Bankoutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1932 kl. 5 e. m,.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 32 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen örn bankens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1931, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 16 januari 1932.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Lindley,
Lindgren, Johansson i Friggeråker, Ström i Lidköping, Stendahl och Bjurström;
från andra kammaren: herrar Winkler, Bäcklund, Lovén, Svensson i Betingetorp,
Wikström, Höglund i Göteborg, Carlsson i Solberga och Edberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 8 sami. 1 käft. (Nr l.j
1
Bankoutskottets memorial Nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 32 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1931. Sifferredogörelserna i denna berättelse
omfatta hela nämnda år, varemot beträffande beslut och åtgärder av
fullmäktige endast sådana äro upptagna, som icke finnas omförmälda i den
av riksdagens senast församlade revisorer avgivna berättelsen angående
riksbanken.
Innan fullmäktige ingå på en redogörelse för de ekonomiska förhållandena
i Sverige under år 1931, synes det lämpligt att i korthet angiva huvuddragen
av den internationella ekonomiska utvecklingen under de senaste
åren. Händelserna i vårt land under år 1931 på penning- och kreditväsendets
område torde nämligen enligt fullmäktiges mening böra betraktas såsom
en följd av den allmänna ekonomiska utvecklingen.
Det konjunkturomslag, som inträffade under år 1929 och som fick ett
tydligt uttryck i sammanbrottet på New Yorks fondbörs under hösten samma
år, blev alltmera framträdande under år 1930. Prisfallet, som inträdde i
samband därmed, fortsatte under sistnämnda år och föranledde en småningom
ökad stagnation inom produktionen med åtföljande arbetslöshet.
Den allmänna depressionen samt motsättningarna mellan Frankrike och
Tyskland och ej minst det inrepolitiska läget i det sistnämnda landet skapade
en brist på förtroende, som i sin tur framkallade obenägenhet för
långfristiga kapitalplaceringar. I Förenta staterna och Frankrike hopades
en allt större del av världens monetära guldförråd, vilket förhållande blev
av betydelse för den senare utvecklingen inom penningväsendet.
Under förra halvåret 1931 blevo dessa förhållanden alltmer utpräglade.
Den 11 maj blev det bekant, att en av Österrikes största banker hade råkat
i betalningssvårigheter. Med internationellt stöd kunde verkningarna härav
för Österrike tillsvidare avvärjas, men den österrikiska krisen verkade som
en alarmsignal för långivare i hela världen och blev upptakten till en verklig
kreditkris, som i första hand drabbade Mellaneuropa men sedan sträckte
sina verkningar till allt flera länder och ej heller lämnade England, Förenta
staterna och Frankrike oberörda.
Redan i början av år 1931 började utlandet draga tillbaka stora belopp
av de kortfristiga krediter, Tyskland upptagit, en rörelse, som under maj
4
Bankoutskottets memorial Nr 1.
och juni alltmera tilltog. Det förslag om ett ettårigt moratorium för samtliga
skadestånds- och krigsskuldbetalningar, som Förenta staternas president
den 20 juni 1931 framställde, fick icke, på grund av den misstro, som
alstrades av de långa underhandlingarna, innan detsamma ledde till åsyftat
resultat, de gynnsamma verkningar, man hade hoppats. Fortsatta stora
uttag ur vissa tyska banker föranledde, att den 13 juli ett tillfälligt moratorium
infördes för bankerna i Tyskland. Kort därefter upptogos underhandlingar
örn en prolongation på 6 månader av utländska bankers fordringar
hos de tyska bankerna. Efter hand infördes alltmer skärpta begränsningar
i valutahandeln.
Dessa händelser framkallade en orosstämning, som utövade ett avgörande
inflytande på penningmarknaderna i olika länder. Särskilt hårt träffades
England. Utlandets korta placeringar därstädes hemtogos i stor utsträckning.
Bank of England tvingades för att stödja pundkursen att dels själv,
dels genom den engelska regeringen upptaga stora utländska lån. Dessa
visade sig emellertid otillräckliga, och den 20 september befanns det nödvändigt
att upphäva Bank of Englands skyldighet att inlösa av banken utgivna
sedlar med guld.
Prisfallet i Förenta staterna och England under 1930 och förra hälften
av 1931 belyses av följande uppgifter: |
||
Förenta staterna |
England |
|
vid utgången av |
Bradstreet |
Statist |
partiprisindex |
partiprisindex |
|
1929 ................... |
127 |
128 |
1930 .................... |
103 |
102 |
1931 juni ................ nedgång i % från utgången av |
95 |
97 |
1929 till utgången av juni 1931 |
25 |
24 |
Den allmänna depressionen i |
världen träffade relativt sent det svenska |
|
näringslivet. Prisnivåns förändringar under |
ovannämnda period |
framgå av följande |
vid utgången av |
Kommerskollegii partiprisindex |
|
1929...................... |
........ 134 |
|
1930...................... |
........ 117 |
|
1931 juni .................. |
........ 110 |
|
nedgång i % från utgången av 1929 till utgången av |
juni 1931. 18 |
Prisfallet drabbade betydligt hårdare de varor, som införas till vårt land,
än våra utförselvaror.
Utrikeshandeln, som för år 1929 lämnat ett utförselöverskott å 30 miljoner
kronor, visade för år 1930 ett något minskat värde och ett införselöverskott
av 114 miljoner kronor. Handelsomsättningen med utlandet under
Bankoutskottets memorial Nr 1. 0
de senaste månaderna av år 1930 gav vad saldo! beträffar ett normalt resultat.
Detsamma var fallet beträffande januari 1931. Först under februari böljade
utvecklingen i detta avseende te sig ogynnsam. Utsikterna för skeppningssäsongen
voro i början av 1931 ej alltför mörka, trots att vissa av
våra exportindustrier arbetade med minskade avsättningsmöjligheter och
fallande priser. .
Resultatet av utrikeshandeln har tidigare varit dominerande beträttande
vår utländska betalningsbalans. Under senare år hava andra förhållanden
måst tillmätas en allt större betydelse. Särskilt har m- och utförseln av
svenska och utländska värdepapper erhållit ökad omfattning.
I detta sammanhang må erinras, att vissa aktier och andelar i Kreugerkoncernens
företag liksom i aktier i andra svenska bolag numera noteras
icke blott å Stockholms fondbörs utan även å flera utländska fondbörser.
Enligt officiella statistiska uppgifter infördes värdepapper under det
sista kvartalet 1930 för ej mindre än 176 miljoner kronor, medan motsvarande
utförsel samma period stannade vid 45 miljoner kronor. Beloppe
för införseln torde dock få anses alltför lågt, då en del av densamma ej
torde omfattas av den officiella statistiken. Under första kvartalet 1931
blev balansen ur betalningssynpunkt gynnsammare. Införseln uppgick nämligen
under sistnämnda tid till 97 miljoner kronor och utförseln till 82
miljoner kronor.
De utländska värdepapper, som under senare år införts till vart land,
hava i betydande omfattning utgjorts av tyska obligationer. Dessa hava
erbjudit en särskilt fördelaktig ränteavkastning, men placeringarna i dylika
papper blevo, såsom händelserna utvecklade sig, en fordran på utlandet,
som ej kunde disponeras, när behov av utländsk valuta uppstod Aven
andra utländska värdepapper, som infördes, hava visat sig vara av likartad
beskaffenhet.
Fullmäktige ansågo sig redan i början av år 1931 böra göra affarsbankerna
uppmärksamma på önskvärdheten att inskränka inköpen av utländska värdepapper.
, ..
Givetvis omfattade såväl införseln som utförseln även förutnämnda a borsen
noterade internationella aktier och andelar. Bland de utförda värdepapperen
hava ingått svenska statsobligationer i tidvis ej obetydlig omfattning.
Riksbanken och även affärsbankerna hava de senaste åren förfogat över
stora utländska behållningar, obligationer häri inberäknade. En viss del av
affärsbankernas placeringar har bland annat på grund av vårt Ian s omfattande
handelsförbindelser med Tyskland skett hos tyska banker och i
tyska värdepapper. .
De svenska affärsbankernas fordring. överskott gentemot utlandet minskades
emellertid avsevärt från mitten av 1930 genom en då mträdande ökning
av utländska bankers insättningar hos do svenska bankinstituten. Affäisbankerna
{ingo sålunda under senare delen av 1930 mottaga insättningar
6
Bankoutskottets memorial Nr 1.
från utländska banker i en utsträckning, som tidigare icke förekommit. De
oroliga förhållandena i vissa andra länder, särskilt Tyskland, hava föranlett
även andra utländska insättare än banker att placera medel i de svenska
bankföretagen.
De svenska bankernas ställning i förhållande till utlandet (tillgångar i
form av obligationer inberäknade) vid utgången av åren 1929 och 1930 belyses
av följande översikt (i miljoner kronor):
a ] |
E f ä r s b a |
n k e r |
nas |
Eiksban- |
|
vid utgången av |
obl. |
brutto tillgodo-ha vand en hos |
skulder |
fordrings- k.ens ford'' överskott “fT |
|
1929 ..... |
135 |
294 |
lil |
318 |
265 |
1930 .... |
173 |
236 |
246 |
163 |
390 |
Summa
fordrings överskott 583 553 -
Under januari och februari 1931 ändrades ställningen ej i högre grad.
Riksbankens och affärsbankernas sammanlagda nettotillgodohavande i förhållande
till utlandet utgjorde nämligen ännu vid utgången av sistnämnda
månad 505 miljoner kronor.
Ehuru vårt lands reserv av utländska valutor sålunda i början av detta
år alltjämt var mycket betydande, förbisågo fullmäktige ej de svårigheter,
som kunde uppstå för landets likviditet, örn de utländska kapitalplaceringarna
i Sverige skulle komma att hastigt dragas tillbaka. Riksbanken sökte
i den mån det var möjligt motverka kapitalinströmningen. Den 6 februari
1931 sänkte riksbanken diskontot från 3 Va till 3 procent. Av olika skäl
ansågs en ytterligare sänkning av diskontot ej böra ifrågakomma.
Efter februari visade utrikeshandeln alltjämt ett betydande införselöverskott.
Prisnivån var i långsamt sjunkande.
