Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1932 kl- 5 e- m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om tull å vissa slag av fisk samt om reglering utav importen
av fisk och skaldjur.

Till bevillningsutskottet hava för förberedande behandling hänvisats
följande motioner, avseende införande av tull å vissa slag av fisk samt
örn reglering utav importen av fisk och skaldjur, nämligen:

de likalydande motionerna nr 87 i första kammaren av herr Sundberg
m. fl. och nr 122 i andra kammaren av herr Olsson i Berg m. fl., i vilka
hemställts, »att riksdagen måtte besluta åsättande av en importtull å torkad
färsk långa av 1 krona per kilogram»;

motionen nr 344 i andra kammaren av herr Olsson i Berg m. fl., i vilken
hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att rubriken nr 27 i gällande
tulltaxa skall liava följande lydelse:

Fisk, stor sill, kryddad i tunnor:

kryddad ........................................ T 1 kg. 0:05 kronor»;

motionen nr 345 i andra kammaren av herr Andersson i Grimbo, däri
hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att kryddad eller sockersaltad
sill i tunnor skall komma under samma rubrik i tulltaxan som konserver
med en tullsats av 50 öre för kilogram oavsett förpackning»;

motionen nr 81 i andra kammaren av herr Osberg m. fl., däri hemställts,
»att riksdagen måtte besluta, att rubriken nr 27 i gällande tulltaxa
skall hava följande lydelse:

Fisk, skarpsill (vassbuk) kryddad eller saltad i tunnor:

kryddad .......................................... T 1 kg. 0:10 kronor»;

samt

motionen nr 237 i andra kammaren av herr Hammarlund, däri hemställts,
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla örn utredning
och förslag i syfte att reglera importen av fisk och skaldjur geBihang
till riksdagens protokoll 19,32. 7 sami. .‘16 höft. (Nr b3.)

1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Utskottet

Gällande

tulltaxa.

Uppgifter örn
fångst och beredning
av
långa m. m.

norn under statlig kontroll stående importorganisationer, varvid hänsyn
bör tagas till att förefintligt importbehov av färsk fisk tillgodoses utan
att därigenom skada de svenska fiskarenas existensmöjligheter».

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för dessa yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna.

Den del av tulltaxan, som upptager fisk och skaldjur, har för närvarande
följande lydelse: * i

12

13

14

C. Fisk, kräftdjur och musslor.

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad eller saltad:

i tunnor .............................................................

annan; ävensom sardeller, saltade eller inlagda
andra slag ...................................................................

Tull

för 100 kg
kronor

E

fri

50: -fria

15

16

17

18

19

Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd:

torskrom i tunnor, enbart saltad, sockersaltad eller

rökt ................................................................................

kaviar (störrom)............................................................... T

andra slag ........................................................................ T

Ostron................................................................................... B

Anm. Ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter
eller bredd icke hålla 5 cm, må tullfritt införas i riket,
därest vid införseln företes av vederbörande fiskeriintendent
utfärdat intyg därom, att desamma äro avsedda att användas
uteslutande för odlingsändamål.

Kräftdjur; ävensom musslor, ej särskilt nämnda ......

fri

500: —
125: —

100: —

fria

Tullfrihet är sålunda gällande för alla slag av fisk utom sådan, som
hänföres till taxenummer 13, samt för httmmer och andra kräftdjur ävensom
för musslor, dock med undantag av ostron. Konserver av fisk och
skaldjur, alla slag, äro däremot belagda med tull (taxenummer 142 och
143), alla med undantag av ansjovis därjämte med tilläggstull enligt beslut
av innevarande års riksdag (prop. nr 59, riksdagens skrivelse nr 16).

Till belysning av frågan örn införande av tull å torkad färsk långa har
utskottet emottagit följande, av fiskeriintendenten i västerhavets distrikt
sammanställda uppgifter rörande fångsten av långa vid det bohuslänska
storsjöfisket, beredning av långa till spillånga samt införseln av
spillånga och s. k. stockfisk.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Fångst av

Beredning av spillånga

i Bohuslän (vikt färdig spillånga)

långa vid

Spillånga

Spillånga

Summa

År

bohusl, stor-

beredd av

beredd av

beredd

sjöfisket1

svenskfångad

importerad

spillånga

kg-

långa, kg.

långa, kg.*

kg-

1920 ..........

