å 1,350 kronor med rätt till tre ålderstillägg å
vartdera 90 kronor efter 3, 6 och 9 år jämte dyrtidstillägg. Härtill komma
fri bostad och fritt bränsle jämte beklädnad in natura. Såsom utskottet i
sitt utlåtande nr 2 punkt 7 vid 1931 års riksdag erinrade anställes den i
motionen avsedda extra personalen — i mån av behov och i den utsträckning
för ändamålet anvisade medel därtill lämna tillgång — genom kontraktsöverenskommelse
med chefen för hingstdepån och stuteriet med fyra
månaders ömsesidig uppsägningsrätt. Enligt stuteriöverstyrelsens yttrande
över den i motionen omnämnda, numera av Kungl. Majit avslagna framställningen
i förevarande ämne från försvarsverkens civila personals
förbund, av vilket yttrande utskottet tagit del, utgår de extra stallbetjänternas
kontanta avlöning med ett 150 kronor lägre årligt belopp än
de fast anställda stallbetjänternas begynnelselön oavsett dyrtidstillägg.
Vidare åtnjuta de fri bostad med värme ävensom beklädnad in
natura. Dessutom är enligt stuteriöverstyrelsens yttrande så ordnat
för dem, att de mot en månatlig utgift av omkring 45 kronor erhålla
full kost vid depån. Enligt vad stuteriöverstyrelsen tillika framhållit utgöras
de extra stallbetjänterna av unga män i 22—26 års åldern, som antagas
på prov för att örn de befinnas lämpliga för tjänsten framdeles i mån
av behov bliva fast ansfällda. Vid sålunda upplysta förhållanden och då
ett beslut i enlighet med motionärens förslag skulle utgöra ett frånträdande
av den allmänt vedertagna principen, att en ordinarie tjänsteman
i varje fall bör åtnjuta en något förmånligare ställning i avlöningshänseende
än en extra tjänsteman i motsvarande befattning, anser sig
Befrämjande
i allmänhet
av nötboskapsarein.
[36.]
Utskottet.
Ur der stöd
åt kontrollföreningsverksamhet.
[37.]
14 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
utskottet icke böra förorda motionen. Utskottet vill för övrigt framhålla,
att ett bifall till motionen torde påkalla en förhöjning av det i anslagsposten
till hästavelns befrämjande ingående beloppet till hingstdepåernas och
stuteriets verksamhet, varom emellertid i motionen någon framställning
ej gjorts.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må i så måtto bifalla Kungl. Maj:ts
förevarande framställning att riksdagen må
a) besluta, att det i 5 § 1 mom. av gällande avlöningsreglemente
för statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, upptagna
arvodet för chefen för Strömsholms hingstdepå
skall för tiden från och med den 1 juli 1932 nedsättas
till 7,500 kronor;
b) vid bifall till vad under a) föreslagits godkänna
de av utskottet här ovan förordade förslagen till ordinarie
avlöningsstater för dels Flyinge hingstdepå och
stuteri, dels ock Strömsholms hingstdepå, att tillämpas
från och med budgetåret 1932/1933;
c) för budgetåret 1932/1933 uppföra ordinarie förslagsanslaget
till stuteriväsendet med oförändrat
belopp 800,000 kronor;
. 2) att motionen II: 28 ej må föranleda någon riks
dagens
åtgärd.
8:o) Befrämjande i allmänhet av nötboskapsavelu. I förslaget till riksstat
för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie reservationsanslaget
för befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat
belopp, 273,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/
1933 uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande
i allmänhet av nötboskapsaveln med oförändrat
belopp, 273,000 kronor.
9:o) Understöd åt kontrollföreuingsverksamhet. 1 förslaget till riksstat
för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Mfg:t upptagit ordinarie
reservationsanslaget till understöd åt kontrollföreningsverksamhet med
oförändrat belopp, 90,000 kronor.
Under förevarande punkt 37 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen medgiva,
att Kungl. Maj:t må utfärda ändrade bestämmelser angående utlämnande
av statsbidrag till främjande av kontrollföreningsverksamheten
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
15
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkt förslag.
(Statsrådsprotokollet sid. 87/95.)
I en inom första kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 36
av herr Bengtsson m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte såsom ordinarie
reservationsanslag för budgetåret 1932/1933, utöver av Kungl. Majit
föreslaget belopp, ytterligare anvisa 10,000 kronor till understöd åt kontrollföreningsverksamheten.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Bestämmelser för användning av ifrågavarande anslag återfinnas i kungörelsen
den 8 juni 1923 (nr 246) med däri genom kungörelsen nr 91/1926
vidtagna ändringar.
Ur dessa bestämmelser må här återgivas följande.
Åv statsmedel utgår till hushållningssällskap dels organisationsbidrag
för en gång till bestridande av kostnaderna för kontrollförenings.bildande
med högst 400 kronor för varje förening och dels understöd åt vissa medlemmar.
I sistnämnda avseende är huvudbestämmelsen den, att understöd
kan till föreningsmedlem, som äger högst 25 kor, utgå med högst 1 krona
50 öre för varje ko, dock endast under ett eller flera av de fyra första
åren, han tillhör kontrollförening.
För att kontrollförening skall kunna komma i åtnjutande av statsbidrag
fordras beträffande såväl organisations- som årsbidrag, att föreningens
stadgar äro upprättade i enlighet med av lantbruksstyrelsen
fastställda grunder och godkända av vederbörande hushållningssällskaps
förvaltningsutskott samt att föreningen underkastar sig kontroll av hushållningssällskapet
i enlighet med av lantbruksstyrelsen fastställd plan
antingen genom särskild överkontrollassistent eller genom i hushållningssällskapets
tjänst anställd konsulent.
Såsom villkor för erhållande av organisationsbidrag kräves härjämte:
a) att föreningen till hushållningssällskapet avlämnar förbindelse att,
därest föreningen icke uppehåller sin verksamhet under minst 4 år, återbetala
organisationsbidraget med avdrag likväl för så stor del därav, som,
beräknat efter en fjärdedel av bidraget för år, belöper å den tid, varunder
föreningens verksamhet uppehållits,
b) att, beträffande förening som uppkommit genom uppdelning av äldre
förening i två föreningar, dels lantbruksstyrelsen prövar delningen ändamålsenlig,
dels sammanlagda antalet av de i de båda nya föreningarna
omedelbart inträdande medlemmar, som förut icke tillhört sådan förening
i orten, utgör minst 8, dels ock hos vardera av de nya föreningarna inregistrerats
högst 500 kor, samt
c) att, beträffande annan förening, dels antalet medlemmar i föreningen
utgör minst 8, dels ock hos föreningen inregistrerats högst 500 kor, varjämte,
där föreningen uppkommit vid annan ombildning av kontrollförening
än under b) sägs, högst halva antalet hos den ombildade föreningen
inregistrerade kor må ägas av medlemmar, som förut tillhört sådan förening
i orten.
Såsom villkor för erhållande av bidrag till understöd åt föreningsmedlemmar
kräves, utöver vad ovan sagts beträfftande sådant bidrag, att av
Motion.
16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
hushållningssällskap, landsting eller eljest för samma ändamål under
året tillskjutes minst lika stort belopp som det sökta statsbidraget.
Hushållningssällskap, som önskar erhålla understöd av statsmedel till
bidrag åt kontrollföreningar, skall före ingången av januari månad det
år, för vilket bidrag sökes, därom till lantbruksstyrelsen ingiva till Kungl.
Maj:t ställd ansökning och samtidigt överlämna:
1) där ansökningen avser organisationsbidrag till bildande av kontrollförening,
från vederbörande förening inkommen ansökning jämte förvaltningsutskottets
däröver avgivna yttrande och föreningens stadgar:
2) där ansökningen avser bidrag till understöd åt medlemmar i kontrollförening,
a) föreningens stadgar,
b) bevis att kontrollarbetet inom föreningen utföres av därtill behörigen
utbildad och av förvaltningsutskottet godkänd assistent, för vilken utskottet
utfärdat instruktion, samt
c) bevis att av hushållningssällskapet, landstinget eller eljest för ändamålet
under året tillskjutes minst lika stort belopp som det sökta statsbidraget.
Innebörden av
Kungl. Majus
förslag.
De av Kungl. Maj :t föreslagna förändringarna av bestämmelserna för
användningen av ifrågavarande anslag, vilka grunda sig på ett av lantbruksstyrelsen
avgivet närmare förslag i ämnet, gå närmast ut på att inom
ramen av nuvarande resurser med avseende å arbetskrafter och utrustning
bereda ökade möjligheter till främjande av en rationell utveckling på
ifrågavarande område samt därvid särskilt underlätta anslutning till
kontrollföreningsrörelsen från småbrukarnas sida. I angivet avseende har
särskilt framhållits betydelsen av att inom vederbörande hushållningssällskaps
område i vissa fall en centralisation av verksamheten i fråga
kunde i den omfattning, som hushållningssällskapet prövade lämpligt,
äga rum. Genom ändring av bestämmelsen, att organisationsbidrag
endast kan utgå till bestridande av kostnaderna för kontrollförenings
bildande, skulle medgivas statsbidrags utgående jämväl för kostnader
i samband med redan förefintlig förenings utvidgning. Statsbidraget
skulle härvid inom vissa gränser bestämmas i förhållande till antalet
hos föreningen anställda kontrollassistenter. I samband härmed skulle
bland annat förberörda bestämmelse örn visst högsta antal inregistrerade
kor såsom villkor för statsbidrag bortfalla. Å andra sidan skulle i motsats
till vad nu är fallet krävas, att föreningen för dess bildande eller
utvidgning utgivit minst lika stort belopp som det sökta statsbidraget.
I fråga örn det årliga bidraget, vilket enligt nu gällande bestämmelser
som regel utgår i form av understöd till föreningsmedlemmar, som äro
ägare av högst 25 kor, under ett eller flera av de fyra första åren, han tillhör
kontrollförening, innefattar förslaget, att det årliga bidraget skulle
i stället för såsom medlemsunderstöd utgå till kontrollföreningen såsom
sådan, beräknat efter det antal föreningsmedlemmar, som ägde högst 5,
10 eller 15 kor. Bidraget skulle utan någon begränsning beträffande det
antal år, för vilket bidrag kunde beviljas, utgå med respektive 15, 10 och
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
17
5 kronor eller respektive 10, 7 och 3 kronor beroende på det sätt, varpa
vederbörande önskade få kontrollen utförd. Med avseende å den hushållningssällskapen
åliggande skyldigheten att utöva kontroll över statsunderstödd
kontrollförenings verksamhet innebär förslaget — i syfte att
ytterligare underlätta ett rationellt ordnande av ifrågavarande verksamhet
—- att skyldighet att leda och övervaka sådan förenings verksamhet
skulle åvila hushållningssällskap jämväl beträffande icke statsunderstödd
förening, som förklarat sig villig att för ändamålet ställa sig under sällskapets
inseende. Det förutsättes att på lantbruksstyrelsen skulle ankomma
att utfärda erforderliga närmare bestämmelser beträffande
kontrollföreningsverksamheten. Bestämmelserna hava i de avseenden,
vari ändringar ifrågasatts, i statsrådsprotokollet angivits på följande
sätt.
Kontrollförening skulle kunna erhålla dels bidrag till bestridande av de
med sådan förenings bildande eller med utvidgning av dess verksamhet
förenade kostnader (organisationsbidrag), dels ock årligt bidrag till verksamhetens
upprätthållande.
Organisationsbidrag skulle utgå med högst 400 kronor för varje kontrollassistentbefattning,
som i samband med förenings bildande eller på grund
av utvidgning av förenings verksamhet eller till följd av uppdelning av
befintlig förening inrättades, i de båda senare fallen dock endast till befattning
utöver det högsta antal, som förefunnits hos föreningen före dess
utvidgning eller sammanlagt hos de föreningar, vilka bildats genom delning
av äldre förening, allt under villkor i övrigt att organisationsbidrag
icke finge utgå till flera befattningar, än som med hänsyn till föreliggande
behov av lantbruksstyrelsen prövades vara för föreningens verksamhet
behövliga.
Ärligt bidrag skulle, beräknat efter det antal föreningsmedlemmar, som
ägde högst 5, 10 eller 15 kor, utgå med i fråga örn besättningar, inom vilka
bestämning av mjölkens fetthalt verkställdes minst 17 gånger årligen,
högst respektive 15, 10 och 5 kronor för varje besättning, samt i fråga örn
övriga besättningar högst respektive 10, 7 och 3 kronor för varje besättning.
För att komma i åtnjutande av statsbidrag, skulle fordras:
att föreningens stadgar icke stöde i strid mot av lantbruksstyrelsen fastställda
grunder för kontrollverksamheten och godkänts av vederbörande
hushållningssällskaps förvaltningsutskott; samt
att föreningen underkastade sig de bestämmelser angående kontrollarbetets
ledning och övervakning genom överkontrollassistent eller i hushållningssällskapets
tjänst anställd konsulent, som av hushållningssällskapet
utfärdats i enlighet med av lantbruksstyi elen fastställd plau. Hushållningssällskap,
som erhölle bidrag för ifrågavarande verksamhet, skulle hava
att utöva dylik kontroll och ledning jämväl beträffande icke statsunderstödd
kontrollförening, som förklarat sig villig att för ändamålet ställa
sig under sällskapets inseende.
Såsom villkor för erhållande av organisationsbidrag skulle, utöver vad
här ovan sagts örn sådant bidrag, krävas, bland annat,
att föreningen vid bestämmande av fetthalten hos mjölk använde sig
uv metod, som blivit av lantbruksstyrelsen godkänd;
Wildnu lill riksdagens protokoll 19112. 11) sami. 2 hafi. (Nr 2.1 2
Samman
fattning.
Utskottet.
18 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
att föreningen styrkte sig för föreningens bildande eller utvidgning hava
utgivit minst lika stort belopp som det sökta statsbidraget; samt
att föreningen till hushållningssällskapet avlämnade förbindelse att,
därest föreningens verksamhet icke under minst fyra år upprättliölles vid
minst hälften av det antal ladugårdar, för vilkas räkning kontrollassi
stentbefattning inrättats, återbetala organisationsbidraget med avdrag likväl
för så stor del därav, som, beräknat efter en fjärdedel av bidraget för
år, belöpte å den tid, varunder föreningens verksamhet uppehållits
inom vederbörande besättningar.