Det sammanlagda beloppet av riksbankens ford ringsöverskott och affärsbankernas
bruttotillgodohavanden i förhållande till utlandet nedgick från
utgången av februari till utgången av maj från 771 miljoner kronor till
677 miljoner kronor. Samtidigt minskades bankernas nettotillgodohavanden
i förhållande till utlandet i betydligt högre grad, nämligen från 505 miljoner
kronor till 300 miljoner kronor. Förklaringen härtill är att söka däri, att
affärsbankerna mottogo ökade insättningar från utländska banker. Dessa
stego från 238 miljoner kronor vid utgången av februari till 343 miljoner
kronor i slutet av maj, då de nådde sitt högsta belopp.
En utveckling i dylik riktning var givetvis ägnad att väcka betänkligheter.
Fullmäktige vidtogo i anledning därav vissa försiktighetsåtgärder.
Bankens utländska tillgångar gjordes i möjligaste mån betalbara vid anfordran.
I maj genomfördes på fullmäktiges förslag ändring av 20 § riksbankslagen,
varigenom riksbanken erhöll möjlighet att upptaga större utländska
krediter.
Ovan har berörts, att den internationella kreditkrisen blev i hög grad förvärrad
i och med de österrikiska banksvårigheterna och att den ytterligare
Bankoutskottets memorial Nr 1.
7
försvårades genom den tyska betalningsinställelsen under förra hälften av
juli månad. De svårigheter, som man redan tidigare kunnat befara, blevo
på grund av dessa händelser betydligt större än som kunnat förutses.
Under juni månad började de utländska bankerna hemtaga betydande
belopp av sina placeringar hos de svenska affärsbankerna. Ungefär samtidigt
minskades valutatillgångarna på grund av valutaköp i och för vissa
större finansiella transaktioner. Vid guldmyntfot åligger ju riksbanken att
i varje fall i sista hand ställa utländsk valuta till förfogande. Under sommarens
lopp erhöllo de utländska bankernas indragningar av medel från
Sverige en betydande omfattning. Från utgången av maj till utgången av
augusti minskades affärsbankernas insättningar från utländska banker med
ej mindre än 216 miljoner kronor till 127 miljoner kronor.
Riksbankens och affärsbankernas ställning i förhållande till utlandet (tillgångar
i form av obligationer inberäknade) vid utgången av februari, maj
och augusti månader 1931 sammanfattas i nedanstående översikt:
a |
f f ä r s b a |
n k e r |
nas Eiksban- |
|||
vid utgången av |
obl. |
brutto tillgodo-havanden hos |
skulder |
. , . kens ford- ford rings- öyer. överskott |kott |
fordrings- överskott |
|
1931 februari . . . |
. 169 |
250 |
266 |
153 |
352 |
505 |
maj...... |
. 161 |
236 |
377 |
20 |
280 |
300 |
augusti . . . |
. 139 |
190 |
157 |
172 |
125 |
297 |
Utrikeshandelns införselöverskott för året ökades under ifrågavarande tre
månader med 45 miljoner kronor till 225 miljoner kronor.
Däremot synes in- och utförseln av värdepapper hava utvecklats gynnsammare
än förut, Den offentliggjorda statistiken angiver för andra kvartalet
ett utförselöverskott av 16 miljoner kronor, och under tredje kvartalet
ett dylikt överskott å 4 miljoner kronor. Det sistnämnda torde sannolikt i
verkligheten hava varit ej obetydligt större.
Den 31 juli höjde riksbanken diskontot till 4 procent.
Ytterligare åtgärder blevo givetvis nödvändiga.
Efter förberedande underhandlingar med fullmäktige i riksgäldskontoret
gjorde fullmäktige den 5 september framställning örn upptagande genom
riksgäldskontoret av ett större utländskt statslån för riksbankens räkning.
Riksgäldsfullmäktige uppdrogo därefter åt v. häradshövdingen Marcus Wallenberg
att såsom representant för det svenska bankkonsortium, som förmedlat
de senaste utländska statslånen, föra låneunderhandlingarna. I första hand
fördes underhandlingarna med amerikanska och sedermera även med vissa
franska banker.
I och med Englands frånträdande den 20 september av guldmyntfoten
inträdde krisen för Sveriges vidkommande i ett avgörande skede. Det var
från början uppenbart, att en stark nedgång av pundets värde skulle få
vittgående följder för stora delar av vårt näringsliv. Efter ingående över
-
8
Bankoutskottets memorial Nr 1.
läggningar, vari deltogo bland andra representanter för storbankerna, beslöto
emellertid fullmäktige att med till buds stående medel söka upprätthålla
guldmyntfoten. I samband därmed vidtogos följande åtgärder.
För att förhindra införsel av värdepapper med åtföljande anspråk på
utländsk valuta beslöt börsstyrelsen stänga fondbörsen den 21 september.
Samma dag höjde riksbanken diskontot till 5 procent, och den 25 september
vidtogs en ytterligare höjning till 6 procent.
Låneunderhandlingarna i Amerika och Frankrike påskyndades.
Emellertid utsattes riksbanken omedelbart för utomordentligt starka anspråk
på utländsk valuta. Särskilt blev detta fallet, sedan det blivit bekant,
att låneunderhandlingarna med de amerikanska bankerna ej lett till åsyftat
resultat. Från New 5: ork erhölls lördagen den 26 september det slutliga
besked, att under dåvarande kaotiska förhållanden på penningmarknaden
någon kredit icke kunde påräknas. Den 27 september ingick meddelande,
att något långfristigt lån ej kunde erhållas hos franska banker. Möjligen
fanns någon utsikt att i Frankrike erhålla ett lån på kortare tid, i intet fall
dock före kvartalsskiftet.
Riksbankens innehav av guld och utländska valutor minskades den 21—
26 september med omkring 100 miljoner kronor. Härav hade en mindre
del använts för stödköp i utlandet av svenska kronor.
Den 27 september disponerade riksbanken över en guldkassa av omkring
198 miljoner kronor och en valutareserv av omkring 30 miljoner kronor.
En fortsatt minskning av guldkassan kunde vid det förestående kvartalsskiftet
göra det omöjligt att iakttaga bestämmelserna i riksbankslagen örn
sedelutgivningsrätten.
Sedan fullmäktige vid konferens med representanter för de norska,
danska och finska centralbankerna blivit ytterligare informerade örn läget i
våra grannländer, beslöto fullmäktige den 27 september att hos Kungl. Maj:t
hemställa, att riksbanken måtte befrias från skyldigheten att inlösa sina
sedlar med guld och att exportförbud å guld måtte utfärdas.
Genom Kungl. Maj:ts beslut, som fattades samma dag, blev riksbanken
för tiden till och med den 30 november 1931 befriad från sedelinlösningsskyldigheten.
Samma dag utfärdades utförselförbud å guld. Fritagandet
från sedelinlösningsskyldigheten förnyades genom kungl, kungörelsen den
27 november till utgången av februari 1932.
I samband med upphävandet av guldmyntfoten beslöto fullmäktige att
höja diskontot till 8 procent. Åtgärden avsåg att i möjligaste mån minska
försämringen av den svenska kronans värde genom att förhindra en spekulation
i varor och valutor. Fullmäktige uttalade samtidigt, att höjningen
finge anses såsom ett bevis på fullmäktiges bestämda avsikt att bevara valutans
inhemska köpkraft.
Sedan kvartalsskiftet passerats, sänktes diskontot den 8 oktober till 7
procent. Vid nämnda tidpunkt kunde fullmäktige konstatera, att någon
Bankoutskottets memorial Nr 1. "
tendens ej längre funnes till spekulativa varuinköp och ej heller till en
allmän prisstegring. Den 9 oktober öppnades åter fondbörsen. Den 19
oktober skedde en ytterligare räntesänkning till 6 procent, vilket diskonto
gällde vid årets utgång.
Genom de omfattande valutaförsäljningarna hade riksbankens utländska
tillgodohavanden såsom ovan nämnts nedgått till omkring 30 miljoner kronor.
Med anledning härav ansåg riksbanken sig ej längre böra fastställa kurserna
å utländska valutor. Att riksbanken överlät noteringen åt affärsbankerna
innebar dock ej, att riksbanken avstod från varje ingripande på valutamarknaden.
Sedan vårt land frånträtt guldmyntfoten, inträdde, såsom var att vänta,
en avsevärd stegring av växelkurserna. En jämförelse mellan kurserna den
26 ooh den 28. september lämnas i följande översikt:
Den 26 september |
Den 28 september |
|
Pund sterling............. |
.... 14:50 |
17:85 |
3: 75 |
4: 80 |
|
Riksmark................ |
88: 50 |
115: — |
Pariserfrancs............. |
14: 70 |
19: — |
....... 52:15 |
70: — |
|
Schweizerfrancs............ |
73: 40 |
95: — |
Floriner................ |
..... 151:30 |
193: — |
Kronor (Köpenhamn)....... |
..... 85: — |
99: — |
» (Oslo)............ |
99: 90 |
100: — |
Finska mark............. |
.... 9:38 |
12: 50 |
Under de båda återstående dagarna av september månad samt under
tiden till och med den 14 oktober inträdde på det hela taget en ej oväsentlig
nedgång i samtliga noteringar, men från och med senare hälften av oktober
skedde ett omslag med stigande kurser, närmast förorsakat av vissa
större likvider till utlandet.
Såsom ovan berörts, sökte riksbanken vid olika tillfällen reglerande ingripa
på valutamarknaden. Ett av dessa interventionsförsök erhöll en större
omfattning.
Den 17 november noterades en kurs å pund sterling av 18: 15. Samma
dag erhöll riksbanken meddelande, att Danmark ämnade införa valutareglering.
Även i Danmark noterades vid nämnda tidpunkt pundet i 18: 15.
Detsamma var fallet i Norge.
Läget på den svenska valutamarknaden tedde sig i viss mån gynnsamt.
Det var fullmäktige bekant, att vissa extraordinära likvider till utlandet
voro fullgjorda. Minskad efterfrågan å valutor kunde sålunda väntas inträda,
och vidare kunde förväntas, att innehavare av pundvaluta skulle
komma att mera allmänt försälja sitt innehav vid en kurs av 18: 15. Oaktat
riksbankens begränsade egna resurser ansågos därför förutsättningar vara
10
Bankoutskottets memorial Nr 1.
för handen att kunna förhindra, att parikursen på pundvalutan mera konstant
överskredes. Fullmäktige beslöto därför, att riksbanken från och med
den 18 november åter skulle notera växelkurserna och sälja pund sterling
till 18: 15. Valuta skulle dock endast tillhandahållas för sådana ändamål,
som kunde anses för landet önskvärda.
Emellertid hade riksbanken för att stödja den svenska valutan redan den
12 november inlett underhandlingar med affärsbankerna örn vissa kreditinskränkningar.