.......... 3,185,301

275,840

—

275,840

1921..........

.......... 3,001,681

287,200

—

287,200

1922 ..........

.......... 3,850,599

245,675

—

245,675

1923 ..........

.......... 3,087,845

231,608

13,000

244,608

1924 ..........

.......... 2,390,950

230,840

37,000

267,840

1925 ..........

.......... 2,227,300

214,905

111,050

325,955

1926 ..........

.......... 2,184,200

197,020

93,950

290,970

1927 ..........

.......... 2,045,100

212,338

167,730

380,068

1928 ..........

.......... 1,647,000

121,210

167,537

288,747

1929 .........

.......... 1,679,700

132,388

196,000

328,388

1930 ..........

.......... 1,807,000

145,429

193,485

338,914

1931 .........

.......... .

175,678

117,268

292,946

1 Långan hemföres dels färsk, dels saltad. Av den färska beredes färskspilad spillunga.
av den salta dels sjösaltad spillånga (numera jämförelsevis obetydlig kvantitet, ^ ar 1930
37,436 kg.) dels kabeljo. Till 1 kg. färskspilad spränga åtgår cirka 4.5 kg. färsk långa, till
1 kg. sjösaltad spillånga cirka 2.8 å 3 kg. saltad långa.

2 Importen av färsk långa för beredning av spillånga började i samband med att kvantiten
av färsk långa, som hemfördes av de bohuslänska storsjöfiskarna, minskades.

Från Norge Ilar de sista tre åren enligt uppgift importerats färdigberedd
spillånga (förut Ilar spillånga ej heretta i Norge) till följande kvantiteter:
år 1929 4 ton, år 1930 12 ton och 1931 72 ton.

Till lutfisk användes ej blott spillånga utan även »stockfisk» (torkad
gråsej m. m.), som är väsentligt billigare.

Den sammanlagda importen av spillånga och stockfisk:

Kg.

Kg.

1921 ..................

................. 1,548,579

1926 ..................

.................. 1,892,372

1922 ..................

.................. 1,650,540

1927 ..................

.................. 1,663,802

1923 .................

...... ......... 2,042,554

1928 ..................

.................. 1,593,385

1924 ..................

.................. 1,600,344

1929 ..................

.................. 1,638,386

1925 ..................

.................. 1,512,261

1930 ..................

.................. 1,073,146

Särskilt under nuvarande ekonomiska förhållanden måste det anses
önskvärt, att svenska fiskare beredas tillfälle att genom utövande av sin
näring i största möjliga utsträckning förse den svenska marknaden med dess
behov av fisk. Med hänsyn till fiskerinäringens exportintressen samt den
omständigheten, att tull- och andra skyddsåtgärder äro ägnade att fördyra
jämväl den inhemska varan och därigenom menligt påverka de säkerligen
i fråga örn fisk mer än för de flesta andra livsförnödenheter för prisstegring
ömtåliga avsättningsmöjligheterna, har det dock synts utskottet tveksamt,
huruvida dylika åtgärder till stöd för havsfisket verkligen i längden
komma att bliva till nytta för fiskerinäringen.

Med avseende å de särskilda slag av fisk, varå förslag örn införande av

utskottets

yttrande.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

tull framställts i de nu föreliggande motionerna, må därjämte framhållas
följande.

Vad angår torkad färsk långa (spillånga) är särskilt att taga i betraktande,
att det här gäller en vara som, beredd till lutfisk, allmänt konsumeras
även inom de bredare folklagren samt att vid prisstegring å varan
konsumtionen lätt kan komma att i icke ringa mån inriktas på en annan,
på liknande sätt beredd men billigare fisk, nämligen stockfisk (torkad
gråsej m. m.), som redan nu i viss utsträckning ersätter spillånga.

