Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
1
Sr 58.
Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1932 kl. 12 m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1932/1933, m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed
förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1932/1933 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag
fastställda grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag statsverksav
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1932 (bilaga propositionen.
till 1932 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och inkomstberäkning för budgetåret 1932/1933 jämte därmed sammanhängande
frågor. Departementschefen har därvid anmält, bland annat,
riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1931 med inkomstberäkning
för nämnda budgetår (Inkomsterna: bilaga I).
I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll uttalade departementschefen
sig till en början örn det ekonomiska läget under år 1931,
vilket han betecknade som ej oväsentligt sämre än nästföregående år.
Beträffande därefter de grunder, på vilka den av departementschefen
uppgjorda finansplanen vilar med hänsyn till utsikterna i ekonomiskt
hänseende för budgetåret 1932/1933, anförde departementschefen, att det
allmänna internationella läget med dess möjligheter till ogynnsamma
återverkningar i olika riktningar vore ägnat att ingiva allvarliga farhågor.
Den fortgående depressionen inom vårt näringsliv och de oberäkneliga
framtidsutsikterna ute och hemma måste sätta sin prägel på det
statsregleringsförslag, som skulle föreläggas riksdagen.
Enligt vad departementschefen anförde vid anmälan av finansplanen,
utvisade kassafonden vid ingången av budgetåret 1931/1932 en behållning
av 75.90 miljoner kronor. Om härifrån avräknades det belopp å 31.98
miljoner kronor, som av 1931 års riksdag tagits i anspråk för finansiering
av statsregleringen för nämnda budgetår, kvarstode i fonden ett belopp
av 43.92 miljoner kronor. Detta belopp bomme emellertid tvivelsutan
att starkt reduceras genom utfallet av statsregleringen för budgetåret
1931/1932. Med hänsyn till den brist i denna, som på grund av olika om
Bihang
till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. U9 haft. (Nr 58.)
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
ständigheter kunde förväntas, vore det uteslutet att ens till någon del
taga kassafonden i anspråk för finansiering av nästkommande statsreglering.
Departementschefen erinrade vidare örn, att enligt 1926 års förordning
angående användningen av intäkterna från rusdryeksmedelstitlarna å
riksstaten — vilken förordning upphör att gälla den 1 juli 1932 — dessa
intäkter för löpande budgetår disponerades sålunda, att endast 75 miljoner
kronor toges i anspråk för allmänna budgetändamål, under det att —
sedan CUo miljon kronor anvisats till rusdrycksmedelsfonden — återstoden,
som beräknats till 33.60 miljoner kronor, användes till avbetalning å
statsskulden. Enligt de ändrade bestämmelser, som departementschefen
komme att föreslå, skulle, bortsett från avsättningen till rusdrycksmedelfonden,
ett bestämt belopp per år av 8 miljoner kronor avses
till amortering av statsskulden, medan återstoden skulle få disponeras
för utgiftstäckning i allmänhet. Genom en dylik anordning skulle
från ifrågavarande inkomsttitlar erhållas ett väsentligen större tillskott
för allmänna budgetändamål, än vad fallet varit med hittillsvarande reglering.
Att användningen av rusdrycksmedlen på detta sätt vidgades,
syntes i förevarande läge vara så mycket mera ofrånkomligt, som det i
år bleve nödvändigt att anskaffa ökade medel för vissa sociala ändamål.
Kesultatet av budgetarbetet bade blivit, enligt vad departementschefen
framhöll, att i riksstatsförslaget skattebudgetens utgiftssida slutade på
ett belopp av 767.51 miljoner kronor, medan summan av skattebudgetens
påräkneliga inkomster utgjorde 693.51 miljoner kronor. Ett ytterligare inkomstbelopp
av 74 miljoner kronor var sålunda erforderligt för budgetens
balansering.
Det underskott som sålunda förelåg, väsentligen såsom en följd av den
rådande depressionens verkningar i olika hänseenden, borde enligt departementschefens
mening belt täckas av nya och böjda direkta och indirekta
skatter. Härutinnan framlades följande förslag.
På rusdryeksmedelstitlarna, vilkas avkastning enligt riksräkenskapsverkets
förslag kunde för nästkommande budgetår beräknas till sammanlagt
103.20 miljoner kronor, borde uttagas ytterligare ett belopp av
22 miljoner kronor, fördelat med 15 miljoner kronor på omsättningsskatten,
5 miljoner kronor på maltskatten och 2 miljoner kronor på partihandelsbolag.
Departementschefen uttalade sig vidare för en skärpning av automobilbeskattningen
därhän, att ifrågavarande inkomsttitel kunde höjas utöver
det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet — 65 miljoner kronor
— med 15 miljoner kronor.
