Bankoutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1932 kl. 5 e. m,.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 32 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1931, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1932.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Lindley,
Lindgren, Johansson i Friggeråker, Ström i Lidköping, Stendahl och Bjurström;

från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Lovén, Svensson i Betingetorp,
Wikström, Höglund i Göteborg, Carlsson i Solberga och Edberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 8 sami. 1 käft. (Nr l.j

1

Bankoutskottets memorial Nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 32 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1931. Sifferredogörelserna i denna berättelse
omfatta hela nämnda år, varemot beträffande beslut och åtgärder av
fullmäktige endast sådana äro upptagna, som icke finnas omförmälda i den
av riksdagens senast församlade revisorer avgivna berättelsen angående
riksbanken.

Innan fullmäktige ingå på en redogörelse för de ekonomiska förhållandena
i Sverige under år 1931, synes det lämpligt att i korthet angiva huvuddragen
av den internationella ekonomiska utvecklingen under de senaste
åren. Händelserna i vårt land under år 1931 på penning- och kreditväsendets
område torde nämligen enligt fullmäktiges mening böra betraktas såsom
en följd av den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Det konjunkturomslag, som inträffade under år 1929 och som fick ett
tydligt uttryck i sammanbrottet på New Yorks fondbörs under hösten samma
år, blev alltmera framträdande under år 1930. Prisfallet, som inträdde i
samband därmed, fortsatte under sistnämnda år och föranledde en småningom
ökad stagnation inom produktionen med åtföljande arbetslöshet.
Den allmänna depressionen samt motsättningarna mellan Frankrike och
Tyskland och ej minst det inrepolitiska läget i det sistnämnda landet skapade
en brist på förtroende, som i sin tur framkallade obenägenhet för
långfristiga kapitalplaceringar. I Förenta staterna och Frankrike hopades
en allt större del av världens monetära guldförråd, vilket förhållande blev
av betydelse för den senare utvecklingen inom penningväsendet.

Under förra halvåret 1931 blevo dessa förhållanden alltmer utpräglade.
Den 11 maj blev det bekant, att en av Österrikes största banker hade råkat
i betalningssvårigheter. Med internationellt stöd kunde verkningarna härav
för Österrike tillsvidare avvärjas, men den österrikiska krisen verkade som
en alarmsignal för långivare i hela världen och blev upptakten till en verklig
kreditkris, som i första hand drabbade Mellaneuropa men sedan sträckte
sina verkningar till allt flera länder och ej heller lämnade England, Förenta
staterna och Frankrike oberörda.

Redan i början av år 1931 började utlandet draga tillbaka stora belopp
av de kortfristiga krediter, Tyskland upptagit, en rörelse, som under maj

4

Bankoutskottets memorial Nr 1.

och juni alltmera tilltog. Det förslag om ett ettårigt moratorium för samtliga
skadestånds- och krigsskuldbetalningar, som Förenta staternas president
den 20 juni 1931 framställde, fick icke, på grund av den misstro, som
alstrades av de långa underhandlingarna, innan detsamma ledde till åsyftat
resultat, de gynnsamma verkningar, man hade hoppats. Fortsatta stora
uttag ur vissa tyska banker föranledde, att den 13 juli ett tillfälligt moratorium
infördes för bankerna i Tyskland. Kort därefter upptogos underhandlingar
örn en prolongation på 6 månader av utländska bankers fordringar
hos de tyska bankerna. Efter hand infördes alltmer skärpta begränsningar
i valutahandeln.

Dessa händelser framkallade en orosstämning, som utövade ett avgörande
inflytande på penningmarknaderna i olika länder. Särskilt hårt träffades
England. Utlandets korta placeringar därstädes hemtogos i stor utsträckning.
Bank of England tvingades för att stödja pundkursen att dels själv,
dels genom den engelska regeringen upptaga stora utländska lån. Dessa
visade sig emellertid otillräckliga, och den 20 september befanns det nödvändigt
att upphäva Bank of Englands skyldighet att inlösa av banken utgivna
sedlar med guld.

Prisfallet i Förenta staterna och England under 1930 och förra hälften

av 1931 belyses av följande uppgifter:

Förenta staterna

England

vid utgången av

Bradstreet

Statist

partiprisindex

partiprisindex

1929 ...................

127

128

1930 ....................

103

102

1931 juni ................

nedgång i % från utgången av

95

97

1929 till utgången av juni 1931

25

24

Den allmänna depressionen i

världen träffade relativt sent det svenska

näringslivet.

Prisnivåns förändringar under
översikt:

ovannämnda period

framgå av följande

vid utgången av

Kommerskollegii

partiprisindex

1929......................

........ 134

1930......................

........ 117

1931 juni ..................

........ 110

nedgång i % från utgången av 1929 till utgången av

juni 1931. 18

Prisfallet drabbade betydligt hårdare de varor, som införas till vårt land,
än våra utförselvaror.

Utrikeshandeln, som för år 1929 lämnat ett utförselöverskott å 30 miljoner
kronor, visade för år 1930 ett något minskat värde och ett införselöverskott
av 114 miljoner kronor. Handelsomsättningen med utlandet under

Bankoutskottets memorial Nr 1. 0

de senaste månaderna av år 1930 gav vad saldo! beträffar ett normalt resultat.
Detsamma var fallet beträffande januari 1931. Först under februari böljade
utvecklingen i detta avseende te sig ogynnsam. Utsikterna för skeppningssäsongen
voro i början av 1931 ej alltför mörka, trots att vissa av
våra exportindustrier arbetade med minskade avsättningsmöjligheter och

fallande priser. .

Resultatet av utrikeshandeln har tidigare varit dominerande beträttande
vår utländska betalningsbalans. Under senare år hava andra förhållanden
måst tillmätas en allt större betydelse. Särskilt har m- och utförseln av
svenska och utländska värdepapper erhållit ökad omfattning.

I detta sammanhang må erinras, att vissa aktier och andelar i Kreugerkoncernens
företag liksom i aktier i andra svenska bolag numera noteras
icke blott å Stockholms fondbörs utan även å flera utländska fondbörser.

Enligt officiella statistiska uppgifter infördes värdepapper under det
sista kvartalet 1930 för ej mindre än 176 miljoner kronor, medan motsvarande
utförsel samma period stannade vid 45 miljoner kronor. Beloppe
för införseln torde dock få anses alltför lågt, då en del av densamma ej
torde omfattas av den officiella statistiken. Under första kvartalet 1931
blev balansen ur betalningssynpunkt gynnsammare. Införseln uppgick nämligen
under sistnämnda tid till 97 miljoner kronor och utförseln till 82
miljoner kronor.

De utländska värdepapper, som under senare år införts till vart land,
hava i betydande omfattning utgjorts av tyska obligationer. Dessa hava
erbjudit en särskilt fördelaktig ränteavkastning, men placeringarna i dylika
papper blevo, såsom händelserna utvecklade sig, en fordran på utlandet,

som ej kunde disponeras, när behov av utländsk valuta uppstod Aven

andra utländska värdepapper, som infördes, hava visat sig vara av likartad
beskaffenhet.

Fullmäktige ansågo sig redan i början av år 1931 böra göra affarsbankerna
uppmärksamma på önskvärdheten att inskränka inköpen av utländska värdepapper.
, ..

Givetvis omfattade såväl införseln som utförseln även förutnämnda a borsen

noterade internationella aktier och andelar. Bland de utförda värdepapperen
hava ingått svenska statsobligationer i tidvis ej obetydlig omfattning.

Riksbanken och även affärsbankerna hava de senaste åren förfogat över
stora utländska behållningar, obligationer häri inberäknade. En viss del av
affärsbankernas placeringar har bland annat på grund av vårt Ian s omfattande
handelsförbindelser med Tyskland skett hos tyska banker och i

tyska värdepapper. .

De svenska affärsbankernas fordring. överskott gentemot utlandet minskades
emellertid avsevärt från mitten av 1930 genom en då mträdande ökning
av utländska bankers insättningar hos do svenska bankinstituten. Affäisbankerna
{ingo sålunda under senare delen av 1930 mottaga insättningar

6

Bankoutskottets memorial Nr 1.

från utländska banker i en utsträckning, som tidigare icke förekommit. De
oroliga förhållandena i vissa andra länder, särskilt Tyskland, hava föranlett
även andra utländska insättare än banker att placera medel i de svenska
bankföretagen.

De svenska bankernas ställning i förhållande till utlandet (tillgångar i
form av obligationer inberäknade) vid utgången av åren 1929 och 1930 belyses
av följande översikt (i miljoner kronor):

a ]

E f ä r s b a

n k e r

nas

Eiksban-

vid utgången av

obl.

brutto tillgodo-ha vand en hos
banker

skulder
(incl. rem-burser)

fordrings- k.ens ford''

överskott “fT
skott

1929 .....

135

294

lil

318

265

1930 ....

173

236

246

163

390

Summa

fordrings överskott 583 553 -

Under januari och februari 1931 ändrades ställningen ej i högre grad.
Riksbankens och affärsbankernas sammanlagda nettotillgodohavande i förhållande
till utlandet utgjorde nämligen ännu vid utgången av sistnämnda
månad 505 miljoner kronor.

Ehuru vårt lands reserv av utländska valutor sålunda i början av detta
år alltjämt var mycket betydande, förbisågo fullmäktige ej de svårigheter,
som kunde uppstå för landets likviditet, örn de utländska kapitalplaceringarna
i Sverige skulle komma att hastigt dragas tillbaka. Riksbanken sökte
i den mån det var möjligt motverka kapitalinströmningen. Den 6 februari
1931 sänkte riksbanken diskontot från 3 Va till 3 procent. Av olika skäl
ansågs en ytterligare sänkning av diskontot ej böra ifrågakomma.