Såsom villkor för erhållande av årligt bidrag skulle krävas, utöver vad
som ovan sagts örn dylikt bidrag, att av hushållningssällskap, landsting
eller eljest för ändamålet under året tiilskötes minst lika stort belopp som
det sökta statsbidraget.
Departementschefen har framhållit, att de företagna förändringarna
visserligen kunde beräknas medföra en ökning i antalet kontrollerade
kreatursbesättningar samt borttagandet av tidsbegränsning för årsbidrags
utgående medföra någon ökning av statens utgifter härutinnan. I
andra avseenden innebure emellertid förslaget förändringar i syfte att
motväga ökade krav på statsbidrag. Sålunda skulle i samband med borttagande
av bestämmelsen örn visst högsta antal kontrollerade kor såsom
villkor för organisationsbidrag i motsats till vad nu vore fallet krävas,
att föreningen före dess bildande eller utvidgning utgivit minst lika stort
belopp som det sökta statsbidraget. Vidare skulle enligt förslaget årsbidraget
beräknas endast beträffande besättning örn högst 15 kor i stället
för som nu beträffande besättning örn högst 25 kor. Jämväl borde beaktas
de fördelar i förevarande avseende, som komme att vinnas genom den
avsedda mera planmässiga organisationen av kontrollföreningsverksamheten.
Med anledning av en av lantbruksstyrelsen föreslagen höjning av förevarande
anslag med 10,000 kronor har departementschefen framhållit, att
denna icke ''synes direkt sammanhänga med de ifrågasatta ändringarna i
gällande bestämmelser örn statsbidrag till kontrollföreningsverksamheten.
Lantbruksstyrelsen hade ock framhållit, att berörda ändringar borde
genomföras även utan förhöjt anslag. Av statsfinansiella hänsyn bär
departementschefen ansett sig icke kunna förorda någon anslagshöjning.
Då utskottet i likhet med departementschefen anser det framlagda förslaget
till ändringar i grunderna för användningen av ifrågavarande anslag
väl ägnat att främja den för kreatursskötsel!! viktiga kontroll föreningsverksamheten,
vill utskottet förorda detsamma. Körande det erforderliga
anslagsbeloppet har i den väckta motionen upptagits lantbruksstyrelsens
ovanberörda förslag örn en höjning i det nuvarande anslaget
med 10,000 kronor eller till 100,000 kronor. Med hänsyn till vad departementschefen
anfört som skäl för att icke nu ifrågasätta någon anslagshöjning
kan utskottet icke förorda motionen.
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 19
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) med bifall till Kungl. Majits förslag och med
avslag å motionen 1:36 i riksstaten för budgetåret
1932/1933 uppföra ordinarie reservationsanslaget till
understöd åt kontrollföreningsverksamhet med oförändrat
belopp 90,000 kronor,
2) medgiva, att Kungl. Majit må utfärda ändrade
bestämmelser angående utlämnande av statsbidrag
till främjande av kontrollföreningsverksamheten i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkt förslag.
10:o) Avelscentra för nötboskap av fjällras. Under punkt 38 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att för bestridande av kostnaderna för förnyad
tävlan för utseende av avelscentra för nötboskap av fjällras anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 22,000 kronor.
Kungl. Majits förevarande framställning innefattar förslag örn dels
anordnande från och med den 1 november 1932 av ny avelscentertävlan,
avseende nötboskap av fjällras, och dels fortsatt upprätthållande av kontrollen
över avelsbesättningar av svensk röd och vit boskap samt kontrollens
utvidgning att omfatta jämväl svensk låglandsboskap och röd kullig
svensk lantras. För förstnämnda ändamål har beräknats ett särskilt anslag
av 148,000 kronor att fördelas med 22,000 kronor å budgetåret 1932/
1933, 26,000 kronor å budgetåret 1933/1934 samt 20,000 kronor å ett vart av
budgetåren 1934/1939. För fortsatt kontroll av vissa avelsbesättningar av
annan ras än fjällras har beräknats ett årligt belopp av 23,500 kronor,
varav 9,000 kronor kunde täckas av inflytande kontrollavgifter från djurägarna.
Statsverkets kostnader skulle alltså uppgå till 14,500 kronor för
år. Sist nämnda kostnader kunde täckas av medel ur fonden för svenska
hornboskaps och fåravelns förädling, och erfordrades sålunda icke någon
anslagsanvisning av riksdagen. Därest riksdagen icke hade något att
erinra mot den i statsrådsprotokollet närmare angivna planen för fortsatt
kontroll över framstående avelsbesättningar av svensk röd och vit
boskap, svensk låglandsras och röd kullig lantras, har det ansetts böra
ankomma på Kungl. Majit att till lantbruksstyrelsens förfogande anvisa
för kontrollens upprätthållande erforderliga medel, att utgå i första
hand ur avkastningen utav fonden för svenska hornboskaps och fåravelns
förädling och i andra rummet ur sagda fonds kapital, samt därvid meddela
nödiga bestämmelser i avseende å grunderna för hithörande kontrollverksamhet.
Avelscentra
för nötboskap
av fjällras.
[38.]
20
Jordbruksutsköttets utlåtande Nr 2.
Utskottet.
Befrämjande
i allmänhet
av svinaveln.
[41.]
Avkastningsbedömmng
rörande
avel* svin.
[42].
TJts^ottet.
Då såsom departementschefen framhållit avelscenterverksamlieten visat
sig vara en bland de mest betydelsefulla åtgärderna till främjande av
den norrländska boskapsaveln, anser sig utskottet böra förorda anvisande
av medel för anordnande av en ny avelscenter-tävlan avseende nötboskap
av fjällras. Utskottet bär icke heller något att erinra mot den härför
framlagda kostnadsberäkningen. Jämväl förslaget örn fortsatt kontroll
enligt i statsrådsprotokollet angiven plan av vissa avelsbesättningar,
för vilken kontrollkostnaderna beräknats kunna bestridas från
fonden för svenska hornboskaps och fåravelns förädling, biträdes av utskottet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för bestridande av kostnaderna
för förnyad tävlan för utseende av avelscentra för
nötboskap av fjällras anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag av 22,000 kronor.
ll:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. I förslaget till riksstat
för budgetåret 1932,1933 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget
för befrämjande i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp,
60,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/1933
uppföra ordinarie reservationsanslaget för befrämjande
i allmänhet av svinaveln med oförändrat belopp,
60,000 kronor.
12:o) Avkastningsbedömning rörande avelssvin. Under punkt 42 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen, att för anordnande av avkastningsbedömning
rörande avelssvin anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 30,000 kronor.
Sedan 1920 har riksdagen anvisat anslag för anordnande av avkastningsbedömning
rörande avelssvin. För ett vart av budgetåren 1930/1932 har
anslaget, som har natur av extra anslag, uppförts med 33,000 kronor.
Genom sparsamhet i avseende å utgifter för nyanskaffning och andra
omkostnader har departementschefen ansett medelsbehovet för nästkommande
budgetår kunna begränsas till 30,000 kronor.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majits förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må för anordnande av avkastningsbedömning
rörande avelssvin anvisa för budgetåret
19321933 ett extra anslag av 30,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 21
13:o) Svinräkning. Under punkt 43 Ilar Kungl. Majit föreslagit riks Svinräkning.
dagen, att för anordnande under 1932 av en allmän svinräkning anvisa för [43.]
budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 7,000 kronor.
Med anledning av väckta motioner anvisade 1930 års riksdag (skr. nr
238) för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 30,000 kronor för anordnande
hösten 1930 av en allmän svinräkning. Enligt av Kungl. Majit
därefter den 27 juni 1930 utfärdad kungörelse (nr 302) i ämnet skulle räkningen
avse antalet svin inom Svealand och Götaland den 15 september
sagda år. Med bifall till Kungl. Majlis i fjolårets statsverksproposition,
nionde huvudtiteln, punkt 41, därom framställda förslag anvisade 1931 års
riksdag för innevarande budgetår ett extra anslag av 7,000 kronor för anordnande
under hösten 1931 av en allmän svinräkning. Kungörelse i ämnet
utfärdades den 12 juni 1931 (nr 209). Räkningen ägde rum den 15 september
1931 enligt i huvudsak samma grunder som tillämpats för 1930 års
svinräkning.
Utskottet biträder Kungl. Majits förslag örn uppförande jämväl för utskottet.
budgetåret 1932/1933 av ett anslag å 7,000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Departementschefen har utgått från att svinräkningen skulle ske
under hösten innevarande år i ungefär samma omfattning och enligt i
huvudsak samma grunder som räkningarna 1930 och 1931. Beträffande
sättet för materialets insamlande vill utskottet uttala önskvärdheten av
att Kungl. Majit ville taga i övervägande, huruvida icke för undvikande
av dubbelarbete och för att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna
räkningen skulle kunna anordnas vid den kreatursräkning, som kommer
att äga rum i samband med den allmänna fastighetstaxeringen under
hösten innevarande år. Förutsättningen för en sådan anordning
måste givetvis dock vara att möjligheten att snabbt erhålla kännedom
örn det genom räkningen erhållna resultatet därigenom icke äventyras.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må för anordnande under 1932 av en
allmän svinräkning anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra anslag av 7,000 kronor.
14io) Fårar el us befrämjande. Uuder punkt 44 bär Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget till fåravelns
befrämjande, nu 20,000 kronor, med 2,000 kronor till 22,000 kronor.
Ordinarie reservationsanslaget till fåravelns befrämjande bestämdes av
1927 års riksdag till 24,000 kronor. Härvid räknades med ett medelsbehov
av 30,000 kronor, men kunde anslaget på grund av väntad reservation
begränsas till förstnämnda belopp. Ehuru anslaget under ett
vart av do tre budgetåren 1927/1930 uppförts mod allenast 24.000 kronor.
Fåravelns
befrämjande.
[44.]
22
Utskott et.
Fjäder fäav
elus
befrämjande.
[46.]
Biskötselns
befrämjande.
[47.]
Utskottet.
Sekreterare
bos hushållningssällskapen.
[57.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
har sagda reservation icke förbrukats utan i stället ökats, så att densamma
den 30 juni 1930 uppgick till drygt 10,000 kronor. Med hänsyn
till den sålunda förefintliga behållningen nedsattes anslaget Aud 1931
års riksdag till 20,000 kronor.
Departementschefen har ansett medelsåtgången under de senaste åren
icke gi\ra anledning att räkna med större medelsbehov än 25,000 kronor.
På grund härav och i betraktande av en beräknad reservation å 3,000
kronor, har departementschefen ansett, att anslagsbeloppet nu borde bestämmas
till 22,000 kronor.
Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till fåraA''elns befrämjande, nu 20,000 kronor,
med 2,000 kronor till 22,000 kronor.
15:o) Fjäderfäavelns befrämjaude. Med tillstyrkan av bifall till den
av Kungl. Majit under punkt 46 gjorda framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till fjäderavelns befrämjande anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 40,000 kronor.
16:o) Biskötselns befrämjande. Under punkt 47 bär Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till biskötselns
befrämjande, nu 10,000 kronor, med 2,000 kronor till 8,000 kronor.
Anslagsminskningen har motiverats med att tidsläget krävde den
största sparsamhet med allmänna medel och att anslaget för nu ifrågaArarande
ändamål utan större olägenheter kunde minskas med 2,000 kronor
till 8,000 kronor.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till biskötselns befrämjande, nu 10,000 kronor,
med 2,000 kronor till 8,000 kronor.
17:o) Sekreterare hos hushållningssällskapen. Med tillstyrkan av bifall
till Kungl. Maj:ts under punkt 57 gjorda framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
såsom statsbidrag för kalenderåret 1932 till
avlönande av sekreterare hos hushållningssällskapen
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
aA'' 172.000 kronor.
23
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
18:o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanuanäringar. Befrämjande
Under punkt 58 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordiMarie
reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantman<3ch
lantmannanäringar, nu 100,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000 nananngar.
kronor.
Med förevarande anslag avses att möjliggöra för Kungl. Majit att för
olika ändamål, som falla antingen inom befrämjandet i allmänhet av
jordbruk och lantmannanäringar eller inom lantbruksundervisningen,
Öfter uppkommande behov och eget beprövande anvisa medel. En avsevärd
del av anslaget plägar åtgå för att tillgodose årligen återkommande
behov. Anslaget, som jämlikt beslut av 1923 ars riksdag uppfördes
med 100,000 kronor, sänktes genom beslut vid 1925 års riksdag
lill 80,000 kronor men höjdes vid 1929 års riksdag till 90,000 kronor och
vid 1930 års riksdag till 100,000 kronor.
För nästkommande budgetår bär anslaget med. hänsyn till en beräknad
reservation av ungefär 10,000 kronor ansetts kunna begränsas till
1)0,000 kronor.
Utskottet biträder förslaget och hemställer alltså, utskottet.
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar, nu 100,000 kronor, med 10,000
kronor till 90,000 kronor.
19:o) Höjande av det mindre jordbruket. Under punkt 59 har Kungl. Höjande
Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder under kalenderåret 1932 till jordbruket.
höjande av det mindre jordbruket anvisa för budgetåret 1932/1933 ett [59.]
•extra reservationsanslag av 400,000 kronor.
Alltsedan 1901 har riksdagen anvisat anslag till åtgärder för höjande
av det mindre jordbruket.
För anslagets användning gäller dels reglementet den 4 oktober 1929
{nr 350) med däri genom kungörelsen nr 131/1931 gjord ändring, dels
ock kungörelsen nämnda dag (nr 351) angående statsbidrag till åtgärder
av ifrågavarande slag. Enligt berörda reglemente är statsbidrag
från förevarande anslag avsett att utgå till premiering av mindre
jordbruk, till studieresor för i mindre jordbruk deltagande män och''
kvinnor, till viss undervisningsverksamhet ävensom till upplysningsverksamhet
i viss omfattning.
För ändamålet har för vart och ett av budgetåren 19271931 anvisats
ett extra reservationsanslag av 325.000 kronor. Till åtgärder under kalenderåret
1931 för ifrågavarande ändamål har riksdagen för budgetåret
1931/1932 anvisat 450,000 kronor. Av den för sistnämnda budgetår
Utskottet.