Genom böjning av vissa skattesatser i fråga örn tobaksskatten, vilken
av riksräkenskapsverket för nästa budgetår beräknats till 65 miljoner
kronor, syntes departementschefen en årlig merinkomst av 5 miljoner kronor
kunna göras tillgänglig.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 3
Beträffande den del av det erforderliga beloppet, som skäligen borde
anskaffas på den direkta beskattningens väg, förklarade sig departementschefen
anse, att detta belopp icke borde uttagas genom en böjning
av det procenttal av grundbeloppen, varmed inkomst- och förmögenhetsskatten
utgår. I stället förordades åvägabringandet av en fristående
direkt beskattning av tillfällig natur, så anordnad att den träffade
den skattekraft, som representerades av de högre inkomsterna och de
större förmögenheterna, men lämnade fria dels aktiebolag och med dem
i huvudsak likställda juridiska personer, dels inkomsttagare, vilkas be:
skattningsbara belopp understege 6,000 kronor, motsvarande en genomsnittlig
inkomst av något mer än 8,000 kronor. Den extra inkomst- och
förmögenhetsskatten, vilken förutsattes bliva progressiv, beräknades inbringa
12 miljoner kronor.
Det belopp av 20 miljoner kronor, som härefter återstod för att få budgeten
att balansera, ansåg departementschefen böra anskaffas genom höjning
av vissa tullar och införande i samband därmed av accis på inhemsk
tillverkning.
I överensstämmelse med de grunder, som här översiktligt återgivits, ernåddes
balans i statsregleringsförslagets skattebudget.
Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,
i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade
till följande belopp:
Inkomst- och förmögenhetsskatt ...................... kronor 124,000,000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt ................ » 12,000,000
Utjämningsskatt ...................................... » 4,100,000
Utskiftningsskatt .................................... » 100,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
................................................ » 500,000
Stämpelmedel ........................................ » 48,000,000
Automobilskattemedel ................................ » 80,000,000
Tullmedel ............................................ » 150,000,000
Acciser på vissa varor ................................ » 3,000,000
Tobaksskatt .......................................... » 70,000,000
Brännvinstillverkningsskatt .......................... » 16,200,000
Rusdrycksförsäljningsmedel:
Partihandelsbolag .................................. » 12,000,000
Detaljhandelsbolag .................................. » 22,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .. » 53,000,000
Maltskatt ........................................... » 22,000,000
Postverket (överskott) ............................... » 14,500,000.
I statsverkspropositionen har Kungl. Majit föreslagit riksdagen besluta,
att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1932 skall utgå med 145
Proposition
nr 59 m. fl.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
procent av de i 18 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgade grundbelopp.
Beträffande vad departementschefen och riksräkenskapsverket anfört
i fråga örn beräkningen av bevillningarna får utskottet hänvisa till ovan
omförmälda statsrådsprotokoll (»Inkomsterna» sid. 23—29 och 32 samt den
därtill fogade bilagan I sid. 8—36 och 58—65).
Närmare utformade förslag i de hänseenden, som i finansplanen angivits,
hava sedermera i särskilda propositioner förelagts riksdagen.
Sålunda har i propositionen nr 59 framlagts förslag örn tilläggstullar
för vissa lyxbetonade samt mer eller mindre umbärliga varor. Sedan
denna proposition bifallits av riksdagen, har förordning i ämnet utfärdats,
vilken trätt i kraft den 1 februari 1932. Samma dag har även en
av riksdagen, med bifall till propositionen nr 61, antagen förordning örn
accis å silke trätt i tillämpning.
Förslag örn höjning av maltskatten har förelagts riksdagen genom proposition
nr 31 och har av riksdagen godkänts. Likaså har i proposition
nr 32 föreslagen höjning av skattesatserna för vissa tobaksvaror vunnit
riksdagens gillande. I överensstämmelse härmed utfärdade författningar
örn ändringar i förordningen angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker samt i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket hava tillämpats från och med den 1 mars 1932.
Sedan riksdagen i allt väsentligt godkänt i proposition nr 174 föreslagna
ändringar i fråga örn automobilbeskattningen, hava i ämnet utfärdade
författningar beträffande de särskilda skatterna å automobilgummiringar
samt å bensin trätt i kraft den 1 maj 1932. Den samtidigt
utfärdade författningen örn ändring i vissa delar av förordningen örn
automobilskatt gäller däremot först från och med den 1 januari 1933.
I anledning av i proposition nr 30 föreslagen höjning av omsättningsoch
utskänkningsskatten å spritdrycker har riksdagen dels beslutat vidtaga
höjning av omsättningsskatten för tiden den 1 februari 1932 till
utgången av löpande budgetår dels oek i samband med beslut örn fortsatt
tillämpning under nästkommande budgetår av förordningen angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker beslutat ytterligare
höjning av omsättningsskatten.
I proposition nr 33 framlagt förslag örn extra inkomst- och förmögenhetsskatt
har numera vunnit riksdagens bifall.
I nyssnämnda proposition nr 59 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att, med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda inkomstberäkningen,
i vad angår tullmedlen, beräkna dessa till ett belopp av 152 miljoner
kronor.