Efter februari visade utrikeshandeln alltjämt ett betydande införselöverskott.
Prisnivån var i långsamt sjunkande.

Det sammanlagda beloppet av riksbankens ford ringsöverskott och affärsbankernas
bruttotillgodohavanden i förhållande till utlandet nedgick från
utgången av februari till utgången av maj från 771 miljoner kronor till
677 miljoner kronor. Samtidigt minskades bankernas nettotillgodohavanden
i förhållande till utlandet i betydligt högre grad, nämligen från 505 miljoner
kronor till 300 miljoner kronor. Förklaringen härtill är att söka däri, att
affärsbankerna mottogo ökade insättningar från utländska banker. Dessa
stego från 238 miljoner kronor vid utgången av februari till 343 miljoner
kronor i slutet av maj, då de nådde sitt högsta belopp.

En utveckling i dylik riktning var givetvis ägnad att väcka betänkligheter.
Fullmäktige vidtogo i anledning därav vissa försiktighetsåtgärder.
Bankens utländska tillgångar gjordes i möjligaste mån betalbara vid anfordran.
I maj genomfördes på fullmäktiges förslag ändring av 20 § riksbankslagen,
varigenom riksbanken erhöll möjlighet att upptaga större utländska
krediter.

Ovan har berörts, att den internationella kreditkrisen blev i hög grad förvärrad
i och med de österrikiska banksvårigheterna och att den ytterligare

Bankoutskottets memorial Nr 1.

7

försvårades genom den tyska betalningsinställelsen under förra hälften av
juli månad. De svårigheter, som man redan tidigare kunnat befara, blevo
på grund av dessa händelser betydligt större än som kunnat förutses.

Under juni månad började de utländska bankerna hemtaga betydande
belopp av sina placeringar hos de svenska affärsbankerna. Ungefär samtidigt
minskades valutatillgångarna på grund av valutaköp i och för vissa
större finansiella transaktioner. Vid guldmyntfot åligger ju riksbanken att
i varje fall i sista hand ställa utländsk valuta till förfogande. Under sommarens
lopp erhöllo de utländska bankernas indragningar av medel från
Sverige en betydande omfattning. Från utgången av maj till utgången av
augusti minskades affärsbankernas insättningar från utländska banker med
ej mindre än 216 miljoner kronor till 127 miljoner kronor.

Riksbankens och affärsbankernas ställning i förhållande till utlandet (tillgångar
i form av obligationer inberäknade) vid utgången av februari, maj
och augusti månader 1931 sammanfattas i nedanstående översikt:

a

f f ä r s b a

n k e r

nas Eiksban-

vid utgången av

obl.

brutto tillgodo-havanden hos
banker

skulder
(incl. rem-burser)

. , . kens ford-

ford rings- öyer.

överskott |kott

fordrings-

överskott

1931 februari . . .

. 169

250

266

153

352

505

maj......

. 161

236

377

20

280

300

augusti . . .

. 139

190

157

172

125

297

Utrikeshandelns införselöverskott för året ökades under ifrågavarande tre
månader med 45 miljoner kronor till 225 miljoner kronor.

Däremot synes in- och utförseln av värdepapper hava utvecklats gynnsammare
än förut, Den offentliggjorda statistiken angiver för andra kvartalet
ett utförselöverskott av 16 miljoner kronor, och under tredje kvartalet
ett dylikt överskott å 4 miljoner kronor. Det sistnämnda torde sannolikt i
verkligheten hava varit ej obetydligt större.

Den 31 juli höjde riksbanken diskontot till 4 procent.

Ytterligare åtgärder blevo givetvis nödvändiga.

Efter förberedande underhandlingar med fullmäktige i riksgäldskontoret
gjorde fullmäktige den 5 september framställning örn upptagande genom
riksgäldskontoret av ett större utländskt statslån för riksbankens räkning.
Riksgäldsfullmäktige uppdrogo därefter åt v. häradshövdingen Marcus Wallenberg
att såsom representant för det svenska bankkonsortium, som förmedlat
de senaste utländska statslånen, föra låneunderhandlingarna. I första hand
fördes underhandlingarna med amerikanska och sedermera även med vissa
franska banker.

I och med Englands frånträdande den 20 september av guldmyntfoten
inträdde krisen för Sveriges vidkommande i ett avgörande skede. Det var
från början uppenbart, att en stark nedgång av pundets värde skulle få
vittgående följder för stora delar av vårt näringsliv. Efter ingående över -

8

Bankoutskottets memorial Nr 1.

läggningar, vari deltogo bland andra representanter för storbankerna, beslöto
emellertid fullmäktige att med till buds stående medel söka upprätthålla
guldmyntfoten. I samband därmed vidtogos följande åtgärder.

För att förhindra införsel av värdepapper med åtföljande anspråk på
utländsk valuta beslöt börsstyrelsen stänga fondbörsen den 21 september.

Samma dag höjde riksbanken diskontot till 5 procent, och den 25 september
vidtogs en ytterligare höjning till 6 procent.

Låneunderhandlingarna i Amerika och Frankrike påskyndades.

Emellertid utsattes riksbanken omedelbart för utomordentligt starka anspråk
på utländsk valuta. Särskilt blev detta fallet, sedan det blivit bekant,
att låneunderhandlingarna med de amerikanska bankerna ej lett till åsyftat
resultat. Från New 5: ork erhölls lördagen den 26 september det slutliga
besked, att under dåvarande kaotiska förhållanden på penningmarknaden
någon kredit icke kunde påräknas. Den 27 september ingick meddelande,
att något långfristigt lån ej kunde erhållas hos franska banker. Möjligen
fanns någon utsikt att i Frankrike erhålla ett lån på kortare tid, i intet fall
dock före kvartalsskiftet.

Riksbankens innehav av guld och utländska valutor minskades den 21—

26 september med omkring 100 miljoner kronor. Härav hade en mindre
del använts för stödköp i utlandet av svenska kronor.

Den 27 september disponerade riksbanken över en guldkassa av omkring
198 miljoner kronor och en valutareserv av omkring 30 miljoner kronor.

En fortsatt minskning av guldkassan kunde vid det förestående kvartalsskiftet
göra det omöjligt att iakttaga bestämmelserna i riksbankslagen örn
sedelutgivningsrätten.

Sedan fullmäktige vid konferens med representanter för de norska,
danska och finska centralbankerna blivit ytterligare informerade örn läget i
våra grannländer, beslöto fullmäktige den 27 september att hos Kungl. Maj:t
hemställa, att riksbanken måtte befrias från skyldigheten att inlösa sina
sedlar med guld och att exportförbud å guld måtte utfärdas.

Genom Kungl. Maj:ts beslut, som fattades samma dag, blev riksbanken
för tiden till och med den 30 november 1931 befriad från sedelinlösningsskyldigheten.
Samma dag utfärdades utförselförbud å guld. Fritagandet
från sedelinlösningsskyldigheten förnyades genom kungl, kungörelsen den

27 november till utgången av februari 1932.

I samband med upphävandet av guldmyntfoten beslöto fullmäktige att
höja diskontot till 8 procent. Åtgärden avsåg att i möjligaste mån minska
försämringen av den svenska kronans värde genom att förhindra en spekulation
i varor och valutor. Fullmäktige uttalade samtidigt, att höjningen
finge anses såsom ett bevis på fullmäktiges bestämda avsikt att bevara valutans
inhemska köpkraft.

Sedan kvartalsskiftet passerats, sänktes diskontot den 8 oktober till 7
procent. Vid nämnda tidpunkt kunde fullmäktige konstatera, att någon

Bankoutskottets memorial Nr 1. "

tendens ej längre funnes till spekulativa varuinköp och ej heller till en
allmän prisstegring. Den 9 oktober öppnades åter fondbörsen. Den 19
oktober skedde en ytterligare räntesänkning till 6 procent, vilket diskonto
gällde vid årets utgång.

Genom de omfattande valutaförsäljningarna hade riksbankens utländska
tillgodohavanden såsom ovan nämnts nedgått till omkring 30 miljoner kronor.
Med anledning härav ansåg riksbanken sig ej längre böra fastställa kurserna
å utländska valutor. Att riksbanken överlät noteringen åt affärsbankerna
innebar dock ej, att riksbanken avstod från varje ingripande på valutamarknaden.

Sedan vårt land frånträtt guldmyntfoten, inträdde, såsom var att vänta,
en avsevärd stegring av växelkurserna. En jämförelse mellan kurserna den
26 ooh den 28. september lämnas i följande översikt:

Den 26 september

Den 28 september

Pund sterling.............

.... 14:50

17:85

3: 75

4: 80

Riksmark................

88: 50

115: —

Pariserfrancs.............

14: 70

19: —

....... 52:15

70: —

Schweizerfrancs............

73: 40

95: —

Floriner................

..... 151:30

193: —

Kronor (Köpenhamn).......

..... 85: —

99: —

» (Oslo)............

99: 90

100: —

Finska mark.............

.... 9:38

12: 50

Under de båda återstående dagarna av september månad samt under
tiden till och med den 14 oktober inträdde på det hela taget en ej oväsentlig
nedgång i samtliga noteringar, men från och med senare hälften av oktober
skedde ett omslag med stigande kurser, närmast förorsakat av vissa
större likvider till utlandet.

Såsom ovan berörts, sökte riksbanken vid olika tillfällen reglerande ingripa
på valutamarknaden. Ett av dessa interventionsförsök erhöll en större
omfattning.