I fråga örn kryddad eller sockersaltad sill — de föreliggande motionerna
örn tull å sill avse icke vanlig salt sill, för vilken sålunda den nu
stadgade tullfriheten skulle bibehållas — gäller även, att denna vara i
stor utsträckning konsumeras inom de djupare folklagren, och ansjovis,
vilken beredes av skarpsill (vassbuk), kan ej heller anses utgöra en lyxvara.
Samtliga de omförmälda varorna kunna visserligen anses vara
umbärliga, men en genom tull framkallad prisstegring därå — beträffande
ansjovis genom tull å den viktigaste råvaran, skarpsillen — framstår
dock ur foikhushållets synpunkt såsom varande mindre tilltalande. Särskilt
avseende måste jämväl fästas därvid, att kryddad eller sockersaltad
sill samt kryddad skarpsill i tunnor komma till användning inom konservindustrien.
Förslagen örn tull å dessa slag av fisk äga sålunda nära
samband med frågan örn denna industris tullskydd, vilken jämte andra
skyddsfrågor för närvarande är föremål för utredning av 1928 års tullkommitté.

Med hänsyn till vad sålunda framhållits och de upplysningar i övrigt,
utskottet förskaffat sig, bar utskottet funnit vad motionärerna anfört icke
innefatta tillräckliga skäl för bifall till de av dem föreslagna tullåtgärderna.
Då utskottet sålunda funnit sig böra avstyrka dessa förslag, bar
utskottet emellertid ansett sig kunna utgå från, att 1928 års tullkommitté
kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt den i förhållande till svensk
fisk gynnade ställning importen av utländsk fisk för närvarande intager,
i det att, såsom motionärerna framhållit, vid import av kryddad eller sockersaltad
sill och kryddad skarpsill eljest stadgad tull å kryddor och socker
icke utgår.

Vad slutligen angår frågan örn skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan
örn utredning och förslag i syfte att reglera importen av fisk och skaldjur
genom under statlig kontroll stående importorganisationer har utskottet,
i anslutning till sin ovan uttalade allmänna uppfattning, icke funnit
sig kunna biträda det därutinnan framställda förslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, 1

1) att de likalydande motionerna I: 87 av herr Sundberg
m. fl. och II: 122 av herr Olsson i Berg m. fl., örn
tull å torkad färsk långa, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd;

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

2) att motionerna II: 344 av herr Olsson i Berg m. fl.,
om importtull å kryddad storsill i tunnor, och II: 345
av herr Andersson i Grimbo, örn importtull å kryddad
eller sockersaltad sill i tunnor, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd;

3) att motionen 11:81 av herr Osberg m. fl., örn tull
å kryddad skarpsill i tunnor, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd; samt

4) att motionen II: 237 av herr Hammarlund, angående
reglering av importen utav fisk och skaldjur,
icke heller måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 maj 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Örne*, Ericson i Oberga, Aström, Jönsson i Boa*,
Lövgren i Nyborg*, Olsson i Ramsta, Björklund, Lithander, Olsson i Gävle,
Nilsson i Hörby, Forssberg, Wijkström*, Östergren, Larsson i Örbyhus, Ehrnberg*,
Sjödahl, Anderson i Storegården, Heiding och Eklund.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservationer:

vid punkten 1):

1) av herrar Nilsson i Kristianstad, Jönsson i Boa, Lithander, Forssberg,
Wijkström, Ehrnberg och Anderson i Storegården, vilka anfört:

»Den svenska marknadens behov av spillånga har tidigare helt tillgodosetts
av fisk, hemförd till landet utav svenska fiskare. Under senare år,
då de fångster de bohuslänska fiskarena hemfört varit mindre än tidigare,
har emellertid rätt betydande kvantiteter färsk långa importerats
och härstädes beretts till spillånga. Sedan under år 1931 de svenska fiska -

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

rena börjat isa sina fångster (en del därav bar alltid måst saltas), Ilar
dock denna import kunnat begränsas. På de allra senaste åren har även
torkad färsk långa börjat införas, enligt uppgift år 1929 4 ton, år 1930 12
ton och år 1931 72 ton, allt från Norge.

