Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 30 januari 1932 kl. 6 e. in.

‘ Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
med förslag till förordning om accis å silke.

I en den 29 januari 1932 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 61, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen att

dels antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om accis å silke.

Härigenom förordnas som följer:

1§.

För silke, som inom riket tillverkas för försäljning eller vidare bearbetning,
skall efter vad nedan sägs erläggas accis.

Från accisplikt undantagas dels naturligt, ofärgat råsilke, ospunna
konstsilkefibrer och andra motsvarande på konstlad väg ur cellulosa
framställda spånadsfibrer i mindre längder samt garn av dylika fibrer,
dels ock silke, som styrkes vara avsett uteslutande för tillverkning av
elektrisk ledningstråd eller av glödstrumpor och andra glödnät.

2 $.

Accisen utgår med 300 kronor efter 100 kilogram av varans nettovikt.

3 §.

Den, som ämnar inom riket tillverka accispliktigt silke, skall därom
göra skriftlig anmälan till generaltullstyrelsen. Anmälningsskyldigheten
skall, där tillverkning bedrives vid tiden för denna förordnings
ikraftträdande, fullgöras utan dröjsmål och i annat fall innan tillverkningen
tager sin början.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 7 sami. 4 haft (Nr ''t.) 1

-‘ Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

4 §-

Det åligger tillverkare att, sedan anmälan blivit ingiven, inom en
månad efter varje kalenderkvartals utgång till generaltullstyrelsen avlamna
en på tro och heder avgiven deklaration rörande mängden av det
enligt denna förordning accispliktiga silke, som blivit under kalenderkvartalet
av honom till annan levererat eller taget i bruk för vidare bearbetning.
I deklarationen skola, särskilt för varje dag, angivas de försålda
eller i bruk tagna kvantiteterna.

Har tillverkare under kalenderkvartalet till utlandet utfört silke under
enahanda tullkontroll som i 12 § tullstadgan sägs, äger han att därför
gora motsvarande avdrag i deklaration angående levererad kvantitet.
Harvid skall uppgivas den gränsort, över vilken utförseln skett, dagen
för utförseln samt varupartiets nettovikt.

5 §.

Tillverkares skyldighet att jämlikt 4 § avlämna deklaration upphör,
sedan skriftlig anmälan örn rörelsens upphörande och dagen därför
ingivits till generaltullstyrelsen. Dock skall deklaration avlämnas för
det kalenderkvartal, under vilket rörelsen upphört.

6 §.

Tillverkare skall samtidigt med avlämnandet av deklaration till generaltullstyrelsen
erlägga den accis, som belöper å den i deklarationen upptagna
accispliktiga kvantiteten silke.

7 §.

Accis, som i 6 § avses, skall inbetalas genom insättning å generaltullstyrelsens
giroräkning i riksbanken eller å generaltullstyrelsens postgirokonto.
Inbetalning må ock kunna fullgöras därmed, att den betalningsskyldig»^
på eget ansvar med posten insänder accisbeloppet i check
eller postremissväxel, ställd till generaltullstyrelsen.

Accis, som sålunda mottages av generaltullstyrelsen, skall av styrelsen
levereras till statsverkets giroräkning i riksbanken i enahanda ordning
som tullmedel.

8 §.

Överinseendet å kontrollen, att accisen behörigen utgöres, handhaves av
generaltullstyrelsen. Den lokala kontrollen utövas av en såvitt möjligt
inom den ort, där tillverkningen skall ske, bosatt kontrollant, som av generaltullstyrelsen
utses, då anmälan enligt 8 § ingivits eller anledning
därtill eljest föreligger. Det åligger sålunda utsedd kontrollant att under
andra månaden efter varje kalenderkvartals utgång genom granskning
av tillverkares bokföring eller annorledes kontrollera riktigheten

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

av dennes under nästföregående månad avlämnade deklaration, oell skall
rapport över granskningen omedelbart tillställas generaltullstyrelsen.
Tillverkares liandelsböcker ävensom erforderliga upplysningar skola i
och för granskningen tillhandahållas kontrollanten.

Kostnaden för kontrollens utövande hestrides av medel, som enligt denna
förordning inflyta till statsverket.

9 §.

Försummar någon att inbetala accis, som det enligt denna förordning
åligger honom att erlägga, må accisen utmätas med det belopp, vartill
generaltullstyrelsen efter verkställd undersökning fastställer densamma.

10 §.

Visar uppgiftspliktig, att vara, som upptagits i deklaration, blivit
före denna förordnings ikraftträdande försåld, och är den
uppgiftspliktige icke på grund av förbehåll i f ör säl jningsav talet eller
eljest berättigad att hos köparen uttaga accis, som belöper å det försålda
partiet, äger Kungl. Maj:t bestämma, att accisen skall erläggas av köpare,
eller, där skäl därtill föreligger, medgiva befrielse från accisen.