Vidare har Kungl. Majit i förberörda proposition nr 61 föreslagit
riksdagen att, i stället för den i statsverkspropositionen föreslagna in
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 5
komsttiteln »acciser på vissa varor», i riksstaten för budgetåret 1932/1933
upptaga en inkomsttitel med beteckning »accis å silke» å 1 miljon kronor.
I en den 20 maj 1932 dagtecknad proposition, nr 261, bar Kungl. Majit
framlagt nytt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för
budgetåret 1932/1933. Av vad chefen för finansdepartementet anfört till det
vid nämnda proposition fogade statsrådsprotokollet över finansärenden
må här följande redogörelse lämnas.
Den 29 april 1932 hade riksräkenskapsverket jämlikt dess instruktion
framlagt beräkning rörande utfallet av löpande statsreglering. Enligt
denna beräkning, vilken grundade sig på uppgifter från de olika ämbetsverken
och myndigheterna, kunde skattebudgetens sammanlagda inkomster
beräknas överstiga de i riksstaten uppförda med 9.69 miljoner
kronor. Bland inkomsterna har härvid inräknats den medelsförstärkning
till bekämpande av arbetslösheten å 15 miljoner kronor, som enligt
innevarande riksdags beslut tillförts budgeten över den under rubrik
»I anspråk tågna kapitaltillgångar» uppförda titeln »Fonden för statsskuldens
amortering». De s. k. rusdrycksmedelstitlarna utvisa ett beräknat
överskott å 4.80 miljoner kronor, vilket belopp skall tillföras fonden
för statsskuldens amortering. Å de titlar i övrigt, vilkas inkomster skola
användas för särskilda utgiftsändamål, har beräknats ett sammanlagt
överskott av O.73 miljon kronor. Såsom slutresultat för skattebudgetens
samtliga inkomsttitlar framgår ett underskott, att ersättas av kassafonden,
på 10.84 miljoner kronor.
Vad utgifterna beträffar beräknas dessa medföra en nettobelastning
av kassafonden med 13.96 miljoner kronor.
Kiksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning, enligt vilken belastningen
av kassafonden skulle komma att stiga till inemot 25 miljoner
kronor, har departementschefen ansett vara i huvudsak väl grundad.
Kassafondens behållning skulle, enligt vad beräkningen utvisar, vid början
av budgetåret 1932/1933 komma att nedgå till ej fullt 20 miljoner
kronor.
Departementschefen har vidare erinrat, att under riksdagens lopp åtskilliga
ökningar vidtagits i avseende å det i statsverkspropositionen
framlagda budgetförslagets utgiftssida ävensom att å andra sidan vissa
anslagsminskningar vore att anteckna. Frånsett ett anslag a 15 miljoner
kronor, som Kungl. Majit föreslagit riksdagen att under nionde huvudtiteln
anvisa för utlämnande av stödlån åt jordbrukare, kunde man
med utgångspunkt från för det dåvarande av riksdagen beslutade utgifter
och, i den mån beslut ännu ej av riksdagen fattats, från Kungl. Majlis förslag
i ännu icke avgjorda anslagsfrågor, enligt vad verkställt överslag gåve
vid handen, räkna med att skattebudgeten i förhållande till statsverkspropositionen
ökats med i runt tal 7.22 miljoner kronor. Givetvis hade
Proposition
nr 261.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
vid denna beräkning hänsyn ej kunnat tagas till motionsvis gjorda
framställningar i anslagsfrågor, som ännu ej blivit av riksdagen av
siorda;
- iaÄ
Beträffande konjunkturutsikterna har departementschefen framhållit,
hurusom utvecklingen under de gångna månaderna av detta år förvisso
icke kunde sägas hava medfört någon ljusning i konjunkturerna vare sig
för världen i allmänhet eller för vårt lands vidkommande. För Sveriges
del hade i stället i viss mån en skärpning av den ekonomiska krisen inträtt
i samband med de allmänt kända händelser, som under den senaste
tiden inträffat. Under förhandenvarande förhållanden hade departementschefen
ansett det ofrånkomligt att upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna
till förnyad prövning.
För att erhålla material för ett dylikt bedömande hade departementschefen
i likhet med vad som skett även föregående år, anmodat cheferna
för vederbörande verk och företag att inkomma med förnyade beräkningar
rörande den sannolika avkastningen för nästa budgetår av vissa inkomsttitlar
i riksstaten, som vore av större betydelse, nämligen stämpelmedel,
tullmedel, tobaksskatt, överskotten å affärsverken samt rusdrycksmedlen.