Från och med den 18 samma månad påskyndades underhandlingarna,
och den 21 november ledde dessa till det resultat, att svenska
bankföreningen till sina medlemmar avlät en av bankföreningen i samråd
med riksbanken utarbetad promemoria, innehållande riktlinjer för vissa kreditinskränkningar
i avsikt dels att åstadkomma en begränsning av sådan
varuimport, som ej kunde anses oundgängligen nödvändig för Sverige, och
dels att söka framkalla ett ökat utbud av exportvalutor och förhindra spekulation
i utländska valutor och i varor. I samband härmed inställdes riksbankens
notering av växelkurserna.
Under de närmast följande dagarna steg visserligen pundkursen och
nådde den 24 november ett maximum av 19: —. Den föll emellertid därefter
snabbt och noterades redan den 28 november åter till 18: 15. Under
återstoden av året har densamma endast under tre dagar överstigit 18: 15.
Dollarkursen nådde sitt högsta läge den 8 december, då densamma utgjorde
5: 59. Därefter har dollarkursen i stort sett oavbrutet sjunkit och
noterades vid utgången av 1931 till 5: 29.
Riksbankens valutareserv sjönk, sedan Sverige frångått guldmyntfoten,
nästan oavbrutet, tills densamma den 21 november nådde ett minimum av
19 miljoner kronor. Från denna tidpunkt har reserven åter stigit och utgjorde
vid årsskiftet 49 miljoner kronor.
Guldkassan ökades från 198 miljoner kronor efter guldmyntfotens upphävande
till 213 miljoner kronor den 24 oktober. Den nedgick åter den
21 november till 206 miljoner kronor, vid vilket belopp den kvarstod vid
årets utgång.
Försämringen av den svenska kronans yttre värde har ej föranlett en
nedgång av kronans inhemska köpkraft.
För att fullfölja den vid upphävandet av guldmyntfoten uttalade avsikten
att bevara kronans inre värde blev det nödvändigt för riksbanken att
noggrant följa prisutvecklingen inom landet och läget på varumarknaden.
Åtgärder vidtogos därför för införskaffande av ett tillförlitligt statistiskt
material, vilket skulle giva riksbanken möjlighet att i detalj följa förändringarna
av priserna och av läget på varumarknaden. Huvudsynpunkterna
beträffande prismaterialet voro, dels att detsamma erhölle en sådan sammansättning,
att det tilläte ett bedömande av örn prisrörelsernas ursprung vore
att söka exempelvis i förändrade växelkurser eller i inflationstendenser på
den inre marknaden, vilka framstodo som primära i förhållande till växel
-
Bankoutskottets memorial Nr 1.
11
kurserna, och ett bedömande av prisrörelsernas inverkan på levnadskostnadernas
allmänna läge, dels att materialet insamlades med korta tidsintervaller,
lämpligen veckovis. I överensstämmelse härmed hava fullmäktige i
samarbete med socialstyrelsen och kommerskollegium för riksbankens räkning
låtit verkställa vissa prisstatistiska undersökningar, vilka i huvudsak
avse att åstadkomma dels analyser av prisutvecklingen, byggda på veckouppgifter
rörande parti- och detaljhandelspriser i Stockholm samt varuomsättningen
därstädes, dels en veckoindex för konsumtionsvarornas genomsnittliga
prisnivå.
Till grund för veckoindexen ligga uppgifter från femton representativa
orter rörande detalj priserna å viktigare varor och tjänster, som ingå i den
totala konsumtionen inom landet. Indexen, som avser att giva ett sammanfattande
uttryck för den svenska kronans genomsnittliga köpkraft i konsumenternas
händer, har konstruerats så, att priserna under varje vecka jämförts
med priserna under närmast föregående vecka, vilka satts lika med
100. Indextalet för varje vecka angiver alltså förändringarna sedan närmast
föregående vecka med de modifikationer, som betingas därav, att uppgifterna
för priserna å inventarier, beklädnad, tjänster m. m. erhållas månadsvis
och uppgifter för hyra m. m. kvartals- eller årsvis. Urvalet av de
varor, som ingå i indexen, är rörligt, så att det kan anses avspegla det vid
varje tidpunkt rådande läget. Även de vikter, varmed de olika priserna
ingå i medeltalsberäkningen, äro avsedda att ändras vid varje mera avsevärd
förändring av konsumtionsvarorna, så att de så vitt möjligt motsvara
den aktuella konsumtionsinriktningen. Häri ligger den största avvikelsen
gentemot de indexserier, som för närvarande utarbetas i vårt land. I jämförelse
med socialstyrelsens levnadskostnadsindex innebär förevarande indexserie
en utvidgning i två hänseenden, nämligen dels med avseende å
varuurvalets modärnisering och dels med avseende å dess generalisering, i
det att detsamma ej längre begränsats till en särskild typ av levnadsstandard
utan avser att i möjligaste mån vara representativt för den totala konsumtionen
i vårt land.
På grundval av den nu skisserade veckoindexen har utarbetats även en
annan indexserie, som möjliggör en mera direkt jämförelse mellan prisnivån
varje vecka och prisnivån omedelbart före guldmyntfotens upphävande.
Av de hittills verkställda prisstatistiska undersökningarna framgår, att
inom partihandeln priserna stigit för vissa varor, som införas från länder
med guldvaluta, ehuru i regel i mindre grad än som motsvarar höjningen
av växelkurserna. Vad angår priserna å varor, som införas från länder
med valuta, som deprecierats i förhållande till guldet, såsom England, hava
också dessa i flera fall haft en stigande tendens, beroende på prisstegringar
inom dessa länder.
Även priserna å vissa utförselvaror synas i någon mån hava stimulerats
dels av växelkursstegringen, dels av prisförhöjningar i länder, som frånträtt
guldmyntfoten.
12
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vad åter de detaljpriser beträffar, som utgöra materialet för ovannämnda
veckoindex, har den genomsnittliga nivån för desamma praktiskt taget varit
oförändrad under sista kvartalet 1931. Under oktober var tendensen svagt
sjunkande och under november svagt stigande. Nivån under december var
ungefär densamma som omedelbart före guldmyntfotens suspension.
Sammanfattningsvis kan sägas, att en låt vara mycket ojämn prisstegring
inträtt å de varor, som ingå i utrikeshandeln, under det att de egentliga
bemmamarknadsvarorna visa oförändrade, i vissa fall något sänkta
priser. Under förutsättning att i utlandet vidtagna åtgärder ej i alltför hög
grad komma att motverka en sådan utveckling, torde man kunna hoppas,
att den förskjutning av de svenska produktpriserna, som sålunda inträtt,
skall stimulera vår produktion av sådana varor, som äro föremål för utförsel.
Utförseln skulle därigenom komma att ökas. Samtidigt skulle en
höjning av priserna för införda varor kunna väntas minska konsumtionen
av dylika varor ävensom stimulera den inhemska produktionen av de införselvaror,
som kunna framställas inom landet. Införseln skulle därigenom
minskas.
Nedanstående översikt lämnar uppgift å generalindextalen för riksbankens
enligt ovannämnda grunder beräknade konsumtionsprisindex för tiden från
den 11 oktober 1931. Första kolumnen av indextal angiver prisnivån för
varje vecka i procent av prisnivån för närmast föregående vecka. I andra
kolumnen har varje veckas prisnivå ställts i förhållande till prisnivån för
september 1931, vilken satts lika med 100.
Föregående veckas |
September |
|
indextal = 100 |
= 100 |
|
u/i0—17/io....... |
...... 99.39 |
'' 99.39 |
© CO 1 © |
...... 99.96 |
99.34 |
85/l0—31/l0....... |
99.40 |
|
Vit— 7/n........ |
99.37 |
|
7ll-14/!!....... |
...... 100.23 |
99.60 |
15/u—27ii........ |
...... 100.09 |
99.70 |
27xi—28/xi........ |
...... 100.25 |
99.95 |
27xi— 712........ |
...... 100.04 |
99.99 |
6/l2-12/l2........ |
...... 100.O7 |
100.06 |
“/la-19/l2........ |
...... 99.97 |
100.03 |
2°/x2-26/l2........ |
...... 99.98 |
lOO.oi |
aVi2— 7x 1932 .... |
...... 100.04 |
100.06 |
Bankoutskottets memorial Nr 1.
13
Riksbankens rörelse.
Riksbankens rörelse har under år 1931 lämnat ett
överskott av.................................
Vinsten år 1930 utgjorde.....................
kr. 14,658,815: 96
» 16,072,734:03
En jämförelse mellan de specificerade vinst- och förlusträkningarna för
åren 1930 och 1931 ävensom mellan de utgående balansräkningarna för
samma år meddelas å sid. 20 o. ff.
Här nedan meddelas sammanställningar av statistiska uppgifter angående
de viktigare rörelsegrenarna.
Riksbankens metalliska kassa har utgjort:
högst.....
lägst.....
i medeltal .
1931
Kronor
3/i 240,795,400: —
17/io 198,546,600: —
. . . 229,307,900: —
1930
Kronor
Vi 244,629,100: —
31/i2 240,831,400: —
242,859,900: —
Sedelcirkulationen har utgjort:
högst................3%
lägst................21/2
i medeltal................
1931
Kronor
594,400,200: —
477,902,900: —
533,641,900: —
1930
Kronor
3% 612,577,000: —
25/i 460,146,400.—
535,007,600: —
De utelöpande sedlarnas guldtäckning har varit:
högst.....
lägst.....
i medeltal .
24/1
so -
1931
%
50.31
33.42
42.97
1930
%
25/i
3% 39.53
45.39
Riksbankens utländska rörelse har under åren 1931 och 1930 haft följande
omfattning:
Bokfört värde vid årets ingång . .
tillkommit under året.........
avgått under året............
Bokfört värde vid årets slut . . . .
Varav saldo i räkning samt växlar
och utländska statspapper......
1931
Kronor
390,299,393: 89
2,203,638,563: 07
2,593,937,956: 96
2,544,714,427: 85
49,223,529: 11
49,223,529: 11
1930
Kronor
265,296,031: 71
2,389,365,410: 11
2,654,661,441: 82
2,264,362,047: 93
390,299,393: 89
326,350,193: 89
63,949,200: —
14
Bankoutskottets memorial Nr 1.