Ordnad bokföring
vid
windt e jordbruk
m m.
[60.]
-4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
vidtagna höjningen av anslaget med 125,000 kronor, vilken tillkom pÄ
förslag av Kungl. Majit, avsågo 100,000 kronor premieringsverksamheten
och 25,000 kronor studieresor saint undervisnings- och upplysningsverksamhet.
Da vid ingången av nästkommande budgetår en reservation av i runt
tal 50,000 kronor ansetts vara att påräkna, har anslaget för samma budgetår
ansetts kunna minskas till 400,000 kronor.
Då förevarande framställning icke föranleder någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till åtgärder under kalenderåret
1932 till höjande av det mindre jordbruket anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 400,000 kronor.
20:o) Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. Under punkt 60
har Kungl. Majit i öreslagit riksdagen att såsom bidrag till åtgärder för
främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
Såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid
mindre jordbruk har riksdagen årligen från och med 1912 anvisat anslag.
Villkoren för erhållande av dylika bidrag äro fastställda i kungörelsen
den 31 december 1915 (nr 599) med däri genom kungörelsen nr
825 1920 gjord ändring. Genom kungörelsen den 21 november 1930 (nr
397) har förstnämnda författnings tillämpning utsträckts i syfte att ett
vidgat antal egnahemsjordbruk måtte kunna inbegripas i berörda bokföringsverksamhet.
Statsbidrag utgår för varje bokföringsbyrå med vissa
belopp dels till byråns driftkostnad, dels för varje upprättat bokslut
för vissa jordegendomar, dels ock för varje upprättat räkenskapsutdrag
efter bokslut. Dessa räkenskapsutdrag bearbetas genom lantbruksstyrelsens
försorg till räntabilitetsberäkningar, och kostnaderna härför
gäldas från ifrågavarande anslag. Från och med budgetåret 1924/1925
bär riksdagen härjämte beviljat medel till åstadkommande medelst särskilda
produktionskostnadsundersökningar av material för en grunda
ligare analys av jordbruksdriftens räntabilitet.
För budgetåret 1931/1932 beräknades medelsbehovet för ändamålet till
39500 kronor; och anvisade riksdagen med hänsyn till beräknad reservation
av 9,500 kronor för samma budgetår ett extra reservationsanslag av
30.000 kronor.
Departementschefen har ansett medelsbehovet för budgetåret 1932/1933
böra uppskattas till 35 000 kronor, och då en reservation å anslaget å
20.000 kronor beräknas förefinnas den 1 juli 1932. har för berörda budgetår
ansetts böra krävas en medelsanvisning av 15,000 kronor.
25
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majlis förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder för
främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk
m. m. anvisa iör budgetåret 1932/1938 ett extra
reservationsanslag av 15,000 kronor.
21:o) Jordbrukskonsulenter. Med tillstyrkan av bifall till den av
Kungl. Majit under punkt 61 gjorda framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
såsom bidrag till avlönande under 1932 av högst
59 jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra förslagsanslag av 300,800 kronor.
22:o) Vandringsrättare. Med tillstyrkan av bifall till den av Kungl.
Majit under punkt 62 gjorda framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande bud
getår, såsom bidrag till avlönande under kalenderåret
1932 av vandringsrättare anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 123,000 kronor.
23io) Utbildniugskurser för vandringsrättare. Under punkt 63 kar
Kungl. Majit iöreslagit riksdagen att iör anordnande under 1933 av utbildningskurser
för vandringsrättare anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Utbildningskur ser för vandringsrättare hava sedan länge årligen anordnats
och bekostats av statsmedel. För budgetåret 1931,1932 utgår för
ändamålet ett extra reservationsanslag av 3,400 kronor, avsett att användas
till anordnande under kalenderåret 1932 av två kurser efter en
beräknad kostnad av 1,700 kronor för varje kurs.
För kurser av ifrågavarande slag har Kungl. Majit den 24 november
1922 meddelat bestämmelser. Vartannat år pläga tre och vartannat år
två kurser hållas.
Under år 1933 skulle tre kurser anordnas. Det härför erforderliga beloppet,
5.100 kronor, har emellertid på grund av beräknad reservation å
anslaget ansetts kunna inskränkas till 5,000 kronor.
Då Kungl. Majlis framställning icke föranleder någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för anordnande under 1933 av utkik!
n in gskurser för vandringsrättare anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor.
Utskottet.
Jordbrukskonsulenter.
[61-1
Vandrings
rättare.
[62.]
Utbildningskurser
för
vandringsrättare.
[63.]
Utskottet.
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Täckdik- 24:6) Täckdikningsförman. Med tillstyrkan av bifall till den av
»ingtförrnän. Kungl. Majit under punkt 64 gjorda framställningen hemställer utLt,
4‘J skottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
såsom bidrag till avlönande under 1932 av täckdikningsförman
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 31,000 kronor.
Förvaltnings -bitdrag till
förmedlare av
lån från täckdufning
slånefonden,
166.]
Utskottet.
25:o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av län fräu täckdikniugslånetonden.
Under punkt 66 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till
förvaltningsbidrag för 1932 till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av
65,000 kronor.
Jämlikt beslut av 1921 års riksdag (prop. nr 181; K. skr. nr 284) utgår
såsom ersättning till hushållningssällskapen för deras kostnader med avseende
å den statsunderstödda täckdikningen årligen förvaltningsbidrag
med högst 92,000 kronor. Sådant bidrag utgår dels med 20 kronor för
varje med täckdikningslån understött företag, dels ock med 3 procent
av under året beviljade lån. Förvaltningsbidragen hava till och med
budgetåret 1929,1930 utgått ur täckdikningslånefonden. Efter av Kungl.
Majit i ämnet framlagt förslag (IX H. T. p. 62) anvisade 1930 års riksdag
för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor för
utbetalning av förvaltningsbidrag under år 1930. För budgetåret 1931/
1932 anvisade riksdagen ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor för utbetalning
av förvaltningsbidrag under 1931.
Lantbruksstyrelsen har ansett sig för år 1932 böra räkna med en utlåning
från täckdikningslånefonden av högst 1,500,000 kronor, vilket belopp
kunde antagas bliva fördelat på omkring 1,000 företag. Enligt gällande
beräkningsgrunder kunde sålunda de sammanlagda förvaltningsbidragen
för 1932 beräknas till 1,000 X 20
100
X 1,500,000 = 65,000 kronor.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majits framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må till förvaltningsbidrag för 1932
till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 65,000 kronor.
Svenska moss- 26io) Svenska mosskulturföreningen. Under punkt 71 bar Kungl.
^ningen6 föreslagit riksdagen att till understöd åt svenska mosskulturför
[71.
] eningen anvisa för budgetåret 1932,1933 ett extra anslag av 100,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
27
Riksdagen kar från ock med 1S90 årligen å extra stat anvisat anslag
till understöd åt svenska mosskulturföreningen. För budgetåret 1931/1932
är anslaget uppfört med 104,000 kronor.
Departementschefen kar utgått från att föreningen för det närmaste
budgetåret så planlägger sin verksamhet, att kostnaderna kärför kunna
täckas genom faktiskt påräkneliga inkomster, däribland ett till 100,000
kronor beräknat statsbidrag.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till understöd åt svenska mosskulturföreningen
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 100,000 kronor.
27:o) Försöksgård å myrjord i Jämtlands län. Under punkt 72 kar
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag till driftkostnader
vid svenska mosskulturföreningens försöksgård å myrjord vid Gisselås i
Jämtlands län anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 15,000
kronor.
Svenska mosskulturföreningen kar alltsedan 1920 åtnjutit statsunderstöd
till en försöksgård å myr jord vid Gisselås i Jämtlands län. Sålunda
kava genom skilda riksdagsbeslut för bestridande av anläggningskostnader
såsom stående räntefria lån av statsmedel anvisats sammanlagt
120,000 kronor. Vidare kava anslag årligen anvisats till täckande av
driftkostnaderna vid försöksgården. För budgetåret 1931/1932 anvisades
för ändamålet ett extra anslag av 17,600 kronor.
Departementschefen kar ansett, att anslagsbeloppet för budgetåret
1932/1933 borde nedsättas till 15,000 kronor.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till driftkostnader
vid svenska mosskulturföreningens försöksgård å
myr jord vid Gisselås i Jämtlands län anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 15,000 kronor.
28:o) Försöksgård å myrjord i Norrbottens län. Under punkt 73 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till driftkostnader för den under
ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna försöksgården
å myrjord vid Alträsk i Norrbottens län anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra anslag av 9,000 kronor.
För upprätthållande vid Alträsk i Norrbottens län av en försöksgård å
myrjord under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå har
TJtskottet.
Försöksgård
å myrjord i
Jämtlands
län.
[72.1
Utskottet.
Försöksgård
å myrjord, i
Norrbottens
län.
[73.]
Utskottet.
Befordrande
av inhemsk
fröö''liing.
[76.]
Utskottet.
28 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
riksdagen linder en följd av år beviljat medel, varjämte särskilda anslag
beviljats för inköp av inventarier och utvidgning av iörsöksgården. För
budgetåret 1931,1932 har såsom bidrag till driftkostnaderna anvisats ett
extra anslag av 9,400 kronor.
För budgetåret 1932/1933 har departementschefen icke ansett sig kunna
förorda större anslag än 9,000 kronor.
Utskottet biträder förslaget och hemställer,
att riksdagen må till driftkostnader för den under
ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå
drivna försöksgården å myrjord vid Alträsk i
Norrbottens län anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 9,000 kronor.
29:o) Befordrande av inhemsk fröodling. Under punkt 76 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget till
befordrande av inhemsk fröodling, nu 30,000 kronor, med 4,000 kronor till
26,000 kronor.
Redogörelse för ordinarie reservationsanslaget till befordrande av inhemsk
fröodling har lämnats i 1928 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln,
punkt 69.
Bestämmelser för anslagets användning finnas angivna i kungörelsen
den 18 maj 1928 (nr 121). Statsbidrag kan enligt sagda kungörelse utgå
till hushållningssällskap bland annat för anordnande av utställning av
utsädesspannmål och utsädesfrö, till frörenserier samt för upplysningsoch
försöksverksamhet.
Medelsbehovet, som under flera år beräknades till 22,000 kronor, har,
med hänsyn därtill att från och med budgetåret 1928/1929 statsbidrag må
utgå jämväl till utställning av utsädesspannmål eller utsädesfrö, från och
med sistnämnda budgetår beräknats till 26,000 kronor. Emellertid höjdes
anslaget för vartdera av budgetåren 1930/1932 till 30,000 kronor i syfte
att i efterskott gottgöra hushållningssällskapen vissa kostnader för anläggning
av frörenserier.
Departementschefen har i likhet med lantbruksstyrelsen ansett att, då
de omständigheter, som på sin tid föranledde anslagets höjning till 30.000
kronor, numera bortfallit, anslagsbehovet syntes böra beräknas till 26,000
kronor.
Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till befordrande av inhemsk fröodling, nu
30,000 kronor, med 4,000 kronor till 26,000 kronor.
29
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
30:o) Revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen. Med tillstyrkan uevisionsav
biiall till vad Kungl. Majit under punkt 79 föreslagit, hemställer *£*
utsliOttet, kasserörelsen.
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen
anvisa för budgetåret 1932,1933 ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.
31:o) Upplysnings-, instruktions- och organisationsverksamhet för
jordbrukskasserörelsen. Under punkt 80 har Kungl. Majit föreslagit oc/i organisariksdagen
att till upplysnings-, instruktions- och organisationsverksamhet
för jordbrukskasserörelsen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extlcl brukskaasereservationsanslag
av 35,000 kronor. TsnT
Av 1930 års riksdag (prop. nr 268; K. skr. nr 378) anvisades till upplysnings-,
instruktions- och organisationsverksamhet för jordbrukskasserörelsen
ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor. Rörande behovet
och användning av anslaget må hänvisas till vad föredragande departe
-
mentschefen härom anförde i förenämnda proposition sid. 142 och 143.
Anslaget ställdes av Kungl. Majit den 31 oktober 1930 till Svenska jordbrukskreditkassans
förfogande. Av anslaget skulle ett belopp av 8,000
kronor användas såsom engångsbidrag till nämnda kassas’ organisationskostnader.
För budgetåret 1931/1932 anvisade riksdagen till upplysnings-,
instruktions- och organisationsverksamhet inom jordbrukskasserörelsen
ett extra reservationsanslag av 67,000 kronor, vilket anslagsbelopp
den 24 september 1931 av Kungl. Majit ställts till förenämnda kas
-
sas förfogande.
Departementschefen har ansett, att anslaget för instundande budgetår
borde upptagas med ett till 35,000 kronor nedsatt belopp och såsom skäl
härför anfört, att riksdagen för här avsedd upplysnings-, instruktions- och
organisationsverksamhet anvisat icke mindre än 142,000 kronor samt att
dylik propagandaverksamhet näppeligen borde bekostas av statsmedel
under längre tid än de första verksamhetsåren.
Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag, hemställer, utskottet.
att riksdagen må till upplysnings-, instruktionsoch
organisationsverksamhet för jordbrukskasserörelsen
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 35,000 kronor.
32:o) Förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationeu. Under 1''Or vältning spunkt
81 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till förvaltningsbidrag
åt jordbrukskasseorganisationeu anvisa för budgetåret 1932/1933 ett ex- kasseorganitra
förslagsanslag av 150.000 kronor. , t,a tinner,.
30 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Under en följd, av år har riksdagen i ändamål att stödja jordbrukskasserörelsen
anvisat medel till understöd åt föreningar för jordbrukskredit.
Av 1930 års riksdag fattades beslut örn olika åtgärder till befrämjande
av jordbrukets kreditkasserörelse. Såsom ett led i dessa åtgärder beslöt
riksdagen (prop. nr 268; R, skr. nr 378) att för budgetåret 1930/1931 anvisa
såsom förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen ett extra
reservationsanslag av 100,000 kronor. För budgetåret 1931/1932 har riksdagen
för ändamålet anvisat ett extra förslagsanslag å samma belopp.
Genom kungörelse den 13 februari 1931 (nr 17) har Kungl. Majit meddelat
bestämmelser angående förvaltningsbidrag åt jordbrukets kreditkassor.