Enligt de mottagna svaren skulle i fråga örn de angivna inkomsttitlarna
anledning till sänkning av de av Kungl. Majit tidigare föreslagna
beräkningarna föreligga beträffande stämpelmedlen med 4 miljoner
kronor eller från 48 miljoner kronor till 44 miljoner kronor, beträffande
tullmedlen med likaledes 4 miljoner kronor från 152 miljoner kronor till
148 miljoner kronor samt beträffande överskotten å postverket och statens
järnvägar — vilka överskott i statsverkspropositionen beräknats
till respektive 14.50 miljoner kronor och 23 miljoner kronor — med respektive
1.50 miljon kronor och 7 miljoner kronor. Dessa minskningar utgjorde
tillhopa 16.50 miljoner kronor. Höjning hade icke föreslagits beträffande
någon av ifrågavarande inkomsttitlar.
Departementschefen har, med vissa jämkningar av de föreslagna beloppen
å nyssnämnda inkomsttitlar, ansett dessa böra uppföras med följande
belopp, nämligen stämpelmedlen med 45 miljoner kronor, tullmedlen
med 148 miljoner kronor samt överskotten å postverket och statens
järnvägar med respektive 13.so miljoner kronor och 17 miljoner kronor.
Härjämte har departementschefen räknat med en höjning av det i
riksstatsförslaget upptagna överskottet av telegrafverkets rörelse från
24.50 till 25 miljoner kronor. Vid beräknandet av överskotten för de affärsdrivande
verken har departementschefen förutsatt vissa ändringar i
grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Vad angår avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten har departementschefen
på grundval av verkställda beräkningar ansett försiktigheten
bjuda att nedsätta det i riksstatsförslaget upptagna inkomst
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 7
beloppet med 2 miljoner kronor till 122 miljoner kronor. Vidare bar departementschefen
tillstyrkt, att den föreslagna extra inkomst- och förmögenhetsskatten,
som enligt riksstatsförslaget beräknats giva 12 miljoner
kronor, upptages med ett till ll.so miljoner kronor nedsatt belopp.
Beträffande de från riksgäldskontorets förvaltning härflytande inkomsterna
har departementschefen anfört, att enligt inhämtad uppgift överskotten
å allmänna järnvägslånefonden och å fonden för låneunderstöd,
vilka överskott i statsverkspropositionen beräknats till respektive 1,178,000
kronor och 1,000,000 kronor, torde böra sänkas med respektive 48,000 kronor
och 400,000 kronor. Vidare vore i detta sammanhang att märka, att å riksstaten
borde uppföras de ränteinkomster, som kunde väntas inflyta till
riksgäldskontoret i samband med de av riksdagen beslutade krediterna åt
Skandinaviska kreditaktiebolaget. I fråga örn sättet för redovisning å
budgeten av dessa ränteinkomster, vilka enligt vad som inhämtats kunde
för nästkommande budgetår beräknas uppgå till 10,290,000 kronor, förordades,
att i riksstaten upptoges en särskild inkomsttitel under rubrik
»Riksgäldskontorets inkomstmedel». Å denna titel, vilken syntes lämpligen
kunna införas omedelbart före inkomsttiteln »Andel i riksbankens
vinst», borde redovisas även de riksgäldskontorets ränteinkomster m. m.,
vilka hittills ingått bland »Diverse inkomster». I riksstatsförslaget hade
ifrågavarande ränteinkomster inräknats i sistnämnda inkomsttitel med
ett belopp av 3,190,000 kronor. Enligt vad som inhämtats ansåges denna
siffra nu böra sänkas till 1,260,000. Den föreslagna nya titeln »Riksgäldskontorets
inkomstmedel» borde i enlighet med vad sålunda anförts upptagas
med 11,550,000 kronor.
Mot ränteinkomsterna å stödkrediterna svarade emellertid beräknade
ränteutgifter å tillhopa 6,522,000 kronor. Härtill komme vissa andra ökningar
i riksgäldskontorets utgifter för statsskuldens förräntning, vilka —
efter avdrag av uppkommande minskningar å vissa i statsverkspropositionen
upptagna ränteanslag — beräknades uppgå till i runt tal 805,000 kronor.
Den sammanlagda utgiftsökningen under rubriken »Räntor å statsskulden
m. m.» skulle följaktligen utgöra 7,327,000 kronor.
Inkomsttiteln »Diverse inkomster» borde i överensstämmelse med vad sålunda
förordats minskas med 3,190,000 kronor och syntes kunna beräknas
till 4,425,000 kronor.
Enligt de nu återgivna beräkningarna skulle, örn det bortsåges såväl från
besparingen till följd av de ändrade bestämmelserna angående dyrtidstilläggen
som ock från det å riksgäldskontorets förvaltning uppkommande
överskottet, bristen i allmänna skattebudgeten uppgå till omkring 25
miljoner kronor. De minskade utgifterna för dyrtidstilläggen ävensom
sagda överskott nedbragte det belopp, för vilket täckning nu erfordrades,
till i runt tal 20 miljoner kronor.