De sammanlagda utländska tillgångarna ha utgjort:
1931 1930
Kronor Kronor
hogst................ */i 384,847,100: — 18/i0 409,684,900: —
lägst ...............21/n 19,239,500:- 15/* 230,957,600:-
i medeltal................ 207,460,200: — 333,569,800: —
Riksbankens sammanlagda utlåning inom, landet,
diskonterade växlar, lån och kreditiv, har utgjort:
1931
Kronor
högst................ 3/io 570,177,100: —
lägst................21/2 162,223,300: —
i medeltal................ 353,457,200: —
omfattande utestående
1930
Kronor
4/i 359,372,000: —
22/n 94,274,400: —
194,888,300: —
Beloppet utestående diskonterade växlar har utgjort:
1931
Kronor
högst................ 12/i2 493,449,100: — */i
jägst................ 21/2 98,372,700:— «/i:
i medeltal................ 254,339,400: —
1930
Kronor
259,981,500: —
32,925,100: —
116,103,400: —
varav affärsbankernas rediskontering:
1931
Kronor
högst................ s/10 403,575,700: —
|ägst................21A 74,£75,000: —
1 medeltal................ 208,617,300: —
1930
Kronor
4/i 234,074,200: —
22/n 5,259,500: —
89,045,800: —
Utestående lån ha uppgått till:
1931
Kronor
högst................31/s 147,848,500: —
jägst................ 7/2 61,539,400: —
i medeltal................ 97,245,700: —
1930
Kronor
Vs 97,164,700: —
22/u 59,517,300: —
76,782,500: —
Med avseende på den ställda säkerheten fördela
Lån mot inteckningar: 19 31
Kronor
högst.................. s/j 672,900: —
|ägst...................19/i2 588,500: —
i medeltal................... 617,000: —
sig lånen på följande sätt:
1930
Kronor
18/i 768,500: —
29/''n 671,300: —
724,000: —
Bankoutskottets memorial Nr 1.
15
Lån mot obligationer och kommuners förbindelser:
1931
Kronor
högst................. s/x 55,320,000: —
lägst.................21/u 30,138,800: —
i medeltal................. 40,668,000: —
Lån mot aktier:
Kronor
högst.................10/i 28,403,100: —
lägst.................31/ia 26,547,600: —
i medeltal................. 27,162,900: —
Lån mot andra värdepapper:
Kronor
högst................. 19/9 81,229,800: —
lägst.................10/i 6,100: —
i medeltal................. 28,729,100: —
Lån mot varor: 1931
Kronor
högst................... 31/12 111,800: —
lägst....................... 15,400: —
i medeltal................... 68,700: —
A kassakreditiv har utestått: 1931
Kronor
högst..................37i2 2,179,500: —
lägst.................. 7/3 1,629,800: —
i medeltal.................. 1,872,100: —
Kassakreditiv voro den 31 december åren 1931 och
nedanstående belopp samt mot följande säkerheter:
Den 31 dec. 1931
Kronor
beviljat belopp.............. 2,808,500: —
därav:
mot inteckningar............. 322,300: —
» obligationer............. 378,600: —
» aktier................. 1,099,000: —
» namnsäkerhet ........... 1,008,600: —
1930
Kronor
7» 67,894,300: —
''Vxi 30,488,300: —
47,599,500: —
1930
Kronor
7i 29,968,400: —
*712 28,213,900: —
28,363,600: —
1930
Kronor
24,400: —
8,600: —
18,100: —
1930
Kronor
74 126,300: —
77,300: —
1930
Kronor
18/x 2,460,700: —
27i2 1,667,800: —
2,002,400: —
1930 beviljade till
Den 31 dec. 1930
Kronor
3,060,600: —
363,800: —
379.400: —
1,095,000: —
1,222,400: —
16
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Å gir or åkning har i riksbanken innestått:
Statsmedel
1931 1930
Kronor Kronor
högst................ 3/i 272,037,900: — is/is 314,768,900: —
lägst................ 28/n 74,009,200:— Vn 85,449,700: —
i medeltal................ 165,036,100: — 155,666,100: —
Andra medel
1931 1930
Kronor Kronor
högst................ 8/n> 48,129,700:— 12/t 52,990,300: —
lägst................ 31/3 5,638,000:— 15/* 1,821,100: —
i medeltal................ 16,845,600: — 15,558,100: —
Summa
1931 1930
Kronor Kronor
högst................ */i 290,339,100: — ls/ia 323,350,800: —
lägst................sl/io 98,806,000:— 7u 95,084,200: —
i medeltal................ 181,881,700: — 171,224,200: —
För postremissväxlar, som under år 1931 av riksbanken utfärdats respektive
infriats, meddelas följande redogörelse:
Antal |
Kronor |
Kronor |
||||
Utelöpande vid 1930 års slut..... |
_ |
1,121 |
— |
_ |
1,147,367 |
60 |
Utfärdade av huvudkontoret..... |
10,848 |
— |
68,624,024 |
07 |
— |
— |
» » avdelningskontoren . . |
30,240 |
41,088 |
281,705,379 |
63 |
350,329,403 |
70 |
— |
42,209 |
— |
— |
351,476,771 |
30 |
|
Infriade av huvudkontoret....... |
27,847 |
— |
188,081,814 |
26 |
— |
— |
> » avdelningskontoren .... |
13,089 |
40,936 |
162,198,652 |
32 |
350,280,466 |
58 |
Utelöpande den 31 december 1931. . |
— |
1,273 |
— |
— |
1,196,304 |
72 |
För riksbankens clearingrörelse meddelas följande uppgifter:
Omsättning Kronor |
Kvittning Kronor |
Reglerat över |
||||
Stockholm: |
||||||
år 1931 ................ |
23,584,407,436 |
86 |
17,751,169,231 |
36 |
5,833,238,205 |
50 |
» 1930 ................ |
24,005,151,898 |
74 |
19,574,129,524 |
48 |
4,431,022,374 |
26 |
Göteborg: |
||||||
år 1931 ................ |
2,084,755,735 |
86 |
1,238,530,542 |
80 |
846,225,193 |
06 |
» 1930 ................ |
1,922,444,239 |
38 |
1,325,439,191 |
74 |
597,005,047 |
64 |
Antalet i clearingen deltagande banker, förutom riksbanken, utgjorde år
1931 vid huvudkontoret. ... 11.
» kontoret i Göteborg 7.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
17
Förvaring av värdepapper samt av gods under försegling.
I huvudräkningen rörande värdehandlingar, lämnade till förvar i riksbanken,
s. k. öppna depositioner, upptages för år 1931:
Depositioner, inneliggande den 31 december 1930. . » , emottagna under år 1931........ Värdehandlingar, inlämnade i stället för uttagna eller |
Antal |
Kronor |
||
deposi- tioner |
värde- papper |
|||
3,918 798 |
314,913 9,910 13,372 |
1,115,816,715 23,519,466 154,489,323 |
70 16 85 |
|
Summa |
4,716 |
338,195 |
1,293,825,505 |
71 |
Uttagna depositioner.................... |
631 |
7,324 |
14,557,375 |
74 |
Uttagna eller infriade värdehandlingar........ |
— |
13,452 |
74,717,909 |
12 |
Depositioner, inneliggande den 31 december 1931. . |
4,085 |
317,419 |
1,204,550,220 |
85 |
Summa |
4,716 |
338,195 |
1,293,825,505 |
71 |
Antalet depositioner har alltså under året ökats med 167.
Jämförelse av ställningen vid slutet av vart och ett av de senaste åren:
Å r |
A n |
t a 1 |
Åsätta värden |
Förvarings- avgifter |
||
deposi- tioner |
värde- papper |
kronor |
kronor |
|||
1922 ..................... |
2,866 |
265,549 |
610,359,824 |
12 |
66,790 |
20 |
1923 ..................... |
2,919 |
304,464 |
672,445,558 |
44 |
77,844 |
58 |
1924 ..................... |
3,046 |
317,627 |
718,584,693 |
68 |
100,328 |
56 |
1925 .................... |
3,153 |
318,970 |
751,834,113 |
49 |
105.878 |
91 |
1926 ..................... |
3,345 |
291,415 |
786,763,207 |
20 |
102,260 |
29 |
1927 ..................... |
3,420 |
311,515 |
858,904,248 |
88 |
97,635 |
97 |
1928 ..................... |
3,583 |
315,457 |
894,461,141 |
91 |
111,408 |
10 |
1929 ..................... |
3,775 |
327,871 |
1,048,045,128 |
83 |
116,515 |
09 |
1930 ..................... |
3,918 |
314,913 |
1,115,816,715 |
70 |
133,428 |
72 |
1931..................... |
4,085 |
317,419 |
1,204,550,220 |
85 |
142,010 |
36 |
Dessutom förvaras guldplantsar och myntat guld till ett
värde av sammanlagt..........................
Inkasseringen av förfallna värdehandlingar har under
året omfattat
4,906 utlottade eller uppsagda värdehandlingar å tillsammans
...................................
530,731 kuponger, räntor och utdelningar...........
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 8 sami. 1 haft. (Nr 1.)
kr. 11,074,986:44
» 15,275,916:64
» 18,203,241: 75
2
18 BanJcoutskoitets memorial Nr 1.
S. k. slutna depositioner, inneliggande den 31 december 1930 ... 42 st.
emottagna under år 1931 ................................ 30 »
Summa 72 st.
uttagna under året .................................... 26 »
inneliggande den 31 december 1931 ........................ 46 st.
De under året för ifrågavarande depositioner influtna avgifterna hava uppgått
till ett belopp av kr. 268: 60.
Under riksbankens förvaltning och utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och sedan år 1930
spannmålskreditfonden.
Avbetalningslånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december
1931 samt å densamma utestående belopp framgår av nedanstående tabell:
Avbetal- ningslåne- fonden Kronor |
använt Kronor |
Dä |
ray oanvänt Kronor |
||
Vid huvudkontoret.............. |
11,470,000 |
11,139,455 |
21 |
330,544 |
79 |
» avdelningskontoret i: Göteborg..... |
2,870,000 |
2,731,304 |
— |
138,696 |
— |
Malmö...... |
1,900,000 |
1,781,739 |
30 |
118,260 |
70 |
Falun....... |
1,400,000 |
1,195,066 |
— |
204,934 |
— |
Gävle ...... |
1,350,000 |
1,148,250 |
— |
201,750 |
— |
Halmstad .... |
840,000 |
753,178 |
— |
86,822 |
— |
Härnösand . . . |
1,110,000 |
938,575 |
— |
171,425 |
— |
Jönköping .... |
2,180,000 |
2,076,717 |
— |
103,283 |
— |
Kalmar..... |
780,000 |
772,943 |
— |
7,057 |
— |
Karlskrona . . . |
1,200,000 |
1,103,178 |
— |
96,822 |
— |
Karlstad..... |
660,000 |
630,795 |
— |
29,205 |
— |
Kristianstad . . . |
750,000 |
612,821 |
— |
137,179 |
— |
Linköping .... |
1,900,000 |
1,696,248 |
— |
203,752 |
— |
Luleå....... |
2,100,000 |
2,038,194 |
20 |
61,805 |
80 |
Mariestad .... |
470,000 |
442,488 |
— |
27,512 |
— |
Norrköping . . . |
1,500,000 |
1,285,965 |
— |
214,035 |
— |
Nyköping .... |
750,000 |
699,766 |
— |
50,234 |
— |
Sundsvall .... |
1,350,000 |
1,243,826 |
— |
106,174 |
— |
Umeå...... |
1,760,000 |
1,645,711 |
— |
114,289 |
— |
Uppsala..... |
1,650,000 |
1,631,008 |
— |
18,992 |
— |
Visby....... |
1,300,000 |
1,278,052 |
32 |
21,947 |
68 |
Vänersborg . . . |
620,000 |
601,972 |
— |
18,028 |
— |
Västerås..... |
1,000,000 |
908,864 |
— |
91,136 |
— |
Växjö...... |
440,000 |
328,008 |
— |
111,992 |
— |
Örebro...... |
1,100,000 |
1,072,400 |
— |
27,600 |
— |
Östersund .... |
1,550,000 |
1,349,814 |
— |
200,186 |
— |
Summa |
44,000,000 |
41,106,338 |
03, |
2,893,661 |
97 |
Bankoutskottets memorial Nr 1.
19
Över riksbankens sammanlagda utlåning från denna fond lämnas för
år 1931 följande uppgifter:
Lån på |
||||||||||
Summa |
||||||||||
7''/a år |
5 år |
2 1li år |
||||||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||||||
Den 31 |
januari . . . |
3,765,603 |
34,742,753 |
25 |
3,011,879 |
14 |
41,520,235 |
39 |
||
3> |
28 |
februari. . . |
3,762,105 |
— |
34,729,378 |
08 |
3,021,815 |
71 |
41,513,298 |
79 |
» |
31 |
mars..... |
3,727,917 |
— |
34,550,190 |
67 |
3,024,547 |
32 |
41,302,654 |
99 |
30 |
april..... |
3,714,246 |
— |
34,285,672 |
20 |
3,004,676 |
80 |
41,004,595 |
— |
|
30 |
maj...... |
3,702,851 |
20 |
34,229,230 |
68 |
2,978,787 |
54 |
40,910,869 |
42 |
|
» |
30 |
juni..... |
3,688,407 |
20 |
34,043,700 |
60 |
2,958,099 |
13 |
40,690,206 |
93 |
31 |
juli...... |
3,661,104 |
20 |
33,835,438 |
62 |
2,965,636 |
19 |
40,462,179 |
01 |
|
31 |
augusti . . . |
3,700,680 |
20 |
33,743,089 |
03 |
2,960,824 |
82 |
40,404,594 |
05 |
|
» |
30 |
september . |
3,721,330 |
20 |
33,815,026 |
95 |
2,931,235 |
17 |
40,467,592 |
32 |
31 |
oktober . . . |
3,740,929 |
20 |
34,016,639 |
86 |
2,955,828 |
73 |
40,713,397 |
79 |
|
30 |
november . |
3,756,877 |
20 |
34,085,424 |
92 |
2,945,771 |
23 |
40,788,073 |
35 |
|
» |
31 |
december . . |
3,791,558 |
20 |
34,334,718 |
33 |
2,980,061 |
50 |
41,106,338 |
03 |
Räntesatsen har varit oförändrat 5 % under hela året.
Spannmalshr edit/onden har under året utgjort 2 mill. kronor. Såsom
berättelsen till 1931 års bankoutskott angavs, överfördes härav år 1930 till
avdelningskontoret i Vänersborg kronor 500,000: —. Under år 1931 hava
kronor 300,000: — överförts till kontoret i Malmö.
Utestående å kreditiv vid dessa båda kontor voro den 31 december 1931
vid kontoret i Malmö............kr. 137,445: 72
» » » Vänersborg........ » 83,107:22
Den ej använda delen av såväl denna fond som av avbetalningslånefonden
innestår å giroräkning i riksbanken.
20 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och
1930 |
19 3 1 |
|||||
DEBET. |
||||||
(Utgifter och förluster) |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
Lånerörelsen. |
||||||
Räntor på upp- och avskrivningsräkning..... |
44 |
73 |
161 |
87 |
||
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda låne- |
||||||
fordringar (ej avbetalningslån).......... |
69,787 |
31 |
13,238 |
67 |
13,400 |
54 |
Utrikesrörelsen. |
||||||
Av utrikesrörelsen uppkommen förlust...... |
— |
— |
2,178,519 |
18 |
||
Aktier. |
||||||
Bankens för internationell betalningsutjamning |
||||||
aktier (förda inom linjen)............. |
1,800,000 |
— |
||||
Upphörda lånegrenar. |
||||||
Räntor på lånebanksobligationer.......... |
7,697 |
15 |
7,674 |
33 |
||
Förvaltningskostnad. |
||||||
Arvoden ock avlöningar: |
||||||
Fullmäktige: |
||||||
Arvoden ......................... |
122,210 |
68 |
123,329 |
26 |
||
Ersättningar till fullmäktiges vikarier...... |
16,535 |
01 |
7,996 |
22 |
131,325 |
48 |
Tjänstemän: |
||||||
Avlöningar till ordinarie tjänstemän: |
||||||
Löner .......................... |
2,346,517 |
70 |
2,384,663 |
49 |
||
Ersättningar för flyttningskostnader........ |
12,726 |
71 |
3,106 |
83 |
||
Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid |
||||||
samtliga kontor................... |
20,329 |
65 |
9,328 |
32 |
||
Arvoden till tjänstemän å utrikesavdelningen |
||||||
samt till vikarie för föreståndaren för vården |
||||||
av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret . |
11,260 |
42 |
10,982 |
62 |
||
Arvoden för postbefordran och inkasseringar. . |
5,456 |
— |
5,529 |
— |
||
Premier till chaufförerna.............. |
1,000 |
— |
1,000 |
— |
||
Läkarvård och begravningshjälp.......... |
1,573 |
— |
1,517 |
50 |
||
Yikariatsersättningar................. |
59,851 |
36 |
54,163 |
97 |
||
Arvode till vetenskapligt biträde för vården av |
||||||
riksbankens mynt- och medaljsamling..... |
600 |
— |
600 |
— |
||
Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren |
||||||
i Göteborg och Malmö .............. |
21,600 |
— |
21,580 |
27 |
||
Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor. |
92,000 |
— |
92,000 |
— |
||
> » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg |
4,800 |
— |
4,800 |
— |
||
» » » t » »Malmö . |
3,000 |
— |
3,000 |
— |
||
» » ombudsmän » avd.-kontoren i Luleå |
||||||
och Visby..... |
1,600 |
— |
1,600 |
— |
||
Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattnings- |
||||||
bavare samt ersättning för extra arbeten m. m.: |
||||||
arvoden ....................... |
240,416 |
74 |
263,257 |
41 |
||
läkarvård och begravningshjälp......... |
400 |
— |
— |
— |
||
uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmäs- |
||||||
färe......................... |
2,973 |
69 |
1,659 |
92 |
||
Bidrag till utländska studieresor........ |
4,000 |
— |
4,000 |
— |
||
Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göte- |
||||||
borg ......................... |
100 |
— |
100 |
— |
||
Arvoden över stat.................. |
41,671 |
33 |
36,387 |
90 |
2,899,277 |
23 |
Transport |
3,088,15l|48| |
- | |
7,030,196 |
76 |
Bankoutskottets memorial Nr 1.
21
förlusträkning.
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Räntor på diskonterade växlar...........
» t hypoteks- och kommunlån.......
» » kassakreditiv o. kredit å löpande räkn.
Avgifter för » ...............
Inkasseringsavgifter och provisioner .......
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........
U trikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......
Statspapper och obligationer.
Räntor...............
Vinst vid utlottning och försäljning
övriga inkomster och vinster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna ........................
slutna ........................
Vinst vid köp och försäljning av utländskt guldmynt
och guld efter vikt........... . .
Utdelning å aktier..................
Tillfälliga räntor...................
Provisioner......................
Pappersmagasinet....................