Departementschefen har erinrat, att jämlikt beslut vid 1930 års riksdag
jordbrukets kreditkassor ansetts böra beredas förvaltningsbidrag under
en tid framåt. Anslagsbehovet för budgetåret 1932/1933 har beräknats till
149,000 kronor, vilket belopp avrundats till 150,000 kronor.
Då Kungl. Majlis förevarande framställning icke föranleder någon utskottets
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen
anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.
33:0) Svenska betes'' och vallföreningen. Med tillstyrkan av bifall till
föreningen. Kungl. Maj.ts under punkt 82 gjorda framställning, hemställer utskottet
[82.]
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för uppehållande av svenska betes- och vallföreningens
verksamhet anvisa för budgetåret 3932/1933 ett
extra anslag av 87,000 kronor.
Jordbruks
tekniska
föreningen.
[84.]
34:o) Jordbrukstekniska föreningen. Under punkt 84 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till understöd åt jordbrukstekniska föreningen
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 15,000 kronor.
Jordbrukstekniska föreningen bildades 1927 såsom en fortsättning på
och påbyggnad av svenska motorkulturföreningen. Stadgar för föreningen
antogos den 22 mars 1927. Dess syfte är att främja tillverkning och
användning av maskinella och elektriska hjälpmedel inom jordbruket, för
vilket ändamål dess verksamhet är uppdelad på tre sektioner, därav en
för undersökning rörande jordbrukets maskiner och redskap, en för jordbrukets
elektriska utrustning och en för standardisering av för jordbruket
behövliga industrifabrikat. För sin verksamhet åtnjuter föreningen
anslag såväl av enskilda företag och organisationer som av allmänna me
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 31
del. Sålunda bar Kungl. Majit av tillgängliga medel beviljat föreningen
statsunderstöd tor budgetåren 1927/11)31) med respektive 6,UDO kronor, 7,UDD
kronor och 6,500 kronor. Vidare bar riksdagen på framställning av
Kungl. Majit till understöd åt föreningen anvisat extra anslag för budgetåret
1930/1931 med 10,000 kronor oell för budgetåret 1931,1932 med 13,000
kronor. Slutligen åtnjuter föreningen bidrag till standardiseringsarbetet
av det till svenska standardiseringskommissionens förfogande ställda anslaget
under tionde huvudtiteln till industriella standardiseringsverksambeten,
vilket bidrag utgått för vartdera av budgetåren 1930/1932 med 7,000
kronor.
Departementschefen bar i ärendet anfört följande.
»Jag vill erinra, att jordbrukstekniska föreningen redan för budgetåret
1931/1932 gjorde framställning örn en böjning av ifrågavarande anslag
till 20,000 kronor. I sitt utlåtande häröver tillstyrkte lantbruksstyrelsen
i fjol en böjning med 7,000 kronor till 17,000 kronor. Under punkt 82 i
nionde huvudtiteln till 1931 års riksdag uttalade jag, att föreningen bedreve
en för jordbruket gagnande verksamhet, som bade sin särskilda
betydelse för det svenska jordbrukets rationalisering och mekanisering.
Genom vetenskapligt och praktiskt lagd försöksverksamhet för utfinnande
av nya och förbättrade arbetsbesparande metoder samt maskinella
och elektriska hjälpmedel bade föreningen inriktat sitt arbete på ett
område, på vilket ännu mycket av gagn för jordbrukets ekonomi borde
kunna åtgöras. Slutligen yttrade jag, att föreningen med hänsyn till
dess betydelsefulla verksamhet borde komma i åtnjutande av statsbidrag
till högre belopp än dittills utgått, och tillstyrkte jag anvisande av
ett belopp av 13,000 kronor. Med bifall till ett i enlighet härmed av Kungl.
Majit framlagt förslag anvisade riksdagen för innevarande budgetår ett
till detta belopp förhöjt anslag.
Jämväl för budgetåret 1932/1933 anser jag anslag böra uppföras i riksstaten
såsom understöd åt jordbrukstekniska föreningen. Vidkommande
anslagsbeloppets storlek finner jag mig med hänsyn till föreningens stora
betydelse kunna för nästkommande budgetår tillstyrka ett till 15,000 kronor
förhöjt anslag.»
Med hänsyn till den för jordbruket gagnande verksamhet, som utövas
av jordbrukstekniska föreningen, anser sig utskottet böra biträda Kungl.
Majlis förevarande förslag om anvisande av ett med 2,000 kronor förhöjt
anslag. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till understöd åt jordbrukstekniska
föreningen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 15,000 kronor.
Utskottet.
32
Sveriges
pomolo viska
förening.
[85.]
Befrämjande
av avsättningen
av
svensk frukt/
[86.]
Befrämjande
-a-v linodlinq.
[87.]
Utskottet.
Bidrag till
avlönande av
mejerikonsulenter.
[97.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
35:o) Sveriges pomologiska förening. Med tillstyrkan av bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 85 gjorda framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till understöd åt Sveriges pomologiska förening för
dess verksamhet under kalenderåret 1932 anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 12,000 kronor.
36:o) Befrämjande av avsättningen av svensk frukt. Med tillstyrkan
av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 86 gjorda framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till befrämjande av avsättningen av svensk frukt
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor.
37:o) Befrämjande av linodling. Under puukt 87 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till åtgärder under 1932 för befrämjande av linodling
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av
7,000 kronor.
Till åtgärder för främjande av linodling har sedan flera år uppförts
anslag. För de senaste budgetåren har detta utgått med ett årligt belopp
av 8,000 kronor. Det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna anslaget
avser kalenderåret 1931.
Anslagsbehovet har år efter år minskats, oell departementschefen bär
ansett, att anslaget för nästkommande budgetår kunde begränsas till 7,000
kronor.
Utskottet biträder förslaget och hemställer,
att riksdagen må till åtgärder under 1932 för befrämjande
av linodling anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor.
38:o) Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter. Med tillstyrkan av
bifall till Kungl. Majlis under punkt 97 gjorda framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen ma, liksom för innevarande budgetår,
såsom bidrag till avlönande under år 1933 av mejerikonsulenter
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 67.000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 33
39:o) Bidrag- till mejerikonsulenters resor. Med tillstyrkan av bifall Bidrag tai
till Kungl. Maurts under punkt 98 gjorda framställning hemställer
utskottet, Ikl
ätt
riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till bestridande av och såsom bidrag till resekostnader
för mejerikonsulenter, till vilkas avlöning bidrag
lämnas av statsmedel, anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra förslagsanslag av 18,000 kronor.
40:o) Kontroll över iläskexporten. Under punkt 101 har Kungl. Majit Kontrollör
föreslagit riksdagen att för anordnande av kontroll över fläskexporten [joi.]
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen den 13 mars 1931, nr 204,
framställda förslag anvisade riksdagen jämlikt skrivelse den 22 maj
1931, nr 281, för anordnande av kontroll över fläskexporten för budgetåret
1931/1932 ett extra reservationsanslag av 15.000 kronor.
Enär enligt statsrådsprotokollet nu ifrågavarande kontrollverksamhet
icke kan beräknas taga sin början tidigare än under våren 1932, bomme
det av fjolårets riksdag för ändamålet anvisade reservationsanslaget att
endast till viss del tagas i anspråk under innevarande år. Med hänsyn
härtill skulle en reservation av ungefär 10,000 kronor vara att påräkna vid
ingången av nästkommande budgetår, varför anslagsanvisningen för
sagda budgetår skulle kunna begränsas till 5,000 kronor.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majlis förevarande framställning utskottet.
hemställer utskottet,
att riksdagen må för anordnande av kontroll över
fläskexporten anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
reservationsanslag av 5,000 kronor.
41a») Jordbrukarungdomens förbund. Med tillstyrkan av bifall till
Kungl Maj :ts under punkt 102 gjorda framställning hemställer utskottet, rörbundt
[102]
att riksdagen ina, liksom för innevarande budgetår,
såsom statsbidrag till jordbrukarungdomens förbund
för främjande av dess verksamhet under kalenderåret
1932 anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag
av 35.000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 19.12. 10 sami 2 höft. (Sr 2.)
34 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
^SSST ..42:0) LandsbJ,^dens elektrifiering. Under punkt 103 har Kungl. Maj:t
ering. föreslagit riksdagen att för främjande av en planmässig organisation och
(103.] utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret 1932,1933
ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
Från och med 1918 har riksdagen till främjande av en planmässig organisation
och utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisat extra anslag,
vilket alltsedan budgetåret 1926/1927 utgått med 75,000 kronor för år.
Från och med budgetåret 1928/1929 har anslaget reservationsanslags natur.
Departementschefen har ansett, att förevarande anslag för nästkommande
budgetår kunde upptagas med ett till 50,000 kronor nedsatt belopp.
utskottet. Då Kungl. Maj:ts förslag icke föranleder någon utskottets erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för främjande av en planmässig
organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.
bny9iZ?esaV ..43:0) By?gande av “ybyggesvägar. Under punkt 109 har Kungl. Majit
vägar. föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till byggande av nybyg[109.
] gesvägar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av
40.000 kronor. (Statsrådsprotokollet sid. 225 och 226.)
Motion. I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 92
av herr Selberg m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte med anledning av
Kungl. Maj:ts proposition, nionde huvudtiteln, punkt 109, besluta att såsom
statsbidrag till byggande av nybyggesvägar för budgetåret 1932/1933
i stället för äskade 40,000 kronor anvisa ett extra reservationsanslag av
75.000 kronor.
Vid 1929 års riksdag (prop. nr 196; R. skr. nr 226) antogos bestämmelser,
varigenom statsbidrag kan i viss ordning beviljas till byggande av väg
till sådant odlingsområde i Norrland och Dalarna, som med hänsyn till storlek,
markbeskaffenhet och övriga förhållanden finnes vara väl ägnat att
användas till jordbruk och framtida bebyggelse (nybyggesväg). Kungörelse
i ämnet har av Kungl. Majit utfärdats den 14 juni 1929 (nr 171). Enligt
däri meddelade bestämmelser bör statsbidraget i allmänhet icke utgå
med mer än en fjärdedel till en tredjedel av den beräknade kostnaden för
väganläggningen och må ej för något fall bestämmas till högre belopp än
som motsvarar hälften av samma kostnad. Statsbidrag beviljas av vederbörande
länsstyrelse och må ej utgå, med mindre vederbörande landsting
till byggande av nybyggesvägar anvisat medel, uppgående till minst 15
procent av det belopp, som för ändamålet blivit länet tilldelat av stats
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
35
medel. För ändamålet har av riksdagen för ett vart av budgetåren 1929/
1932 anvisats ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
Egnahemsstyrelsen har i yttrande till Kungl. Majit funnit det högst
angeläget, att anslag för ändamålet beviljades. Visserligen funnes ej obetydliga
belopp av redan beviljade anslag ännu odisponerade, och med bestämdhet
kunde icke förutses, inom vilken tid dessa medel bleve tagna i
anspråk för avsett ändamål. Egnahemsstyrelsen ville dock såsom sin
uppfattning framhålla, att i den mån planläggnings- och övriga förberedande
utredningsarbeten för de olika företagen hunne slutföras, efterfrågan
på anslag till nybyggesvägar torde komma att högst avsevärt stegras.
Då styrelsen ej vore övertygad örn, att dessa förarbeten hunne utföras
i större utsträckning under den närmaste tiden, hade styrelsen ansett sig
böra stanna för att föreslå, att anslaget för budgetåret 1932/1933 upptoges
med samma belopp som för innevarande år eller 50,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
Av skäl egnahemsstyrelsen anfört ansåge icke heller departementschefen
erforderligt att för instundande budgetår räkna med större medelsåtgång
än 50,000 kronor. Med hänsyn till att beträffande övriga av anslaget berörda
län än de nordligaste dittills beviljade medel allenast i mindre omfattning
tagits i anspråk hade Kungl. Maj:t begränsat anvisningen för innevarande
budgetår till 40 000 kronor. Härav hade icke mindre än 35,000
kronor anvisats för de två nordligaste länen. Då sålunda å anslaget uppkommit
en behållning av 10,000 kronor, vilken med ganska stor sannolikhet
icke komme att tagas i anspråk under innevarande budgetår, skulle för
budgetåret 1932/1933 erfordras anslagsanvisning av allenast 40,000 kronor.
I Kungl. Maj:ts förevarande framställning har medelsbehovet beräknats
till samma belopp som för innevarande budgetår eller 50,000 kronor. Med
hänsyn till att å anslaget uppkommit en reservation å 10,000 kronor kar
emellertid den nya anslagsanvisningen ansetts kunna begränsas till 40,000
kronor. I den väckta motionen åter har på grund av det enligt statsrådsprotokollet
inneliggande stora antalet ansökningar örn bidrag från Västerbottens
och Norrbottens län anslaget upptagits till 75,000 kronor. I betraktande
av vad egnahemsstyrelsen och departementschefen i ärendet anfört
och då med det av Kungl. Majit äskade anslaget för budgetåret 1932/
1933 behovet i förevarande avseende torde kunna tillgodoses i samma omfattning
som för löpande budgetår, anser sig utskottet icke böra förorda
anvisande av större anslag än Kungl. Majit föreslagit.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förevarande
framställning och med avslag å motionen
lii 92, såsom statsbidrag till byggande av nybyggesvägar
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.
Utskottet.
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Odlings- och 44:o) Odlings- och byggnadshjelp åt innehavare av odlingslägenheter
hjälpt?inne- 1,1'' fl> 1 förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Majit
havare av od. upptagit ordinarie förslagsanslaget till odlings- oell byggnadskjälp åt inne
Mer^m^p. liavare av odlingslägenheter m. fl. nied oförändrat belopp, 200,000 kronor.
[110.] Under förevarande punkt 110 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
medgiva 1) att domänstyrelsen må av sagda anslag använda erforderligt
belopp tili inköp av cement till byggnadsföretag åt innehavare av skogstorp,
odlingslägenheter och kronotorp, i fall då virke från kronans skogar
eljest skolat komma till användning vid berörda företag; 2) att Kungl.