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
Här vore icke inräknat det föreslagna anslaget å 15 miljoner kronor till
stödlån åt jordbrukare. Ehuru departementschefen med hänsyn till de
ovissa framtidsutsikterna och de svårigheter, som kunde väntas möta för
uppgörande av nästa statsreglering, funne det eljest böra i stort sett undvikas,
att besparade kapitaltillgångar anlitades för att finansiera det nu
föreliggande budgetförslaget, hade departementschefen dock, i betraktande
av den tillfälliga karaktären av ifrågavarande anslag, ansett sig kunna
tillstyrka, att fonderade medel foges i anspråk för att bereda täckning för
denna utgift. Härvid syntes endast kunna ifrågakomma att anlita fonden
för statsskuldens amortering. Beträffande denna fonds ställning har erinrats
örn följande:
»Vid ingången av innevarande budgetår hade fonden en behållning av
63.05 miljoner kronor. Avsättningen till fonden har i löpande riksstat beräknats
uppgå till 27.24 miljoner kronor. Enligt beslut av 1931 års riksdag
skola under budgetåret 1931/1932 av fonden tagas i anspråk dels 16.96 miljoner
kronor för riksstatens inkomstsida, dels 0.23 miljon kronor för täckande
av vissa lånemedelsförluster. Till förstärkning av de för arbetslöshetens
bekämpande för innevarande budgetår anvisade medlen har vidare årets
riksdag efter förslag av Kungl. Maj:t beviljat ett belopp av 15 miljoner
kronor, för vilket täckning beretts ur fonden. Vid en avsättning till fonden
under innevarande budgetår med det i riksstaten upptagna beloppet
skulle fondens behållning vid nästkommande budgetårsskifte uppgå till
58.10 miljoner kronor.
För budgetåret 1932/1933 skulle enligt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag avsättningen till fonden begränsas till i runt
tal 4 miljoner kronor. Fondens behållning skulle följaktligen stiga till
62.10 miljoner kronor. Härifrån skola emellertid avgå dels för nedskrivning
av statens järnvägars lånekapital i enlighet med den av 1929 års
riksdag beslutade planen ett belopp av 2.60 miljoner kronor, dels ock för
budgetens inkomstsida ett belopp av 5 miljoner kronor, motsvarande den
föreslagna och numera av riksdagen beslutade avsättningen till fonden
för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan. I huvudsaklig anslutning
till en av 1931 års lånemedelsrevision framlagd plan har Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen vidare föreslagit riksdagen besluta, att
för nedskrivning av det i statens produktiva fonder nedlagda lånemedelskapitalet
ävensom för täckande av förluster å lånemedelskapital skall av
fonden användas ett belopp av 27.53 miljoner kronor. I det numera inträdda
läget kan det ifrågasättas, huruvida icke med den slutliga prövningen av
lånemedelsrevisionens förslag bör anstå. Jag förutsätter emellertid, att denna
synpunkt kommer att beaktas vid ärendets behandling inom vederbörande
riksdagsutskott. Därest ifrågavarande avskrivningsåtgärder icke vidtagas,
skulle vid bifall till vad jag i övrigt föreslagit beträffande dispositionen
av fondens tillgångar ett belopp av 54.50 miljoner kronor komma
att kvarstå i fonden vid nästa budgetårs utgång.»
Med hänsyn till ställningen å fonden har departementschefen funnit
hinder icke böra möta, att för täckande av utgifterna för ifrågavarande
stödlån ett belopp av 15 miljoner kronor tillföres budgeten ur fonden.
Nyssnämnda belopp av 54.ön miljoner kronor skulle härigenom nedbringas
till 39.50 miljoner kronor.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 9
På sätt riksräkenskapsverket i sin förenämnda skrivelse den 29 april
1932 meddelat kunde, enligt vad departementschefen vidare anfört, å de
s. k. rusdrycksmedelstitlarna under löpande budgetår beräknas uppkomma
ett överskott av 4.80 miljoner kronor utöver dessa titlars i riksstaten beräknade
avkastning. Till väsentlig del torde detta överskott vara att hänföra
till de av årets riksdag beslutade skattehöjningarna beträffande vissa
av hithörande titlar. Enligt gällande bestämmelser tillfördes överskottet
amorteringsfonden. Då det i nuvarande budgetläge icke syntes lämpligt,
att till fonden under innevarande budgetår avsattes större belopp än som
i riksstaten beräknats, tillstyrkte departementschefen, att ifrågavarande
överskott, avrundat till 5 miljoner kronor, toges i anspråk för det nu föreliggande
budgetförslaget.
För budgetens balansering erfordrades härefter ett belopp av 15 miljoner
kronor. Efter övervägande av olika möjligheter bar departementschefen
funnit sig böra förorda, att detta belopp i sin helhet uttages genom en böjning
av omsättningsskatten å spritdrycker. I enlighet härmed skulle inkomsttiteln
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, vilken i
riksstatsförslaget beräknats till 53 miljoner kronor, i stället uppföras i
riksstaten med 68 miljoner kronor.