Den 17 november noterades en kurs å pund sterling av 18: 15. Samma
dag erhöll riksbanken meddelande, att Danmark ämnade införa valutareglering.
Även i Danmark noterades vid nämnda tidpunkt pundet i 18: 15.
Detsamma var fallet i Norge.

Läget på den svenska valutamarknaden tedde sig i viss mån gynnsamt.
Det var fullmäktige bekant, att vissa extraordinära likvider till utlandet
voro fullgjorda. Minskad efterfrågan å valutor kunde sålunda väntas inträda,
och vidare kunde förväntas, att innehavare av pundvaluta skulle
komma att mera allmänt försälja sitt innehav vid en kurs av 18: 15. Oaktat
riksbankens begränsade egna resurser ansågos därför förutsättningar vara

10

Bankoutskottets memorial Nr 1.

för handen att kunna förhindra, att parikursen på pundvalutan mera konstant
överskredes. Fullmäktige beslöto därför, att riksbanken från och med
den 18 november åter skulle notera växelkurserna och sälja pund sterling
till 18: 15. Valuta skulle dock endast tillhandahållas för sådana ändamål,
som kunde anses för landet önskvärda.

Emellertid hade riksbanken för att stödja den svenska valutan redan den
12 november inlett underhandlingar med affärsbankerna örn vissa kreditinskränkningar.
Från och med den 18 samma månad påskyndades underhandlingarna,
och den 21 november ledde dessa till det resultat, att svenska
bankföreningen till sina medlemmar avlät en av bankföreningen i samråd
med riksbanken utarbetad promemoria, innehållande riktlinjer för vissa kreditinskränkningar
i avsikt dels att åstadkomma en begränsning av sådan
varuimport, som ej kunde anses oundgängligen nödvändig för Sverige, och
dels att söka framkalla ett ökat utbud av exportvalutor och förhindra spekulation
i utländska valutor och i varor. I samband härmed inställdes riksbankens
notering av växelkurserna.

Under de närmast följande dagarna steg visserligen pundkursen och
nådde den 24 november ett maximum av 19: —. Den föll emellertid därefter
snabbt och noterades redan den 28 november åter till 18: 15. Under
återstoden av året har densamma endast under tre dagar överstigit 18: 15.

Dollarkursen nådde sitt högsta läge den 8 december, då densamma utgjorde
5: 59. Därefter har dollarkursen i stort sett oavbrutet sjunkit och
noterades vid utgången av 1931 till 5: 29.

Riksbankens valutareserv sjönk, sedan Sverige frångått guldmyntfoten,
nästan oavbrutet, tills densamma den 21 november nådde ett minimum av
19 miljoner kronor. Från denna tidpunkt har reserven åter stigit och utgjorde
vid årsskiftet 49 miljoner kronor.

Guldkassan ökades från 198 miljoner kronor efter guldmyntfotens upphävande
till 213 miljoner kronor den 24 oktober. Den nedgick åter den
21 november till 206 miljoner kronor, vid vilket belopp den kvarstod vid
årets utgång.

Försämringen av den svenska kronans yttre värde har ej föranlett en
nedgång av kronans inhemska köpkraft.

För att fullfölja den vid upphävandet av guldmyntfoten uttalade avsikten
att bevara kronans inre värde blev det nödvändigt för riksbanken att
noggrant följa prisutvecklingen inom landet och läget på varumarknaden.

Åtgärder vidtogos därför för införskaffande av ett tillförlitligt statistiskt
material, vilket skulle giva riksbanken möjlighet att i detalj följa förändringarna
av priserna och av läget på varumarknaden. Huvudsynpunkterna
beträffande prismaterialet voro, dels att detsamma erhölle en sådan sammansättning,
att det tilläte ett bedömande av örn prisrörelsernas ursprung vore
att söka exempelvis i förändrade växelkurser eller i inflationstendenser på
den inre marknaden, vilka framstodo som primära i förhållande till växel -

Bankoutskottets memorial Nr 1.

11

kurserna, och ett bedömande av prisrörelsernas inverkan på levnadskostnadernas
allmänna läge, dels att materialet insamlades med korta tidsintervaller,
lämpligen veckovis. I överensstämmelse härmed hava fullmäktige i
samarbete med socialstyrelsen och kommerskollegium för riksbankens räkning
låtit verkställa vissa prisstatistiska undersökningar, vilka i huvudsak
avse att åstadkomma dels analyser av prisutvecklingen, byggda på veckouppgifter
rörande parti- och detaljhandelspriser i Stockholm samt varuomsättningen
därstädes, dels en veckoindex för konsumtionsvarornas genomsnittliga
prisnivå.

Till grund för veckoindexen ligga uppgifter från femton representativa
orter rörande detalj priserna å viktigare varor och tjänster, som ingå i den
totala konsumtionen inom landet. Indexen, som avser att giva ett sammanfattande
uttryck för den svenska kronans genomsnittliga köpkraft i konsumenternas
händer, har konstruerats så, att priserna under varje vecka jämförts
med priserna under närmast föregående vecka, vilka satts lika med
100. Indextalet för varje vecka angiver alltså förändringarna sedan närmast
föregående vecka med de modifikationer, som betingas därav, att uppgifterna
för priserna å inventarier, beklädnad, tjänster m. m. erhållas månadsvis
och uppgifter för hyra m. m. kvartals- eller årsvis. Urvalet av de
varor, som ingå i indexen, är rörligt, så att det kan anses avspegla det vid
varje tidpunkt rådande läget. Även de vikter, varmed de olika priserna
ingå i medeltalsberäkningen, äro avsedda att ändras vid varje mera avsevärd
förändring av konsumtionsvarorna, så att de så vitt möjligt motsvara
den aktuella konsumtionsinriktningen. Häri ligger den största avvikelsen
gentemot de indexserier, som för närvarande utarbetas i vårt land. I jämförelse
med socialstyrelsens levnadskostnadsindex innebär förevarande indexserie
en utvidgning i två hänseenden, nämligen dels med avseende å
varuurvalets modärnisering och dels med avseende å dess generalisering, i
det att detsamma ej längre begränsats till en särskild typ av levnadsstandard
utan avser att i möjligaste mån vara representativt för den totala konsumtionen
i vårt land.

På grundval av den nu skisserade veckoindexen har utarbetats även en
annan indexserie, som möjliggör en mera direkt jämförelse mellan prisnivån
varje vecka och prisnivån omedelbart före guldmyntfotens upphävande.

Av de hittills verkställda prisstatistiska undersökningarna framgår, att
inom partihandeln priserna stigit för vissa varor, som införas från länder
med guldvaluta, ehuru i regel i mindre grad än som motsvarar höjningen
av växelkurserna. Vad angår priserna å varor, som införas från länder
med valuta, som deprecierats i förhållande till guldet, såsom England, hava
också dessa i flera fall haft en stigande tendens, beroende på prisstegringar
inom dessa länder.

Även priserna å vissa utförselvaror synas i någon mån hava stimulerats
dels av växelkursstegringen, dels av prisförhöjningar i länder, som frånträtt
guldmyntfoten.

12

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vad åter de detaljpriser beträffar, som utgöra materialet för ovannämnda
veckoindex, har den genomsnittliga nivån för desamma praktiskt taget varit
oförändrad under sista kvartalet 1931. Under oktober var tendensen svagt
sjunkande och under november svagt stigande. Nivån under december var
ungefär densamma som omedelbart före guldmyntfotens suspension.

Sammanfattningsvis kan sägas, att en låt vara mycket ojämn prisstegring
inträtt å de varor, som ingå i utrikeshandeln, under det att de egentliga
bemmamarknadsvarorna visa oförändrade, i vissa fall något sänkta
priser. Under förutsättning att i utlandet vidtagna åtgärder ej i alltför hög
grad komma att motverka en sådan utveckling, torde man kunna hoppas,
att den förskjutning av de svenska produktpriserna, som sålunda inträtt,
skall stimulera vår produktion av sådana varor, som äro föremål för utförsel.
Utförseln skulle därigenom komma att ökas. Samtidigt skulle en
höjning av priserna för införda varor kunna väntas minska konsumtionen
av dylika varor ävensom stimulera den inhemska produktionen av de införselvaror,
som kunna framställas inom landet. Införseln skulle därigenom
minskas.

Nedanstående översikt lämnar uppgift å generalindextalen för riksbankens
enligt ovannämnda grunder beräknade konsumtionsprisindex för tiden från
den 11 oktober 1931. Första kolumnen av indextal angiver prisnivån för
varje vecka i procent av prisnivån för närmast föregående vecka. I andra
kolumnen har varje veckas prisnivå ställts i förhållande till prisnivån för
september 1931, vilken satts lika med 100.

Föregående veckas

September

indextal = 100

= 100

u/i0—17/io.......

...... 99.39

'' 99.39

©

CO

1

©

...... 99.96

99.34

85/l0—31/l0.......

99.40

Vit— 7/n........

99.37

7ll-14/!!.......

...... 100.23

99.60

15/u—27ii........

...... 100.09

99.70

27xi—28/xi........

...... 100.25

99.95

27xi— 712........

...... 100.04

99.99

6/l2-12/l2........

...... 100.O7

100.06

“/la-19/l2........

...... 99.97

100.03

2°/x2-26/l2........

...... 99.98

lOO.oi

aVi2— 7x 1932 ....

...... 100.04

100.06

Bankoutskottets memorial Nr 1.

13

Riksbankens rörelse.

Riksbankens rörelse har under år 1931 lämnat ett

överskott av.................................