Majit må, där så finnes skäligt, ombesörja omföring till s. k. fjällägenheter
av skogstorp och odlingslägenheter å kronoparker eller överloppsmarker
ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län; samt 3) att innehavare
av nyttjanderätt till skogstorp och odlingslägenheter må befrias
från skyldighet att ansvara för annan från och med år 1931 å fastigheten
belöpande skatt och allmän tunga än vägunderhåll in natura och vägskatt.
Sedan åtskilliga år är i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag
till odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl. Anslaget, som för budgetåret 1930/1931 var upp
fört till 225,000 kronor, minskades för innevarande budgetår till 200,000
kronor. Rörande anslagets användning hava i fråga örn odlingshjälp
bestämmelser meddelats i Kungl. Majlis brev till domänstyrelsen den 29
maj 1891 (Sv. förf.-saml. nr 29) angående upplåtande av odlingslägenheter
å kronoparker i Norrbottens län samt i kungörelserna den 27 maj 1904
(nr 21 sid. 4) angående upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker i
Västerbottens och Norrbottens län och den 18 juni 1909 (nr 69) angående
upplåtande av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i
de sex nordligaste länen ävensom i Kungl. Majits brev till domänstyrelsen
och lantbruksstyrelsen den 18 juni 1909 och den 18 februari 1910,
till statskontoret den 21 juni 1912 samt till lantbruksstyrelsen den 20
januari 1915 angående upplåtande av nybyggeslägenheter å vissa delar
av Alträsks och Svanå kronoparker samt f. d. Selets stockfångstskog
m. m. Föreskrifter örn tilläggsbidrag till dem, som jämlikt nämnda
kungörelser och brev äro berättigade till odlingshjälp, finnas meddelade
i kungörelsen den 20 juni 191S (nr 448) med däri genom kungörelsen
den 4 juni 1920 (nr 260) gjord ändring, och, såvitt angår Alträsks ny
byggesområde, i Kungl. Majits brev till statskontoret samma dagar.
I fråga örn byggnadshjälp från anslaget äro bestämmelser givna i Kungl.
Majits brev den 11 juni 1926 till länsstyrelserna i Västerbottens
och Norrbottens län, avseende innehavare av fjällägenheter, vilka
jämlikt kungörelsen den 3 juni 1915 (nr 169) upplåtits eller komma
att upplåtas ovan odlingsgränsen i förenämnda läns lappmarker.
Slutligen skola från anslaget gäldas odlings- och byggnadshjälp dels enligt
kungörelsen den 14 juni 1929 (nr 170) angående upplåtande av krono
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
37
torp å vinsa kronoparken m. rridels ock enligt av Kongl. .\iaj:t i fråga
om nybyggesupplåtelser å Alträsks kolonisationsområde den 14 juni 1929
beslutade bestämmelser örn viss ändring av de i brevet den 18 juni 1909
meddelade stadganden samt i reglementet för Alträsks nybyggesnämnd
den 21 juni 1912 ävensom örn ytterligare odlingsbidrag till innehavare av
redan upplatna nybyggeslägenheter.
I anledning av ett flertal framställningar från innehavare av skogstorp
å kronomark ovan odlingsgränsen att få torpen upplåtna enligt för fjälllägenhetsupplåtelser
gällande grunder anmodade den 15 januari 1927 dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet domänstyrelsen att verkställa
utredning, huruvida och på vilka villkor möjlighet skulle kunna beredas
sådana innehavare av skogstorp att få torpet med avseende å upplåtelsen
omfört till fjällägenhet, samt att därmed och med det förslag, som därav
kunde föranledas, inkomma till departementet. Då domänstyrelsen mottog
berörda uppdrag, hade särskilda sakkunniga, vilka enligt Kungl.
Maj:ts bemyndigande av domänstyrelsen tillkallats att biträda vid utredningen
rörande upplåtelser av skogstorp oell odlingslägenheter a kronoparken
och överloppsmarker i de sex nordligaste länen, ännu icke slutfört
sitt arbete. Sedan domänstyrelsen anmodat de sakkunniga att avgiva
yttrande jämväl i anledning av departementschefens ifrågavarande framställning,
avgavs sådant yttrande den 2 juli 1927.
Beträffande det begärda medgivandet att använda erforderligt belopp
till inköp av cement till byggnadsföretag åt innehavare av skogstorp, odlingslägenheter
och kronotorp, i fall då virke fran kronans skogar eljest
skolat komma till användning vid berörda företag, avses därmed att domänstyrelsen
må erhålla rätt att för det ändamål, varom här är fråga, årligen
av omförmälda anslag använda det belopp, styrelsen finner erforderligt.
I fråga örn örn för ing till s. k. fjälläg enheter av skogstorp och odlingslägenheter
A kronoparker eller överloppsmarker ovan odlingsgränsen i
Norrbottens och Västerbottens län har departementschefen anfört följande.
»Domänstyrelsen har förordat omiöring av skogstorp och odlingslägenbeter
ovan odlingsgränsen till s. k. fjällägenheter. Den viktigaste skillnaden
mellan å ena sidan de villkor, enligt vilka upplåtelser skett av
skogstorp och odlingslägenheter enligt brevet den 29 maj 1891 samt kungörelserna
den 27 maj 1904 och den 18 juni 1909, samt a andra sidan villkoren
för upplåtelser av fjällägenheter enligt kungörelsen den 3 juni 1915
torde vara arrendeavgiftens olika storlek i det ena och i det andra tallet.
För fjällägenheter utgår arrendet som regel med avsevärt lägre belopp
än det efter frihetsårens slut för innehavare av skogstorp och odlingslägenheter
stadgade. En annan olikhet, som jämväl torde böra bemärkas,
är, att innehavare av fjällägenhet aldrig kan komma i åtnjutande
av odlingshjälp och ej heller äger ovillkorlig rätt till annat statsunder
-
Kwngl. Magns
förslag.
38
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
stöd. Kock kail från oell med budgetåret 1926/1927 enligt Kungl. Maj:ts
brev den 11 juni 1926 byggnadshjälp beviljas fjällägenketsinnehavare.
Såsom domänstyrelsen framhållit torde möjligheterna till avkastning
i allmänhet vara väsentligt mindre beträffande lägenheter belägna ovan
odlingsgränsen än i fråga örn lägenheter nedom sagda gräns. Det torde
sålunda få anses skäligt, att arrendet bestämmes till lägre belopp för
förstnämnda lägenheter än för de sistnämnda. Töre tillkomsten av 1915
års kungörelse tillämpades emellertid samma grunder vid fastställandet
av arrendet för lägenheter såväl ovan som nedom odlingsgränsen. Sålunda.
skulle enligt kungörelsen den 18 juni 1909 arrendet alltid bestämmas
till 3.6 procent av dels det kapitalvärde, lägenheten ansågs äga ouppodlad
och obebyggd med den rätt till byggnadsvirke, som tillkom lägenhetsinnehavaren
enligt kungörelsen, dels ock den odlingshjälp, som utgick
för lägenheten. Följden har blivit, att arrendeavgifterna för åtskilliga
lägenheter ovan odlingsgränsen fastställts till alltför höga belopp i
förhållande till avkastningen från samma lägenheter. Oskäligheten härav
framstår särskilt skarpt vid jämförelse med lägenheter nedom odlingsgränsen
och fjällägenheter. Ur dessa synpunkter torde en omföring till
fjällägenheter av skogstorp och odlingslägenketer ovan odlingsgränsen
icke kunna anses annat än i överensstämmelse med billighet. Vid sådan
omföring kan arrendeavgiftens storlek bestämmas efter vad med hänsyn
till omständigheterna i det särskilda fallet kan finnas skäligt.
Med anledning av vad de av domänstyrelsen tillkallade sakkunniga i sitt
av mig förut omnämnda utlåtande i denna fråga anfört rörande det fall,
att lägenhetsinnehavare, som önskar omföring av lägenheten till fjälllägcnliet,
åtnjutit statsbidrag för lägenheten, må framhållas, att jämväl
innehavare av fjällägenhet numera kan utfå byggnadsbidrag. För övrigt
torde frågan örn och på vilka villkor ett skogstorp eller en odlingslägenhet
ovan odlingsgränsen skall upplåtas såsom fjäilägenhet få bedömas
från fall till fall. Det synes mig härvid, som måste särskilda krav
uppställas för medgivande av omföring under löpande arrendeperiod.
Örn åter arrendetiden är ute och arrendatorn avstår från sin optionsrätt
men begär få lägenheten upplåten som fjäilägenhet, torde vid frågans
avgörande även böra beaktas möjligheten av att i stället avsätta lägenheten
för upplåtelse åt lappar enligt kungörelsen den 18 juli 1928 angående
grunder för upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark.
I detta sammanhang vill jag uttala, att jag icke kan dela de sakkunnigas
mening rörande lämpligheten av att uppsikten över fjällägenheter
överflyttas från länsstyrelserna till domänstyrelsen. Jag får härutinnan
hänvisa till att jämväl enligt nyss omförmälda kungörelse den 18 juli
1928 lägenhet, som upplåtes ovanför odlingsgränsen, skall stå under tillsyn
av vederbörande länsstyrelse.
Av vad jag anfört torde framgå, att jag ansluter mig till domänstyrelsens
åsikt, att omföring av skogstorp och odlingslägenheter till fjällägenheter
bör få äga rum.---»
39
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Vidkommande irågan örn kronans övertagande i vissa fall av skogstoi''-pares och odlingslägenhetsinnehavares skattslcyldighet har departementschefen
anfört följande.
»Såsom framgår av min förut lämnade redogörelse har innehavare av
skogstorp eller odlingslägenhet enligt brevet den 29 maj 1891 samt kungörelserna
den 27 maj 1904 och den 18 juni 1909 tillförsäkrats frihet från
skatter och onera för fastigheten under viss tid, de s. k. frihetsåren. Efter
utgången av sagda år torde i fråga örn skyldighet att ansvara för berörda
pålagor böra tillämpas de härutinnan vid tiden för avtalets ingående
gällande, i allmänhet örn arrende i lag givna föreskrifter. I sådant hänseende
gällde för tiden till den 1 januari 1929, då lagen den 28 september
1928 örn ändring av 2 kap. 23 § i lagen örn nyttjanderätt till fast egendom
trädde i kraft, att arrendatorn såsom regel skulle svara för all skatt
och annan allmän tunga, som utgick för fastigheten, dock att, örn under
arrendetiden ny sådan skatt eller tunga tillkom, jordägaren själv skulle
svara därför. Emellertid besvärades före den 1 januari 1921 de kronan
tillhöriga fastigheter, varom här är fråga, icke av andra skatter och onera
än vägskatt och vägunderhåll in natura, med undantag likväl för fastigheter,
inköpta åt kronan före 1874 års början, vilka nämligen skulle upptagas
till kommunal beskattning i full utsträckning. Från och med den
1 januari 1921 åter, då förordningen den 19 november 1920 (nr 759) örn
ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 (nr 116) angående
bevillning av fast egendom samt av inkomst trädde i kraft, är kronan
helt skattskyldig tili kommun jämväl för övriga fastigheter. En följd
härav har blivit, såsom framgår av vad domänstyrelsen i sin den 7 januari
1931 till Kungl. Maj:t inkomna skrift anfört, att efter utgången
av frihetsåren innehavare av skogstorp och odlingslägenheter i skattehänseende
äro olika ställda, beroende på dels huruvida kronans förvärv
av den upplåtna fastigheten ägt rum före eller efter 1874 års början, dels
ock huruvida upplåtelse eller överlåtelse av fastigheten skett före eller
efter den 1 januari 1921. Har kronans fastighetsförvärv skett före år
1874 och arrendekontraktet upprättats tidigare än den 1 januari 1921, behöver
arrendatorn ej ansvara för andra skatter eller onera för fastigheten
än vägskatt och vägunderhåll in natura. Har kronan inköpt fastigheten
efter 1874 års början eller är arrendekontraktet upprättat efter den
1 januari 1921, torde däremot arrendatorn som regel vara pliktig ansvara
för all fastigheten åvilande skatt och tunga. Undantag härifrån torde
förekomma i vissa fall, där kontrakten upprättats efter deu 1 januari 1929.
Sagda dag trädde nämligen, såsom nämnts, lagen örn ändring av 2 kap,
23 § i lagen örn nyttjanderätt till fast egendom i kraft, varigenom ansvaret
för fastighetens skatter och onera utom vägunderhåll in natura och
vägskatt överflyttades från arrendatorn till jordägaren. Enligt vad
domänstyrelsen meddelat har emellertid, på grund av styrelsens beslut,
i arrendekontrakt rörande odlingslägenheter, upprättade under tiden
40
Utskottet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
frän och med slutet av år 192S till den 18 oktober 1930, inryckts bestämmelse
av innehåll, att sagda ansvar skulle åvila arrendatorn. Beträffande
de nyttaanderättsupplåtelser, som skett enligt dessa kontrakt, är sålunda
det nya stadgandet i 2 kap. 23 § i lagen örn nyttjanderätt till fast
egendom utan verkan. Först genom beslut den 18 oktober 1930 har domän
styrelsen föreskrivit, att vid utarrendering av jordbruksfastigheter under
ätyrelsens förvaltning berörda stadgande skall vinna tillämpning.
Den olikhet i skattebelastning, som enligt vad jag nu anfört uppstår
för de olika innehavarna av skogstorp och odlingslägenheter, uppväges
icke av lägre avgälder eller andra förmåner i arrendevillkoren för de
mera skattetyngda arrendatorerna. Detta förhållande synes icke helt
rättvist. I likhet med domänstyrelsen anser jag, att en utjämning här
bör äga rum. Spörsmålet torde enklast lösas på det av domänstyrelsen
föreslagna sätt, eller att innehavare av skogstorp eller odlingslägenhet,
som efter frihetsårens utgång är skyldig ansvara för all skatt och annan
allmän tunga för fastigheten, befrias från skyldigheten härutinnan i vidare
mån än vad angår vägskatt och vägunderhåll in natura. Härigenom
vinnes också, såsom domänstyrelsen framhållit, överensstämmelse
med de regler, vilka komma att gälla för innehavare av kronotorp. Kungörelsen
den 14 juni 1929 angående upplåtande av kronotorp å vissa kronoparken
m. m. trädde i kraft den 1 juli 1929. Å upplåtelser enligt denna
kungörelse blir följaktligen stadgandet i 2 kap. 23 § i lagen örn nyttjanderätt
till fast egendom enligt dess den 28 september 1928 ändrade lydelse
tillämpligt. Kronotorpare blir alltså jämväl efter frihetsårens utgång
fri från ansvar för annan skatt och allmän tunga för torpet än vägskatt
och vägunderhåll in natura.»