Ansökan örn sådan befrielse skall ingivas inom tre månader efter denna
förordnings ikraftträdande.

11 *.

Näringsidkare äger att vid utförsel av bär i riket framställd vara, vid
vars framställning använts silke, för vilket accis enligt denna förordning
skall utgå, åtnjuta restitution av erlagd accis eller, i fall accisen
ännu icke erlagts, befrielse från dess gäldande. Kätt till sådan restitution
eller befrielse gäller jämväl i avseende å silke, som gått förlorat vid
exportvarans framställning.

I fråga örn rätt till restitution av accis eller befrielse från dess gäldande
skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad som beträffande allmän
industrirestitution är stadgat i förordningen den 4 oktober 1929
(nr 307) angående tullrestitution.

12 §.

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må
ej verkställas av annan än generaltullstyrelsen eller jämlikt 8 § utsedd
kontrollant. Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för sin
befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara för
någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit dess
offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Majit förordnar,
för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman,
åt vilken Kungl. Majit uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

i Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

13 §.

Kontrollant, som i 8 § sägs, äger vid fullgörande av sitt uppdrag åtnjuta
i förekommande fall resekostnads- och traktamentsersättning enligt
allmänna resereglemente! samt, därest han icke är anställd i tullverkets
tjänst, särskilt arvode, som Kungl. Maj:t bestämmer.

14 $.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration,
bote från och med tjugufem till och med trehundra kronor, och må generaltullstyrelsen
förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

15 §.

Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift,
så att han därigenom undgått att betala accis eller fått erlägga för låg
accis, bote högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet
undandragits.

Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men hajden,
sorn lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov
vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom
den oriktiga uppgiften undandragits.

Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas
utgiva den accis, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

16 §.

Den, som utan att hava gjort sådan anmälan, varom i 3 § sägs, tillverkar
silke, straffes med böter, ej under tio dagsböter, samt gälde accis
enligt den i 2 § angivna grund för det silke, som av honom tillverkats.

17 i

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende, som
i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller tillverkares bokföring,
må ej i vidare man än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare
sig innehållet i sådan deklaration eller tillverkares affärsförhållande,
varom han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad
ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig
till förseelse som nu sagts, straffes med böter, ej under fem dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande örn statistisk bearbetning
av deklarationer, som i 12 § sägs, erhållit del av deklaration, må
ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse
härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

18 §.

Åtal för förseelse mot denna förordning skall anhängiggöras vid allmän
domstol.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4. 5

Förseelse, som i 14, 15 eller 16 § omförmäles, åtalas av allmän åklagare.
Förseelse, varom i 17 § sägs, är icke föremål för allmänt åtal, där densamma
ej av målsägande till sådant åtal angives.

19 $.

Böter och vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till deras fulla gäldande, skola de förvandlas efter allman
strafflag.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit
bestämmes.

dels ock, i stället för den i statsverkspropositionen föreslagna inkomsttiteln
»acciser på vissa varor», i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga
en inkomsttitel med beteckning »accis å silke» å 1 miljon kronor.

I proposition nr 59 har Kungl. Majit föreslagit bland annat införande av
tilläggstull å silke. Enligt vad i propositionen framhållits, har därvid förutsatts,
att tilläggstullen för nämnda vara skulle kombineras med accis å den
inhemska tillverkningen därav.

Såsom av det vid nu förevarande proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet
framgår, har byråchefen i generaltullstyrelsen T. Alsen, pa uppdrag
av chefen för finansdepartementet, verkställt utredning angående frågan
örn sådan accis samt framlagt resultatet därav i en den 27 januari
1932 dagtecknad promemoria jämte förslag i ämnet. Detta förslag, till
vilket departementschefen anslutit sig, har genom förevarande proposition
förelagts riksdagen till antagande.

I sitt anförande till nämnda statsrådsprotokoll har departementschefen
redogjort för den verkställda utredningen; och tillåter utskottet sig att, med
hänvisning härtill framhålla, att promemorian bland annat innehåller en
kortfattad historik över utvecklingen av vår tullagstiftning i fråga örn silke
och därav tillverkade artiklar samt en redogörelse för den ståndpunkt, riksdagen
intagit till frågan örn tullsatserna för artiklar av konstsilke.

Till stöd för det framlagda förslaget har departementschefen för egen del
anfört följande:

»Av den lämnade redogörelsen för tillkomsten av nu gällande bestämmelser
angående tullbeskattning av konstsilke och därav framställda aitiklar
framgår, att tullen å förstnämnda varuslag avsetts såsom skydds -

Utskottet.