Vinsten år 1930 utgjorde.....................

kr. 14,658,815: 96
» 16,072,734:03

En jämförelse mellan de specificerade vinst- och förlusträkningarna för
åren 1930 och 1931 ävensom mellan de utgående balansräkningarna för
samma år meddelas å sid. 20 o. ff.

Här nedan meddelas sammanställningar av statistiska uppgifter angående

de viktigare rörelsegrenarna.

Riksbankens metalliska kassa har utgjort:

högst.....

lägst.....

i medeltal .

1931

Kronor

3/i 240,795,400: —
17/io 198,546,600: —
. . . 229,307,900: —

1930

Kronor

Vi 244,629,100: —
31/i2 240,831,400: —
242,859,900: —

Sedelcirkulationen har utgjort:

högst................3%

lägst................21/2

i medeltal................

1931

Kronor

594,400,200: —
477,902,900: —
533,641,900: —

1930

Kronor

3% 612,577,000: —
25/i 460,146,400.—
535,007,600: —

De utelöpande sedlarnas guldtäckning har varit:

högst.....

lägst.....

i medeltal .

24/1
so -

1931

%

50.31

33.42

42.97

1930

%

25/i
3% 39.53
45.39

Riksbankens utländska rörelse har under åren 1931 och 1930 haft följande

omfattning:

Bokfört värde vid årets ingång . .
tillkommit under året.........

avgått under året............

Bokfört värde vid årets slut . . . .
Varav saldo i räkning samt växlar
och utländska statspapper......

1931

Kronor

390,299,393: 89
2,203,638,563: 07

2,593,937,956: 96
2,544,714,427: 85

49,223,529: 11
49,223,529: 11

1930

Kronor

265,296,031: 71
2,389,365,410: 11
2,654,661,441: 82
2,264,362,047: 93
390,299,393: 89
326,350,193: 89
63,949,200: —

14

Bankoutskottets memorial Nr 1.

De sammanlagda utländska tillgångarna ha utgjort:

1931 1930

Kronor Kronor

hogst................ */i 384,847,100: — 18/i0 409,684,900: —

lägst ...............21/n 19,239,500:- 15/* 230,957,600:-

i medeltal................ 207,460,200: — 333,569,800: —

Riksbankens sammanlagda utlåning inom, landet,
diskonterade växlar, lån och kreditiv, har utgjort:

1931

Kronor

högst................ 3/io 570,177,100: —

lägst................21/2 162,223,300: —

i medeltal................ 353,457,200: —

omfattande utestående

1930

Kronor

4/i 359,372,000: —
22/n 94,274,400: —
194,888,300: —

Beloppet utestående diskonterade växlar har utgjort:

1931

Kronor

högst................ 12/i2 493,449,100: — */i

jägst................ 21/2 98,372,700:— «/i:

i medeltal................ 254,339,400: —

1930

Kronor

259,981,500: —
32,925,100: —
116,103,400: —

varav affärsbankernas rediskontering:

1931

Kronor

högst................ s/10 403,575,700: —

|ägst................21A 74,£75,000: —

1 medeltal................ 208,617,300: —

1930

Kronor

4/i 234,074,200: —
22/n 5,259,500: —

89,045,800: —

Utestående lån ha uppgått till:

1931

Kronor

högst................31/s 147,848,500: —

jägst................ 7/2 61,539,400: —

i medeltal................ 97,245,700: —

1930

Kronor

Vs 97,164,700: —
22/u 59,517,300: —
76,782,500: —

Med avseende på den ställda säkerheten fördela

Lån mot inteckningar: 19 31

Kronor

högst.................. s/j 672,900: —

|ägst...................19/i2 588,500: —

i medeltal................... 617,000: —

sig lånen på följande sätt:

1930

Kronor

18/i 768,500: —

29/''n 671,300: —
724,000: —

Bankoutskottets memorial Nr 1.

15

Lån mot obligationer och kommuners förbindelser:

1931

Kronor

högst................. s/x 55,320,000: —

lägst.................21/u 30,138,800: —

i medeltal................. 40,668,000: —

Lån mot aktier:

Kronor

högst.................10/i 28,403,100: —

lägst.................31/ia 26,547,600: —

i medeltal................. 27,162,900: —

Lån mot andra värdepapper:

Kronor

högst................. 19/9 81,229,800: —

lägst.................10/i 6,100: —

i medeltal................. 28,729,100: —

Lån mot varor: 1931

Kronor

högst................... 31/12 111,800: —

lägst....................... 15,400: —

i medeltal................... 68,700: —

A kassakreditiv har utestått: 1931

Kronor

högst..................37i2 2,179,500: —

lägst.................. 7/3 1,629,800: —

i medeltal.................. 1,872,100: —

Kassakreditiv voro den 31 december åren 1931 och
nedanstående belopp samt mot följande säkerheter:

Den 31 dec. 1931
Kronor

beviljat belopp.............. 2,808,500: —

därav:

mot inteckningar............. 322,300: —

» obligationer............. 378,600: —

» aktier................. 1,099,000: —

» namnsäkerhet ........... 1,008,600: —

1930

Kronor

7» 67,894,300: —
''Vxi 30,488,300: —
47,599,500: —

1930

Kronor

7i 29,968,400: —
*712 28,213,900: —
28,363,600: —

1930

Kronor

24,400: —
8,600: —
18,100: —

1930

Kronor

74 126,300: —

77,300: —

1930

Kronor

18/x 2,460,700: —
27i2 1,667,800: —
2,002,400: —

1930 beviljade till

Den 31 dec. 1930
Kronor

3,060,600: —

363,800: —
379.400: —
1,095,000: —
1,222,400: —

16

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Å gir or åkning har i riksbanken innestått:

Statsmedel
1931 1930

Kronor Kronor

högst................ 3/i 272,037,900: — is/is 314,768,900: —

lägst................ 28/n 74,009,200:— Vn 85,449,700: —

i medeltal................ 165,036,100: — 155,666,100: —

Andra medel

1931 1930

Kronor Kronor

högst................ 8/n> 48,129,700:— 12/t 52,990,300: —

lägst................ 31/3 5,638,000:— 15/* 1,821,100: —

i medeltal................ 16,845,600: — 15,558,100: —

Summa

1931 1930

Kronor Kronor

högst................ */i 290,339,100: — ls/ia 323,350,800: —

lägst................sl/io 98,806,000:— 7u 95,084,200: —

i medeltal................ 181,881,700: — 171,224,200: —

För postremissväxlar, som under år 1931 av riksbanken utfärdats respektive
infriats, meddelas följande redogörelse:

Antal

Kronor

Kronor

Utelöpande vid 1930 års slut.....

_

1,121

—

_

1,147,367

60

Utfärdade av huvudkontoret.....

10,848

—

68,624,024

07

—

—

» » avdelningskontoren . .

30,240

41,088

281,705,379

63

350,329,403

70

—

42,209

—

—

351,476,771

30

Infriade av huvudkontoret.......

27,847

—

188,081,814

26

—

—

> » avdelningskontoren ....

13,089

40,936

162,198,652

32

350,280,466

58

Utelöpande den 31 december 1931. .

—

1,273

—

—

1,196,304

72

För riksbankens clearingrörelse meddelas följande uppgifter:

Omsättning

Kronor

Kvittning

Kronor

Reglerat över
giroräkning i
riksbanken
Kronor

Stockholm:

år 1931 ................

23,584,407,436

86

17,751,169,231

36

5,833,238,205

50

» 1930 ................

24,005,151,898

74

19,574,129,524

48

4,431,022,374

26

Göteborg:

år 1931 ................

2,084,755,735

86

1,238,530,542

80

846,225,193

06

» 1930 ................

1,922,444,239

38

1,325,439,191

74

597,005,047

64

Antalet i clearingen deltagande banker, förutom riksbanken, utgjorde år
1931 vid huvudkontoret. ... 11.

» kontoret i Göteborg 7.

Bankoutskottets memorial Nr 1.

17

Förvaring av värdepapper samt av gods under försegling.

I huvudräkningen rörande värdehandlingar, lämnade till förvar i riksbanken,
s. k. öppna depositioner, upptages för år 1931:

Depositioner, inneliggande den 31 december 1930. .

» , emottagna under år 1931........

Värdehandlingar, inlämnade i stället för uttagna eller
förfallna sådana, ävensom ökning av inneliggande

Antal

Kronor

deposi-

tioner

värde-

papper

3,918

798

314,913

9,910

13,372

1,115,816,715

23,519,466

154,489,323

70

16

85

Summa

4,716

338,195

1,293,825,505

71

Uttagna depositioner....................

631

7,324

14,557,375

74

Uttagna eller infriade värdehandlingar........

—

13,452

74,717,909

12

Depositioner, inneliggande den 31 december 1931. .

4,085

317,419

1,204,550,220

85

Summa

4,716

338,195

1,293,825,505

71

Antalet depositioner har alltså under året ökats med 167.

Jämförelse av ställningen vid slutet av vart och ett av de senaste åren:

Å r

A n

t a 1

Åsätta värden

Förvarings-

avgifter

deposi-

tioner

värde-

papper

kronor

kronor

1922 .....................

2,866

265,549

610,359,824

12

66,790

20

1923 .....................

2,919

304,464

672,445,558

44

77,844

58

1924 .....................

3,046

317,627

718,584,693

68

100,328

56

1925 ....................

3,153

318,970

751,834,113

49

105.878

91

1926 .....................

3,345

291,415

786,763,207

20

102,260

29

1927 .....................