Någon förändring i anslagsbeloppet har icke ifrågasatts, vilket sålunda
torde uppföras med oförändrat belopp, 200.000 kronor.
Då utskottet funnit övertygande skäl hava anförts för vad Kungl. Majit
under förevarande punkt föreslagit, anser sig utskottet böra tillstyrka
Kungl. Majits ifrågavarande framställning. Utskottet hemställer sålunda, 1
1) att riksdagen må medgiva
a) att domänstyrelsen må av ordinarie förslagsanslaget
till odlings- och byggnadshjälp åt innehavare
av odlingslägenheter lii. fl. använda erforderligt belopp
till inköp av cement till byggnadsföretag åt
innehavare av skogstorp, odlingslägenheter och kronotorp,
i fall då virke från kronans skogar eljest skolat
komma till användning vid berörda företag;
b) att Kungl. Majit må, där så finnes skäligt, ombesörja
omföring till s. k. fjällägenheter av skogstorp
och odlingslägenheter å kronoparker eller överlopps
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 41
marker ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens
län; samt
c) att innehavare av nyttjanderätt till skogstorp och
odlingslägenheter må befrias från skyldighet att ansvara
för annan från och med år 1931 å fastigheten
belöpande skatt och allmän tunga än vägunderhåll
in natura och vägskatt.
2) att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/
1933 uppföra ordinarie förslagsanslaget till odlingsoeh
byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl. med oförändrat belopp 200,000 kronor.
45:o) Kolonisations verksamheten å Alträsks kolonisatiousomräde Kolonisation*-Under punkt 112 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till gäldande verketm,kfe»
av vissa av kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde i ]COioniBationsNorrbottens
län föranledda utgifter anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra förslagsanslag av 3,900 kronor. 1
För innevarande budgetår har riksdagen för motsvarande ändamål anvisat
ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor.
Kungl. Majits förevarande framställning föranleder ingen utskottets utskottet.
erinran. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten
å Alträsks kolonisationsområde i
Norrbottens län föranledda utgifter anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 3,900 kronor.
46:o) Undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket. Under Undersökpunkt
117 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1932/
1933 anvisa a) till avlöningar vid undersöknings- och försöksanstalten för ^ör 3ötvattenssötvattensfisket
ett extra förslagsanslag av 24,500 kronor, b) till driftkost- fijte*.
Hader för nämnda anstalt ett extra reservationsanslag av 6,600 kronor. L
Vid 1930 års riksdag (prop. nr 264; R. skr. nr 323) beslöts upprättande med
anlitande av en av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gjord donation av
en central anstalt för undersöknings- och försöksverksamhet på sötvattensflskets
område. Kostnaderna för avlöningar vid anstalten och driften av
densamma skulle bestridas av; statsmedel, därvid räknades med 24,500
kronor för avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid
anstalten samt 15,000 kronor i driftkostnader, allt för helt år. Under
antagande att anstaltens verksamhet skulle i full utsträckning begynna
först den) 1 oktober 1931 beviljade fjolårets riksdag för budgetöret 1931/
1932 dels ett extra förslagsanslag av 21,000 kronor till avlöningar, dels
ook ett extra reservationsanslag av 11,200 kronor till driftkostnader.
Anstalten bär förlagts till Lovön i Mälaren.
42
Utskottet.
Fiskets befrämjande
i
de särskilda
orterna.
[118.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Den för budgetåren 1932/1933 gjorda anslagsberäkningen ansluter sig till
vad som i ämnet beslöts vid 1930 års riksdag. Anslaget till driftkostnader
har kunnat begränsas till 6,600 kronor på grund av att en reservation
å 8,400 kronor beräknas förefinnas å motsvarande anslag för innevarande
budgetår.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 anvisa
a) till avlöningar vid undersöknings- och försöksanstalten
för sötvattensfisket ett extra förslagsanslag
av 24,500 kronor,
b) till driftkostnader för nämnda anstalt ett extra
reservationsanslag av 6,600 kronor.
47:o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Under punkt 118 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget
till fiskets befrämjande i de särskilda orterna, nu 122,500 kronor, med 2,500
kronor till 125,000 kronor.
I riksstaten för budgetåret 1929/1930 var ordinarie reservationsanslaget
till fiskets befrämjande i de särskilda orterna uppfört med 78,500 kronor. I
proposition nr 264 till 1930 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag till
vissa åtgärder för upphjälpande av sötvattensfisket m. m. Med bifall till vad
Kungl. Majit därutinnan föreslagit höjde riksdagen förevarande anslag
till 122,500 kronor, med vilket belopp anslaget upptagits jämväl för budgetåret
1931/1932. Av detta belopp beräknades 71,000 kronor såsom bidrag
till avlöning och resor åt 30 länsfiskeritjänstemän. Beräkningen avsåg
i runda tal 45,000 kronor såsom bidrag till avlöningar och 26,000 kronor
till reseersättningar. I enlighet med propositionens innebörd är i kungörelsen
den 27 juni 1930 (nr 295) angående statsbidrag till vissa åtgärder
för fiskerinäringens befrämjande med däri genom kungörelsen nr
367/1930 vidtagen ändring föreskrivet, att bidrag från omförmälda anslagspost
å 71,000 kronor må utgå allenast för sådan hos hushållningssällskap
anställd fiskeritjänsteman, som åtnjuter en lön — förekommande
dyrtids- och ålderstillägg däri inräknade — av minst 2,800 kronor samt
uppfyller av lantbruksstyrelsen föreskrivna kompetensfordringar. Statsbidraget
utgår med hälften av de medel, som för ändamålet använts, under
iakttagande dock att bidrag till fiskeritjänstemans lön ej får överstiga
1,800 kronor för år.
Vid beräkningen av den i förevarande anslag för innevarande budgetår
ingående posten bidrag till länsfiskeritjänstemännens löner och resor inbegreps
icke något bidrag till Hallands läns hushållningssällskap, hos vilket
sällskap då icke fanns anställd någon länsfiskeritjänstemän. Den nu
ifrågasatta anslagshöjningen avser att bereda medel för möjliggörande
43
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
av statsbidrag till avlöning och resor för en länsfiskeri t jäns teinan jämväl
inom nämnda hushållningssällskaps område, där numera vore anställd en
sådan fiskeritjänsteman med lön i enlighet med gällande föreskrifter för
statsbidrag. I ärendet har vitsordats, att fiskerinäringen i Halland vore i
mycket stort behov av en fiskeriinstruktör, särskilt för att genom en utvidgad
laxodling söka bibehålla och i möjligaste man upphjälpa laxfisket
inom länet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till fiskets befrämjande i de särskilda orterna, nu
122,500 kronor, med 2,500 kronor till 125,000 kronor.
48:o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Under punkt 119
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, nu 36,000 kronor,
med 10,000 kronor till 26,000 kronor.
Ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
är enligt beslut av 1930 års riksdag (se prop. nr 264) uppfört med
36,000 kronor. Från anslaget, vilket är ställt till Kungl. Majits omedelbara
disposition, bestridas diverse utgifter till fiskerinäringens befrämjande såsom
driftkostnader för Borenshults fiskodlingsanstalt (ungefär 10,000 kronor),
understöd för viss undervisning och föreningsverksamhet på fiskets
område m. m.
Driftkostnader vid statens fiskeriförsöksstation vid Kälarna samt bidrag
till driftkostnader vid åtskilliga enskilda fiskodlinganstalter utgå numera
från de jämlikt stadgande i 2 kap. 10 § vattenlagen inflytande vattenavgifter
för befrämjande av fisket inom landet i allmänhet. Då dessa avgifter
synts kunna bestrida även driftkostnaderna för Borenshults fiskodlingsanstalt,
har nu ifrågavarande anslag ansetts kunna minskas med motsvarande
belopp eller till 26,000 kronor.
Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen,
nu 36,000 kronor, med 10.000 kronor till 26,000 kronor.
49:o) Främjande av fiske pä avlägsna fiskevatten. Under punkt 120
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för lämnande av understöd
för främjande av fiske på avlägsna fiskevatten anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
Utskottet.
Befrämjande
i allmänhet
av fiskerinärinqen.
[119.]
Utskottet.
Främjande
av fiske på
avlägsna
fiskevatten
[120.]
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Vid 1931 års riksdag (prop. nr 174; R. skr. nr 190) anvisades för lämnande
av understöd för främjande av fiske på avlägsna fiskevatten för
budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
Med hänsyn till att en reservation av 10,000 kronor synts komma att
uppstå å det för innevarande budgetår anvisade anslaget bar för budgetåret
1932/1933 ett anslag av 40,000 kronor ansetts vara tillfyllest.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för lämnande av understöd för
främjande av fiske på avlägsna fiskevatten anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.
Södra Sveriges 50:o) Södra Sveriges fiskeriförening. Med tillstyrkan av bifall till
^^ning™ Kungl. Majrts under punkt 121 gjorda framställning hemställer utskottet,
[tali]
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening anvisa
för budgetåret 1932/1933 såsom extra anslag
a) såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet
8,650 kronor;
b) såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska undersöknings-,
försöks- och fiskodlingsverksamhet 16,750
kronor eller tillhopa 25,400 kronor.
Hydrografisk 51 :o) Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar, vissa
kommissio- havshydrografiska mätningar samt Sveriges andel i kostnaderna för en
neas under- internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt. Under punkt 122
TitscThavs- har Kungl- Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1932/1933 anvisa
hydrografiska a) till omkostnader för de av svenska hydrografisk-biologiska kommis6amtnsveriges
sionen bedrivna undersökningar av de Sverige omgivande haven ett extra
andel i kost- reservationsanslag av 63,000 kronor, b) till omkostnader för vissa av komeTfaternJtil-
missioneu från nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrograneli
hydra- fiska mätningar m. m. ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor, c) till
Jgiskfmtrfi- tackande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografi^.
fisk-biologisk centralanstalt med laboratorium ett extra anslag av 10,000
[122.] kronor.
Departementschefen har vidkommande förstnämnda anslagspost anfört
följande.
»Såsom kommissionen erinrat förutsattes förlidet år vid beräknande avanslaget
till kommissionens egen verksamhet för budgetåret 1931/1932 (se
IX H. T. 1931, sid. 349), att avlöningen till andre assistenten vid den
45
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
fiskeribiologiska avdelningen, vilken samtidigt var extra fiskeristipendiat,
skulle, inbegripet stipendiatarvode å (2,500 + 500 =) 3,000 kronor,
uppgå till 5,850 kronor förutom dyrtidstillägg. Då enligt vad kommissionen
nu upplyst ifrågavarande befattning icke längre innehaves av person,
som tillika är fiskeristipendiat, lärer man icke kunna undgå att för budgetåret
1932/1933 räkna med en höjning å 2,500 kronor i det i kommissionens
stat upptagna lönebeloppet för andre assistenten. Likaså anser jag
berättigat, att det extra biträdet och den extra vaktmästaren å havsfiskelaboratoriet,
vilka enligt vad kommissionen upplyst innehaft sina befattningar
i tre år, i likhet med vad som under motsvarande förhållanden
tillkommer andra med dem jämförliga befattningshavare erhålla vardera
en första löneförhöjning å 138 kronor. Lönerna för dessa torde sålunda
böra uppföras med respektive 1,974 kronor och 2,112 kronor. I betraktande
av den väsentliga ökning, som anslaget till de av hydrografisk-biologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna undergått under senaste
åren, och då det nuvarande statsekonomiska läget tvingar till sträng
sparsamhet, anser jag mig emellertid icke kunna ifrågasätta någon mot
de tillstyrkta förhöjda posterna svarande anslagsökning, utan torde vid
utgiftsstatens slutliga fastställande på andra poster erforderliga inknappningar
böra vidtagas. I anslutning till det nu anförda torde ifrågavarande
anslag böra för budgetåret 1932/1933 upptagas nied samma belopp som
för innevarande budgetår eller 63,000 kronor.»
I övrigt innefattar Kungl. Maj:ts förslag en sänkning med 500 kronor
av anslaget till de från nautisk-meteorologiska byrån övertagna arbetena.
Vad departementschefen i ärendet anfört föranleder icke någon erinran
från utskottets sida. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 anvisa
a) till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen bedrivna undersökningar av
de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag
av 63,000 kronor,
b) till omkostnader för vissa av kommissionen från
nautisk-meteorologiska byrån övertagna havsliydrografiska
mätningar m. m. ett extra reservationsanslag
av 8,500 kronor,
c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna fölen
internationell liydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium ett extra anslag av 10.000
kronor.
Ut skot te t.
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
& högs hushållning
i allmänhet.
Vinsa tillfälliga
skogsvårdsåtgärder
d enskildas
skogar.
[138.]
Utgifter för
n atur sky ddsändamål.
[140.]
52 :o) Skogshushållning i allmänhet. I förslaget till riksstat för budgetåret
1932/1933 har Kungl. Majit uppfört ordinarie reservationsanslaget
till skogshushållning i allmänhet med oförändrat belopp, 20,700 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/
1933 uppföra ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning
i allmänhet med oförändrat belopp, 20,700
kronor.
53 :o) Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. Under
punkt 138 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som må varda riksdagen förelagd, för vissa tillfälliga
skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar beräkna för budgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 15 januari 1932 avlåten
till utskottet hänvisad proposition nr 29 föreslagit riksdagen att för
utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, av statsbidrag för vissa tillfälliga
skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut,
varom utskottet härigenom velat
erinra.
54io) Utgifter för naturskyddsändamål. Under punkt 140 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1932/1933 anvisa såsom särskilda
extra reservationsanslag a) till kostnader för nationalparker 3 000
kronor; b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden
6,800 kronor.