Utredning
inom finansdepartementet.

Departements chefen.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

tall’5(tdau däremot syftet med de vid 1921 års riksdag genomförda tulloihöjmngarna
å artiklar av nämnda spånadsämne uteslutande, varit att
under en tid av sinande statsinkomster bereda förstärkning åt statskassa11-
yid tiden för genomförandet av nämnda tullförhöjningar hade användningen
av konstsilke icke tillnärmelsevis samma omfattning som nu,
och för vårt lands vidkommande spelade konstsilket då en mycket underordnad
roll såsom halvfabrikat för vävnadsindustrien. trikåtillverkningen
och andra grenar av textilindustrien. Helt annorlunda är förhållandet
nu, då det silke, som årligen förbrukas av den inhemska industrien,
uppgår till 1,344 ton, i vilken kvantitet konstsilke ingår med
1,318 ton.

Med anledning av de ändrade förhållanden, varigenom tullarna å
k.<??,stsiIkeartiklar kommit att verka såsom skyddstullar oell sålunda icke
tillfört statskassan den beräknade inkomstökningen, hava, såsom i det
föregående berörts, inom riksdagen vid flera tillfällen påyrkats åtgärder
för att det med tullförhöjningarna avsedda syftemålet skulle vinnas
i större utsträckning än som blivit fallet. Någon sådan åtgärd har emellertid
hittills icke vidtagits.

Såsom ett förslag i nämnda riktning kan betecknas den av kommerskollegium
och generaltullstyrelsen i yttrandet den 27 februari 1924 framkastade
tanken att höja tullen å konstsilke och samtidigt belägga den inhemska
tillverkningen därav med en mot tullförlidillingen svarande
accis. Da ämbetsverken i sitt yttrande icke förordade detta förslag till
omedelbart genomförande, torde detta hava berott, bland annat, på
vanskligheten att helt eller delvis på denna väg reglera tullskyddet för
de tilli ei kningar, i vilka konstsilke ingår. Tidpunkten för ett slutligt
ordnande av denna fråga lärer, särskilt med hänsyn till pågående tullut
redning, icke heller för närvarande vara inne. Däremot synes, på sätt
ämbetsverken, föreslagit, ett steg nu kunna tagas i nyss angiven riktning.
I direktiven, som meddelats de sakkunniga, vilka tillkallats för att
inom finansdepartementet biträda vid utarbetandet av förslag till vissa
Ändringar i tullbeskattningen, avsedda att bereda statsverket ökade inkomster,
har också meddelats, att i förslaget skulle upptagas förhöjd
tull a silke, varvid förutsatts, att denna skulle kombineras med accis
å.den inhemska, tillverkningen av nämnda varuslag. Då någon berednmg
ai naturligt silke för närvarande icke förekommer inom landet,
är etet konstsilketillverkningen man härvid har att räkna med.

. Med hänsyn, till möjligheten av att beredning av natursilke kan uppstå
inom landet finnes emellertid ingen, anledning att i en blivande förordning
angående accis å silke till verkning göra undantag för detta slag av
silke. Av vissa i utredningen omnämnda tekniska skäl synes accisen böra
omfatta även sadan! silke, som förekommer i mindre uppläggningar.

Någon anledning att nu rubba tullskyddet för konstsilketillverkningen
föreligger icke. Tilläggstullen å det utländska konstsilket och accisen å
den inhemska konstsilketillverkningen böra sålunda utgå med lika belopp.
Vad beträffar tillverkningen av sådana varor, i vilka konstsilke ingår, har
otvivelaktigt en stor del av den tillverkning av vävnader, strumpstolsarbetenin.
fl. konstsilkeartiklar, som för närvarande finnes inom landet,
uppstått till följd av de år 1921 vidtagna, tullförhöjningarna å dessa varnsjag.
Men även oavsett dessa tullförhöjningar torde smakriktningen förr
eller senare även för var industris vidkommande hava framtvingat ett
användande i viss utsträckning av konstsilke. som inom de ledande län -

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

denia på textilindustriens område allt mer kommit att ersätta natursilke,
bomull oell ull såsom spånadsämne, särskilt i fråga örn damartiklar. Givet
är emellertid, att smakriktningen härvid icke är den enda faktor,
man har att räkna med. Vid valet av spånadsämne måste nämligen hänsyn
även tagas till priset härå, örn den färdiga varan skall kunna försäljas
till konkurrenskraftigt pris. Vid fastställandet av accisens respektive
tilläggstullens storlek måste tillses, att man icke genom en allt för
hård beskattning fördyrar konstsilket så mycket, att man förorsakar
kännbara rubbningar för den inhemska produktionen. Den verkställda
sakkunnigutredningen har givit vid handen, att sådana rubbningar
knappast äro att befara, örn man stannar vid ett belopp av 300 kronor för
100 kilogram. För egen del har jag också funnit denna skattesats lämplig.