3,420

311,515

858,904,248

88

97,635

97

1928 .....................

3,583

315,457

894,461,141

91

111,408

10

1929 .....................

3,775

327,871

1,048,045,128

83

116,515

09

1930 .....................

3,918

314,913

1,115,816,715

70

133,428

72

1931.....................

4,085

317,419

1,204,550,220

85

142,010

36

Dessutom förvaras guldplantsar och myntat guld till ett

värde av sammanlagt..........................

Inkasseringen av förfallna värdehandlingar har under
året omfattat

4,906 utlottade eller uppsagda värdehandlingar å tillsammans
...................................

530,731 kuponger, räntor och utdelningar...........

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 8 sami. 1 haft. (Nr 1.)

kr. 11,074,986:44

» 15,275,916:64
» 18,203,241: 75
2

18 BanJcoutskoitets memorial Nr 1.

S. k. slutna depositioner, inneliggande den 31 december 1930 ... 42 st.

emottagna under år 1931 ................................ 30 »

Summa 72 st.

uttagna under året .................................... 26 »

inneliggande den 31 december 1931 ........................ 46 st.

De under året för ifrågavarande depositioner influtna avgifterna hava uppgått
till ett belopp av kr. 268: 60.

Under riksbankens förvaltning och utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och sedan år 1930
spannmålskreditfonden.

Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december
1931 samt å densamma utestående belopp framgår av nedanstående tabell:

Avbetal-

ningslåne-

fonden

Kronor

använt

Kronor

Dä

ray

oanvänt

Kronor

Vid huvudkontoret..............

11,470,000

11,139,455

21

330,544

79

» avdelningskontoret i: Göteborg.....

2,870,000

2,731,304

—

138,696

—

Malmö......

1,900,000

1,781,739

30

118,260

70

Falun.......

1,400,000

1,195,066

—

204,934

—

Gävle ......

1,350,000

1,148,250

—

201,750

—

Halmstad ....

840,000

753,178

—

86,822

—

Härnösand . . .

1,110,000

938,575

—

171,425

—

Jönköping ....

2,180,000

2,076,717

—

103,283

—

Kalmar.....

780,000

772,943

—

7,057

—

Karlskrona . . .

1,200,000

1,103,178

—

96,822

—

Karlstad.....

660,000

630,795

—

29,205

—

Kristianstad . . .

750,000

612,821

—

137,179

—

Linköping ....

1,900,000

1,696,248

—

203,752

—

Luleå.......

2,100,000

2,038,194

20

61,805

80

Mariestad ....

470,000

442,488

—

27,512

—

Norrköping . . .

1,500,000

1,285,965

—

214,035

—

Nyköping ....

750,000

699,766

—

50,234

—

Sundsvall ....

1,350,000

1,243,826

—

106,174

—

Umeå......

1,760,000

1,645,711

—

114,289

—

Uppsala.....

1,650,000

1,631,008

—

18,992

—

Visby.......

1,300,000

1,278,052

32

21,947

68

Vänersborg . . .

620,000

601,972

—

18,028

—

Västerås.....

1,000,000

908,864

—

91,136

—

Växjö......

440,000

328,008

—

111,992

—

Örebro......

1,100,000

1,072,400

—

27,600

—

Östersund ....

1,550,000

1,349,814

—

200,186

—

Summa

44,000,000

41,106,338

03,

2,893,661

97

Bankoutskottets memorial Nr 1.

19

Över riksbankens sammanlagda utlåning från denna fond lämnas för

år 1931 följande uppgifter:

Lån på

Summa

7''/a år

5 år

2 1li år

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Den 31

januari . . .

3,765,603

34,742,753

25

3,011,879

14

41,520,235

39

3>

28

februari. . .

3,762,105

—

34,729,378

08

3,021,815

71

41,513,298

79

»

31

mars.....

3,727,917

—

34,550,190

67

3,024,547

32

41,302,654

99

30

april.....

3,714,246

—

34,285,672

20

3,004,676

80

41,004,595

—

30

maj......

3,702,851

20

34,229,230

68

2,978,787

54

40,910,869

42

»

30

juni.....

3,688,407

20

34,043,700

60

2,958,099

13

40,690,206

93

31

juli......

3,661,104

20

33,835,438

62

2,965,636

19

40,462,179

01

31

augusti . . .

3,700,680

20

33,743,089

03

2,960,824

82

40,404,594

05

»

30

september .

3,721,330

20

33,815,026

95

2,931,235

17

40,467,592

32

31

oktober . . .

3,740,929

20

34,016,639

86

2,955,828

73

40,713,397

79

30

november .

3,756,877

20

34,085,424

92

2,945,771

23

40,788,073

35

»

31

december . .

3,791,558

20

34,334,718

33

2,980,061

50

41,106,338

03

Räntesatsen har varit oförändrat 5 % under hela året.

Spannmalshr edit/onden har under året utgjort 2 mill. kronor. Såsom
berättelsen till 1931 års bankoutskott angavs, överfördes härav år 1930 till
avdelningskontoret i Vänersborg kronor 500,000: —. Under år 1931 hava
kronor 300,000: — överförts till kontoret i Malmö.

Utestående å kreditiv vid dessa båda kontor voro den 31 december 1931

vid kontoret i Malmö............kr. 137,445: 72

» » » Vänersborg........ » 83,107:22

Den ej använda delen av såväl denna fond som av avbetalningslånefonden
innestår å giroräkning i riksbanken.

20 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och

1930

19 3 1

DEBET.

(Utgifter och förluster)

Kronor

Kronor

Kronor

Lånerörelsen.

Räntor på upp- och avskrivningsräkning.....

44

73

161

87

Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne-

fordringar (ej avbetalningslån)..........

69,787

31

13,238

67

13,400

54

Utrikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen förlust......

—

—

2,178,519

18

Aktier.

Bankens för internationell betalningsutjamning

aktier (förda inom linjen).............

1,800,000

—

Upphörda lånegrenar.

Räntor på lånebanksobligationer..........

7,697

15

7,674

33

Förvaltningskostnad.

Arvoden ock avlöningar:

Fullmäktige:

Arvoden .........................

122,210

68

123,329

26

Ersättningar till fullmäktiges vikarier......

16,535

01

7,996

22

131,325

48

Tjänstemän:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Löner ..........................

2,346,517

70

2,384,663

49

Ersättningar för flyttningskostnader........

12,726

71

3,106

83

Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid

samtliga kontor...................

20,329

65

9,328

32

Arvoden till tjänstemän å utrikesavdelningen

samt till vikarie för föreståndaren för vården

av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .

11,260

42

10,982

62

Arvoden för postbefordran och inkasseringar. .

5,456

—

5,529

—

Premier till chaufförerna..............

1,000

—

1,000

—

Läkarvård och begravningshjälp..........

1,573

—

1,517

50

Yikariatsersättningar.................

59,851

36

54,163

97

Arvode till vetenskapligt biträde för vården av

riksbankens mynt- och medaljsamling.....

600

—

600

—

Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren

i Göteborg och Malmö ..............

21,600

—

21,580

27

Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor.

92,000

—

92,000

—

> » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg

4,800

—

4,800

—

» » » t » »Malmö .

3,000

—

3,000

—

» » ombudsmän » avd.-kontoren i Luleå

och Visby.....

1,600

—

1,600

—

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattnings-

bavare samt ersättning för extra arbeten m. m.:

arvoden .......................

240,416

74

263,257

41

läkarvård och begravningshjälp.........

400

—

—

—

uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmäs-

färe.........................

2,973

69

1,659

92

Bidrag till utländska studieresor........

4,000

—

4,000

—

Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göte-

borg .........................

100

—

100

—

Arvoden över stat..................

41,671

33

36,387

90

2,899,277

23

Transport

3,088,15l|48|

- |

7,030,196

76

Bankoutskottets memorial Nr 1.

21

förlusträkning.

KREDIT.

(Inkomster och vinster)

Lånerörelsen.

Räntor på diskonterade växlar...........

» t hypoteks- och kommunlån.......

» » kassakreditiv o. kredit å löpande räkn.

Avgifter för » ...............

Inkasseringsavgifter och provisioner .......

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........

U trikesrörelsen.

Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......

Statspapper och obligationer.

Räntor...............

Vinst vid utlottning och försäljning

övriga inkomster och vinster.

Avgifter för i förvar mottagna depositioner:

öppna ........................

slutna ........................

Vinst vid köp och försäljning av utländskt guldmynt
och guld efter vikt........... . .

Utdelning å aktier..................

Tillfälliga räntor...................

Provisioner......................

Pappersmagasinet....................

Inkomster av fastigheter och diverse:
vid huvudkontoret
vid avdelningskontoren

1930

Kronor

19 3 1

Kronor

Kronor

Transport

4,986,511 65

11,359,333

79

3,220,475 28

4,451,076

01

103,834 78

98,751

50

23,580 11

19,283

09

2,436 98

3,392

38

872 35

4,301

38

6,659,684 91

3,640,425 9''

i 1,988,746

01

872,345 5

i 1,771,956

40

133,428 7

2 142,010

36

272 8

0 268

60

7,019 7

3 2,064,607

29

- -

93,000

29 9

4 343

96

21,054 4

6 12,112

69

— -

1,316

1,750 -

1,495

34

282,959 8

1 294,291

66

15,936,138

19,956,682|97|

3,760,702

15

41

2,609,445

90

22,306,286|46

22

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

1930

19 3 1

DEBET.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

3,088,151

48

7,030,196

76

Pensionsstat:

Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks-

banken ..............

283,280

—

271,349

—

Dyrtidstillägg:

Till fullmäktiges deputerade........