Inkomster av fastigheter och diverse:
vid huvudkontoret
vid avdelningskontoren
1930
Kronor
19 3 1
Kronor
Kronor
Transport
4,986,511 65 |
11,359,333 |
79 |
3,220,475 28 |
4,451,076 |
01 |
103,834 78 |
98,751 |
50 |
23,580 11 |
19,283 |
09 |
2,436 98 |
3,392 |
38 |
872 35 |
4,301 |
38 |
6,659,684 91 |
||
3,640,425 9'' |
i 1,988,746 |
01 |
872,345 5 |
i 1,771,956 |
40 |
133,428 7 |
2 142,010 |
36 |
272 8 |
0 268 |
60 |
7,019 7 |
3 2,064,607 |
29 |
- - |
93,000 |
|
29 9 |
4 343 |
96 |
21,054 4 |
6 12,112 |
69 |
— - |
1,316 |
|
1,750 - |
1,495 |
34 |
282,959 8 |
1 294,291 |
66 |
15,936,138
19,956,682|97|
3,760,702
15
41
2,609,445
90
22,306,286|46
22
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust -
1930 |
19 3 1 |
|||||
DEBET. |
||||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Transport |
3,088,151 |
48 |
7,030,196 |
76 |
||
Pensionsstat: |
||||||
Pensioner till f. d. befattningshavare vid riks- |
||||||
banken .............. |
283,280 |
— |
271,349 |
— |
||
Dyrtidstillägg: |
||||||
Till fullmäktiges deputerade........ |
5,140 |
4,046 |
||||
Å avlöningar och arvoden i riksbanken .... |
365,931 |
69 |
322,158 |
19 |
||
Till f. d. befattningshavare vid riksbanken . . |
38,761 |
32,579 |
||||
> pensionärer, tillhörande riksbankens änke- |
||||||
och pupillkassor m. fl........ |
29,279 |
_ |
26,895 |
_ |
||
* riksbankens befattningshavare å vid andra |
||||||
statens verk uppburna arvoden....... |
865 |
— |
671 |
— |
386,349 |
19 |
Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet: |
||||||
Inventarier och deras underhåll .... |
72,084 |
67 |
66,200 |
36 |
||
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och |
||||||
gårdar .............. |
70,502 |
83 |
75,208 |
35 |
||
Fastighetsunderhåll.......... |
81,180 |
51 |
58,990 |
51 |
||
Kontorshyra............ |
32,025 |
26,250 |
||||
Värme och belysning........... |
111,906 |
73 |
116,805 |
88 |
||
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar |
51,313 |
95 |
44,049 |
02 |
||
Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning, |
||||||
tidningar, böcker o. d......... |
69,868 |
81 |
80,480 |
93 |
||
Annonser och kungörelser......... |
27,736 |
22 |
30,152 |
61 |
||
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. . |
272,516 |
18 |
276,650 |
02 |
||
Lagsöknings- och rättegångskostnader..... |
2,610 |
33 |
2,687 |
40 |
||
Revisionskostnader vid avdelningskontoren . |
14,136 |
56 |
13,103 |
42 |
||
Transportkostnader...... |
6,626 |
46 |
9,781 |
59 |
||
Diverse utgifter vid samtliga kontor....... |
71,899 |
93 |
73,319 |
60 |
873,679 |
69 |
Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud- |
||||||
kontoret: |
||||||
Kostnader för löpande utgifter vid Tumba pap- |
||||||
persbruk utöver av bruket gottgiorda belopp . |
508,839 |
53 |
359,576 |
05 |
||
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen . . . |
2,969 |
3,785 |
||||
Kostnader för löpande utgifter vid riksbankens |
||||||
sedeltryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda |
||||||
belopp............... |
477,161 |
32 |
447,419 |
13 |
||
Sedelförstöring.......... |
754 |
77 |
880 |
41 |
||
Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . |
3,083 |
66 |
3,628 |
03 |
||
Renhållning inom bankhuset....... |
16,036 |
45 |
17,875 |
37 |
||
Bevakning av j |
23,682 |
02 |
35,823 |
60 |
||
Soliditetsupplysningar........... |
25,766 |
65 |
25,814 |
20 |
||
Rese- och traktamentskostnader vid inspektion |
||||||
och inventering av avdelningskontoren . . . |
10,303 |
15 |
17,507 |
90 |
||
Diverse reseersättningar ......... |
10,445 |
46 |
7,872 |
85 |
||
Kostnader för riksbankens historik...... |
2,800 |
45,126 |
77 |
965,309 |
31 |
|
Övriga utgifter och förluster: |
||||||
Ränta ä 4''/a % å pensionsfonden.......... |
76,960 |
75 |
83,591 |
08 |
||
Nyköpingskontorets örn- och tillbyggnadskonto |
||||||
enligt 1928 års riksdagsbeslut *)........ |
18,265 |
76 |
_ |
|||
Väganläggning Tumba—Uttran enligt 1929 års |
||||||
riksdagsbeslut................ |
31,000 |
— |
||||
Transport |
5,903,884|87| |
83,591108 |
9,526,883|95 |
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
23
1930 |
1 |
9 |
3 1 |
|||
KREDIT. |
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
Transport |
19,956,682 |
17 |
22,306,286 |
16 |
||
Transport |
19,956,685 |
971 — |
| 22,306,28 |
3 46 |
24 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust -
DEBET. |
1930 |
1 9 |
3 1 |
|||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
Transport Falukontorets nybyggnad skonto enligt 1929 års |
5,903,884 |
87 |
83,591 1 mk |
08 |
9,526,883 |
95 |
Malmökontorets ombyggnadskonto enligt 1931 |
2,804 39,597 |
|||||
Norrköpingskontorets nybyggnadskonto enligt |
62 |
|||||
Pappersmagasinet............... |
6,7 L8 367 |
|||||
Bidrag enl. Bankoreglementets § 45 mom. 1 och 2 |
69 |
29,748 |
157,673 |
10 |
||
*) Anm. Övriga byggnadskostnader m. m., för |
||||||
hava varit: Ivy köpingskon terets örn- och till-byggnadskonto, enligt 1928 års Falukontorets nybyggnadskonto riksdagsbeslut..........* 1,000: — Gävlekontorets ändrings- och re-parationskonto, enligt 1929 års riksdagsbeslut..........» 1,000: — Norrköpingskontorets nybygg-nadskonto, enl. 1930 års riks-dagsbeslut .............> 115,000: — Visbykontorets tillbyggnadskonto |
||||||
kr. 396,062:17 |
||||||
Välgörenhetsbidrag. Bankostatens änke- och pupillkassa *)....... |
200 |
|||||
Änke- och pupillkassan vid riksbankens avdel-ningskontor och pappersbruk*)......... Malmqvistska barnuppfostringsanstalten i Stock-holm ...................... Gävle stads barnhus............... |
18,000 1,000 150 150 |
— |
||||
Gustavianska barnhuset i Norrköping...... |
||||||
Allmänna barnhuset i Stockholm......... Frimurarebarnhuset t » .......... |
4,500 2,250 450 |
— |
||||
» » Göteborg.......... |
||||||
Änkefru Julie Wiel-Hansen............. |
825 3,420 7,920 |
|||||
Pensionstillägg till änkor o. minderåriga barn efter |
48 |
|||||
Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . . |
5,949,836 14,006,846 |
04 93 |
9,684,557 12,621,729 |
05 41 |
||
Summa |
19,956,682 |
97 |
22,306,286 |
46 |
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
25
19 3 1
1930
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
19,956,682
Summa
26 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust -
Avbetalningslånefondens DEBET. Inom linjen förda lån................ Saldo, vinst.................... |
1930 |
19 3 1 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
15,806 2,065,887 |
61 10 |
20,345 2,037,086 |
10 55 |
|||
Summa |
||||||
2,081,693 |
71 |
2,057,431 |
65 |
|||
Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor |
16,072,734 |
03 |
14,658,815 |
96 |
räkning (forts.).
Bankoutskottets memorial Nr 1.
27
vinsträkning. KREDIT |
1930 |
19 3 1 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
2,079,949 1,744 |
30 41 |
2,054,281 3,150 |
47 18 |
|||
Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe- |
||||||
Summa |
2,081,693 |
71 |
2,057,431 |
65 |
28
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Utgående
1930 |
1 |
9 3 1 |
||||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
||||
DEBET. |
||||||
(Tillgångar och fordringar) |
||||||
Kassa. |
||||||
Metallisk kassa, |
||||||
(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank) |
||||||
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention |
51,566,595 |
— |
45,547,440 |
— |
||
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt |
85,886,388 |
16 |
80,321,857 |
71 |
||
Utländskt guldmynt..... |
103,378,407 |
27 |
79,950,752 |
63 |
205,820,050 |
34 |
Annan kassat ilig ting. |
||||||
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention |
||||||
ävensom kopparnickelmynt...... |
2,732,227 |
70 |
4,100,652 |
90 |
||
Aldre svenskt silvermynt...... |
583 |
97 |
797 |
70 |
||
Brons-, järn- och kopparmynt........ |
61,221 |
19 |
92,530 |
95 |
||
Enskilda hankers postremissväxlar, checkar |
||||||
m. m............. |
23.862,273 |
90 |
27,499,133 |
72 |
||
Utländska bankers sedlar..... |
84,636 |
49 |
116,415 |
90 |
31,809,531 |
17 |
267,572,333 |
68 |
237,629.581 |
51 |
|||
Statspapper och obligationer. |
||||||
In- och utländska statspapper........ |
67,584,860 |
06 |
3,730,429 |
45 |
||
Inhemska obligationer (icke stats-) . . |
84,280 |
— |
93,700 |
— |
||
Upplupna, ej betalda räntor......... |
391,286 |
06 |
47,217 |
70 |
3,871,347 |
15 |
Aktier. |
||||||
Aktier i Banken för internationell betal- |
||||||
ningsutjåmning............. |
1,800,000 |
— |
— |
— |
— |
— |
Lånerörelsen. |
||||||
Diskonterade växlar...... |
230,366,095 |
01 |
482,363,009 |
89 |
||
Hypoteks- och kommunlån...... |
88,555,230 |
— |
73,583,435 |
— |
||
Kassakreditiv och kredit i löpande räkning |
1,770,430 |
21 |
2,179,510 |
52 |
||
På indrivning beroende medel .... |
5,252 |
— |
14,780 |
47 |
||
Beräknade räntor..... |
114,257 |
59 |
180,867 |
25 |
558,321,603 |
13 |
Utrikesrörelsen. |
||||||
Köpta växlar, betalbara i utlandet..... |
60,127,775 |
19 |
154,372 |
96 |
||
Fordran i löpande räkning hos utländska |
||||||
banker och bankirer........ |
275,685,283 |
39 |
53,575,659 |
37 |
||
Beräknade räntor......... |
971,355 |
19 |
— |
53,730,032 |
33 |
|
Diverse räkningar...... |
1,267,167 |
40 |
7,056,545 |
65 |
||
Summa |
996,295,60ö|78 |
— |
— |
860,609,109 |
77 |
|
Avbetalningslånefondens |
||||||
DEBET. |
||||||
Utestående avbetalningslån.......... |
41,610,440 |
23 |
_ |
_ |
41,106,338 |
03 |
På giroräkning i riksbanken innestående |
||||||
outlånad fond........... |
2,389,559 |
77 |
— |
— |
2,893,661 |
97 |
Summa |
44,000,000 |
— |
— |
— |
44,000,000 |
— |
Bankoutskottets memorial Nr 1.
29
balansräkning.
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.
Den 31 december utelöpande sedlar . . . .
Postväxelräkning.
Den 31 december utelöpande postremissväxlar.
....................
Giroräkning.
Å giroräkning bokförd skuld........
Lånerörelsen.
Upp- och avskrivningsräkning.......
Inkassoavgifter för diskonterade växlar .
Beräknade räntor...............
Utrikesrörelsen.
Skuld till utländska banker.......
Sålda, ej levererade utländska valutor .
Beräknade räntor å köpta växlar . . . .
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med i1! 2% ränta
, » 4 » »
> » 3 » >
tioner
övriga skulder.
utbetalas under nästkommande år . . .
Pensionsfonden................
Diverse räkningar..............
Kapitalbalans.
Grundfond...................
Reservfond ..................
Reserverade medel, utgörande:
vinst för året.
förestående kapitalbalans.
ställning den 31 december.
KREDIT.