Allt sedan 1921 (se IX H. T. 1920 p. 123) har i riksstaten å extra stat
under titel utgifter för naturskyddsändamål varit uppförda två reservationsanslag,
det ena avsett till bestridande av kostnader för nationalparker
och det andra till gäldande av kostnader för vetenskapsakademiens
förvaltning av naturskyddsärenden. För budgetåret 1931/1932 är det förra
anslaget upptaget till 3,000 kronor och det senare till 6,800 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
»Vad angår vetenskapsakademiens framställning örn erhållande av medel
till belopp av 1,455 kronor för utförande av vissa reparationer av byggnaderna
å Åholmen, vilken jämlikt Kungl. Majits beslut den 13 juni 1913
av kronan mottagits som donation och såsom naturskyddsområde ställts
under akademiens vård och förvaltning, synes det mig med hänsyn till
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 47
beloppets ringa storlek vara onödigt att för ändamålet i riksstaten uppföra
ett särskilt anslag. Däremot har jag intet att erinra mot att förberörda
besparing av i runt tal 635 kronor å det för reparationer av vissa byggnader
å Ängesö nationalpark för budgetåret 1928/1929 anvisade anslagsbeloppet
användes för de nu ifrågasatta reparationerna. Därest riksdagen
intet har att häremot erinra, torde Kungl. Majit framdeles böra lämna det
av akademien i nämnda hänseende begärda medgivandet samt därvid tillika
av nionde huvudtitelns anslag till extra utgifter anvisa för reparationerna
erforderligt ytterligare belopp.»
Utskottet, som icke har något att erinra mot vad departementschefen utskottet.
i ärendet anfört, tillstyrker bifall till Kungl. Majits förevarande framställning
och hemställer följaktligen,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för budgetåret 1932/1933 anvisa såsom särskilda extra
reservationsanslag
a) till kostnader för nationalparker 3,000 kronor;
b) till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden
6,800 kronor.
55:o) Lantmäterikontoren i länen. Under punkt 144 bär Kungl. Majit LantmaUr.-föreslagit riksdagen a) godkänna det av departementschefen i statsråds- kontoren »
t (ill P
protokollet förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat för lantmäteri- [144.]
kontoren i länen, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933; b) vid
bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget till lantmäterikontoren i länen,
nu 569,600 kronor, med 51,300 kronor till 620,900 kronor. (Statsrådsprotokollet
sid. 329/348.)
Det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat
har följande utseende.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 343,200
Vikariatsersättning, förslagsanslag ...................... » 10,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag .......................................... » 241,300
förslagsanslag kronor 594,500.
I den för lantmäterikontoren gällande övergångsstaten, vilken slutar
på 26,450 kronor, ifrågasättes ej ändring.
Det sålunda förordade förslaget till ordinarie avlöningsstat innebär i f„neborden av
jämförelse med den för innevarande budgetår gällande staten, att posten Kungl. Mårts
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. höjts från 190.000 tBrslay
kronor med 51,300 kronor till 241,300 kronor. Höjningen hänför sig till att
den efter tillkomsten av nya jorddelningslagen successivt skeende ökningeii
av göromålen å lantmäterikontoren medfört en utökning av den där
-
48
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
städes anställda extraordinarie personalen ävensom att arbetet beträffande
betryggande vård och konservering av lantmäterikontorens dyrbara
kartmaterial krävde ökad personal och därmed ökade kostnader.
Departementschefen, som i statsrådsprotokollet lämnat redogörelse för
bland annat ett av särskilda sakkunniga (lantmätarelönesakkunniga)
framlagt förslag, bär beträffande anslagsposten till avlöningar till iekeordinarie
personal anfört bland annat, att det genom utredningen torde
få anses fastslaget, att tillämpningen av den nuvarande jorddelningslagen
krävde en ökning av det för avlöning till icke-ordinarie personal
å lantmäterikontoren för innevarande budgetår anvisade anslagsbeloppet,
Förenämnda sakkunniga hade sålunda framhållit, att det skulle
bliva allmänheten och särskilt de personer, som skaffade sig jordbrukslägenheter
eller bostadsfastigheter eller vilkas jord bleve föremål för
skifte, som ytterst bomme att bliva lidande, örn lantmäterikontoren icke
kunde någorlunda snabbt fullgöra de uppgifter i fråga örn fastighetsbild
ningen, som ålagts dem genom berörda lagstiftning.
Beträffande anslagets beräknande kunde departementschefen i huvudsak
ansluta sig till de sakkunnigas förslag, mot vilket han endast i följande
avseende hade någon erinran att framställa. Såsom i ärendet erinrats
utginge de högsta ersättningsbeloppen till distriktslantmätare och
extra lantmätare vid tjänstgöring såsom extra assistenter å lantmäterikontoren
med 350 respektive 225 kronor. Departementschefen ansåge sig
icke böra ifrågasätta någon ändring härutinnan, enär möjlighet i varje
fall icke borde vara lantmäteristyrelsen betagen att, då särskilda förhållanden
därtill föranledde, låta ersättning utgå med dessa högsta belopp.
Emellertid syntes honom anledning icke föreligga att genomsnittligt räkna
med högre månadsbelopp än 300 kronor för distriktslantmätare och 175
kronor för extra lantmätare vid förordnande som extra assistenter ä lantmäterikontoren.
I detta sammanhang ansåg sig departementschefen böra
nämna, att distriktslantmätare, som förordnades som amanuens hos lantmäteristyrelsen,
enligt gällande bestämmelser icke ägde uppbära högre
ersättning än 3,200 kronor för år räknat motsvarande ett månadsarvode
av 267 kronor.
tottet. Av utredningen i ärendet framgår, att den ifrågasatta ökningen i anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
vilken står i samband med den nya jorddelningslagstiftningen, är av omständigheterna
oundgängligen påkallad. Departementschefen har icke
velat ifrågasätta någon förändring i de högsta ersättningsbelopp, som
för närvarande kunna utgå till distriktslantmätare och extra lantmätare
vid förordnande som extra assistenter å lantmäterikontor, eller för extra
lantmätare 225 kronor för månad. Med utgångspunkt emellertid bland
annat från att extra lantmätare liksom distriktslantmätare under sådant
förordnande även åtnjöte tillskott till dyrtidstillägg på grund
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
49
av inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa beräknad för
extra lantmätare till 2,400 kronor för år räknat bär han ansett
anledning icke föreligga att genomsnittligt räkna med högre månadsbelopp
för extra lantmätare under förordnande såsom extra
assistent än 175 kronor för månad. Enligt vad som blivit för utskottet
upplyst från lantmäteristyrelsen utbetalas emellertid icke något
tillskott till dyrtidstillägg till extra lantmätare vid dylikt förordnande.
Även örn vid sådant förhållande det genomsnittliga månadsarvodet torde
böra beräknas till något högre belopp än det av departementschefen angivna
synes med hänsyn till den jämförelsevis obetydliga merutgift, varom
här kan bliva fråga, och i betraktande av att förevarande anslagspost
har förslagsanslags natur icke erforderligt företaga någon ytterligare
höjning av densamma. Utskottet, som i övrigt helt ansluter sig till
vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört, tillstyrker sålunda
Kungl. Maj :ts förevarande framställning. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen förordade
förslaget till ordinarie avlöningsstat för lantmäterikontoren
i länen, att tillämpas från och med budgetåret
1932/1933;
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget
till lantmäterikontoren i länen, nu 569,600 kronor, med
51,300 kronor till 620,900 kronor.
56 :o) Avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren
i länen. Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under
punkt 145 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till avlöningar åt förste assistenter och assistenter
vid lantmäterikontoren i länen anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 78,100 kronor.
Avlöningar
åt förste
assistenter
och assistenter
vid lardmäterikontoren
i länen.
[145.]
57:o) Reseersättningar vid lantmäteriväsendet. Under punkt 151 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till reseersättningar vid lantmäteriväsendet
anvisa för budgetåret 1932/1933 såsom särskilda extra förslagsanslag
a) till reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteristyrelsen
och vid lantmäterikontoren i länen 20,000 kronor, b) till reseersättningar
åt lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,
800,000 kronor eller tillhopa 820,000 kronor.
Före budgetåret 1931/1932 bestredos statsverkets utgifter för tjänsteresor
vid lantmäteriväsendet till huvudsaklig del från nionde huvud
Bihang
lill riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 2 haft. {Nr 2.) 4
Reseersättningar
vid
lantmättriväsendet.
[151.]
50 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
titelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentsersättningar. 1
enlighet med ett av en inom finansdepartementet tillkallad sakkunnig
framlagt förslag örn utbrytande ur huvudtitlarnas allmänna reseanslag
av resekostnaderna för vissa grupper av förrättningsmän uppfördes av
1931 års riksdag (se IX H. T. 1931 p. 148) särskilda anslag för reseersättningar
till lantmäteriväsendet. Sålunda anvisades för budgetåret 1931/
1932 såsom extra förslagsanslag dels till reseersättningar åt befattningshavare
vid lantmäteristyrelsen och vid lantmäterikontoren i länen 30,000
kronor, dels ock till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som sysselsättes
med lantmäteriförrättningar, 820,000 kronor eller tillhopa 850,000
kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Enligt en verkställd undersökning hava reseersättningar åt lantmäteripersonal,
som sysselsattes med lantmäteriförrättningar, för budgetåret 1930/
1931 uppgått till icke mindre än sammanlagt ungefär 1,025,000 kronor.
Härav utgöras i runt tal 250,000 kronor av resekostnadsersättningar och
omkring 775,000 kronor av traktamentsersättningar. På grund av vissa
under 1931 vidtagna allmänna besparingsåtgärder i avseende å resekostnadsersättningar,
särskilt sänkning av kilometerpenningarna och ändrade grunder
för automobilresor, torde enligt samma undersökning resekostnadsersättningarna
för berörda lantmäteripersonal komma att nedgå med ungefär
50,000 kronor. För så vitt ytterligare besparingsåtgärder icke vidtagas,
torde reseersättningarna för berörda tjänstemannagrupp alltså sannolikt
komma att även i fortsättningen uppgå till belopp, som avsevärt överstiger
den för innevarande budgetår upptagna anslagssumman. Jag finner
det vara högst angeläget, att denna stora utgiftspost i görligaste mån nedbringas.
Jämväl må erinras, att statsutskottet i sitt utlåtande nr 158 år
1931 i anledning av statsrevisorernas berättelse — vilket utlåtande avgavs
efter det riksdagen fattat sitt beslut rörande nyss nämnda allmänna besparingsåtgärder
i avseende å resekostnadsersättningar — anfört, att åtskilliga
skäl talade för att åtgärder i besparingssyfte vidtoges beträffande reseersättningar
vid förrättningar, som utfördes av lantmäteripersonal, samt att utskottet
förutsatte, att förslag i sådant syfte i en nära framtid av Kungl.
Majit upptoges till avgörande. För egen del finner jag — efter att härom
hava samrått med chefen för finansdepartementet — viss nedsättning av
traktamentena för distriktslantmätare, extra lantmätare, lantmäterielever och
möjligen även tekniska biträden hos lantmätare böra kunna vidtagas, varigenom
det skulle bliva möjligt begränsa anslaget för nu förevarande ändamål
till ett belopp av 800,000 kronor. Frågan om nedsättning av nu
berörda traktamenten torde böra avgöras av Kungl. Majit, sedan riksdagen
fattat sitt beslut i anslagsfrågan.
I avseende å anslaget till reseersättningar åt befattningshavare vid lant -
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 51
mäteristy reisen och vid lantin''1 terikontoren i länen torde nied hänsyn till
den sannolika medelsåtgången ett anslagsbelopp av 20,000 kronor böra upptagas
för nästkommande budgetår. Nämnda belopp torde icke utan Kungl.
Maj:ts tillstånd böra få överskridas.»
Utskottet, som delar den av departementschefen uttalade uppfattningen
i frågan, ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, innebärande en
minskning med 20,000 kronor i jämförelse med anslaget för löpande budgetår.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må till reseersättningar vid lantmäteriväsendet
anvisa för budgetåret 1932/1933 såsom
särskilda extra förslagsanslag
a) till reseersättningar åt befattningshavare vid
lantmäteristyrelsen och vid lantmäterikontoren i länen
20,000 kronor,
b) till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som
sysselsättes med lantmäteriförrättningar, 800,000 kronor
eller tillhopa 820,000 kronor.
58:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Under punkt
156 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för tilläggsavvittring i vissa
delar av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra förslagsanslag av 90,000 kronor.
För innevarande budgetår har för tilläggsavvittring i riksstaten uppförts
ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.
Kungl. Maj :ts förevarande framställning innebär en minskning med
10,000 kronor i jämförelse med anslaget för löpande budgetåret. Departementschefen
har utgått från att ur anslaget skulle få utgå visst mindre
belopp till rese- och traktamentsersättning åt den extra jordbrukskonsulent,
som länsstyrelsen i Västerbottens län kunde komma att förordna för
verkställande av vissa undersökningar angående tilläggsavvittringen.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må för tilläggsavvittring i vissa delar
av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 90,000
kronor.
Utskottet.
Tilläggsavvittring
i
Västerbottens
läns lappmark.
[156.]
UtsJcottet.
52
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Ströängars
indragande
till kronan.
[157.]
Utskottet.
Avlöning8Stat
vid rikets
allmänna
kartverk.
[159.]
Kartarbeten
m. m.
[160.]
59 :o) Ströängars indragande till kronan. Under punkt 157 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för ströängars
indragande till kronan anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 300,000 kronor.
Lagen den 22 juni 1921 (nr 378) om ströängars indragande till kronan
äger tillämpning å Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker med
undantag av, utom annat, sådana trakter, som kunna bliva föremål för
tilläggsavvittring. För ströäng, som indrages, utgår vederlag genom bekostande
av odling å den fastighet, vartill ängen förut hört. Frågor om
indragning och vederlag avgöras av särskild nämnd, kallad ströängsnämnd.
Till bestridande av kostnaderna för ströängsindragningen har
från och med 1922 av riksdagen anvisats anslag, som under senare år
varit uppfört såsom extra förslagsanslag. Anslagets belopp uppgår för
budgetåret 1931/1932 till 325,000 kronor, vilket belopp fördelats i den av
Kungl. Majit den 29 maj 1931 fastställda staten för ströängsindragningen.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majits förevarande framställning,
som innebär en sänkning med 25,000 kronor i jämförelse med anslaget för
löpande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna
för ströängars indragande till kronan anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 300,000
kronor.