I överensstämmelse med vad sålunda av departementschefen anförts, bar
Kungl. Majit i förevarande proposition nr 261 föreslagit riksdagen att,
med ändring av i statsverkspropositionen och, såvitt angår tullmedlen, i
propositionen nr 59 framlagda förslag angående upptagande i riksstaten
för budgetåret 1932/1933 av vissa inkomsttitlar, i nämnda riksstat bland
annat beräkna bevillningarna sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt ...................... kronor 122,000.000
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt ................ » 11,500,000
Stämpelmedel ....................................... » 45,000,000
Tullmedel ............................................ » 148,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .. » 68,000,000
Postverket .......................................... » 13,500,000.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
Denna inkomsttitel har i riksstatsförslaget, under förutsättning av
oförändrat procenttal, upptagits med 124 miljoner kronor.
Enligt vad som anförts i förenämnda proposition nr 261 hava emellertid
sedermera verkställda beräkningar givit vid handen, att det under nu
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
inträdda förhållanden icke vore tillrådligt att bibehålla förevarande inkomsttitel
vid det i statsverkspropositionen beräknade beloppet. Det
sammanlagda debiterade skattebeloppet syntes visserligen kunna beräknas
komma att tämligen nära ansluta sig till det belopp, som enligt statsverkspropositionen
legat till grund för beräkningen av inkomsttillflödet
å titeln. I nuvarande läge måste emellertid förutsättas, att inbetalningen
av den debiterade skatten komme att lämna ett något sämre resultat än
sorn tidigare varit anledning förmoda. Med hänsyn härtill hade departementschefen
ansett försiktigheten bjuda att nedsätta det i riksstatsförslaget
upptagna inkomstbeloppet med 2 miljoner kronor till 122 miljoner
kronor.
Rörande utfallet av 1932 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt
har inom finansdepartementet före avlåtandet av omförmälda proposition
upprättats följande promemoria:
»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade
uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt,
där taxeringsarbetet hunnit avslutas vid medio av innevarande
maj. För landsbygden föreligger härvid ett relativt betydande material.
Jämväl för städerna hava uppgifter inkommit för ett avsevärt antal
taxeringsdistrikt. För Stockholms stad föreligga emellertid ännu ej
några motsvarande sammanräkningar rörande taxeringsresultaten. Ett
antal i Stockholm taxerade bolag har dock underkastats särskild undersökning.
Aktiebolag |
Övriga |
|
Beskattningsbart belopp, miljoner kronor: |
||
Stockholm ................................................................... |
160 |
678 |
Göteborg............................................................................ |
56 |
191 |
Malmö............................................................................... |
18 |
91 |
Övriga städer med mer än 10,000 invånare ........... |
61 |
443 |
Städer med mindre än 10,000 invånare.................... |
16 |
179 |
Samtliga städer |
311 |
1,582 |
Landsbygd ........................................................................ |
27 |
610 |
Gemensamt taxeringsdistrikt........................................ |
— |
18 |
Hela riket |
338 |
2,210 |
Beräknad skatteprocent i medeltal (under förutsätt-ning att inkomst- och förmögenhetsskatten skall |
||
utgå med 145 procent å skattens grundbelopp)... |
6 « |
5.1 |
Uträknad skatt miljoner kronor ................................ |
20.3 |
113.8 134.1 |
Härav beräknas inflyta 91 procent eller miljoner |
||
kronor................................................................................ |
122.» |
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58. 11
Genom beslut, som riksdagen fattat i anslagsfrågor efter det propositionen
nr 261 avlåtits, har skattebudgetens utgiftssida höjts med omkring
1.4 miljoner kronor utöver vad i propositionen beräknats. Enligt vad statsutskottet
meddelat lärer emellertid detta belopp komma att täckas genom
att statsutskottet kommer att i fråga örn statsverkets inkomster av statens
affärsverksamhet samt diverse inkomster föreslå höjningar utöver
i propositionen nr 261 upptagna belopp med omkring 1.4 miljoner kronor.
Vid nu angivna förhållande saknar utskottet anledning föreslå någon
ändring av det procenttal, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatten
enligt statsverkspropositionen föreslagits skola utgå.
Utskottet har därför föreslagit, att inkomst- och förmögenhetsskatten
skall utgå efter ett procenttal av 145. Med stöd av ovan införda, inom
finansdepartementet upprättade promemoria rörande utfallet av 1932 års
taxering, har utskottet ansett sig kunna för nästa budgetår beräkna, att
i inkomst- och förmögenhetsskatt skall inflyta ett belopp av 122 miljoner
kronor.
Utskottet hemställer följaktligen,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag
angående skatteprocenten, besluta, att inkomst- och
förmögenhetsskatt för år 1932 skall utgå med 145 procent
av de i 18 § förordningen örn statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp;
B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för
budgetåret 1932/1933 beräknas till kronor 122,000,000.
2:o.
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
Riksdagen har numera på hemställan av bevillningsutskottet bifallit
propositionen nr 33 med förslag till förordning örn extra inkomst- och förmögenhetsskatt.