Summa
fond
Summa
1930 |
1 |
9 |
3 1 |
||
Kronor |
Kronor |
Kronor |
|||
593,881,599 |
20 |
— |
582,676,510 |
77 |
|
1,147,367 |
60 |
— |
1.196,304 |
72 |
|
291,922,937 |
02 |
— |
— |
172,081,130 |
93 |
15,014 |
53 |
24,045 |
97 |
||
15,402 |
80 |
59,386 |
43 |
||
425,493 |
04 |
3,303,718 |
95 |
3,387,151 |
35 |
9,024,020 |
98 |
4,476,858 |
87 |
||
438,843 |
71 |
29,644 |
35 |
||
145,886 |
01 |
— |
— |
4,506,503 |
22 |
120,666 |
88 |
120,666 |
88 |
||
56,512 |
49 |
56,512 |
49 |
||
227 |
19 |
227 |
19 |
||
4,005 |
92 |
4,022 |
29 |
181,428 |
85 |
9,500,000 |
8,000,000 |
||||
1,826,574 |
67 |
1,983,074 |
08 |
||
106,308 |
92 |
273,445 |
07 |
10,256,519 |
15 |
50,000,000 |
50,000,000 |
||||
20,000,000 |
— |
20,000,000 |
— |
||
1,592,010 |
79 |
1,664,744 |
82 |
||
16,072,734 - |
03 |
14,658,815 |
96 |
86,323,560 |
78 |
i 996,295,605 |
7 £ |
860,609,109 |
77 |
||
1 . 44,0OO,0OC |
- |
44,000,001 |
— |
||
a 44,000,001 |
)- |
— |
44,000,001 |
— |
30
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vissa enligt särskilda föreskrifter inom linjen förda tillgångar
och skulder vid 1930 och 1931 års slut.
1930 |
1931 |
|||
Tillgångar. |
Kronor |
Kronor |
||
Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre-missväxlar m. m....... |
13,650 33,226 |
12,334 33,226 |
||
Metallvärdet av riksbankens mynt- och medaljsamling |
22 |
22 |
||
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens |
13,028,000 |
13,115,800 |
||
Summa |
13,074,876 |
22 |
13,161,360 |
22 |
Fastigheten i: Stockholm............. |
4,250,000 |
|||
Göteborg............ |
800,000 |
|||
Malmö............... |
4.9?» nnn |
|||
Falun*)............ |
||||
Gävle.............. |
9nn nnn |
|||
Halmstad............ |
37*» nnn |
|||
Härnösand............ |
144 ooo |
|||
Jönköping.............. |
11 ?»nnn |
|||
Kalmar............. |
2ftn nnn |
|||
Karlskrona............ |
täft nnn |
|||
Karlstad............ |
i ftn nnn |
|||
Kristianstad.......... |
92n nnn |
|||
Linköping............ |
ann nnn |
|||
Luleå............. |
29ft nnn |
|||
Mariestad............ |
13?» nnn |
|||
Norrköping**)........... |
82,200 |
|||
Nyköping............. |
||||
Sundsvall.............. |
9ftn nnn |
|||
Uppsala............ |
62ft nnn |
|||
Visby.............. |
99ft nnn |
|||
Vänersborg............ |
9ftn nnn |
|||
Växjö............... |
21 ft nnn |
|||
Örebro............. |
9*n nnn |
|||
Östersund............ |
iift nnn |
|||
Tumba .............. |
9 224. ann |
|||
Anm■ Taxeringsvärde å fastigheten i Falun ännu ej åsatt den **) Anm. Taxeringsvärde ä fastigheten i Norrköping ännu ej åsatt |
Jt,UW |
“Juli l,OUU |
||
Summa |
13,028,000 |
— |
13,115,800 |
— |
Skulder. |
||||
Utelöpande transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr |
338,830 1,315,328 |
40 04 |
338,825 1,315,328 |
90 04 |
Utelöpande bankosedlar å riksdaler och skillingar . . . |
||||
Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta .... |
548 |
08 |
548 |
08 |
* med 4 */» % ränta....... |
5,527 588 924 417 |
07 64 61 58 |
5,527 588 924 417 |
07 64 61 58 |
» » 3 % » ...... |
||||
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och |
||||
Realisationsobligationer med 4 / ränta till förfallodagen, |
||||
Summa |
1,662,164 |42 |
1,662,159 |
92 |
Bankoutskottets memorial Nr 1.
31
Huvudkontorets och avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar.
Vinst å riks-bankens eget |
Vinst å av |
Summa vinst Kronor |
Summa vinst Kronor |
|||||
Vid huvudkontoret........ |
8,056,269 |
15 |
538,645 |
33 |
8,594,914 |
18 |
12,446,643 |
10 |
Vid kontoret i: Göteborg..... |
1,165,660 |
10 |
136,504 |
34 |
1,302,1651 |
54 |
619,244 |
36 |
Malmö...... |
1,365,830 |
25 |
89,590 |
33 |
1,455,420 |
58 |
619,612 |
33 |
Falun....... |
67,895 |
32 |
63,837 |
32 |
131,733 |
14 |
72,138 |
79 |
Gävle....... |
176,052 |
37 |
59,522 |
235,574 |
37 |
184,058 |
41 |
|
Halmstad .... |
31,099 |
41 |
38,257 |
76 |
69,357 |
17 |
37,754 |
22 |
Härnösand .... |
112,338 |
86 |
47,746 |
90 |
160,085 |
76 |
165,643 |
70 |
Jönköping .... |
71,875 |
32 |
103,463 |
64 |
175,338 |
96 |
175,121 |
— |
Kalmar...... |
110,658 |
55 |
36,907 |
63 |
147,566 |
18 |
103,639 |
87 |
Karlskrona .... |
25,387 |
84 |
54,660 |
18 |
80,048 |
02 |
59,081 |
71 |
Karlstad..... |
53,748 |
56 |
29,764 |
55 |
83,513 |
11 |
35,556 |
36 |
Kristianstad . . . |
119,780 |
01 |
30,524 |
28 |
150,304 |
29 |
111,067 |
87 |
Linköping .... |
99,492 |
84 |
88,037 |
75 |
187,530 |
59 |
148,761 |
20 |
Luleå....... |
160,410 |
60 |
102,366 |
04 |
262,776 |
64 |
148,305 |
48 |
Mariestad .... |
— |
— |
19,813 |
13 |
7,915 |
94 |
24,153 |
03 |
Norrköping . . . |
151,786 |
19 |
68,119 |
(50 |
219,905 |
79 |
58,807 |
82 |
Nyköping .... |
66,901 |
60 |
33,404 |
72 |
100,306 |
32 |
67,348 |
38 |
Sundsvall .... |
174,354 |
94 |
62,194 |
89 |
236,549 |
83 |
250,566 |
62 |
Umeå....... |
33,458 |
62 |
83,208 |
07 |
116,666 |
69 |
126,551 |
92 |
Uppsala..... |
168,202 |
29 |
80,041 |
26 |
248,243 |
55 |
175,932 |
08 |
Visby....... |
18,565 |
80 |
61,724 |
68 |
80,290 |
48 |
87,052 |
21 |
Vänersborg . . . |
— |
— |
24,772 |
98 |
21,366 |
42 |
19,196 |
99 |
Västerås..... |
53,851 |
03 |
45,072 |
37 |
98,923 |
40 |
56,746 |
06 |
Växjö....... |
— |
17,327 |
65 |
13,868 |
08 |
6,592 |
30 |
|
Örebro...... |
279,294 |
82 |
52,024 |
70 |
331,319 |
52 |
161,114 |
38 |
Östersund . . . . Avgår förlust vid kontoren i: Växjö ...... » 3,459: 51 |
77,577 12,640,492 18,761 |
06 Vc 5 35 |
69,553 |
35 |
147,130 |
41 |
112,043 |
04 |
Kronor |
12,621,72l |
4 |
l| 2,037,08( |
5&| 14,658,81E |
>96| 16,072,731 |
i 03 |
32
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Räntesatser.
För riksbankens diskonto- och räntesatser under tiden den 1 januari—
den 15 september 1931 finnes redogörelse lämnad i § 8 av senaste revisionsberättelse
angående riksbanken.
Från och med den 16 september till årets slut hava riksbankens officiella
diskonto- och räntesatser utgjort:
till och med den 20 september 1931:
På högst |
På längre |
På högst |
Kassakreditiv: |
||
högst sex |
uppsäg- ning |
||||
månader |
ränta |
avgift |
|||
% |
% |
% |
|||
4 |
4 V* |
||||
Ränta för lån: |
|||||
mot säkerhet av: |
|||||
obligationer, utfärdade av svenska staten, |
4 |
4 Vä |
4 |
4 |
v« |
obligationer, utfärdade av svenska bo-stadskreditkassan, svenska skeppshypo-tekskassan, kommuner, landsting, in-teckningsbolag och aktieboi. Göteborgs |
4 V» |
5 |
4‘A |
4 Vä |
v» |
mot annan säkerhet.............. |
5 |
5 >/ä |
— |
5 |
Vä, l |
D:o för avbetalningslån 5 %. |
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 1 %.
från och med den 21 till och med den 24 september 1931:
På högst |
På längre |
På högst |
Kassakreditiv: |
||
månader |
ning |
ränta |
avgift |
||
% |
% |
% |
% |
% |
|
Växeldiskonto................... |
5 |
5 Vä |
|||
Ränta för lån: |
|||||
mot säkerhet av: |
|||||
obligationer, utfärdade av svenska staten, |
5 |
5 V* |
5 |
5 |
Vä |
obligationer, utfärdade av svenska bo-stadskreditkassan, svenska skeppshypo-tekskassan, kommuner, landsting, in-teckningsbolag och aktieboi. Göteborgs |
5 Vä |
6 |
5 Vt |
5‘/t |
V» |
mot annan säkerhet.............. |
6 |
6 Vä |
0 |
Vä, 1 |
|
D:o för avbetalningslån 5 %. |
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 2 %.
33
Bankoutskottets memorial Nr 1.
från och med den 25 till och med den 27 september 1931:
P& högst |
På längre |
På högst |
Kassakreditiv: |
||
m&nader |
högst sex |
uppsäg- ning |
ränta |
avgift |
|
% |
% |
^ 1 |
% |
% |
|
6 |
6 V* |
_ |
|||
Ränta för lån: obligationer, utfärdade av svenska staten, |
6 6''/a 7 |
6 1/a 7 7 Vs |
6 6 V2 |
6 6 ’/2 7 |
V2 V2 |
,1 D:o för avbetalningslån 5 %■ |
1 |
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 2 %.
från och med den 28 september till och med den 7 oktober 1931:
Växeldiskonto................