5,140

4,046

Å avlöningar och arvoden i riksbanken ....

365,931

69

322,158

19

Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . .

38,761

32,579

> pensionärer, tillhörande riksbankens änke-

och pupillkassor m. fl........

29,279

_

26,895

_

* riksbankens befattningshavare å vid andra

statens verk uppburna arvoden.......

865

—

671

—

386,349

19

Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:

Inventarier och deras underhåll ....

72,084

67

66,200

36

Fastighetsutskylder, renhållning av gator och

gårdar ..............

70,502

83

75,208

35

Fastighetsunderhåll..........

81,180

51

58,990

51

Kontorshyra............

32,025

26,250

Värme och belysning...........

111,906

73

116,805

88

Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar

51,313

95

44,049

02

Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,

tidningar, böcker o. d.........

69,868

81

80,480

93

Annonser och kungörelser.........

27,736

22

30,152

61

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .

272,516

18

276,650

02

Lagsöknings- och rättegångskostnader.....

2,610

33

2,687

40

Revisionskostnader vid avdelningskontoren .

14,136

56

13,103

42

Transportkostnader......

6,626

46

9,781

59

Diverse utgifter vid samtliga kontor.......

71,899

93

73,319

60

873,679

69

Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-

kontoret:

Kostnader för löpande utgifter vid Tumba pap-

persbruk utöver av bruket gottgiorda belopp .

508,839

53

359,576

05

Kontroll vid sedelpapperstillverkningen . . .

2,969

3,785

Kostnader för löpande utgifter vid riksbankens

sedeltryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda

belopp...............

477,161

32

447,419

13

Sedelförstöring..........

754

77

880

41

Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning .

3,083

66

3,628

03

Renhållning inom bankhuset.......

16,036

45

17,875

37

Bevakning av j

23,682

02

35,823

60

Soliditetsupplysningar...........

25,766

65

25,814

20

Rese- och traktamentskostnader vid inspektion

och inventering av avdelningskontoren . . .

10,303

15

17,507

90

Diverse reseersättningar .........

10,445

46

7,872

85

Kostnader för riksbankens historik......

2,800

45,126

77

965,309

31

Övriga utgifter och förluster:

Ränta ä 4''/a % å pensionsfonden..........

76,960

75

83,591

08

Nyköpingskontorets örn- och tillbyggnadskonto

enligt 1928 års riksdagsbeslut *)........

18,265

76

_

Väganläggning Tumba—Uttran enligt 1929 års

riksdagsbeslut................

31,000

—

Transport

5,903,884|87|

83,591108

9,526,883|95

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

23

1930

1

9

3 1

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

19,956,682

17

22,306,286

16

Transport

19,956,685

971 —

| 22,306,28

3 46

24 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

DEBET.

1930

1 9

3 1

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

Falukontorets nybyggnad skonto enligt 1929 års
riksdagsbeslut...........

5,903,884

87

83,591

1 mk

08

9,526,883

95

Malmökontorets ombyggnadskonto enligt 1931
års riksdagsbeslut...........

2,804

39,597

Norrköpingskontorets nybyggnadskonto enligt
1931 års riksdagsbeslut.............

62

Pappersmagasinet...............

6,7 L8

367

Bidrag enl. Bankoreglementets § 45 mom. 1 och 2
Diverse ....................

69

29,748

157,673

10

*) Anm. Övriga byggnadskostnader m. m., för
år 1930, vilka bestritts med medel från kontot
Försäljningssumman för riksbankens fastigheter
i Umeå och Falun å........kr. 396,062:17

hava varit:

Ivy köpingskon terets örn- och till-byggnadskonto, enligt 1928 års
riksdagsbeslut, utöver ovanstå-ende belopp...........kr. 4,522: 05

Falukontorets nybyggnadskonto
enl. 1929 års riksdagsbeslut . . > 214,540:12
Jönköpingskontorets ny- och om-byggnadskonto, enl. 1928 års

riksdagsbeslut..........* 1,000: —

Gävlekontorets ändrings- och re-parationskonto, enligt 1929 års

riksdagsbeslut..........» 1,000: —

Norrköpingskontorets nybygg-nadskonto, enl. 1930 års riks-dagsbeslut .............> 115,000: —

Visbykontorets tillbyggnadskonto
enl. 1929 års riksdagsbeslut . . » 60,000: —

kr. 396,062:17

Välgörenhetsbidrag.

Bankostatens änke- och pupillkassa *).......

200

Änke- och pupillkassan vid riksbankens avdel-ningskontor och pappersbruk*).........

Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Stock-holm ......................

Gävle stads barnhus...............

18,000

1,000

150

150

—

Gustavianska barnhuset i Norrköping......

Allmänna barnhuset i Stockholm.........

Frimurarebarnhuset t » ..........

4,500

2,250

450

—

» » Göteborg..........

Änkefru Julie Wiel-Hansen.............

825

3,420

7,920

Pensionstillägg till änkor o. minderåriga barn efter
förutvarande befattningshavare vid riksbanken*)
Understöd till förut i riksbanken anställda stä-derskor och eldare samt deras efterlevande*)
*) Anm. Redovisas för år 1931 härovan under
rubrik Bidrag enligt Bankoreglementets § 45
mom. 1 och 2. Övriga här ovan upptagna bidrag
utgå ej längre.

48

Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .

5,949,836

14,006,846

04

93

9,684,557

12,621,729

05

41

Summa

19,956,682

97

22,306,286

46

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

25

19 3 1

1930

KREDIT.

Kronor

Kronor

Kronor

Transport

19,956,682

Summa

26 Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vinst- och förlust -

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Inom linjen förda lån................

Saldo, vinst....................

1930

19 3 1

Kronor

Kronor

Kronor

15,806

2,065,887

61

10

20,345

2,037,086

10

55

Summa

2,081,693

71

2,057,431

65

Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor

16,072,734

03

14,658,815

96

räkning (forts.).

Bankoutskottets memorial Nr 1.

27

vinsträkning.

KREDIT

1930

19 3 1

Kronor

Kronor

Kronor

2,079,949

1,744

30

41

2,054,281

3,150

47

18

Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-

Summa

2,081,693

71

2,057,431

65

28

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Utgående

1930

1

9 3 1

Kronor

Kronor

Kronor

DEBET.

(Tillgångar och fordringar)

Kassa.

Metallisk kassa,

(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)

Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention

51,566,595

—

45,547,440

—

Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt

85,886,388

16

80,321,857

71

Utländskt guldmynt.....

103,378,407

27

79,950,752

63

205,820,050

34

Annan kassat ilig ting.

Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention

ävensom kopparnickelmynt......

2,732,227

70

4,100,652

90

Aldre svenskt silvermynt......

583

97

797

70

Brons-, järn- och kopparmynt........

61,221

19

92,530

95

Enskilda hankers postremissväxlar, checkar

m. m.............

23.862,273

90

27,499,133

72

Utländska bankers sedlar.....

84,636

49

116,415

90

31,809,531

17

267,572,333

68

237,629.581

51

Statspapper och obligationer.

In- och utländska statspapper........

67,584,860

06

3,730,429

45

Inhemska obligationer (icke stats-) . .

84,280

—

93,700

—

Upplupna, ej betalda räntor.........

391,286

06

47,217

70

3,871,347

15

Aktier.

Aktier i Banken för internationell betal-

ningsutjåmning.............

1,800,000

—

—

—

—

—

Lånerörelsen.

Diskonterade växlar......

230,366,095

01

482,363,009

89

Hypoteks- och kommunlån......

88,555,230

—

73,583,435

—

Kassakreditiv och kredit i löpande räkning

1,770,430

21

2,179,510

52

På indrivning beroende medel ....

5,252

—

14,780

47

Beräknade räntor.....

114,257

59

180,867

25

558,321,603

13

Utrikesrörelsen.

Köpta växlar, betalbara i utlandet.....

60,127,775

19

154,372

96

Fordran i löpande räkning hos utländska

banker och bankirer........

275,685,283

39

53,575,659

37

Beräknade räntor.........

971,355

19

—

53,730,032

33

Diverse räkningar......

1,267,167

40

7,056,545

65

Summa

996,295,60ö|78

—

—

860,609,109

77

Avbetalningslånefondens

DEBET.

Utestående avbetalningslån..........

41,610,440

23

_

_

41,106,338

03

På giroräkning i riksbanken innestående

outlånad fond...........

2,389,559

77

—

—

2,893,661

97

Summa

44,000,000

—

—

—

44,000,000

—

Bankoutskottets memorial Nr 1.

29

balansräkning.

KREDIT.

(Skulder)

Utelöpande sedlar.

Den 31 december utelöpande sedlar . . . .

Postväxelräkning.

Den 31 december utelöpande postremissväxlar.
....................

Giroräkning.

Å giroräkning bokförd skuld........

Lånerörelsen.

Upp- och avskrivningsräkning.......

Inkassoavgifter för diskonterade växlar .
Beräknade räntor...............

Utrikesrörelsen.

Skuld till utländska banker.......

Sålda, ej levererade utländska valutor .
Beräknade räntor å köpta växlar . . . .

Upphörda lånegrenar.

Lånebanksobligationer med i1! 2% ränta

, » 4 » »

> » 3 » >

tioner

övriga skulder.

utbetalas under nästkommande år . . .

Pensionsfonden................

Diverse räkningar..............

Kapitalbalans.

Grundfond...................

Reservfond ..................

Reserverade medel, utgörande:

vinst för året.

förestående kapitalbalans.

ställning den 31 december.

KREDIT.