På sätt anförts i de likalydande motionerna I: 87 och II: 122 torde det
finnas anledning befara, att i Norge torkad färsk långa skall vinna ökat
insteg på den svenska marknaden. Den norska fisken är nämligen betydligt
billigare än den som fiskas av de svenska fiskarena, vilket, såsom
motionärerna anfört, väsentligen beror därpå, att norrmännen kunna med
små och billiga båtar taga upp fisken i omedelbar närhet av kusten, medan
de svenska fiskarena måste med större och mera dyrbara fartyg uppsöka
fisken på avlägset belägna fångstplatser. Varje fiskeresa lär med
de svenska fartygen taga en tid av flera veckor. Enligt vad motionärerna
uppgivit hava de norska firmor, vilka börjat bereda spillånga, under
år 1931 kunnat köpa fisken för 20 öre per kilogram, utan huvud, medan
de svenska fiskarena icke kunnat till de inhemska beredarna sälja
sin fisk billigare än 35 öre per kilogram med huvud. Då till 1 kilogram
torkad långa åtgår 4.5 kilogram färsk fisk och då huvudet, som medräknats
i det svenska priset, utgör 20 procent av totalvikten, hava de norska
beredarna haft en kostnad för färsk fisk av 90 öre per kilogram torkad
vara, medan motsvarande kostnad för de svenska beredarna uppgått till
ej mindre än 1 krona 89 öre. En prisskillnad i råvarukostnad till de norska
beredarnas förmån av omkring 1 krona per kilogram har alltså varit
rådande. Enligt uppgift i en norsk tidskrift, utgiven av fiskeridirektören,
har år 1932 priset å färsk långa varit än lägre, i det att betydande fångster
försålts till 10 å 13 öre per kilogram. Även örn en väsentlig prissänkning
skulle kunna äga rum jämväl beträffande av svenska fiskare fångad
långa, kan denna sänkning icke antagas bliva så stor, att den ger den
svenskfångade långan möjlighet att konkurrera med den norska under
lika förutsättningar. Därest icke särskilda åtgärder vidtagas, torde det
kunna antagas, att de svenska fiskarena av långa liksom beredarna därav
till spillånga skola nödgas upphöra med sin näring. Detta skulle såväl
för dem själva som för de samhällen i Bohuslän, där de hava sitt hemvist,
vara ytterst beklagligt, särskilt som utkomstmöjligheterna därstädes numera
äro så begränsade främst till följd av saltsjöfiskets i övrigt minskade
avkastning.

Vad sålunda anförts synes starkt tala för nödvändigheten av att genom
införande av en tull å torkad färsk långa stödja det svenska fisket. Bestämmes
tullen, såsom motionärerna föreslagit, till 1 krona per kilogram,
torde någon förhöjning av det nuvarande priset på den svenska spillångan
icke komma till stånd och konsumenterna sålunda icke på annat sätt beröras
av tullen, än att de skulle gå miste örn möjligheten att till något lägre
priser få inköpa norsk fisk. Med avseende å de norska intressena i denna
fråga är att märka, att torkning av färsk långa, på sätt i vårt land sedan

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

gammalt ägt rum, i Norge först på de allra senaste åren förekommit och då
allenast, såvitt känt, för export hit samt att man därför näppeligen lär
kunna från norsk sida framställa några erinringar mot att i detta fall åtgärder
vidtagas till skydd för den svenska fiskerinäringen.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under hänvisning till den
av motionärerna förebragta motiveringen hava vi ansett oss böra hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande
motionerna I: 87 av herr Sundberg m. fl. och II: 122
av herr Olsson i Berg m. fl., besluta, att från och med
dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, i gällande tulltaxa
skall efter taxenummer 13 intagas ett nytt taxen
limm er av den lydelse, nedan angives:

1

Tull i
för 100 kg
kronor

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad
eller saltad:

långa, färsktorkad ................ N

100: —

2) av herrar Ericson i Oberga, Nilsson i Hörby och Heiding, som anfört:

»Vad som anförts i förevarande motioner visar, att den svenska fiskerinäringens
intressen allvarligt äventyras genom ohämmad och okontrollerad
import av vissa fiskslag, som erhållas vid det s. k. storsjöfisket. Det
torde vara av betydelse för vårt land att genom lämpliga åtgärder bereda
dessa svenska storsjöfiskare möjlighet att fortsätta med sin verksamhet,
varvid en väl avvägd tullsats synes kunna bidraga till att underlätta avsättningen
av deras fångst på den svenska marknaden och tillförsäkra
dem en skälig arbetsförtjänst.