Ränta för lån:
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konungariket
Sveriges stadshypotekskassa . . .
obligationer, utfärdade av svenska bostadskreditkassan,
svenska skeppsliypotekskassan,
kommuner, landsting, inteckningsbolag
och aktiebok Göteborgs
hypotekskassa............
mot annan säkerhet...........
D:o för avbetalningslån 5 %.
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 3
På högst månader |
På längre |
På högst |
Kassakreditiv: |
|
ränta |
avgift |
|||
% |
% |
% |
% |
% |
8 |
8 V» |
— |
||
8 |
8 V2 |
8 |
8 |
Va |
8 V2 |
9 |
8 Va |
8 V2 |
V2 |
9 |
9 V2 |
.- |
9 |
Va, 1 |
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 8 sami. 1 haft. (Nr 1.)
3
34 Bankoutskottets memorial Nr 1.
från och med den 8 till och med den 18 oktober 1931:
Växeldiskonto...................
Ränta för lån:
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konungariket
Sveriges stadshypotekskassa . . .
obligationer, utfärdade av svenska bostadskreditkassan,
svenska skeppshypotekskassan,
kommuner, landsting, inteckningsbolag
och aktiebok Göteborgs
hypotekskassa...............
mot annan säkerhet..............
D:o för avbetalningslån 5 %.
Pä högst Hiliunder |
På längre |
På högst |
Kassakreditiv: |
|
ränta |
avgift |
|||
% |
% |
% |
% |
’/• |
7 |
7 V* |
— |
||
7 |
7 V* |
7 |
i |
7» |
7 V*. |
8 |
7 V> |
7 V» |
7» |
8 |
8 V* |
— |
8 |
7», i |
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 2 V*
från och med den 19 oktober 1931:
Växeldiskonto...............
Ränta för lån:
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska staten,
allmänna hypoteksbanken och konungariket
Sveriges stadshypotekskassa . . .
obligationer, utfärdade av svenska bostad
skredi tkassan, svenska skeppshypotekskassan,
kommuner, landsting, inteckningsbolag
och aktiebok Göteborgs
hypotekskassa...............
mot annan säkerhet..............
D:o för avbetalningslån 5 %.
På högst månader |
På längre |
På högst |
Kassakreditiv: |
|
ränta |
avgift |
|||
% |
% |
% |
% |
% |
6 |
6 7» |
— |
||
6 |
6 7» |
6 |
6 |
‘/2 |
6 7» |
7 |
6 V* |
6 V* |
7''» |
7 |
7 7» |
7 |
7», i |
Ränta å upp- och avskrivningsräkning 2 ‘/j %
Bankoutskottets memorial Nr 1.
35
Riksbankens styrelse m. m.
§ 1.
Under tiden efter avgivandet av fullmäktiges berättelse till riksdagens senast
församlade revisorer och intill 1931 års slut har någon förändring icke
ägt rum inom riksbankens styrelse.
Utöver vad § 9 i revisorernas berättelse innehåller rörande suppleanternas
tjänstgöring hava dels den av Kungl. Maj:t förordnade suppleanten herr
Örne tjänstgjort såsom fullmäktig 5 dagar, dels ock den av riksdagen valde
suppleanten herr Wilhelmsson tjänstgjort såsom fullmäktig 30 dagar, därvid
han uppehållit förordnande såsom andre deputerad.
§ 2.
Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret hava fullmäktige utsett
ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och förutvarande
fullmäktigen i riksbanken R. Norberg att under år 1932 å riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom ledamot i
direktionen för Göta kanalverk och herr Norberg såsom ombud vid revisionen
av samma verk.
§ 3.
Till delegerade för riksdagens verk för år 1932 hava fullmäktige utsett
undertecknade Amnér och Widell.
§ 4.
Jämlikt § 40 mom. 4 bankoreglementet hava fullmäktige utsett professorn
vid Stockholms högskola Arne Fredrik Westgren att fortfarande, för en tid
av tre år från och med den 1 januari 1932, vara ledamot i den kommission,
som omförmäles i 17 § instruktionen för mynt- och justeringsverket.
§ 5.
Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under år 1931 på behöriga tider ägt rum, utan att anledning till anmärkning
därvid förekommit.
§ 6.
Beträffande de inventeringar och undersökningar, som under år 1931 ägt
rum vid avdelningskontoren, få fullmäktige hänvisa till § 12 i revisionsberättelsen.
Efter den 16 september eller tiden för revisionsförrättningens
början hava inventeringar och undersökningar förrättats av undertecknad
Amner vid kontoret i Karlstad, av undertecknad Larsson vid kontoren i Malmö,
Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Kalmar, Karlskrona, Nyköping, Sundsvall,
Uppsala och Växjö, samt av herr Wilhelmsson vid kontoren i Linköping,
Norrköping och Orebro.
Därjämte hava särskilda undersökningar genom därtill utsedda tjänstemän
Bankens
styrelse.
Göta kanalverk.
Delegerade
för riksdagens
verk.
Ledamot av
myntkommissionen.
Inventeringar
vid
huvudkontoret.
inventeringar
och
undersökningar
vid
avdelningskontoren.
36
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Inrättande
av tjänst
över stat
vid huvudkontoret.
Avdelnings
kontorens
styrelser.
verkställts vid kontoren i Göteborg, Falun, Gävle, Härnösand, Kristianstad,
Linköping, Luleå, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Visby, Västerås, Växjö,
Orebro och Ostersund.
§ 7.
Den senaste tidens händelser hava gjort det oundgängligen behövligt att
med ytterligare en tjänsteman förstärka de arbetskrafter, som äro ställda
till deputerades, i första hand förste deputeradens omedelbara förfogande.
Med hänsyn till beskaffenheten av de göromål, som skulle anförtros åt
ifrågavarande tjänsteman, har denne ansetts böra hänföras till 24:e lönegraden.
Fullmäktige hava i anledning härav förordnat tjänstemannen i 22:a
lönegraden å statistiska avdelningen Harald Wahlgren att tillsvidare uppehålla
en tjänst över stat i 24:e lönegraden vid huvudkontoret.
§ 8.
I avseende å styrelserna för avdelningskontoren har från tiden för avgivandet
av fullmäktiges berättelse till revisorerna och till utgången av år 1931
annan förändring icke ägt rum än att
vid kontoret i Visby andre suppleanten landsfiskalen Thure Holmqvist på
egen begäran entledigats.
Till ledamöter och suppleanter i styrelserna för avdelningskontoren under
år 1932 hava förordnats samma personer, som vid 1931 års slut voro
därtill förordnade, med följande undantag och förändringar:
vid kontoret i Halmstad hava till suppleanter valts förutvarande förste och
andre suppleanterna byggmästaren Per Zepht och landssekreteraren Gunnar
Vennergren samt direktören filosofie magistern Valter Teodor Höijer;
vid kontoret i Karlskrona hava till ledamöter i stället för ordföranden
vice konsuln Gunnar Liljevall och vice ordföranden fd. borgmästaren Henning
Schultz utsetts förutvarande suppleanterna landssekreteraren Josef Fröberg
och grosshandlaren Svante Lindahl; till suppleanter hava valts förutvarande
tredje suppleanten överstelöjtnanten Fredrik von Otter och direktören
Seth Liljevall;
vid kontoret i Kristianstad har verkställande styrelseledamoten Reinhold
Bruhns förordnande begränsats till den 1 oktober 1932;
vid kontoret i Linköping har till förste suppleant i stället för tf. rektorn
Albert J:son Vaernéus valts förutvarande andre suppleanten brukspatronen
Ivar af Burén och till andre suppleant förutvarande tredje suppleanten länsnotarien
Algot Pehardt;
vid kontoret i Nyköping har till ledamot i stället för vice ordföranden
borgmästaren Gunnar Fant utsetts förutvarande förste suppleanten häradsskrivaren
Nils Odman; till suppleanter hava valts förutvarande andre och tredje
suppleanterna fabrikören Sven Westberg och kakelugnsmakaren Karl Nilsson;
vid kontoret i Sundsvall hava till ledamöter i stället för ordföranden
häradshövdingen Carl Bengtsson och vice ordföranden grosshandlaren Garman
Bergh utsetts rådmannen Ernst Johan Huss och direktören Erik Strömberg;
Bankoutskottets memorial Nr 1.
37
vid kontoret i Visby hava till suppleanter valts förutvarande förste suppleanten
bokhandlaren Sven Lundberg och distriktslantmätaren Göran Hibert;
vid kontoret i Västerås hava till suppleanter valts förutvarande andre
och tredje suppleanterna byggmästaren Fritz Eklund och kaptenen Georg
Robsahm;
vid kontoret i Örebro har till ledamot i stället för ordföranden borgmästaren
Victor Schneider utsetts rådmannen Richard Gottfrid Högby;
vid kontoret i Östersund hava till suppleanter utsetts förutvarande förste
och tredje suppleanterna direktören Jonas Hård och länsassessorn Gunnar
Lekander.
Efter tiden för valet har vid kontoret i Örebro förste suppleanten grosshandlaren
Karl Johan Lindström på egen begäran entledigats.
§ 9.
Sedan kungl, generalpoststyrelsen uppsagt gällande hyresavtal mellan styrelsen
och riksbanken angående postverkets lokaler inom bankens fastighet
i Mariestad och postverket den 24 oktober 1931 avflyttat från nämnda lokaler,
hava dessa från och med den 25 i samma månad uthyrts till annan
hyresgäst.
§ 10.
Till förvaltare vid Tumba bruk hava fullmäktige tillsvidare förordnat
verkmästaren vid bruket Carl Anton Wallentin.
§ 11.
Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.
§ 12.
Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1931 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1930.
Ifråga örn avdelningskontoret i Malmö är framställning gjord örn avskrivning
av vissa inom linjen förda fordringar. Denna framställning har i
vanlig ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna; och fullmäktige
hava för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande fordringar
avskrivas.
Stockholm den 14 januari 1932.
ADOLF ap JOCHNICK.
Ivas Rooth. Ludvig Widell. A. Amnér.
Viktor Larsson. Martin Fehr. Per Edvin Sköld.
/ Marcus Öhlin.
Postverkets
lokaler i bankens
fastighet
i Mariestad.
bly förvaltare
vid
Cumba bruk
förordnad.
Kassainventeringar
vid
Tumba bruk.
Berättelser
ang. avdelningskontoren.