Mot det i propositionen nr 261 framställda förslaget att
upptaga denna inkomsttitel till 11.5 miljoner kronor har utskottet icke
något att erinra. Utskottet hemställer därför,
att i riksstaten för budgetåret 1932/1933 måtte under
egentliga statsinkomster, skatter, upptagas följande
inkomsttitel sålunda:
extra inkomst- och förmögenhetsskatten,
bevillning ................ kronor 11,500,000.
Utskottet.
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
3io.
Utjämningsskatten.
Kungl. Majits förslag angående beräkning av utjämningsskatten har
ej givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer därför,
att utjämningsskatten måtte för budgetåret 1932/1933
beräknas till ........................ kronor 4,100,000.
4:o.
Utskiftningsskatten.
Utskottet, som saknat anledning att frångå den av Kungl. Majit föreslagna
beräkningen, får hemställa,
att utskiftningsskatten måtte för budgetåret 1932/
1933 beräknas till......................kronor 100,000.
5:o.
Bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och rättigheter.
I likhet med vad Kungl. Majit föreslagit får utskottet hemställa,
att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner
och rättigheter måtte för budgetåret 1932/1933 beräknas
till.................................kronor 500,000.
6:o.
Stämpelmedlen.
Inkomsttiteln stämpelmedel har, såsom framgår av det föregående, i
riksstatsförslaget upptagits med 48 miljoner kronor men i propositionen
nr 261 föreslagits skola nedsättas till 45 miljoner kronor.
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
Utskottet, som icke har något att erinra mot sistnämnda beräkning,
hemställer,
att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1932/1933
beräknas till........................kronor 45,000,000.
7:o.
Automobilskattemedlen.
Denna inkomsttitel bar i riksstatsförslaget uppförts med 80 miljoner kronor,
varvid räknats med att av Kungl. Majit förebådade förslag till ändringar
i automobilbeskattningen skulle inbringa omkring 15 miljoner kronor.
Ifrågavarande förslag hava sedermera i huvudsak godkänts av riksdagen.
Under erinran härom och då enligt uppgift från finansdepartementet anledning
icke kan anses förefinnas att beräkna automobilskattemedlen till
lägre belopp än som skett i riksstatsförslaget, hemställer utskottet,
att automobilskattemedlen måtte för budgetåret 1932/
1933 beräknas till .................. kronor 80,000,000.
8:o.
Tullmedlen.
I statsverkspropositionen bar, såsom ovan nämnts, förevarande inkomsttitel
beräknats till 150 miljoner kronor. Sedermera har i propositionen nr
59 angående tilläggstullar föreslagits, att tullmedlen i stället skola uppföras
med 152 miljoner kronor.
Enligt vad i propositionen nr 261 upplysts, bar generaltulldirektören i
sin under maj månad till chefen för finansdepartementet avlämnade uppgift
räknat med en nettouppbörd, frånsett tilläggstullarna, av 133 miljoner
kronor under framhållande av att detta icke vore mera än ett antagande
men ett antagande, som hade åtskilliga skäl för sig. Den uppbörd av tullmedel
under budgetåret 1932/1933, som vore att hänföra till tilläggstullarna,
har generaltulldirektören trott sig icke böra upptaga till högre belopp än 12
miljoner kronor eller, med en något mera optimistisk beräkning, möjligen
15 miljoner kronor. Med dessa utgångspunkter har generaltulldirektören —
under förutsättning att inga nya mera ingripande importregleringsåtgärder
komme att vidtagas samt med utgångspunkt från nu gällande ordinarie
tullar och tilläggstullar — ansett nettouppbörden av tullmedel under
budgetåret 1932/1933 kunna approximativt uppskattas till 148 miljoner
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
kronor. Denna slutsiffra Ilar chefen för finansdepartementet funnit sig
kunna godtaga.
Då icke heller utskottet funnit anledning till erinran mot nämnda beräkning,
hemställer utskottet,
att tullmedlen måtte för budgetåret 1932/1933 beräknas
till ........................ kronor 148,000,000.
9:o.
Accis å silke.
I riksstatsförslaget har upptagits en inkomsttitel »acciser på vissa varor»,
beräknad till 3 miljoner kronor. På sätt framgår av den tidigare
lämnade redogörelsen har emellertid i propositionen nr 61 föreslagits, att
i stället skall upptagas en inkomsttitel med beteckning »accis å silke» å 1
miljon kronor.
Med tillstyrkande av sistnämnda förslag hemställer utskottet,
att i riksstaten för budgetåret 1932/1933 måtte under
egentliga statsinkomster, skatter, upptagas följande inkomsttitel
sålunda:
accis å silke, bevillning ............kronor 1,000,000.
10:o.
Tobaksskatten.