Det förslag till förordning örn accis å silke, som av den sakkunnige
utarbetats, bygger i huvudsak på gällande förordning örn särskild skatt
å automobilgnmmiringar. Mot förslaget, rörande vars detaljer jag hänvisar
till den i det föregående lämnade redogörelsen, har jag, såsom förut
nämnts, ej funnit anledning till erinran. Förordningen torde böra träda
i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Enligt verkställda beräkningar kan accisen förväntas under nästkommande
budgetår inbringa bortåt 900,000 kronor. På sätt jag förut i dag
vid anmälan av proposition med förslag till förordning med tilläggtill
gällande tulltaxa angivit, bör detta belopp avrundas till en miljon
kronor. Enligt vad jag samtidigt framhöll, bör vidare — i stället folden
i statsverkspropositionen föreslagna inkomsttiteln ''accisen på vissa
varor’ — upptagas en inkomsttitel under beteckning ''accis å silke’ till
sistnämnda belopp.»

Kungl. Maj:ts proposition nr 39 med förslag till förordning med tillägg
till gällande tulltaxa innefattar förslag örn en tilläggstull av 300 kronor
per 100 kilogram för silke, nummer 398 och 399 i gällande tulltaxa. Såsom
en förutsättning för denna tullförhöjning Ilar angivits, att en däremot
svarande accis skulle åsättas här i landet tillverkat silke. Förslag örn sådan
accis har i nu förevarande proposition framlagts.

Förslaget är i huvudsak grundat på det förhållandet att, ehuru de år
1921 genomförda tullförhöjningarna å sådana artiklar, i vilka silke till
större eller mindre del ingår, uteslutande tillkommit i syfte att tillföra
statskassan ökade inkomster, dessa tullförhöjningar kommit att i stor
utsträckning verka såsom skyddstullar för de industrier, som upptagit
tillverkning av strumpstolsarbeten, vävnader och andra artiklar, i vilka
silke — företrädesvis konstsinne — ingår. Detta förhållande har uppmärksammats
redan av 1923 års riksdag och föranlett utredningar angående
de åtgärder, som lämpligen borde vidtagas för att tullförhöjningarna
icke skulle få andia verkningar än vad riksdagen åsyftat.

Genom det i förevarande proposition framställda förslaget skulle ett steg
i utjämnande riktning tagas så tillvida, att genom den ökade beskattningen
å silke n et t ot u 11 sk y dd e t för ilo industrier, vilka i sina tillverkningar
använda silke såsom halvfabrikat, kommer att i motsvarande
grad minskas.

Utskottets

yttrande.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 4.

Ehuru deu föreslagna beskattningen skulle tillföra statskassan en avsevärd
merinkomst och i viss mån neutralisera de icke förutsedda verkningarna
av ovannämnda tullförhöjningar, kan givetvis en beskattning av
den inhemska konstsilketillverkningen vara ägnad att ingiva betänkligheter,
med hänsyn ej mindre till de naturliga förutsättningar, som denna
tillverkning hör hava inom vårt land, än även till den ökade användning
konstsilket på grund av dess prisbillighet och allt mera fulländade kvalitativa
egenskaper erhållit såsom ersättning för andra spånadsämnen.
Utskottet, som förutsätter, att den nu ifrågasatta beskattningen av
konstsilke endast kommer att erhålla provisorisk karaktär, intill dess
frågan örn tullskyddet för såväl denna fabrikation som tillverkningen av
konstsilkeartiklar blivit slutligt ordnad, har i frågans nuvarande läge
ansett sig böra tillstyrka bifall till det föreliggande förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 61, i vad den avser accis
å silke, antaga ovannämnda förslag till förordning
örn accis å silke.

Beträffande vad Kungl. Majit i samma proposition föreslagit i fråga
örn upptagande i riksstaten för budgetåret 1932/1933 av en inkomsttitel
med beteckning »accis å silke», kommer utskottet att avgiva yttrande i
annat sammanhang, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 30 januari 1932.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Bärg, Boman, Ericson i Oberga, Björnsson, Wohlin,
Åström, Jönsson i Boa, Lövgren i Nyborg, Olsson i Ramsta, Olsson i Golfvasta,
Lithander, Olsson i Gävle, Wahlmark, Forssberg, Larsson i Örbyhus, Anderson
i Storegården, Andersson i Katrineholm, Werner och Heiding.

320364. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.