60 :o) Avlöningsstat vid rikets allmänna kartverk. I förslaget till riksstat
för budgetåret 1932/1933 bar Kungl. Maj :t upptagit det under anslagstiteln
rikets allmänna kartverk uppförda ordinarie förslagsanslaget till
avlöningsstat med oförändrat belopp, 380,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/
1933 uppföra ordinarie förslagsanslaget till avlöningsstat
vid rikets allmänna kartverk med oförändrat belopp,
380,000 kronor.
61 :o) Kartarbeten m. m. I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/
1933 har Kungl. Majit under anslagstiteln rikets allmänna kartverk uppfört
ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten m. m. med oförändrat
belopp, 223,700 kronor.
Under förevarande punkt, 160, bar jämväl motiverats uppförande av
ett extra reservationsanslag å 15,000 kronor till diverse behov vid rikets
allmänna kartverk. För samma ändamål är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört ett extra reservationsanslag av 39,900 kronor.
53
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Utskottet, som beträffande ifrågavarande extra anslag kommer att utskottet.
göra hemställan under nästföljande punkt, hemställer nu,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/
1933 uppföra ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten
m. m. med oförändrat belopp, 223,700 kronor.
62:o) Diverse behov vid rikets allmänna kartverk. Under åberopande Diverse behov
av vad utskottet under nästföregående punkt anfört och i enlighet med aumänna
Kungl. Maj :ts under punkt 161 gjorda framställning hemställer utskottet, kartverk.
[161.]
att riksdagen må för diverse behov vid rikets allmänna
kartverk anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
63:o) Sveriges geologiska undersökning. Under punkt 162 har Kungl. Sver^geoioMaj:t
föreslagit riksdagen att 1) godkänna av departementschefen i stats- 9issyk“£iger
rådsprotokollet förordad stat för Sveriges geologiska undersökning, att [162.]
tillämpas från och med budgetåret 1932/1933 ; 2) vid bifall härtill minska
ordinarie förslagsanslaget till Sveriges geologiska undersökning, nu
190,300 kronor, med 2,800 kronor till 187,500 kronor.
Den föreslagna staten har följande utseende.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ----
Vikaniatsersättningar, förslagsanslag ....................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ..........................................
Expenser ................................................
kronor 127,240
» 3,000
» 27,200
» 30,060
Förslagsanslag kronor 187,500.
Anslagsminskningen å tillhopa 2,800 kronor hänför sig huvudsakligen
till expensanslaget.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts framställning hemställer Utskottet.
utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna av departementschefen förordad stat
för Sveriges geologiska undersökning, att tillämpas
från och med budgetåret 1932/1933;
2) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget
till Sveriges geologiska undersökning, nu 190,300
kronor, med 2,800 kronor till 187,500 kronor.
54 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Fältarbeten 64 :o) Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning. Under
Sveriges geolo- Pun^t 163 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska
tinder- giska undersöknings fältarbeten m. m. anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
fl63 ] extra reservationsanslag av 125,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett
anslag av 137,800 kronor.
På grund av nödvändigheten att i rådande tidsläge nedbringa statens
utgifter samt med hänsyn jämväl tagen till den minskning i resekostnaderna,
som torde kunna förväntas till följd av de under år 1931 införda
skärpta bestämmelserna i resereglemente^ har departementschefen ansett
sig böra ifrågasätta, att förevarande anslag för budgetåret 1932/1933
uppföres med ett med 12,800 kronor till 125,000 kronor nedsatt belopp.
Utskottet.
Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten m. m. anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.
mUm7amt 65^ Avl8ningar m* m- samt arvoden åt observatörer vid statens meteoarvoden
åt rologisk-hydrografiska anstalt. I förslaget till riksstat för budgetåret
°vidVtl0rer 1932,/1933 har Kungl- Majit under anslagstiteln statens meteorologisk-hydmeteoroiogisk-
r°grafiska anstalt uppfört dels ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
hydrografiska med oförändrat belopp, 219,400 kronor, dels ock ordinarie reservationsTifTi
anslaget arvoden åt observatörer med oförändrat belopp, 90,000 kronor.
Under förevarande punkt 164 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet förordad stat för
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, att tillämpas från och med
budgetåret 1932/1933.
Den av departementschefen förordade staten har följande utseende.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........... kronor 134,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................................... » 8,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................. » 69,000
Expenser........................................................................................... » 8^000
Förslagsanslag kronor 219,400.
Förändringen i förhållande till nu gällande stat består däri att det i
anslagsposten till avlöningar till icke ordinarie befattningshavare ingående
beloppet till avlöningsförhöjningar, som visat en behållning å
2,000 kronor, nedsatts med sistnämnda belopp, och att i stället posten till
expenser ökats därmed.
55
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Martts förevarande framställ- utskottet.
ning hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) i riksstaten för budgetåret 1932/1933 under anslagstiteln
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
uppföra ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
m. m. med oförändrat belopp 219,400 kronor;
2) i riksstaten för budgetåret 1932/1933 under samma
anslagstitel uppföra ordinarie reservationsanslaget
till arvoden åt observatörer med oförändrat belopp
90,000 kronor; samt
3) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordad stat för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, att tillämpas från och med budgetåret
1932/1933.
66:o) Telegramkostnader m. m. vid statens meteorologisk-hydrografiska Telegramkost
anstalt.
Under punkt 165 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för n“?*rs£te™''
telegramkostnader m. m. vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt meteor olagiskanvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 52,000 kronor. hyd^9J^ska
För telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar vid statens [165.]
meteorologisk-hydrografiska anstalt har alltsedan budgetåret 1925/1926
varit i riksstaten uppfört ett extra förslagsanslag, vilket för innevarande
budgetår upptagits med 118,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Av från anstalten inhämtade uppgifter framgår, att utgifterna under anslaget
uppgått till för budgetåret 1929/1930 113,846 kronor 37 öre och för
budgetåret 1930/1931 118,900 kronor 8 öre.
Efter underhandlingar med aktiebolaget radiotjänst har bolaget utfäst
sig att för erhållande från statens meteorologisk-hydrografiska anstalt av
vissa dagliga för utsändning i rundradio avsedda väderleksförutsägelser från
och med den 1 januari 1932, så länge nuvarande överenskommelse mellan
telegrafverket och bolaget rörande rundradiorörelsens i Sverige ordnande
består, till statsverket erlägga ett belopp av 48,000 kronor för år räknat,
motsvarande för tiden 1 januari 1932—30 juni 1933 72,000 kronor, varav
6,000 krono/'' till direkt bestridande av en väderlekstjänst, vilken redan dessförinnan
bekostats av bolaget. Då återstående beloppet 66,000 kronor synes
böra disponeras för det med förevarande anslag avsedda ändamål, torde detta
anslag böra nedsättas med sistnämnda belopp och sålunda för budgetåret
1932/1933 bestämmas till 52,000 kronor.»
Då framställningen, som innebär en sänkning med 66,000 kronor i järn- utskottet.
förelse med anslaget för löpande budgetår, icke föranleder någon utskottets
erinran, hemställer utskottet,
56
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Diverse behov
vid statens
meteorologiskhydrografiska
anstalt.
[166.]
Utskottet.
Meteorologiska
telegram
från Färöarna
och Island.
[167.]
Utskottet.
Meteorologiska
iakttagelser
vid Riksgränsen.
[168.]
att riksdagen må för telegramkostnader m. m. vid
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av
52.000 kronor.
67 :o) Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
Under punkt 166 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till diverse
behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 70,000 kronor.
För innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål uppfört ett
anslag av 83,800 kronor.
Kungl. Majits förslag, enligt vilket förevarande anslag med hänsyn
till det statsfinansiella läget undergått en anslagsminskning med 13,800
kronor, biträdes av utskottet, som sålunda hemställer,
att riksdagen må till diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 70,000
kronor.
68 :o) Meteorologiska telegram från Färöarna och Island. Under punkt
167 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för statens meteorologiskhydrografiska
anstalts förseende med dagliga meteorologiska telegram
från Färöarna och Island anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor.
Motsvarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med ett belopp av 3,500 kronor.
Departementschefen har för nästkommande budgetår räknat med en
medelsåtgång av 3,000 kronor. Med hänsyn till en å anslaget påräknad
reservation å 1,000 kronor har anslaget begränsats till 2,000 kronor.
Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalts förseende med dagliga meteorologiska
telegram från Färöarna och Island anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av
2.000 kronor.
69 :o) Meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen. Under punkt 168
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för meteorologiska iakttagelser
vid Riksgränsen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 11,200 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 57
För innevarande budgetår är för ändamålet uppfört ett anslag å 16,200
kronor.
Departementschefen, som ansett att med tryckning av äldre meteorologiska
iakttagelser i Vassijaure borde kunna anstå, har beräknat anslaget
till 11,200 kronor för nästkommande budgetår.
Utskottet, som tillstyrker förslaget, hemställer,
att riksdagen må för meteorologiska iakttagelser
vid Riksgränsen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra reservationsanslag av 11,200 kronor.
70:o) Seismologiska och magnetiska iakttagelser vid Abisko. Med tillstyrkan
av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt .169 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande hudgetår,
för seismologiska och magnetiska iakttagelser vid naturvetenskapliga
stationen i Abisko samt för publicerande
av dylika iakttagelser anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
71 :o) Vattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige. Under
punkt 170 bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till upprättande av
en vattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 7,300 kronor.
Sedan, i syfte att möjliggöra en överblick över tillgången på vattenkraft
inom vissa delar av landet, med av riksdagen anvisade särskilda anslagsmedel
upprättats en vattenfallsförteckning, huvudsakligen avseende
Dalälven och de större norrländska älvarna samt dessas flodsystem, har
genom beslut av 1928 års riksdag (jmf. IX H. T. 1928, p. 138) inventeringen
utsträckts att omfatta jämväl mellersta och södra Sveriges vattenfall.
Totalkostnaderna för den senare förteckningen hava beräknats till
i runt tal 63,500 kronor, att fördelas på 5 år med 12,700 kronor örn året.
Ifrågavarande arbete skulle enligt den upprättade planen vara slutfört
med utgången av budgetåret 1932/1933. Emellertid har det synts departementschefen
lämpligt, att avvecklingen fördelades på två budgetår och
att för vartdera av dem beräknades ett nedsatt anslagsbelopp. För nästkommande
budgetår har anslaget upptagits till 7,300 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förevarande framställning
hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 19.''I2. 10 sami. 2 haft. (Nr 2.) 5
Utskottet.
Seismologiska
och magnetiska
iakttagelser
vid
Abisko
[169.]
Vattenfallsförteckning
för mellersta
och södra
Sverige.
[170.]
Utskottet.
58
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.
Hydrogeologiska,
specialundersökninrjar.
[171.]
Utskottet.
att riksdagen må till upprättande av en vattenfallsförteckning
för mellersta och södra Sverige anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 7,300 kronor.
72:o) Hydrogeologiska specialundersökningar. Under punkt 171 kar
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till utförande av hydrogeologiska
specialundersökningar för den hydrografiska undersökningen av Sveriges
färskvatten anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål är för budgetåret 1931/1932 i riksstaten uppfört
ett anslag av 12,100 kronor.
Kungl. Marits förevarande framställning, som i jämförelse med anslaget
för löpande budgetår innefattar en minskning med 2,100 kronor, föranleder
icke någon utskottets erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till utförande av hydrogeologiska
specialundersökningar för den hydrografiska undersökningen
av Sveriges färskvatten anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor.
Stockholm den 11 februari 1932.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Elof B- Andersson,
Tjällgren, Granath, Fritiof Gustafson och Karl A. Johanson samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Pettersson i Bjälbo, Hedlund i
Häste, Månsson i Erlandsro, Björk i Tryde, Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo och
Pehrsson i Bramstorp;
med undantag därav att vid behandling av punkterna:
9—71 friherre Lilliecreutz deltagit i stället för herr Pettersson i Bjälbo;
43—71 friherre Lagerfelt i stället för herr Fritiof Gustafson och herr Olsson i Bödningsberg
i stället för herr Andersson i Löbbo.
Jordbruksutskottets memorial Nr 2.
59
Reservationer.
Under punkt 9 (Understöd åt kontrollföreningsverksamhet)
av herrar Gabrielsson och Gustafsson i Domö, som anfört:
Med hänvisning till lantbruksstyrelsens ävensom till i motionen framhållna
skäl för höjning av anslaget hava vi inom utskottet yrkat, att
förevarande anslag måtte höjas med 10,000 kronor till 100,000 kronor.
Under punkt 43 (Byggande av nybygges vägar)
av herr Gabrielsson, som anfört:
Av utredning i ärendet framgår, att ansökningar örn bidrag till nybyggesvägar
för närvarande föreligga från länsstyrelsen i Västernorrlands
län till ett belopp av 50,000 kronor samt att ansökningar örn ytterligare
15,000 kronor väntas inkomma innan detta års slut.
Hos länsstyrelsen i Västerbottens län föreligga ansökningar till 30
nya vägföretag för en beräknad kostnad av 146,000 kronor och vidare
väntas ansökningar för 15 företag under året inkomma. Länsstyrelsen
ansöker örn ett anslag för nästa år å 75,000 kronor.
Hos länsstyrelsen i Norrbottens län föreligga ansökningar örn bidrag
till nybyggesvägar omfattande en väglängd av i runt tal 140 kilometer
och för en anläggningskostnad av 600,000 kronor. Dessutom äro
under utarbetande förslag till företag, som beräknas draga en kostnad
av cirka 200,000 kronor.
Till nybyggesvägar utgår bidrag av statsmedel med endast en tredjedel
under förutsättning att vederbörande landsting bidrager med 15 procent.
Alltså tillhopa ej fullt hälften av kostnaden. Då ifrågavarande
anslag av statsmedel torde få anses uteslutande utgå till främjande av
egnahemsbildning och företagarna i allmänhet äro fattiga människor,
vilka äro i stort behov av bidrag för byggande av framkomliga vägar
till sina avlägset liggande odlingsskiften, har jag i likhet med motionärerna
ansett en höjning av anslaget vara av behovet påkallad.
Jag har därför inom utskottet yrkat på anvisande av samma belopp,
som förordats av egnahemsstyrelsen eller 50,000 kronor.