Under erinran att riksdagen bifallit den skattehöjning å tobaksvaror,
vars genomförande utgjort förutsättning för den i riksstatsförslaget gjorda
beräkningen av tobaksskatten, hemställer utskottet, som icke bar något
att invända mot Kungl. Maj:ts förslag,
att tobaksskatten måtte för budgetåret 1932/1933 beräknas
till..........................kronor 70,000,000.
lim.
Brännvinstillverkningsskatten.
Utskottet, som saknat anledning frångå den av Kungl. Maj:t föreslagna
beräkningen, får hemställa,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
15
att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret
1932/1933 beräknas till ........ kronor 16,200,000.
12:o.
Rusdrycksförsäljningsmedlen.
Mot den av Kungl. Majit föreslagna beräkningen av rusdrycksförsäljningsmedlen
bar utskottet ej funnit anledning till erinran. Utskottet
hemställer därför,
att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret
1932/1933 beräknas sålunda:
Rusdrycksf örsäl jningsmedel:
Partihandelsbolag .............. kronor 12,000,000.
Detaljhandelsbolag ............ » 22,000,000.
13 :o.
Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker.
Såsom förut erinrats, har Kungl. Majit i proposition nr 30 förelagt
riksdagen förslag angående höjning av omsättningsskatten å spritdrycker,
vilket förslag av riksdagen bifallits för tiden intill utgången av
löpande budgetår. I sitt i ärendet avgivna, av riksdagen godkända betänkande,
nr 1, uttalade bevillningsutskottet, att utskottet med hänsyn till
de ändrade förhållanden, som kunde uppkomma rörande hehovet av skattemedel
för nästkommande budgetår, icke hade ansett sig för det dåvarande
böra fatta beslut angående omsättnings- och utskänkningsskatten
under nästa budgetår. I enlighet med riksdagens beslut utgår ifrågavarande
skatt för närvarande med dels en fast grundavgift av 60 öre per
liter försålda spritdrycker, dels ock 55 procent å det belopp, som, skatten
oberäknad, betingas vid detaljhandelsbolagens inköp av dryckerna i buteljerat
skick.
I propositionen nr 261 har, på sätt ovan omnämnts, förordats, att ett för
budgetens balansering erforderligt belopp av 15 miljoner kronor i sin he!-
16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
het uttages genom att omsättningsskatten å spritdrycker höjes. Med ledning
av inom kontrollstyrelsen verkställda beräkningar har föredragande
departementschefen kommit till den slutsatsen, att berörda skattesatser
borde för ernående av nämnda merinkomst höjas, grundavgiften från
60 öre till 1 krona för liter och den procentuella avgiften från 55 till 60
procent. Särskild proposition örn ändring i nu angiven riktning av Kungl.
Maj:ts förslag angående omsättnings- och utskänkningsskatten för nästa
budgetår syntes icke behöva avlåtas till riksdagen utan ansåge sig departementschefen
med hänsyn till bevillningsutskottets nyss återgivna uttalande
hava anledning förutsätta, att utskottet vid behandling av förslaget,
i vad detsamma avsåge tiden 1 juli 1932—30 juni 1933, vidtoge de ändringar,
som i enlighet med vad sålunda anförts påkallades i det riksdagen
förelagda författningsförslaget.
Departementschefen har alltså föreslagit, att omsättnings- och utskänkningsskatten
å spritdrycker i riksstaten för nästkommande budgetår uppföres
med 68 miljoner kronor.
I enlighet med förslag av bevillningsutskottet i betänkande nr 53 har
riksdagen numera beslutat den av departementschefen förordade skattehöjningen
för nästa budgetår. Under erinran härom och då utskottet icke
haft något att invända mot den av departementschefen under sådan förutsättning
gjorda beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel, hemställer
utskottet,
att omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker
måtte för budgetåret 1932/
1933 beräknas till .................. kronor 68,000,000.
14:o.
Maltskatten.
På sätt av det föregående framgår har det för årets riksdag framlagda
förslaget örn höjning av maltskatten blivit av riksdagen bifallet. Inkomsten
av denna skatt, efter genomförande av den föreslagna höjningen,
har i statsverkspropositionen beräknats till 22 miljoner kronor. Utskottet
hemställer i överensstämmelse härmed,
att maltskatten måtte för budgetåret 1932/1933 beräknas
till.......................... kronor 22,000,000.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 58.
17
15 :o.
Postverket (överskott).
Mot den av Kungl. Majit i proposition nr 261 föreslagna beräkningen
av överskottet å postverket har utskottet ej funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer därför,
att överskottet å postverket måtte för hudgetåret
1932/1933 beräknas till..............kronor 13,500,000.
Stockholm den 11 juni 1932.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Härvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Boman, Björnsson, Wohlin, Aström,
Jönsson i Slätåker, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Olsson i Golwasta, Olsson
i Gävle, Nilsson i Hörby, Andersson i Boda, Larsson i Örbyhus, Ericson i Boxholm,
Werner, Johansson i Krogstorp och Larson i Tönnersa.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. ''irJ höft. (Nr 98.)
O