Som i motionerna I: 87 och II: 122 framhållits, är t. ex. spilning av långa
en specifikt svensk uppfinning, som kommit till användning blott inom
Sverige för beredning av lutfisken och som ger arbete åt ett stort
antal av fiskarebefolkningen. Därigenom att även utländska firmor på
sista tiden börjat bereda spillånga — icke för användning i eget land utan
uteslutande för export till Sverige — hotas nu många svenska fiskare av
utsikten att nödgas upphöra med detta sedan gammalt bedrivna arbete,
varav de i stor utsträckning haft sin utkomst. Med anledning härav hava
vi funnit oss böra tillstyrka den av motionärerna föreslagna tullsatsen.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

På grund av det anförda ha vi sålunda ansett, att utskottet bort hemställa.

att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande
motionerna 1:87 av herr Sundberg m. fl. och 11:122
av herr Olsson i Berg m. fl., besluta, att från och
med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, i gällande
tulltaxa skall efter taxenummer 13 intagas ett nytt
taxenummer av den lydelse, nedan angives:

Tull

för 100 kg
kronor j

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad
eller saltad:

långa, färsktorkad

N

100: —

vid punkten 2):

3) av herrar Ericson i Oberga, Nilsson i Hörby och Heiding, vilka anfört:

»Rörande det förslag, som framställts i motionen II: 345, örn införande alen
tullsats å kryddad eller sockersaltad sill i tunnor, synes bland annat
det förhållandet, att svenska fiskare under sin verksamhet i vissa avlägsna
fiskevatten icke åtnjuta samma förmåner som utländska fiskare
i svenska farvatten, utgöra ett starkt skäl till en förändring av vår tulltaxa
i den riktning, som föreslås i motionen. Såsom i motionen framhållits,
belägges sill av ifrågavarande slag med ett tullskydd av 50 öre per
kilogram i och med att den nedlägges i bleckkärl. Härigenom skyddas
visserligen konservprodukten men ej halvfabrikatet, och olägenheterna
härav drabba fiskets utövare.

Då enligt vår uppfattning konservindustriens tullskydd i detta fall är
rätt kraftigt tilltaget och då vi anse, att en del av detta tullskydd borde
tillkomma leverantörerna av råvaran eller halvfabrikatet, d. v. s. fiskarebefolkningen,
vilja vi som en lämplig fördelning föreslå, att kryddad eller
sockersaltad sill i tunnor åsättes en tullsats av 15 öre per kilogram.

På grund av vad sålunda anförts och i anslutning till vår i reservation
vid punkten 1) uttalade allmänna uppfattning, hava vi ansett, att utskottet
bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna II: 344
av herr Olsson i Berg m. fl. och 11:345 av herr Andersson i

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Grimbo, besluta, att från och med dag, som Kungl.
Majit bestämmer, i gällande tulltaxa skall efter taxenummer
13 intagas ett nytt taxenummer av den lydelse,
nedan angives:

Tull

för 100 kg.!
kronor

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad
eller saltad:

sill, annan, kryddad eller soc-kersaltad, i tunnor N

15: -

4) av herrar Jönsson i Boa och Anderson i Storegården, vilka ansett,
att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna II: 344
av herr Olsson i Berg m. fl. och 11:345 av herr Andersson i
Grimbo, besluta, att från och med dag, som Kungl.
Majit bestämmer, i gällande tulltaxa skall efter taxenummer
13 intagas ett nytt taxenummer av den lydelse,
nedan angives:

j

Tull

för 100 kg |

kronor

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad

eller saltad:

sill, annan, kryddad eller soc-

kersaltad, i tunnor

N 1 10: —

vid ''punkten 3):

5) av herrar Jönsson i Boa och Anderson i Storegården, vilka ansett,
att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 81
av herr Osberg m. fl., besluta, att från oell med dag,
som Kungl. Majit bestämmer, taxenummer 12 i gällande
tulltaxa skall uppdelas i två så lydande taxenummer:
Bihang till riksdagens protokoll 19X2. 7 sami. 36 haft. (Nr U3.) U

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 43.

Tull

för 100 kg.
kronor

12 a

12 b

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad
eller saltad:
i tunnor:

kryddad ....................... N

saltad ............................

10: -fri

ifråga om motiveringen:

6) av herr Lithander beträffande viss del av motiveringen.

S21585. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.