Summa

fond

Summa

1930

1

9

3 1

Kronor

Kronor

Kronor

593,881,599

20

—

582,676,510

77

1,147,367

60

—

1.196,304

72

291,922,937

02

—

—

172,081,130

93

15,014

53

24,045

97

15,402

80

59,386

43

425,493

04

3,303,718

95

3,387,151

35

9,024,020

98

4,476,858

87

438,843

71

29,644

35

145,886

01

—

—

4,506,503

22

120,666

88

120,666

88

56,512

49

56,512

49

227

19

227

19

4,005

92

4,022

29

181,428

85

9,500,000

8,000,000

1,826,574

67

1,983,074

08

106,308

92

273,445

07

10,256,519

15

50,000,000

50,000,000

20,000,000

—

20,000,000

—

1,592,010

79

1,664,744

82

16,072,734

-

03

14,658,815

96

86,323,560

78

i 996,295,605

7 £

860,609,109

77

1

. 44,0OO,0OC

-

44,000,001

—

a 44,000,001

)-

—

44,000,001

—

30

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Vissa enligt särskilda föreskrifter inom linjen förda tillgångar
och skulder vid 1930 och 1931 års slut.

1930

1931

Tillgångar.

Kronor

Kronor

Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre-missväxlar m. m.......

13,650

33,226

12,334

33,226

Metallvärdet av riksbankens mynt- och medaljsamling

22

22

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation . .

13,028,000

13,115,800

Summa

13,074,876

22

13,161,360

22

Fastigheten i:

Stockholm.............

4,250,000
ann nnn

Göteborg............

800,000

Malmö...............

4.9?» nnn

Falun*)............

Gävle..............

9nn nnn

Halmstad............

37*» nnn

Härnösand............

144 ooo

Jönköping..............

11 ?»nnn

Kalmar.............

2ftn nnn

Karlskrona............

täft nnn

Karlstad............

i ftn nnn

Kristianstad..........

92n nnn

Linköping............

ann nnn

Luleå.............

29ft nnn

Mariestad............

13?» nnn

Norrköping**)...........

82,200
299 nnn

Nyköping.............

Sundsvall..............

9ftn nnn

Uppsala............

62ft nnn

Visby..............

99ft nnn

Vänersborg............

9ftn nnn

Växjö...............

21 ft nnn

Örebro.............

9*n nnn

Östersund............

iift nnn

Tumba ..............

9 224. ann

Anm■ Taxeringsvärde å fastigheten i Falun ännu ej åsatt den
31/n 1930.

**) Anm. Taxeringsvärde ä fastigheten i Norrköping ännu ej åsatt
aen 3''/« 1931.

Jt,UW

“Juli l,OUU

Summa

13,028,000

—

13,115,800

—

Skulder.

Utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr
specie på ofärgat papper.........

338,830

1,315,328

40

04

338,825

1,315,328

90

04

Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .

Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta ....

548

08

548

08

* med 4 */» % ränta.......

5,527

588

924

417

07

64

61

58

5,527

588

924

417

07

64

61

58

» » 3 % » ......

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar)....

Realisationsobligationer med 4 / ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

Summa

1,662,164 |42

1,662,159

92

Bankoutskottets memorial Nr 1.

31

Huvudkontorets och avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar.

Vinst å riks-bankens eget
kapital
Kronor

Vinst å av
betalnings-lånefonden
Kronor

Summa vinst
år 1931

Kronor

Summa vinst
år 1930

Kronor

Vid huvudkontoret........

8,056,269

15

538,645

33

8,594,914

18

12,446,643

10

Vid kontoret i: Göteborg.....

1,165,660

10

136,504

34

1,302,1651

54

619,244

36

Malmö......

1,365,830

25

89,590

33

1,455,420

58

619,612

33

Falun.......

67,895

32

63,837

32

131,733

14

72,138

79

Gävle.......

176,052

37

59,522

235,574

37

184,058

41

Halmstad ....

31,099

41

38,257

76

69,357

17

37,754

22

Härnösand ....

112,338

86

47,746

90

160,085

76

165,643

70

Jönköping ....

71,875

32

103,463

64

175,338

96

175,121

—

Kalmar......

110,658

55

36,907

63

147,566

18

103,639

87

Karlskrona ....

25,387

84

54,660

18

80,048

02

59,081

71

Karlstad.....

53,748

56

29,764

55

83,513

11

35,556

36

Kristianstad . . .

119,780

01

30,524

28

150,304

29

111,067

87

Linköping ....

99,492

84

88,037

75

187,530

59

148,761

20

Luleå.......

160,410

60

102,366

04

262,776

64

148,305

48

Mariestad ....

—

—

19,813

13

7,915

94

24,153

03

Norrköping . . .

151,786

19

68,119

(50

219,905

79

58,807

82

Nyköping ....

66,901

60

33,404

72

100,306

32

67,348

38

Sundsvall ....

174,354

94

62,194

89

236,549

83

250,566

62

Umeå.......

33,458

62

83,208

07

116,666

69

126,551

92

Uppsala.....

168,202

29

80,041

26

248,243

55

175,932

08

Visby.......

18,565

80

61,724

68

80,290

48

87,052

21

Vänersborg . . .

—

—

24,772

98

21,366

42

19,196

99

Västerås.....

53,851

03

45,072

37

98,923

40

56,746

06

Växjö.......

—

17,327

65

13,868

08

6,592

30

Örebro......

279,294

82

52,024

70

331,319

52

161,114

38

Östersund . . . .

Avgår förlust vid kontoren i:
Mariestad .... kr. 11,897: IS
Vänersborg ...» 3,406: 56

Växjö ...... » 3,459: 51

77,577

12,640,492

18,761

06

Vc

5 35

69,553

35

147,130

41

112,043

04

Kronor

12,621,72l

4

l| 2,037,08(

5&| 14,658,81E

>96| 16,072,731

i 03

32

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Räntesatser.

För riksbankens diskonto- och räntesatser under tiden den 1 januari—
den 15 september 1931 finnes redogörelse lämnad i § 8 av senaste revisionsberättelse
angående riksbanken.

Från och med den 16 september till årets slut hava riksbankens officiella
diskonto- och räntesatser utgjort:

till och med den 20 september 1931:

På högst
tre

På längre
tid än tre,

På högst
en månads

Kassakreditiv:

högst sex
månader

uppsäg-

ning

månader

ränta

avgift

%

%

%

4

4 V*

Ränta för lån:

mot säkerhet av:

obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konunga-riket Sveriges stadshypotekskassa . . .

4

4 Vä

4

4

v«

obligationer, utfärdade av svenska bo-stadskreditkassan, svenska skeppshypo-tekskassan, kommuner, landsting, in-teckningsbolag och aktieboi. Göteborgs
hypotekskassa...............

4 V»

5

4‘A

4 Vä

v»

mot annan säkerhet..............

5

5 >/ä

—

5

Vä, l

D:o för avbetalningslån 5 %.

Ränta å upp- och avskrivningsräkning 1 %.

från och med den 21 till och med den 24 september 1931:

På högst
tre

På längre
tid än tre,
högst sex
månader

På högst
en månads

Kassakreditiv:

månader

ning

ränta

avgift

%

%

%

%

%

Växeldiskonto...................

5

5 Vä

Ränta för lån:

mot säkerhet av:

obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konunga-riket Sveriges stadshypotekskassa . . .

5

5 V*

5

5

Vä

obligationer, utfärdade av svenska bo-stadskreditkassan, svenska skeppshypo-tekskassan, kommuner, landsting, in-teckningsbolag och aktieboi. Göteborgs
hypotekskassa...............

5 Vä

6

5 Vt

5‘/t

V»

mot annan säkerhet..............

6

6 Vä

0

Vä, 1

D:o för avbetalningslån 5 %.

Ränta å upp- och avskrivningsräkning 2 %.

33

Bankoutskottets memorial Nr 1.

från och med den 25 till och med den 27 september 1931:

P& högst
tre

På längre
tid än tre,

På högst
en månads

Kassakreditiv:

m&nader

högst sex
månader

uppsäg-

ning

ränta

avgift

%

%

^ 1

%

%

6

6 V*

_

Ränta för lån:
mot säkerhet av.-

obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konunga-riket Sveriges stadshypotekskassa . . .
obligationer, utfärdade av svenska bo-stadskreditkassan, svenska skeppshypo-tekskassan, kommuner, landsting, in-teckningsbolag och aktiebok Göteborgs
hypotekskassa...............

6

6''/a

7

6 1/a

7

7 Vs

6

6 V2

6

6 ’/2

7

V2

V2

,1 D:o för avbetalningslån 5 %■

1

Ränta å upp- och avskrivningsräkning 2 %.

från och med den 28 september till och med den 7 oktober 1931:

Växeldiskonto................

Ränta för lån:
mot säkerhet av:

obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konungariket
Sveriges stadshypotekskassa . . .
obligationer, utfärdade av svenska bostadskreditkassan,
svenska skeppsliypotekskassan,
kommuner, landsting, inteckningsbolag
och aktiebok Göteborgs

hypotekskassa............

mot annan säkerhet...........

D:o för avbetalningslån 5 %.

Ränta å upp- och avskrivningsräkning 3

På högst
tre

månader

På längre
tid än tre,
högst sex
månader

På högst
en månads
uppsäg-ning

Kassakreditiv:

ränta

avgift

%

%

%

%

%

8

8 V»

—

8

8 V2

8

8

Va

8 V2

9

8 Va

8 V2

V2

9

9 V2

.-

9

Va, 1

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 8 sami. 1 haft. (Nr 1.)

3

34 Bankoutskottets memorial Nr 1.

från och med den 8 till och med den 18 oktober 1931:

Växeldiskonto...................

Ränta för lån:
mot säkerhet av:

obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konungariket
Sveriges stadshypotekskassa . . .
obligationer, utfärdade av svenska bostadskreditkassan,
svenska skeppshypotekskassan,
kommuner, landsting, inteckningsbolag
och aktiebok Göteborgs

hypotekskassa...............

mot annan säkerhet..............

D:o för avbetalningslån 5 %.

Pä högst
tre

Hiliunder

På längre
tid än tre,
högst sex
månader

På högst
en månads
uppsäg-ning

Kassakreditiv:

ränta

avgift

%

%

%

%

’/•

7

7 V*

—

7

7 V*

7

i

7»

7 V*.

8

7 V>

7 V»

7»

8

8 V*

—

8

7», i

Ränta å upp- och avskrivningsräkning 2 V*

från och med den 19 oktober 1931:

Växeldiskonto...............

Ränta för lån:
mot säkerhet av:

obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konungariket
Sveriges stadshypotekskassa . . .
obligationer, utfärdade av svenska bostad
skredi tkassan, svenska skeppshypotekskassan,
kommuner, landsting, inteckningsbolag
och aktiebok Göteborgs

hypotekskassa...............

mot annan säkerhet..............

D:o för avbetalningslån 5 %.

På högst
tre

månader

På längre
tid än tre,
högst sex
månader

På högst
en månads
uppsäg-ning

Kassakreditiv:

ränta

avgift

%

%

%

%

%

6

6 7»

—

6

6 7»

6

6

‘/2

6 7»

7

6 V*

6 V*

7''»

7

7 7»

7

7», i

Ränta å upp- och avskrivningsräkning 2 ‘/j %

Bankoutskottets memorial Nr 1.

35

Riksbankens styrelse m. m.

§ 1.

Under tiden efter avgivandet av fullmäktiges berättelse till riksdagens senast
församlade revisorer och intill 1931 års slut har någon förändring icke
ägt rum inom riksbankens styrelse.

Utöver vad § 9 i revisorernas berättelse innehåller rörande suppleanternas
tjänstgöring hava dels den av Kungl. Maj:t förordnade suppleanten herr
Örne tjänstgjort såsom fullmäktig 5 dagar, dels ock den av riksdagen valde
suppleanten herr Wilhelmsson tjänstgjort såsom fullmäktig 30 dagar, därvid
han uppehållit förordnande såsom andre deputerad.

§ 2.

Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret hava fullmäktige utsett
ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och förutvarande
fullmäktigen i riksbanken R. Norberg att under år 1932 å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom ledamot i
direktionen för Göta kanalverk och herr Norberg såsom ombud vid revisionen
av samma verk.

§ 3.

Till delegerade för riksdagens verk för år 1932 hava fullmäktige utsett
undertecknade Amnér och Widell.

§ 4.

Jämlikt § 40 mom. 4 bankoreglementet hava fullmäktige utsett professorn
vid Stockholms högskola Arne Fredrik Westgren att fortfarande, för en tid
av tre år från och med den 1 januari 1932, vara ledamot i den kommission,
som omförmäles i 17 § instruktionen för mynt- och justeringsverket.

§ 5.

Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under år 1931 på behöriga tider ägt rum, utan att anledning till anmärkning
därvid förekommit.

§ 6.

Beträffande de inventeringar och undersökningar, som under år 1931 ägt
rum vid avdelningskontoren, få fullmäktige hänvisa till § 12 i revisionsberättelsen.
Efter den 16 september eller tiden för revisionsförrättningens
början hava inventeringar och undersökningar förrättats av undertecknad
Amner vid kontoret i Karlstad, av undertecknad Larsson vid kontoren i Malmö,
Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Kalmar, Karlskrona, Nyköping, Sundsvall,
Uppsala och Växjö, samt av herr Wilhelmsson vid kontoren i Linköping,
Norrköping och Orebro.

Därjämte hava särskilda undersökningar genom därtill utsedda tjänstemän

Bankens

styrelse.

Göta kanalverk.

Delegerade
för riksdagens
verk.

Ledamot av
myntkommissionen.

Inventeringar
vid
huvudkontoret.

inventeringar
och
undersökningar
vid
avdelningskontoren.

36

Bankoutskottets memorial Nr 1.

Inrättande
av tjänst
över stat
vid huvudkontoret.

Avdelnings kontorens styrelser.

verkställts vid kontoren i Göteborg, Falun, Gävle, Härnösand, Kristianstad,
Linköping, Luleå, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Visby, Västerås, Växjö,
Orebro och Ostersund.

§ 7.

Den senaste tidens händelser hava gjort det oundgängligen behövligt att
med ytterligare en tjänsteman förstärka de arbetskrafter, som äro ställda
till deputerades, i första hand förste deputeradens omedelbara förfogande.
Med hänsyn till beskaffenheten av de göromål, som skulle anförtros åt
ifrågavarande tjänsteman, har denne ansetts böra hänföras till 24:e lönegraden.
Fullmäktige hava i anledning härav förordnat tjänstemannen i 22:a
lönegraden å statistiska avdelningen Harald Wahlgren att tillsvidare uppehålla
en tjänst över stat i 24:e lönegraden vid huvudkontoret.

§ 8.

I avseende å styrelserna för avdelningskontoren har från tiden för avgivandet
av fullmäktiges berättelse till revisorerna och till utgången av år 1931
annan förändring icke ägt rum än att

vid kontoret i Visby andre suppleanten landsfiskalen Thure Holmqvist på
egen begäran entledigats.

Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren under
år 1932 hava förordnats samma personer, som vid 1931 års slut voro
därtill förordnade, med följande undantag och förändringar:

vid kontoret i Halmstad hava till suppleanter valts förutvarande förste och
andre suppleanterna byggmästaren Per Zepht och landssekreteraren Gunnar
Vennergren samt direktören filosofie magistern Valter Teodor Höijer;

vid kontoret i Karlskrona hava till ledamöter i stället för ordföranden
vice konsuln Gunnar Liljevall och vice ordföranden fd. borgmästaren Henning
Schultz utsetts förutvarande suppleanterna landssekreteraren Josef Fröberg
och grosshandlaren Svante Lindahl; till suppleanter hava valts förutvarande
tredje suppleanten överstelöjtnanten Fredrik von Otter och direktören
Seth Liljevall;

vid kontoret i Kristianstad har verkställande styrelseledamoten Reinhold
Bruhns förordnande begränsats till den 1 oktober 1932;

vid kontoret i Linköping har till förste suppleant i stället för tf. rektorn
Albert J:son Vaernéus valts förutvarande andre suppleanten brukspatronen
Ivar af Burén och till andre suppleant förutvarande tredje suppleanten länsnotarien
Algot Pehardt;

vid kontoret i Nyköping har till ledamot i stället för vice ordföranden
borgmästaren Gunnar Fant utsetts förutvarande förste suppleanten häradsskrivaren
Nils Odman; till suppleanter hava valts förutvarande andre och tredje
suppleanterna fabrikören Sven Westberg och kakelugnsmakaren Karl Nilsson;

vid kontoret i Sundsvall hava till ledamöter i stället för ordföranden
häradshövdingen Carl Bengtsson och vice ordföranden grosshandlaren Garman
Bergh utsetts rådmannen Ernst Johan Huss och direktören Erik Strömberg;

Bankoutskottets memorial Nr 1.

37

vid kontoret i Visby hava till suppleanter valts förutvarande förste suppleanten
bokhandlaren Sven Lundberg och distriktslantmätaren Göran Hibert;

vid kontoret i Västerås hava till suppleanter valts förutvarande andre
och tredje suppleanterna byggmästaren Fritz Eklund och kaptenen Georg
Robsahm;

vid kontoret i Örebro har till ledamot i stället för ordföranden borgmästaren
Victor Schneider utsetts rådmannen Richard Gottfrid Högby;

vid kontoret i Östersund hava till suppleanter utsetts förutvarande förste
och tredje suppleanterna direktören Jonas Hård och länsassessorn Gunnar
Lekander.

Efter tiden för valet har vid kontoret i Örebro förste suppleanten grosshandlaren
Karl Johan Lindström på egen begäran entledigats.

§ 9.

Sedan kungl, generalpoststyrelsen uppsagt gällande hyresavtal mellan styrelsen
och riksbanken angående postverkets lokaler inom bankens fastighet
i Mariestad och postverket den 24 oktober 1931 avflyttat från nämnda lokaler,
hava dessa från och med den 25 i samma månad uthyrts till annan
hyresgäst.

§ 10.

Till förvaltare vid Tumba bruk hava fullmäktige tillsvidare förordnat
verkmästaren vid bruket Carl Anton Wallentin.

§ 11.

Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.

§ 12.

Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1931 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1930.

Ifråga örn avdelningskontoret i Malmö är framställning gjord örn avskrivning
av vissa inom linjen förda fordringar. Denna framställning har i
vanlig ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna; och fullmäktige
hava för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordringar
avskrivas.

Stockholm den 14 januari 1932.

ADOLF ap JOCHNICK.

Ivas Rooth. Ludvig Widell. A. Amnér.

Viktor Larsson. Martin Fehr. Per Edvin Sköld.

/ Marcus Öhlin.

Postverkets
lokaler i bankens
fastighet
i Mariestad.

bly förvaltare
vid
Cumba bruk
förordnad.

Kassainventeringar
vid
Tumba bruk.

Berättelser
ang. avdelningskontoren.